Umeå University's logo

Syftet med detta projekt har varit att med hjälp av en intervjustudie och kunskapsgenomgång redovisahur utomhusmiljö, gemensamhetslokaler och bostäder kan utformas för att minska risken för att äldreoch personer med nedsatt funktionsförmåga blir medtagna eller dör i förtid under värmeböljor. Måletär att öka medvetenheten och intresset för anpassning av miljö och byggnader hos personer ansvarigaför samhällsplanering, bostadsbestånd, trygghets-, vård- och omsorgsboenden.

Städer är normalt varmare och mindre blåsiga än det omgivande landskapet. Städernas ”varmareklimat” beror främst på den större värmelagring som kan ske i byggnader, gator, trottoarer mm,begränsat med vegetation som kan skugga och avge fukt samt aktiviteter som trafik och eldning vilketgenererar värme. Under värmeböljor ökar dödligheten mer i städer. Att leva ensam, vara sängbundenoch bo på översta våningen har visats vara riskfaktorer.

Åtgärderna för att minska stadens värmeö och värmeböljornas effekter på människor brukar iblanddelas in i ”mjuka åtgärder” (information, varningssystem för värmeböljor, insatser för känsligagrupper), ”gröna åtgärder” (göra staden till en grönare miljö) och ”tekniska åtgärder” (skuggandekonstruktioner, modifiering av väggar, kylning/luftkonditionering inomhus etc.), vilka kompletterarvarandra. I vissa länder, bl. a. England, ska äldreboenden ha ett samlingsrum som kan hållas svaltäven under värmeböljor, men det är oklart vilken juridisk status som bestämmelserna har.

Intervjustudien syftade till att belysa hur problemen uppfattas av personal inom äldreomsorgen iSverige. Som datainsamlingsmetod genomfördes 20 semistrukturerade intervjuer medomvårdnadspersonal i Botkyrka kommun under oktober 2011. Urvalet baserades påtillgänglighetsprincipen. Innehållsanalyser gjordes på transkriberad intervjudata och kategorier ochunderkategorier skapades utifrån återkommande teman som återfanns i texten. Slutsatserna frånstudien pekar på att de utbildnings- och informationsinsatser angående värmeböljors effekter påkänsliga grupper som riktas till personal inom äldreomsorgen borde intensifieras, samt attpersonalens kunskap om verksamheten och vårdtagarnas behov borde tas tillvara redan iplaneringsstadiet för äldreboenden.

The purpose of this project has been to use an interview study and literature survey to show how the outdoor environment, public facilities and housing can be designed to reduce the risk for elderly and persons with disabilities to die prematurely during heat waves. The goal is to raise awareness and interest in the adaptation of the environment and buildings of the persons responsible for planning, housing stock, social service, health care and homes for elderly.

Cities are generally warmer and less windy than the surrounding landscape. The urban "warmer climate" is mainly due to the greater heat storage that can be found in buildings, streets, sidewalks, etc., limited vegetation that can shade and release moisture and activities such as traffic and domestic heating, which generate heat. During heat waves the increase in mortality is larger in cities. To live alone, be confined to bed and stay on the top floor has been shown to be additional risk factors.

Measures to reduce the city's urban heat island and effects on humans are sometimes divided into "soft measures" (information, warning systems for heat waves, interventions for vulnerable groups), "green actions" (make the city a greener environment) and “technical measures” (shaded structures, changes of the walls, refrigeration /air conditioning indoors, etc.), which all are complementary. In some countries, the care homes for elderly should have a common room that can be kept cool even during heat waves.

The aim of the interview study was to describe how personnel in the elderly care experience these problems in Sweden. The data collection method was 20 semi structured interviews with elderly care

Sid 3 (49)

personnel in Botkyrka municipality during October 2011. Content analysis was performed on the transcribed interview data and categories and subcategories were created on repeated themes in the text. The conclusions suggest intensified education for and information to personnel in the elderly care sector and that already in the planning of new homes for elderly the personnel's knowledge and experience of the needs among the elderly should be taken into account.