Läroplaner är inte bara pedagogiska ramar, utan även sociokulturella och politiska konstruktioner som speglar sina utvecklings- och tillämpningskontexter (jfr Parr m.fl., i tryck). I en värld som förändras snabbt är policystudier avgörande för att förstå relationen mellan utbildning och dess politiska kontext. Vi vet dessutom att mätbarhetsfokus och washback-effekter av nationella prov spelar en avgörande roll för skrivundervisning (jfr Sturk, 2022), vilket gör det angeläget att utforska vilka föreställningar om skrivande som framträder i dessa prov.Denna studie undersöker underliggande föreställningar om skrivande och skrivundervisningi läroplaner och nationella prov för nio skolämnen från grundskola till gymnasium för att förstå vilken typ av skrivande som elever i det svenska utbildningssystemet förväntas möta. Våra forskningsfrågor är: • Vilka skrivdiskurser återfinns i läroplaner och nationella prov från grundskola till gymnasium? • Hur beskrivs dessa diskurser? • Hur kan progression av skrivande, såsom den framgår i policydokumenten och nationella proven, beskrivas?Totalt består data för den här presentationen av 18 kursplaner i nio ämnen och nationella prov från tre av dessa ämnen. Som analytiskt verktyg används Ivaničs (2004, 2017) ramverk för skrivdiskurser: färdighet, kreativitet, tänka och lära, process, genre, social praktisk och sociopolitisk. I analysen undersöks också exempel där språkhandlingar inte specificeras som muntliga eller skriftliga. Dessutom används begreppet diskursdensitet (Peterson et al., 2018, s. 504) för att analysera i vilken omfattning olika skrivdiskurser skrivs fram i policy och nationella prov.Preliminära resultat visar ett fokus på skrivande som en uppsättning färdigheter och genrer, med mindre betoning på andra aspekter av skrivande. Progressionen kännetecknas i huvudsak av en genrediskurs där kursplanernas innehåll rör sig från beskrivande och berättande texter i riktning mot ett vetenskapligt skrivande.