Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Dietary intake in infants with complex congenital heart disease: a case-control study on macro- and micronutrient intake, meal frequency and growth
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.
Visa övriga samt affilieringar
2016 (Engelska)Ingår i: Journal of human nutrition and dietetics (Print), ISSN 0952-3871, E-ISSN 1365-277X, Vol. 29, nr 1, s. 67-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

BACKGROUND: Children with severe congenital heart disease (CHD) need considerable nutritional support to reach normal growth. The actual intake of macro- and micronutrients in outpatient CHD infants over a 6-month period in infancy is not described in the literature. The present study aimed to prospectively investigate the distribution between macro- and micronutrient intake, meal frequency and growth in children with CHD.

METHODS: At 6, 9 and 12 months of age, a 3-day food diary and anthropometric data were collected in 11 infants with severe CHD and 22 healthy age- and feeding-matched controls. Macro- and micronutrient intake, meal frequency and growth were calculated.

RESULTS: Compared to the healthy controls, CHD infants had a statistically significantly higher intake of fat at 9 months of age (4.8 versus 3.6 g kg(-1) day(-1) ), a higher percentage energy (E%) from fat, (40.6% versus 34.5%) and a lower E% from carbohydrates (46.1% versus 39.6%) at 12 months of age, and a lower intake of iron (7.22 versus 9.28 mg day(-1) ) at 6 months of age. Meal frequency was significantly higher at 6 and 9 months of age (P < 0.01). Mean Z-score weight for height, weight for age and body mass index for age were significant lower (P < 0.01) at all time points.

CONCLUSIONS: Despite a higher intake of energy from fat and a higher meal frequency, the intake does not meet the needs for growth, and the results may indicate a low intake of micronutrients in CHD infants.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2016. Vol. 29, nr 1, s. 67-74
Nyckelord [en]
congenital heart disease, energy intake, growth, meal frequency, micronutrient intake
Nationell ämneskategori
Pediatrik Näringslära
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-101471DOI: 10.1111/jhn.12285ISI: 000369167500008PubMedID: 25514839Scopus ID: 2-s2.0-84955609449OAI: oai:DiVA.org:umu-101471DiVA, id: diva2:799570
Tillgänglig från: 2015-03-31 Skapad: 2015-03-31 Senast uppdaterad: 2023-03-24Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. When the paediatric heart is affected: impact on nutrition, growth and body composition from infancy to adolescence
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>When the paediatric heart is affected: impact on nutrition, growth and body composition from infancy to adolescence
2020 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Background

Children with complex congenital heart disease (CHD) and very low birth weight (VLBW) infants with a patent ductus arteriosus (PDA) are two distinct groups of patients with different clinical care needs. Irrespective of the type of heart condition, nutritional intake and growth is largely affected in these individuals during infancy. Although medical care for these conditions has significantly improved in the last several decades, there is still a considerable need for improvement in nutritional support to reach satisfactory growth and development in both these patient groups. In children with complex CHD, there often is underlying malnutrition related to the type and severity of cardiac defect, which constitutes the reason for increased energy metabolism and feeding difficulties. In VLBW infants with a haemodynamically significant PDA (hsPDA), additional fluid regulation may result in a subsequent decrease in macronutrient intake. Current knowledge regarding the consequences of growth restrictions and nutritional intake during infancy, as well as body composition and nutritional intake later in childhood, is scarce. The overall aim of this thesis was to explore energy and nutritional intakes in infants, children and adolescents with complex CHD or hsPDA, as well as investigate growth and body composition in these patient groups.

Methods

In this thesis, four observational studies were conducted. In paper I, the study population consisted of 11 CHD infants and 22 matched controls. A follow up study (paper III) was conducted on these CHD infants at 9 years of age and compared to a new set of age-matched controls (n=10). In paper II, 42 VLBW infants with hsPDA, and 48 referents with VLBW were studied. In paper IV, 44 children and adolescence with Fontan circulation were compared to 38 matched controls. From infancy to adolescence, data on energy, macro- and micronutrient intakes was retrieved from hospital records, from 3-day food diaries or from food frequency questionnaires. Further, anthropometric measures and dual-energy X-ray absorptiometry (DXA) scans were performed and venous blood samples were analysed. 

