Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen. Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen. För att uppfylla syftet har dels en enkät publicerats på internet där berättelser som rörde renköttet i en måltidskontext samlats in. Dels har en intervjustudie genomförts där fyra personer berättat om måltidsupplevelser som innefattat renkött, två av dessa samer och två icke-samer. Slutligen har ett diskursivt nätverk gjorts av svensk press mellan åren 2000-2013. Det har visat sig att berättelserna skiljer sig åt mellan de olika befolkningsgrupperna och då främst i aspekterna, produkt, plats och atmosfär. De icke-samiska intervjupersonerna lämnat en mer traditionellt kopplad bild till renköttet än vad de samiska intervjupersonerna har gjort. Denna bild har förstärkts av innehållsanalysen av rapporteringen i svensk press.