Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hänsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lärande. Studien har utgått ifrån frågeställningar kring förskollärares tankar om och arbetet med fokus på det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan påverka förskollärarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestå av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.Förskollärarna i min studie ansåg att alla barn är olika och därför kan också behoven för omsorg, utveckling och lärande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med föräldrar skapar förutsättningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen. Slutsatser som dragits av studien är att det är viktigt för barn att lära sig visa hänsyn till andra i sin omgivning samt att individen bara kan vara individuell i den mån det inte blir ogynnsamt för gruppen. Vidare framkom det att barns utveckling och lärande fungerar sämre där omsorg och trygghet inte står i förgrunden. Frånvaron av tid, för stora barngrupper i relation till för lite personal och dålig ekonomi samt stress i övergångarna från en aktivitet till en annan, försvårar det dagliga arbetet med att hantera balansen mellan individ och grupp.