Results

In paper I, infants with complex CHD had a higher dietary fat intake and lower carbohydrate and iron intakes compared to controls. Additionally, energy intake did not meet the requirements for growth in the CHD infant cohort, resulting in significantly lower Body Mass index (BMI) for age z-score. In paper II, fluid intakes was restricted after hsPDA diagnosis in VLBW infants resulting in a decrease in energy and protein intakes. The z-score of weight change during the first 28 days of life depended on both PDA status and energy intake. In the follow-up study of the complex CHD infants (paper III), growth was comparable to controls at 9 years of age suggesting a catch-up effect. Despite comparable BMI z-scores, the children with CHD had a higher abdominal fat mass index (FMI) and higher daily intake of fat, particularly from saturated fats, compared to controls. In paper IV, the Fontan population had a daily mean vitamin D intake of 9.9 µg and a mean serum 25‑hydroxyvitamin D of 56 nmol/L however, 42% had below sufficient levels. These factors were not associated with lean mass index (LMI), Fat mass index (FMI), or biomarkers of liver status. The Fontan population had significantly less LMI, but higher FMI than controls. Male adolescents with Fontan circulation had a greater mean abdominal FMI than male controls and higher cholesterol levels than females with Fontan circulation.

Conclusion

Infants with complex CHD, and VLBW infants with hsPDA did not grow as expected with the energy and nutrition provided to them. Follow-up at 9 years of age showed children with complex CHD had caught-up in growth but had increased abdominal FMI and higher intake of saturated fatty acids. In children and adolescents with Fontan circulation, vitamin D levels and intake was not associated with body composition or liver biomarkers. However, it was noted that the Fontan population had a lower LMI and higher FMI compared to controls. Nutritional progress in children with heart conditions can promote growth and improve dietary quality between infancy and adolescence, potentially working to counteract later health risks.

Abstract [sv]

Enkel sammanfattning på svenska

Bakgrund Barn med komplexa medfödda hjärtfel och prematura barn medmycket låg födelsevikt (<1500 g) och med ett öppetstående fosterkärl (PDA) ärtvå skilda grupper av patienter med olika behov av klinisk vård. Gemensamt förbåda grupperna är dock att spädbarnens behov av näring och deras tillväxtpåverkas negativt av sjukdomstillståndet. Även om den medicinska vården fördessa spädbarn har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna, finns detfortfarande ett stort behov av förbättring av näringsstödet för att de ska nåtillfredsställande tillväxt och utveckling. Hos barn med komplexa medföddahjärtfel finns det ofta en underliggande undernäring som är relaterad till typenoch svårighetsgraden av hjärtfelet och som ofta orsakar en förhöjdenergimetabolism och ökade matningssvårigheter. Hos prematura barn medmycket låg födelsevikt och med en betydelsefull PDA kan en ytterligarevätskereglering de första dagarna i livet resultera till en minskning avnäringsintaget. Nuvarande kunskaper om konsekvenserna av otillräckligtnäringsintag och försämrad tillväxt under spädbarnstiden, samtkroppssammansättningen och näringsintaget senare i barndomen, är mycketbegränsad. Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska energioch näringsintag hos spädbarn, barn och ungdomar med komplexa medföddahjärtfel eller prematura barn med PDA, samt att undersöka tillväxt ochkroppssammansättning i dessa patientgrupper.

Metod I denna avhandling genomfördes fyra observationsstudier. I artikel 1 bestod studiepopulationen av 11 spädbarn med komplexa medfödda hjärtfel och 22 matchade kontroller. En uppföljningsstudie (artikel 3) genomfördes på dessa spädbarn vid 9 års ålder och jämfördes med en ny uppsättning åldersmatchade kontroller (n = 10). I artikel 2 studerades 42 prematura barn med mycket låg födelsevikt och PDA och 48 prematura barn med mycket låg födelsevikt utan PDA. I artikel 4 jämfördes 44 barn och ungdomar med enkammarhjärta med 38 matchade kontroller. Data om intag av energi, makro- och mikronäringsämnen hämtades från sjukhusjournaler, från 3-dagars matdagböcker eller från frekvensformulär av matintag. Vidare utfördes antropometriska mätningar och röntgenundersökningar (DXA) och venösa blodprover analyserades.

Resultat I artikel 1 hade spädbarn med komplexa medfödda hjärtfel högre fettintag samt lägre intag av kolhydrater och järn jämfört med kontroller. Hos spädbarnen med komplexa medfödda hjärtfel uppfyllde energiintaget inte behoven för en optimal tillväxt, vilket resulterade till signifikant lägre BMI zscore. I artikel 2 sågs ytterligare begränsningar av vätskeintaget efter PDA diagnosen hos prematurer med mycket låg födelsevikt vilket resulterade i en minskning av energi- och proteinintaget. Viktförändringarna i z-score under de första 28 dagarna av livet var beroende av både PDA status och energiintaget. I uppföljningsstudien av spädbarn med komplexa medfödda hjärtfel (artikel 3), var tillväxten jämförbar med kontroller vid 9 års ålder, vilket tyder på en upphämtning av tillväxten. Trots jämförbara BMI z-score hade barnen med komplexa medfödda hjärtfel en högre andel bukfett och ett högre dagligt intag av fett, särskilt mättade fetter, jämfört med kontroller. I artikel 4 hade barn och ungdomar med enkammarhjärta ett dagligt genomsnittligt D-vitaminintag på 9,9 µg och ett genomsnittligt 25-hydroxy-vitamin D i serum på 56 nmol/L, dock hade 42 % lägre nivåer än normalt. Dessa faktorer var inte associerade med fettfri massa (inklusive muskelmassa), fettmassa eller biomarkörer för leverstatus. Barn och ungdomar med enkammarhjärta hade betydligt mindre fettfri massa, men högre fettmassa än kontroller. Manliga ungdomar med enkammarhjärta hade en högre mängd bukfett än manliga kontroller och högre kolesterolnivåer än kvinnliga deltagare med enkammarhjärta.

Slutsats Spädbarn med komplexa medfödda hjärtfel och prematurer med mycket låg födelsevikt med en betydelsefull PDA, växte inte som förväntat med den energi och näring som de fick. Uppföljning vid 9 års ålder visade att barn med komplexa medfödda hjärtfel hade återhämtat sin tillväxt men de hade en ökad mängd bukfett och högre kostintag av mättat fett. Hos barn och ungdomar med enkammarhjärta fanns indikationer på låga nivåer av D vitamin i serum trots ett adekvat intag via kosten. D vitaminnivåerna var inte associerade med kroppssammansättning eller leverbiomarkörer. Det noterades dock att barnen och ungdomarna med enkammarhjärta hade högre fettmassa och lägre fettfri massa jämfört med kontroller. Förbättringar i energi och näringsintag hos barn med hjärtsjukdom bör prioriteras för att främja tillväxt och påverka kostkvaliteten från spädbarnsålder till tonårstid. Dessa åtgärder kan ytterligare motverka senare hälsorisker. Fortsatt näringsforskning i en större kontext behövs för att bekräfta våra forskningsresultat.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2020. s. 60
Serie
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 2105
Nyckelord
Congenital heart disease, Patent ductus arteriosus, Preterm infant, Infant growth, Energy intake, Dietary fatty acid, Micronutrient intake, Vitamin D, Dual-energy X-ray absorptiometry (DXA), Fontan circulation.
Nationell ämneskategori
Medicin och hälsovetenskap
Forskningsämne
pediatrik; kostvetenskap; kardiologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-176581 (URN)978-91-7855-396-9 (ISBN)978-91-7855-397-6 (ISBN)
Disputation
2020-12-04, Bergasalen, byggnad Q0, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, 09:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2020-11-13 Skapad: 2020-11-09 Senast uppdaterad: 2022-10-03Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMedScopus

Person

Hansson, LenaÖhlund, IngerLind, TorbjörnStecksén-Blicks, ChristinaRydberg, Annika

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Hansson, LenaÖhlund, IngerLind, TorbjörnStecksén-Blicks, ChristinaRydberg, Annika
Av organisationen
PediatrikInstitutionen för odontologi
I samma tidskrift
Journal of human nutrition and dietetics (Print)
PediatrikNäringslära

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 571 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf