Umeå University's logo

Vårt projekt visar att kognition och emotion har stor betydelse for åk 3 elevers matematikprestation. Det var 13 gånger högre risk att prestera lågt i matematik för elever identifierade med en risk-kognitiv profil. Det fanns inget samband mellan kronologisk ålder och matematikprestation. Låg arbetsminneskapacitet i samverkan med hög provångest bidrog negativt till matematikprestation. Skolklass bidrog till skillnader i elevers rapporterade provångest.

Q1) Provångest och arbetsminne predicerade enskilt elevs matematikprestation; hög provångest respektive låg arbetsminneskapacitet bidrog till låg matematikprestation, och låg provångest respektive god arbetsminneskapacitet bidrog till god matematikprestation. Därtill fanns en samverkanseffekt vilken var ogynnsam för elever med låg arbetsminneskapacitet, jämfört med elever med medel och hög arbetsminneskapacitet.

Q2) Elever identifierade med en risk-kognitiv profil hade 13 gånger högre risk att prestera lågt i matematik. Elever som presterade lågt i matematik hade dock inte uteslutande en risk-kognitiv profil. Likaväl fanns andra profiler än den stödjande-kognitiva profilen i gruppen med bra matematikprestation. Lika lovande som att 75 % av elever med en risk-profil inte presterade lågt i matematik, lika nedslående är det att endast 16 % av elever med en stödjande-kognitiv profil presterade bra i matematik.

Q3) Grad av matematikprestation ar en funktion av arbetsminneskapacitet, men olika subkomponenter i arbetsminnet karaktariserar olika nivaer av matematikprestation. Lågpresterande elever påvisade framförallt betydande sämre visuospatial förmåga (bearbeta visuell och spatial information), medan god fonologisk förmåga (auditivt material) var karaktaristiskt för den högpresterande elevgruppen. I ett didaktiskt perspektiv pekar dessa resultat på vikten av anpassade pedagogiska insatser i relation till kognitiva förmågor.

Q4) Skolklass har en betydande inverkan på elevers skattade provångest. För skolklasser med ett högt medelvärde på provångest verkade självregleringsförmåga ytterligare bidra till rapporterad provångest.

Q5) Resultatet visar inte på någon relativ ålderseffekt och modereras inte heller av arbetsminneskapacitet. Resultatet tyder på att biologisk mognad i termer av arbetsminnet är viktigare än relativa åldereffekter.