En majoritet av de människor som har ett psykiskt funktionshinder vill arbeta. Trots detta står de flesta idag utanför den öppna arbetsmarknaden. Orsakerna kan spåras till bl.a. negativa attityder till personerna i målgruppen, en arbetsmarknad som är dåligt anpassad till gruppens behov, och ett bristfälligt stöd från samhällets sida när det gäller rehabilitering till arbete. Supported Employment enligt den s.k. IPS-modellen är en metodik särskilt utformad för att stödja personer med konsekvenser av psykisk sjukdom att skaffa och behålla ett lönearbete. Arbetssättet har med goda resultat de senaste decennierna utprövats i många olika länder. I Sverige är dock metoden ännu inte en etablerad del av utbudet av arbetsrehabiliteringsinsatser till personer med psykiskt funktionshinder. Föreliggande rapport är en ettårsuppföljning av en verksamhet som arbetar enligt Supported employment-metoden (SE). Syftena med studien är att undersöka hur klienternas situation har utvecklats under ett år efter att de börjat i SE, och hur klienterna har upplevt sitt deltagande. Rapporten redovisar även personalens bild av hinder och möjligheter i rehabiliteringsarbetet. Ettårsuppföljningen är initierad av Samordningsförbundet i Umeå och är en del i ett forskningsprojekt som drivs av Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten och Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI).