Umeå universitets logga

På senare tid har fenomenet näthat debatterats flitigt som en företeelse i sociala medier. Det handlar om explicita former av mobbning, utpekanden och svartmålande av individer och grupper. Näthat kan ses som en extrem form av försök att skapa maktasymmetrier mellan människor, det kan även ses som en förlängning av härskartekniker. I vår forskning har vi dock riktat vår uppmärksamhet mot ett närbesläktat, men betydligt mer subtilt sätt att utöva sociala makt- och positioneringsspel på nätet, exempelvis genom osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbel bestraffning, påförande av skuld och skam, våld och hot om våld samt objektifiering. Mer specifikt fokuserar vi vilka möjligheter att utöva makt som möjliggörs när dessa klassiska härskartekniker flyttar ut i sociala medier. De centrala frågorna i denna artikel är: vilka uttryck tar sig de klassiska härskarteknikerna i sociala medier, och vilka motstrategier växer fram i strävan att förhålla sig till dessa? Vår forskning bygger på en kvalitativ intervjustudie av människors användning och erfarenheter av Facebook, Instagram, Twitter och bloggar. Mot bakgrund av studien visar vi hur sociala mediers handlingsutrymmen möjliggör olika former av härskartekniker, och vi diskuterar även vilken betydelse internets och sociala mediers potentiella spridnings- och nätverkseffekter har i detta sammanhang. Vidare identifierar vi 11 motstrategier som har formats i syfte att bemöta och stävja utövande av härskartekniker i sociala medier. Avslutningsvis diskuterar vi vad medieträning för sociala medier skulle kunna innebära i ljuset av de sociala makt- och positioneringsspel som just nu utspelar sig på Facebook, Twitter, Instagram och i bloggosfären.

Recently, online hate has been much debated as a phenomenon in social media. It involves explicit forms of bullying, designations and black painting of individuals and groups. Online hate can be seen as an extreme form of attempts to create power asymmetries between people, it may also be seen as an extension of master suppression techniques. In our research, we have directed our attention to a related, but much more subtle way of exercising social power and positioning games online, for example by making invisible, ridicule, withholding information, double punishment, imposition of guilt and shame, violence and threats about violence as well as objectification. More specific, we focus the opportunities to exercise power made possible when these classic suppression techniques are moving into social media. The central issues in this article are: what forms does the classic master suppression techniques takes in social media, and what counter-strategies emerge in the quest to relate to these? Our research is based on a qualitative interview study on people's use and experience of Facebook, Instagram, Twitter and blogs. In light of this study, we show how social media action spaces allow various forms of domination techniques, and we also discuss the importance of the internet and social media's potential network effects in this context. Furthermore, we identify 11 counter-strategies that have been formed in order to address the practice of domination techniques in social media. Finally, we discuss what media training for social media could mean in the light of the social power and positioning games that unfolds on Facebook, Twitter, Instagram, and in the blogosphere today.