Tiggeri har kommit att bli ett problem i det svenska samhället. Det är dock inget egentligt problem för oss som bor och arbetar i Sverige, men däremot för de människor som kommer hit i brist på andra försörjningsmöjligheter. De människor som reser till Sverige för att tigga kommer från en utsatt miljö och de blir lätt offer för de som vill tjäna pengar på andra människors bekostnad. Några av de tiggare som idag syns i svenska städer är sannolikt utsatta för människohandel, men de betraktas sällan som brottsoffer. Åtgärder mot tiggeri har inte kommit att fokusera på tiggarnas utsatthet. Det finns dessutom brister i lagstiftningen eller dess tillämpning som gör det svårt för dessa eventuella offer att erhålla skydd.
Begging has become a problem in Swedish society. It is, however, no real problem for us who live and work in Sweden, but for the people who come here in the absence of other possibilities to make a living. People traveling to Sweden to beg derives from exposed environments and becomes easy prey to those who want to make money by exploiting others. Some of the beggars, which today can be seen in the Swedish cities are likely exposed to trafficking, but they are rarely regarded as victims. Measures against begging has not focused on beggars vulnerability. There are shortcomings in the legislation or its application that makes it difficult for these potential victims to obtain protection.