Under höstterminen 2006 inrättades en ny kurs, Universitetspedagogik i praktiken, vid Institutionen för historiska studier vid Umeå Universitet. Kursen är en fempoängskurs på forskarutbildningen och syftet är att erbjuda doktorander en möjlighet att, under handledning av en ordinarie lärare, undervisa på grundutbildningen och därmed tillgodogöra sig praktisk undervisningserfarenhet. Föreliggande text handlar just om denna kurs, om bakgrunden till dess inrättande, om dess innehåll samt om hur den i praktiken fortlöpte. Samtidigt diskuteras också dess värden betraktat både ur en doktorands och ur en lektors perspektiv.