Kollektivavtalen är i Sverige viktiga regleringsinstrument för implementering och tillämpning av flexicurity. En analys av kollektivavtalen HÖK, AB, PAN och FAS i kommuner och landsting, ur ett sysselsättningstrygghetsperspektiv för arbetstagarna, visar bl.a. att kollektivavtalen ger arbetsgivarna en högre flexibilitet jämfört med lagstiftningen. Kollektivavtalsregleringen innebär att ålder och lång anställningstid i samband med uppsägningar på grund av arbets-brist får mindre betydelse än om lagens regler hade tillämpats. Mot bakgrund av de regleringar som analyserats i kollektivavtalen innebär avtalen ett svagare skydd för arbetstagarna jämfört med lagstiftningen. Kollektivavtalsparterna har genom kollektivavtalsregleringen lyckats uppnå flexiblare anställningar inom de områden som är föremål för undersökningen.