Klimatförändringarna är inte en världsbild utan ett vetenskapligt begat samhällsvillkor som påverkar ekonomi, energi, säkerhet och välfärd. Om svenska medier misslyckas med att spegla dessa risker riskerar väljarna att fatta beslut på ett otillräckligt kunskapsunderlag skriver 58 akademiker och debattörer.
Vi ser därför behov av tre förstärkningar:
1. fler dedikerade klimatreportrar behövs. Klimatjournalistisk kräver specialistkunskap och långsiktig bevakning.
2. Klimatperspektivet bör integreras i all relevant journalistisk. Ekonomijournalistik behöver belysa klimatrelaterade risker och kostnader, näringslivsjournalistik företagens omställningsvillkor, politisk journalistik konskevenserna av olika reformförslag och säkerhetsjpurnalistik klimatförändringarnas betydelse för migration och beredskap.
3. klimatbevakningen måste stärkas inför valet och följas upp efter valet. Klimatdimensionen bör inte bergänsas till särskilda debatter. Större politiska förslag bör granskas utifrån konsekvenser för utsläpp, energisystem och långsiktig samhällsekonomi. Väljarna har rätt att få veta hur partiernas politik påverkar Sveriges möjligheter att hantera utmaningarna i en varmare och mer instabil värld. Journalistikens uppgift är därtill att granska de antaganden och prioriteringar som ligger bakom parternas förslag.