Denna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar i pedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar med sig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sätt ges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden och modifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefull kunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet.
Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet och systematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapliga undersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metod man ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenter har tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigt inte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före själva forskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet – som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ett medel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbeten går det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda flera olika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga.
Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt med avseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnas olika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner. Inom vissa traditioner är till exempel det direkta tilltalet vanligt, ofta med ett väl synligt "författarjag" och inom andra traditioner är det brukligt att formulera sig i passiva satser. Vi har medvetet valt att inte redigera bort sådana skillnader, eftersom vi ser en poäng i att visa läsaren på olika sätt att formulera sig i vetenskapliga framställningar.
De flesta författare har beskrivit relationen mellan teori och vald metod i sina respektive kapitel. Forskning kan utgå från både teoribaserade och teorigenererande metodansatser. I boken finns ett flertal exempel på forskningsmetoder som startar i en eller flera specifika teorier, men det finns även exempel på motsatsen där forskarens ambition istället är att generera teorier genom sina studier. En viktig aspekt, som även avspeglar sig i de olika kapitlens underrubriker, är skillnaden mellan insamlingsmetod och analysmetod. Den här boken behandlar både insamlings- och analysmetoder, men kapitlen fokuserar i olika utsträckning det ena eller andra.
I några kapitel berörs frågan om kvantitativ kontra kvalitativ forskning och vi hoppas att de olika belysningar frågan får kan bilda utgångspunkt för funderingar och diskussioner om det lämpliga eller möjliga i en sådan uppdelning. I diskussionen kring kvalitativ och kvantitativ är det dock nödvändigt att hålla isär om det handlar om själva metoden, typ av data eller om man rent av rubricerar hela studien som det ena eller andra.
Även om de olika forskningsexemplen är hämtade från specifika skolformer, olika åldersgrupper och varierande ämnen, kan de inspirera till andra forskningsområden inom pedagogiskt arbete. Det går med andra ord att dra nytta av en beskrivning som exempelvis berör svenskämnet i grundskolans tidigare år, även för den som tänker undersöka något som rör ett annat ämne på gymnasiet.
Umeå: Umeå universitet , 2008. , p. 226