Framtidens temperaturökningar orsakade av den globala uppvärmningen förväntas vara högst på högre breddgrader. Arktis ekosystem, där växtligheten är starkt begränsad av både låga temperaturer och låg näringstillgänglighet, är troligtvis också väldigt känsliga för denna temperaturökning. Mycket forskning i Arktis syftar till att förstå hur ekosystemen kommer att påverkas av framtida klimatförändringar och konsekvenserna av dessa för viktiga natur- och samhällsvärden. Eftersom temperaturen sjunker med ökad höjd har biologer länge använt sig av höjdgradienter för att studera hur växt- och djursamhällen påverkas av naturliga variationer i temperatur. Fjällen kring Abisko i norra Sverige erbjuder därför möjligheter för en ökad förståelse av hur Arktis växtlighet kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar. Under 2007 och 2008 påbörjades undersökningar av förändringar i artsammansättning och näringsstatus (kväve och fosfor) för fattig hed och rikare ängsvegetation längs en höjdgradient (500–1000 meter) i närheten av Abisko, nordligaste Sverige. Temperaturen i mitten av sommaren sjunker med ungefär 0,6° per 100 meter höjdökning eller 3°C från den lägsta till högsta höjden längs den här gradienten. Artsammansättningen förändras mer för ängsvegetation än för hedvegetationen längs höjdgradienten. Växtsamhället under 2008 innehöll även mindre kväve relativt fosfor på de lägre (varmare) höjderna än på de högre och kallare höjderna. Förändringen i kväve- och fosforkvoter var också större för ängsvegetationen. Detta tyder på att förändringar i växtsamhällens artsammansättning, näringsstatus och näringsbegränsning med ökade temperaturer i Arktis kommer att skilja sig markant åt mellan rik och fattig vegetation.
Faktablad