Utbildning är starkt sammankopplat till föreställningar om vad samhället är och vad det ska utvecklas till i framtiden. Utbildning bidrar också med föreställningar om vilken plats individer och grupper har i samhället. Detta gör att studier av utbildning för samer i nutid och ur ett historiskt perspektiv är relevant för förståelsen av vilka kunskaper och föreställningar som fanns med i nomad- och sameskolans utbildningsdirektiv. Denna studie beskriver och analyserar de kunskapsdirektiv som har styrt utbildning för samer från 1950 fram till 2011 utifrån läroplaner och kursplaner för nomad- och sameskolan. Studien innefattar samers aktörskap genom att studien inbegriper Sameskolstyrelsens direktiv för samiskt utbildningsinnehåll i form av ett komplement, utgivet 1996, till läroplanen för grundskolan 1994. Studien kommer även att beskriva utbildningshistorisk forskning, vilket inkluderar den skolpolitik som förts gentemot samer. De teoretiska utgångspunkterna baseras på utbildningsdomäner enligt Gert Biesta och relateras till teorier om identitetsskapande och föreställda gemenskaper enligt Thomas Hylland Eriksen och Benedict Anderson. Därigenom kommer studien att belysa skolpolitikens effekter på kunskapsdirektiv för nomad- och sameskolans undervisning, direktiv som har gett ett underlag för samisk identitetsskapande. Något som är relaterat till både enskilda levnadsvillkor och samiska samhällen.