Den inverkan som dämningar och kraftuttag haft för det samiska samhället löper som en blå tråd genom 1900-talet och in i det nya millenniet. Men i dagens omställningspolitik talas det om vattenkraftutbyggnaden i historiska termer som om de knappt längre har någon påverkan. Dessutom kan nya och effektivare sätt att använda vattenkraften komma i fråga. Dammar och kraftverk finns ju redan där till skillnad från områden som ännu är orörda. På grund av vattenkraftens miljöpåverkan och det faktum att merparten av anläggningarna i Sverige tillkom under en äldre lagstiftning, beslutades det 2018 att verksamheterna ska omprövas till moderna miljötillstånd anpassade till dagens lagar. När den omfattande processen inleds kan de lokalsamhällen som upplevde dämningar och kraftverksbyggen få en möjlighet att yttra sig om vad vattenkraften haft för konsekvenser. Kapitlet avser att ge en bakgrund kring den markpolitik från 1800-talets mitt som fått betydelse för hur svenska staten och andra offentliga och privata aktörer agerat när det gäller vattenkraftutbyggnad. Det beskriver översiktligt den svenska vattenkraftutbyggnadens politiska och juridiska ramverk och gör nedslag i de samiska områdena för att ge exempel på konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden.