Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 555
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Vingsle, Maja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stressrelaterad ohälsa är idag den vanligaste orsaken till nya sjukskrivningar i Sverige. Idag används trädgårdsterapi i ett rehabiliterande syfte för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Det finns fortfarande ett kunskapsbehov angående behandlingsprocesser rörande målgruppen samt terapeutiska insatser i trädgårdsmiljö. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Fyra arbetsterapeuter med erfarenhet av trädgårdsterapi intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att trädgårdsterapi främjar deltagarnas återhämtningsprocess. Trädgårdsterapins aktiviteter bidrar i synnerhet till återhämtning genom aktivitetsbalans, något som ej uppmärksammats i tidigare forskning. Vidare forskning behövs för att belysa ett deltagarperspektiv i trädgårdsterapi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abrahamsson, Pernilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Bemötandets betydelse - ur de allergiska och överkänsliga individernas synvinkel2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att individer med allergier själv vidtar åtgärder för att undvika allergiexponering och försöker minimera risker för insjuknande, utsätts de inför situationer i sin omgivande miljö som de inte kan kontrollera. Omgivningens kunskaper och synsätt kring allergier varierar. Syftet med denna studie var då att belysa hur individer med astma, allergi- och överkänsligheter upplever att omgivningens indirekta- och direkta bemötande inverkar på sättet att se på sig själva, sin livssituation och sin delaktighet i aktivitet. Fyra kvinnor med olika typer av astma, allergi och överkänslighet intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade intervjumaterialet. Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: Viljan att berätta beror på vem du möter. Att tvingas prioritera och acceptera risker för att få vara delaktig. Familj och vänners stöd underlättar. Vårdens och samhällets bemötande skapar osäkerhet. Andras agerande och kunskap påverkar. Denna studie visar bland hur omgivningens sätt att bemöta kan ha en försvårande och underlättande effekt för individer med allergiers självbild, livssituation och delaktighet i samhället, både fysiskt och socialt. Slutsatsen är att andra människors bemötanden, beteenden och sätt att vara har betydelse för hur individer med allergier påverkas av sin sjukdom. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper bidra till ökad förståelse och delaktighet för målgruppen i samhället.

     

    Sökord: allergi, hanteringsstrategier, bemötande, delaktighet, aktivitetsorättvisor, arbetsterapi   

  • 3.
    Abrahamsson, Pernilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Bemötandets betydelse - ur de allergiska och överkänsliga individernas synvinkel2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att individer med allergier själv vidtar åtgärder för att undvika allergiexponering och försöker minimera risker för insjuknande, utsätts de inför situationer i sin omgivande miljö som de inte kan kontrollera. Omgivningens kunskaper och synsätt kring allergier varierar. Syftet med denna studie var då att belysa hur individer med astma, allergi- och överkänsligheter upplever att omgivningens indirekta- och direkta bemötande inverkar på sättet att se på sig själva, sin livssituation och sin delaktighet i aktivitet. Fyra kvinnor med olika typer av astma, allergi och överkänslighet intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade intervjumaterialet. Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: Viljan att berätta beror på vem du möter. Att tvingas prioritera och acceptera risker för att få vara delaktig. Familj och vänners stöd underlättar. Vårdens och samhällets bemötande skapar osäkerhet. Andras agerande och kunskap påverkar. Denna studie visar bland hur omgivningens sätt att bemöta kan ha en försvårande och underlättande effekt för individer med allergiers självbild, livssituation och delaktighet i samhället, både fysiskt och socialt. Slutsatsen är att andra människors bemötanden, beteenden och sätt att vara har betydelse för hur individer med allergier påverkas av sin sjukdom. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper bidra till ökad förståelse och delaktighet för målgruppen i samhället.

     

    Sökord: allergi, hanteringsstrategier, bemötande, delaktighet, aktivitetsorättvisor, arbetsterapi   

  • 4.
    Abrahamsson, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Berglund, Catarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Att möjliggöra delaktighet i behandlingen för personer med ätstörningsproblematik: En kvalitativ studie utifrån arbetsterapeuters erfarenheter2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med ätstörningsproblematik kan ha en bristande insikt och ett kontrollbehov gentemot sin ätstörning. De kan även stundtals vara omotiverade till behandling och kan känna svårigheter i att förändra sitt beteende för att kunna bli fri från sin ätstörning. Detta kan försvåra för arbetsterapeuten att få dessa personer delaktiga i behandlingen, och därför blir syftet med studien att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av vad som kan möjliggöra eller hindra delaktighet i behandlingen för personer med ätstörningsproblematik. Fem arbetsterapeuter intervjuades för att kunna besvara syftet och innehållet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i fyra kategorier; samarbete med patienten, klientcentrerad behandling, att medvetet använda sig själv och motivationens betydelse. Studiens slutsats är att om arbetsterapeuten lyckas skapa ett förtroende hos patienten, kan detta möjliggöra att patienten blir mer motiverad till att vilja bli fri från sin ätstörning. Detta kan uppnås genom att arbetsterapeuten bemöter patienten som en unik och kompetent person och tillsammans med denne reflekterar över personens livssituation och sätter upp mål i behandlingen, vilket leder till en ökad delaktighet i behandlingen. 

  • 5.
    Acosta Romero, Carolin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner vid depression – en systematisk litteraturöversikt: Occupational therapy interventions for depression - a systematic literature review2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression kan drabba personer i alla åldrar och är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna i Sverige och i världen. I Sverige drabbas ca 4-10% av befolkningen av depression och symtom kan återkomma flera gånger under en livstid, vilket beskrivs som depressiva episoder. Sjukdomstillståndet kan leda till nedsatt livskvalitet som orsakas av depressiva symtom som nedstämdhet, minskat intresse, aptitförändring, sömnsvårigheter, energilöshet, pessimistiska tankar, koncentrationssvårigheter och självmordstankar. Studiens syfte var att identifiera och beskriva effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid diagnostiserad depression samt att belysa upplevelsen av dessa interventioner.  Nio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades i en litteraturöversikt. Endast vuxna deltagare med egentlig depression som primär diagnos inkluderades i sökning i databaserna PsycINFO, Academic Search Elite, PubMed, - OT-Seeker och CINAHL. Resultatet presenterar aktivitetsbaserade interventioner för att hantera vardagen så som arbetsinriktade interventioner, skapande aktiviteter och programbaserade interventioner. Effekter av dessa arbetsterapeutiska interventioner beskrivs förbättra klientens livskvalitet, minska depressions symtom, öka känsla av delaktighet och tillfredställelse i vardagliga aktiviteter, samt främja klientens återgång till arbete utan att uppleva ökad stress. Författaren i den här studien anser att det kan vara av stor betydelse för yrkesverksamma arbetsterapeuter att använda sig av aktivitetsbaserade interventioner som känns meningsfulla och tillfredställande för klienten. Ytterligare forskning behövs dock, då det finns för få studier som undersöker effekten av arbetsterapeutiska interventioner för personer med depression och upplevelse av att leva med depression. 

  • 6.
    Agde-Johansson, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Lövgren, Cecilia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för barn med diagnosen ADHD i skolmiljö: En litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste diagnosen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för barn. Utmärkande symptom för en person med diagnosen ADHD är svårigheter att utföra uppgifter, fokusera, bibehålla uppmärksamhet och passa tider, vilket är faktorer som kan påverka skolgången negativt. Arbetsterapeutiska interventioner har framtagits för att främja delaktigheten av barn med ADHD i skolmiljö. Det är dock oklart vad dessa interventioner har för effekt bland barn med ADHD. Syftet med denna litteratöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för barn i åldern 6-18 år med diagnosen ADHD i skolmiljö samt diskutera dessa utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Till denna litteraturstudies metod användes en kvantitativ litteraturöversikt och de valda databaserna till huvudsökningen var Cinahl, PubMed och Academic Search Premier. Utifrån de sju inkluderade artiklarna hittade författarna interventioner som föll under två rubriker som presenterades enligt följande: Kompensatoriska interventioner i stillasittande skolarbete och dess effekt och Intervention för målsättning och effekt. Slutsatsen visade på att interventionerna viktväst, Cognitive-Functional, sittdynor och tidshjälpmedel hade positiv effekt på barns prestation i skolmiljö, förmåga att skapa egna mål och bibehålla uppmärksamheten i klassrumsmiljö. Terapibollar påvisade ingen effekt. Det finns ett fortsatt behov av forskning inom detta område då det finns en begränsad mängd forskning om ämnet i nuläget och särskilt när det gäller flickor med diagnosen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahlgren, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Waling, Kerstin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Kadi, Fawzi
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), Anatomi.
    Djupsjöbacka, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Centre for Musculoskeletal Research, National Institute for Working Life, Umeå , Sweden.
    Thornell, Lars-Eric
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), Anatomi.
    Sundelin, Gunnevi
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Effects on physical performance and pain from three dynamic training programs for women with work-related trapezius myalgia2001Ingår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 33, nr 4, s. 162-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To compare training programs for women with trapezius myalgia regarding physical performance and pain, 102 women were randomized to strength, endurance, co-ordination and non-training groups. Before and after the intervention, static strength and dynamic muscular endurance in shoulder muscles were measured on a Cybex II dynamometer. Muscle activity in shoulder muscles was monitored via surface EMG. The signal amplitude ratio between the active and passive phase of repeated contractions indicated the ability to relax. Pain at present, pain in general and pain at worst were measured on visual analogue scales. After training, within group comparisons showed that the training groups rated less pain, and in the strength training group ratings of pain at worst differed from the non-training group. Using the non-training group as a reference, static strength increased in the strength and endurance training groups and muscular endurance in all training groups. The study indicates that regular exercises with strength, endurance or co-ordination training of neck/shoulder muscles might alleviate pain for women with work-related trapezius myalgia.

  • 8.
    Ahlström, Stina
    et al.
    Rehabilitation Unit, Luleå Primary Health Care, Luleå, Sweden.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Occupational  performance of persons who have suffered a stroke: a follow-up study2003Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 10, nr 2, s. 88-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The main purpose of this study was to describe the progress made in terms of occupational performance during a two-year period by persons who had suffered a stroke and had been discharged to their home after their initial hospital stay. The population of the study consisted of 49 persons, 30 men and 19 women, with a mean age of 69 years. The Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) was used to assess their occupational performance. Of the whole population at discharge, 66% showed increased effort and 29% showed decreased efficiency and independency. The results also showed that the persons who had decreased the most in their efficiency dropped out from the study. Twenty-nine persons participated in the study for 2 years. The best ADL ability was seen in the population at 3 months after discharge. A decrease was seen at 18 months after discharge in AMPS ADL process ability and at 24 months in AMPS ADL motor ability. The results suggest that persons who have suffered a stroke and live in their homes maintain their AMPS ADL ability performance for 1.5 to 2 years. A low AMPS ADL process ability measure in persons who have suffered a stroke signifies a reduced possibility of living at home.

  • 9.
    Akyol, Dilba
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Granberg, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Barn och ungdomar med cerebral pares och deras upplevelser av smärta och delaktighet i aktivitet: En litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Funktionsnedsättningen cerebral pares kan orsaka begränsad fysisk förmåga och utlösa smärta. Samhällets attityder och utformning av miljö kan påverka barn och ungdomars möjligheter till delaktighet i aktivitet. Meningsfulla aktiviteter kan bidra till en känsla av tillfredsställelse och en känsla av samhörighet. Dagens forskning är begränsad vad gäller barn och ungdomars subjektiva upplevelser av smärta och delaktighet i aktivitet. En litteraturöversikt med systematiska inslag genomfördes och syftet var att beskriva upplevelser av smärta och delaktighet i aktivitet hos barn och ungdomar med cerebral pares. Huvudsökningar har utförts i PubMed, Cinahl och APA PsycInfo. De inkluderade artiklarna är av kvalitativ metod för att besvara syftet med barns subjektiva upplevelser. De inkluderade artiklarna i studien resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. Kategorierna var följande: 1) Smärtan begränsar mitt dagliga liv. 2) Kroppen kan hindra och motivera mig i aktivitet. 3) Samhället och omgivningen påverkar min vardag. Resultatet visar barn och ungdomars individuella upplevelser av sin smärta och hur smärtan tar sig i uttryck både fysiskt och psykiskt. De flesta barn och ungdomar upplever smärtan som ett hinder för delaktighet i aktivitet, men även samhället och omgivningens attityder sågs som hinder. Resultatet kan underlätta för intresserade individer inom området samt arbetsterapeuter som i sitt yrkesliv ofta möter barn och ungdomar med cerebral pares.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Alastalo, Pihla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Mörfelt, Isabella
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner i förskole- och skolmiljö för barn med autismspektrumtillstånd: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Autismspektrumtillstånd (AST) sammanfattar olika diagnoser som innebär svårigheter inom social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Barn med AST ställs inför många utmaningar i förskole- och skolmiljö och är i behov av anpassningar och stöd i sina studier. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i förskole- och skolmiljö för barn med autismspektrumtillstånd. En beskrivande litteraturöversikt genomfördes genom att granska vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat omfattar nio vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2006-2012 och beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan tre och tjugo år med diagnos inom AST. Analysen av de utvalda studierna resulterade i tre kategorier: Kompensatoriska interventioner för att möjliggöra delaktighet i klassrummet, Interventioner riktade mot träning av sociala färdigheter och Interventioner riktade mot modifiering av beteenden. För att öka barnens kommunikation och sociala interaktion med omvärlden kan till exempel rollspel, yoga och interventioner med djur vara till hjälp. Kompensatoriska interventioner som bollstolar och tyngdvästar kan utgöra ett stöd för vissa barn men för andra barn påverkas koncentrationsförmågan negativt. Arbetsterapeutiska interventioner har potential att underlätta skolsituationen för barn och unga vuxna med AST. Det finns ett behov av att utveckla arbetsterapeutiska interventioner och undersöka dess effekter.

     

     

    Sökord: arbetsterapi, elev, åtgärd, autismspektrum, klassrum

  • 11. Albrecht, E. C.
    et al.
    Kaelin, Vera C.
    Rehabilitation Sciences, College of Applied Health Sciences, University of Illinois at Chicago, Chicago, IL 60612, USA.
    Rigau, B. L.
    Dooling-Litfin, J. K.
    Scully, E. A.
    Murphy, N. J.
    McManus, B. M.
    Khetani, M. A.
    Pilot implementation of an electronic patient-reported outcome measure for planning and monitoring participation-focused care in early intervention2020Ingår i: BMC Medical Informatics and Decision Making, E-ISSN 1472-6947, Vol. 20, nr 1, artikel-id 199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Family-centered care is a valued approach to improving child and family outcomes in early intervention (EI), yet there is need to implement interventions that support information exchange for shared decision-making when planning and monitoring EI care. This study aims at estimating the feasibility, acceptability, and value of implementing the Young Children’s Participation and Environment Measure (YC-PEM), a valid electronic patient-reported outcome (e-PRO) that is designed to support family engagement when planning care and monitoring outcomes of care.

    Methods: Data were gathered from caregivers (N = 139) that were enrolled in a Phase 1 trial of the YC-PEM e-PRO as implemented within 1 month of their child’s next EI evaluation of progress. YC-PEM e-PRO feasibility was estimated according to enrollment and completion rates, and mean completion time. Chi-square tests were used to examine parent perceptions of YC-PEM e-PRO acceptability by caregiver education and family income. Caregiver feedback via open-ended responses were content coded to inform intervention and protocol optimizations. YC-PEM e-PRO value was estimated via composite and item-level scores to capture the extent of participation difficulty in home and community activities, and common areas of need regarding caregivers desired change in their child’s participation.

    Results: Feasibility of implementing the YC-PEM e-PRO in routine EI care was mixed, as evidenced by low enrollment rates (21.0–29.2%), a high completion rate (85.3%), and limited missing data (80.6% of completed cases contained no missing data). More than half of the participants reported that the completion of the YC-PEM e-PRO was at least somewhat helpful, regardless of family income or caregiver education, providing support for its acceptability. As for its value, the YC-PEM e-PRO results were viewed by 64% of caregivers, whose desire for change most often pertained to the child’s participation in non-discretionary activities at home and structured activities in the community.

    Conclusions: Results may support the implementation of YC-PEM e-PRO as a feasible, acceptable, and valued option for engaging families in planning the child’s EI care. Results also inform select intervention and protocol optimizations prior to undertaking a multi-site pragmatic trial of its effectiveness on family engagement and shared decision-making within an EI clinical workflow.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Alkass, Petra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fritidsaktiviteter som främjar delaktighet i vardagen för barn och ungdomar med Cerebral Pares: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en neurologisk sjukdom som drabbar den omogna hjärnan tidigt i livet. Denna typ av skada påverkar i stort individens delaktighet i aktivitet. Detta kan leda till ett begränsat liv. Delaktighet är en viktig faktor för att bibehålla en god hälsa. Det handlar om att kunna delta, ingå, och involveras i olika livssituationer. Syftet är att sammanställa befintlig forskning avseende delaktighet i fritidsaktivitet och upplevelsen av delaktighet hos barn med Cerbral Pares. Metod: En litteraturstudie grundad på åtta kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite, publicerade mellan år 2006-2016 och deras resultat sammanställdes i huvudrubriker. Resultat: Deltagarna som deltog i fritidsaktiviteter upplevde en stor glädje till sin aktivitet och föredrar att involvera sig i informella aktiviteter. Diskussion: Deltagarna fick en positiv inställning till att delta i fritidsaktiviteter som utmynnar motivation och intresse men det är lågt forskat inom detta område vilket gör resultatet svårt att generalisera.

  • 13.
    Allerstrand, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Upplevelser och erfarenheter av arbetsterapeutisk gruppbehandling inom psykiatrisk öppenvård2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor med lindrig kognitiv funktionsnedsättning upplever ofta svårigheter i vardagliga aktiviteter. De kan ha problem med minne, uppmärksamhet och problemlösning. Trots att de utför sina dagliga aktiviteter oberoende av stöd gör de fler misstag och tar längre tid på sig. En psykiatrisk öppenvårdsmottagning i norra Sverige startade 2014 en arbetsterapeutisk gruppbehandling för klienter med milda kognitiva funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. I behandlingen får deltagarna möjlighet att identifiera och prioritera aktivitetsproblem. Syftet med studien var att belysa klienters upplevelser och erfarenheter av arbetsterapeutisk gruppbehandling inom psykiatrisk öppenvård. För att svara på syftet valdes en kvalitativ ansats med metoden innehållsanalys. Tidigare deltagare som hade fullgjort sin behandling och hade uppsatta mål under behandlingen identifierades via den psykiatriska öppenvårdsenheten. Analysen utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer och resulterade i totalt fem underkategorier och två huvudkategorier. Första huvudkategorin ”en vilja till förändring genom gruppbehandlingsprocessen” handlar om upplevelsen om de sociala fördelarna av att delta i en grupp och vad som krävs för att skapa en hållbar rutin. Andra huvudkategorin ”strukturlös gruppbehandling” handlar om upplevelsen av bristande struktur och oorganiserade grupptillfällen. Slutsatsen är att deltagarna upplevde positiva fördelar med att delta i gruppbehandling och att utbytet sinsemellan i gruppen bidrog till att komma till rätta med deltagarnas aktivitetsbegränsningar. Deltagarna beskrev att den sociala träningen som grupptillfällena erbjöd var värdefull och atmosfären i gruppen var stöttande. Upplevelsen av ostrukturerade grupptillfällen och hög frånvaro bland gruppdeltagarna beskrevs öka det kaos som deltagarna önskade kontrollera.

  • 14.
    Al-Samraye, Ali
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner för barn med autismspektrumtillstånd och dess effekter.: En litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktions­nedsättning som bland annat innebär svårigheter i social interaktion, sensorisk hantering och bearbetning samt motoriska färdigheter för individen. Barn med AST löper högre risk än andra barn att inte utveckla nödvändiga färdigheter som behövs för att vara delaktig i olika aktiviteter samt i utveckling mot självständighet. Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST och interventionernas effekter. Litteraturöversikt valdes som metod för studien och artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Sju kvantitativa originalartiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2018 har granskats, analyserats och redovisats i fyra olika kategorier; Interventioner för motoriska färdigheter, Interventioner för bearbetning och integrering av sensorisk information, Interventioner för social interaktion samt Intervention för arbetsminne. I studiens resultat framkommer det att samtliga interventioner hade effekt på olika färdigheter hos barnen. Artiklarna som inkluderades i resultatet hade alla en ojämn könsfördelning, studier med jämnare könsfördelning eller flickor och pojkar var för sig är därför väsentligt i framtida studier. Slutsatsen är att arbetsterapeutiska interventioner är effektiva för barn med AST avseende färdigheter inom sensorik, motorik, sociala och arbetsminne, men att ytterligare forskning inom området behövs för att öka kunskapen om effektiva interventioner för barn med AST. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ARBETSTERAPEUTISKA INTERVENTIONER FÖR BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND OCH DESS EFFEKTER
  • 15.
    Altundal, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med depression: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är en av de vanligast förekommande diagnoserna inom psykisk ohälsa, och i Sverige är idag över 4 % av befolkningen diagnostiserad med depression. Depression ger bland annat symptom i form av nedstämdhet, intresseförlust, sömnsvårigheter, förändrad aptit, koncentrationssvårigheter och suicidtankar och påverkar livskvalitén och arbetsförmågan i stor utsträckning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna diagnosticerade med depression och dess effekter utifrån arbetsterapeuters och klienters perspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. De i studien identifierade arbetsterapeutiska interventionsmetoderna var UWaT (Using Writing as Therapy), CW (Creative Writing), TTM (Tree Theme Method) Remotivationsprocessen, gruppterapi samt kreativt skapande. Från klienternas perspektiv beskrevs effekter i form av ökad självkänsla, bättre självinsikt, ökad motivation att delta i det vardagliga livet samt i vissa fall en ökad aktivitetsnivå. Arbetsterapeuternas upplevelser var att metoderna var krävande att arbeta med men givande för klienterna såväl som lärorika att arbeta med. Således föreslår denna studie att dessa arbetsterapeutiska interventioner kan användas som redskap inom behandlingen av vuxna med depression men vidare forskning behövs för att med studier designade att studera effekter av interventioner skapa belägg och riktlinjer för arbetsterapeuter som arbetar i området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sara Altundal-Examensarbete
  • 16.
    Alvlilja, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Bildterapigrupper inom primärvården: - Vad ger en utvärdering av deltagares erfarenheter av interventionen för svar?2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Bildterapi är en kreativ behandlingsmetod som kan användas både i förebyggande och rehabiliterande syfte, när psykologiska faktorer påverkar utveckling och upplevelse av ohälsa. Den här uppsatsen beskriver resultatet av en klinisk upplevelseutvärdering av bildterapigrupper genomförda på en vårdcentral 2010 - 2014. 

     

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att delta i bildterapigrupp i primärvården. 

    Metod: Utvärdering av 44 bildterapideltagares erfarenheter av bildterapi via frågeformulär med öppna frågor. Frågorna handlade om lärdomar, mål, samt vad de saknat eller skulle vilja förändra i bildterapin och deras erfarenheter i förhållande till eventuella andra behandlingar. Svaren analyserades utifrån Grounded Theory, detta tydliggjorde deltagarnas erfarenheter av vad som var värdefullt för dem i deras deltagande i bildterapi. 

    Resultatet visade att bildterapi i grupp hjälper deltagare att uttrycka och utforska känslor som ökar insikten samt ger katharsis. Bildterapi skapade medvetenhet och förståelse för hur individens egensituation påverkar upplevelse av hälsa. Genom kommunikationen med och om bilden förmedlades budskap om livssituationen, vilket underlättade förändring av aktivitetsmönster och förmågan att se sig själv som värdefull. Förändrade aktivitetsmönster möjliggjorde aktivitetsbalans. Gruppen bidrog till att deltagarna kunde förstå sin sjukdom och se att de inte var ”konstiga”, utan reagerade normalt på belastningar. Bildterapeuter med grundprofessionen arbetsterapeut kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans i bildterapi. 

    Slutsats: Bildterapi kan med stöd av den här studien vara verkningsfull för patienter i primärvården, och bildterapeuten med arbetsterapeut som grundproffession, kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans. Bildterapin kan kombineras med arbetsterapiteori och ValMO modellens värdedimensioner konkret-, sociosymboliskt- och självbelönande värde. Bildterapi skulle därmed kunna fylla ett gap, och utgöra ett komplement till annan behandling i primärvården. Deltagarnas ökade förståelse för sin sjukdom skulle sekundärt kunna leda till minskad medikalisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Amnesäter, Dahlia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Olovsson, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Transitionsprocessen: Upplevelser av att flytta hemifrån för unga vuxna med rörelsehinder2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att flytta hemifrån innebär både möjligheter och ansvar för sig själv och sitt boende. För unga vuxna med funktionsnedsättning kan detta bli en stor utmaning som, enligt olika studier, kräver stöd från olika håll. Övergången till vuxenlivet utmanar även individens förmåga att klara sig själv. Självständighet kan ses utifrån olika aspekter och påverkas av olika omständigheter. Kvalitativa intervjuer med fem unga vuxna genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att belysa upplevelser av transitionen till vuxenlivet för unga vuxna med rörelsehinder. Resultatet visar att intervjupersonernas transition till vuxenlivet innebar en omvälvande process, men att de ändå upplevde sig självständiga trots krånglig byråkrati och en mycket tidskrävande process. Upplevelsen av självständighet kan även kopplas till omgivningens attityder. Resultatet och tidigare forskning stämmer överrens i många avseenden, men visar samtidigt på avsaknad av svensk forskning inom området.

  • 18.
    Anad, Tina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Ungdomars upplevelser kring arbetslöshet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Arbetslösheten drabbar Sverige i stor omfattning och påverkar inte enbart samhället utan även individerna. Arbetsmarknaden är idag instabil och på grund av detta ökar arbetslösheten bland ungdomar årligen. Forskning visar att arbetslösheten påverkar individen både psykiskt och fysiskt. Syftet med föreliggande undersökning var att belysa ungdomars upplevelser av sin situation som arbetslös med fokus på vilka faktorer de upplever blir mest påverkade. Studien har en kvalitativ ansats och fem arbetslösa ungdomar mellan 18 – 26 år som varit arbetslösa mer än 3 månader intervjuades. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och grupperades till fem huvudkategorier, som utgör resultatdelarna. Resultatet visade att ungdomarna saknar struktur i vardagen och att upprätthålla meningsfulla aktiviteter är svårt främst på grund av deras bristande självförtroende och dåliga ekonomi. De upplevde frustration och stress över att inte få en anställning och deras sociala liv påverkas negativt. Fortsatt forskning behövs för att få mer underlag om ungdomars upplevelser och tankar kring arbetslösheten.

     

    Sökord: arbetslöshet, arbete, unga vuxna, hälsa, rutiner, ekonomi, självförtroende.

  • 19.
    Ander Ljung, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Hjälmsson, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Motivations innebörd och inverkan: En litteraturstudie om psykosociala faktorer inom idrottsrehabilitering2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idrott är både en vanlig fritidssysselsättning och en vanlig orsak till skador. Tidigare forskning har främst studerat idrottsrehabilitering ur ett biomekaniskt perspektiv men på senare år har psykosociala aspekter studerats allt mer. Syftet med denna studie var att beskriva hur motivation påverkar och uttrycks vid rehabilitering av idrottsskador, genom en litteraturstudie med den arbetsterapeutiska Model of Human Occupation som teoretisk utgångpunkt. Resultatet baserades på analys av nio kvalitativa artiklar. En av artiklarna hade även en kvantitativ del som exkluderades från denna studie. I resultatet framkom två huvudteman; ’intrapersonella faktorer’ och ’interpersonella faktorer’, med totalt sju underkategorier. I ’intrapersonella faktorer’ framkom att självförtroende, värderingar och intresse var faktorer som hade samband med motivation. Under ’interpersonella faktorer’ framgick det att även omgivningen spelade en betydande roll i relation till motivation och idrottsrehabilitering. Merparten av de faktorer som framkom visade sig kunna styra utfallet av rehabiliteringen i olika riktningar, beroende på den övriga kontexten. Utifrån studiens resultat kan motivation beskrivas som resultatet av många olika faktorer samt att motivation tydligt påverkar rehabilitering av idrottsskador. Däremot kan dessa faktorer påverka både positivt och negativt. Därmed krävs vidare forskning för att kartlägga vad som styr påverkans riktning och vilka interventioner som kan främja ett positivt utfall. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Andersson, Alexandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Arbetsterapi inom cancerrehabilitering: en litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig. Arbetsterapeuter kan möjliggöra gott spirituellt mående för patienterna via kreativa aktiviteter. Rehabilitering för denna patientgrupp ska vara holistisk och ta hänsyn till de friska aspekterna i patientens liv. Majoriteten av arbetsterapeuternas arbetstid tillbringas med icke direkta patientaktiviteter och de möter fler patienter med metastaser än patienter med primär sjukdom. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter kan bistå patienten med tekniker och strategier för att övervinna fatigue. För palliativa patienter är det viktigt att hitta nya sätt att acceptera sig själv i situationen och skapa mening i livet. Rehabilitering inom palliativ vård kan leda till att patienterna får ökad kontroll, självständighet, värdighet samt snabbare anpassar sig till sin sjukdom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Andersson, Alexandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Let’s talk about sex: Kvinnors upplevelse av sin sexualitet och behov av stöd efter en gynekologisk cancerdiagnos2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Let´s talk about sex

    -        Kvinnors upplevelse av sin sexualitet och behov av stöd efter en gynekologisk cancerdiagnos

    År: 2019

     

    Författare: Alexandra Andersson miss_alexandra@live.se

    Handledare: Anita Nilsson Universitetslektor Inst. för omvårdnad Umeå universitet samt klinisk lektor vid Medicin centrum NUS anita.1.nilsson@umu.se

    Nyckelord:  Gynekologisk cancer, Sexualitet, Arbetsterapi, Sexuellt stöd, Kvalitativ studie

    Sammanfattning:                                                                                                                            IntroduIntroduktion: Årligen diagnosticeras 2900 kvinnor med gynekologisk cancer i Sverige och majoriteten lider av sexuella problem. Sexualitet är en fundamental aspekt av människans utveckling, beteende och personlighet. Trots att arbetsterapeuter tycker att sexualitet är ett viktigt område att inkludera i sitt arbete är det få som arbetar med sexualitet. Forskning hävdar att sexualitet bör inkluderas i deras arbete då arbetsterapi syftar till att hjälpa individen att kunna utföra meningsfulla aktiviteter.                                                                                                                                                  Syfte: Studiens syfte är att belysa kvinnors upplevelse av sin sexualitet mer än ett år efter besked om gynekologisk cancer och att identifiera behov av stöd för sexuellt välbefinnande.                                                                                                                                          Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvalitativ- och tematisk innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim samt Braun och Clarke. Nio kvinnor i åldern 38–58 år deltog i semistrukturerade intervjuer.                                                                                                                           Resultat: Kvinnorna beskriver sexualitet som ett viktigt basbehov och många av kvinnorna känner sig stympade då de lider av sexuella problem och förändrade roller samt berättar flera informanter att eventuella relationer påverkats negativt av deras sexuella besvär. Kvinnorna uttrycker behov av information och hjälpmedel och de önskar bland annat att vården bjuder in till samtal i syfte att ge kvinnorna och eventuell partner verktyg för att hantera sexuella problem.                                                                                                                                                        Slutsats: Sexuellt stöd till drabbade kvinnor måste öka och för att kunna tillgodose kvinnors behov måste vårdens aktörer få en ökad förståelse för hur sexualiteten och eventuella relationer kan påverkas av sjukdomarna och/eller behandlingar och ta del av kvinnornas berättelser för att få veta när samt hur de vill ha stöd.

    Ladda ner (pdf)
    sammanfattning
    Ladda ner (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Andersson, Elna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Bildskapandets och bildterapins roll och förutsättningar inom palliativ vård i Sverige2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flera studier internationellt visar på positiva effekter av bildskapande/ bildterapi i cancervård och palliativ vård, men inga beskrivningar av situationen i Sverige som helhet har gjorts. En kartläggning genomfördes som en totalundersökning i enkätform, i syfte att belysa om och hur bildskapande och bildterapi används inom palliativ vård i Sverige och hur förutsättningarna för att bedriva bildterapi ser ut i de palliativa verksamheterna. Resultatet bearbetades kvantitativt. Av de 90 verksamheter som deltog erbjöd 15 bildskapande/bildterapi. I samtliga dessa 15 verksamheter ingick någon av vårdformerna sjukhus eller hospice och endast en verksamhet erbjöd bildskapande/bildterapi i hemmet. Resultatet som helhet visar på bildskapandets/bildterapins otydliga roll inom palliativ vård i Sverige och på stora skillnader mellan olika verksamheter. Denna kartläggning kan bidra till ökad kunskap inom området. 

  • 23.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Berglund, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Behov av stödinsatser för anhöriga till personer med demenssjukdom: - En kvalitativ studie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demens är ett vanligt folkhälsoproblem och benämns ofta som en ”anhörigsjukdom”. Det är väldigt stressande och utmanande för den anhörige att ge omsorg till en person med demens i hemmet, vilket kan upplevas som en börda i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka behov och önskemål om stöd från vården hos anhöriga till personer med demens. Sex deltagare intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer det att möjlighet till färdighetsträning, psykosocialt stöd och utbildning skapar motivation och ökar livskvaliteten samt att den formella vården ser till anhörigas behov, vilket bidrar till ett ökat välbefinnande. Tidigare forskning visar att dessa stödinsatser bidrar till ett minskat beroende av sjukvårdens resurser, vilket är kostnadseffektivt. Slutsatsen är att anhöriga som får stödinsatser från den formella vården uppskattar och värdesätter dessa, dock upplever många anhöriga uteblivet stöd som en brist. Det är önskvärt att den formella vården i framtiden följer Patientlagen och Socialtjänstlagen som styr dess verksamheter.

  • 24.
    Andersson, Fathima
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Westerlund, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Äldres upplevelser av arbetsterapeutiska insatser i syfte att minska ensamhet: - En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt Psykisk ohälsa hos äldre är ett tilltagande problem där en av de mest framträdande faktorerna är ensamhet. Den ensamhet som infinner sig när sociala kontakter är färre, eller minskar i en högre takt än individen själv önskar, kallas för en ofrivillig ensamhet. Den ofrivilliga ensamheten är potentiellt farlig och kan orsaka allvarliga konsekvenser för en människas livslängd, hälsa och välbefinnande.  Syftet med denna litteraturstudie är att skapa en fördjupad förståelse för äldre personers upplevelse av arbetsterapeutiska insatser som syftar till att minska ensamhet. En systematisk litteraturstudie genomfördes bestående av artiklar uppbyggd på en kvalitativ metod. Efter urvalsprocessen kvarstod åtta artiklar som kvalitetsgranskades. Därefter utfördes en innehållsanalys som resulterade i tre teman. Dessa teman lyder som följande; (1) Upplevelsen av samspel och sociala relationer, (2) Betydelsen av aktivitetsutövande i vardagen, (3) Upplevelsen av insatsernas tillgänglighet och hindrande faktorer. Sammanfattningsvis resulterade studien i ett sammanställande av äldre personers upplevelser kring arbetsterapeutiska insatser riktade att minska ensamhet. Det framkom att intressebaserade aktiviteter var särskilt uppskattade bland de äldre och bidrog till ett ökat engagemang. Vidare var sociala relationer av stor vikt och gemenskap upplevdes som vital för en meningsfull vardag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Andersson, Henrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp: - en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vuxna med ADHD är en grupp som upplever problem med att utföra vardagliga nödvändiga aktiviteter och som lätt utvecklar olika rolldysfunktioner genom livet. Det är viktigt att undersöka vilka erfarenheter och konsekvenser i vardagen som vuxna med ADHD erfar för att på ett effektivt sätt kunna möta upp och effektivt underlätta för patientgruppen. Nästa steg i ledet för att kunna spela en nyckelroll i arbetet med att hjälpa vuxna med ADHD är att kartlägga vad arbetsterapeuter gör för denna växande grupp i samhället. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp. En litteraturstudie användes som metod för att kunna skapa en bred överblick över den befintliga forskningen på området. Totalt inkluderades fem vetenskapliga artiklar i studien och ur dessa fem framträdde tre kategorier: 1) Ekonomi, trafik och socialt liv – utmaningar i vardagen för vuxna med ADHD. 2) Ordningsskapande arbetsterapeutiska interventioner. 3) Motivation - ett hinder i vardagen med förslag på lösningar. Studien ger främst en bild av ett forskningsfält med många och stora informationsluckor kvar att fylla avseende vad arbetsterapeuter gör för att underlätta livet för vuxna med ADHD. Arbetsterapeuter kan sannolikt spela en viktig roll för gruppen vuxna med ADHD genom olika typer av ordningsskapande interventioner såsom strategier och hjälpmedel men mer forskning på området efterfrågas.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Öystilä, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Telerehabilitering: Handrehabilitering på distans sett med arbetsterapeutens ögon2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    E-hälsa är ett växande koncept med stora visioner. Inom konceptet ingår kliniskt arbete på distans, vilket inom arbetsterapi kan uttryckas som telerehabilitering. Forskning visade att telerehabilitering är resurs- och kostnadseffektivt, samt innebär goda behandlingsresultat, men beskrivningar av upplevelsen att utöva den arbetsterapeutiska professionen inom ramen för telerehabilitering saknades. Syftet med studien var därför att beskriva erfarenheter och upplevelser av telerehabilitering bland arbetsterapeuter verksamma inom handrehabilitering. Fem intervjuer genomfördes och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i fyra kategorier: Kompetensutveckling till följd av telerehabilitering, Konsultativt stöd av kollegor på avstånd, Teknologi och organisation påverkar telerehabiliteringen och Inställningar till telerehabilitering som tillvägagångssätt. Studiens slutsats är att telerehabilitering fungerar som ett komplement till konventionell arbetsterapi, och inte som en fullgod ersättning. Teknologiska begränsningar och verksamhetsområdets karakteristika kan innebära utmaningar. När telerehabilitering fungerar väl medför det flera positiva effekter såsom kompetensutveckling och kvalitetssäkring.

  • 27.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Landin, Josefin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Träningsskoleelevers upplevelse av sin delaktighet i skolan2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med en utvecklingsstörning påverkar alla delar av det dagliga livet. Barn med utvecklingsstörning har möj­ ligheten att :ta gå i grundsärskolan för att få rätt stöd i un­ dervisningen och få öka sin delaktighet. För att främja del­ aktighet är det dock viktigt att lyssna till elevernas egna åsikter om skolan. Syftet med denna studie var att belysa hur elever i grundsärskolan upplever delaktighet i sin skolmiljö. Kvalitativa intervjuer med sju elever i grundsär­ skolan genomfördes och analyserades med kvalitativ inne­ hållsanalys. Resultatet visade att eleverna trivdes på grundsärskolan men det framkom tillfällen där eleverna upplevde svårigheter eller kände sig mindre delaktiga i skolan. Resultatet och tidigare  forskning  överensstämmer på många punkter. Dock behövs det mer forsknings om grundsärskoleelevers  upplevelse av delaktighet.

  • 28.
    Andersson, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Bildterapeutiska tekniker efter trafficking eller andra sexuella övergrepp: – en systematisk litteraturstudie2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva bildterapeutiska tekniker som används för att återskapa kontroll i behandling av personer som varit utsatta för trafficking eller andra sexuella övergrepp. Studien omfattar en analys av totalt sju artiklar. Två av dem beskriver specifika tekniker som används i kontakt med personer som varit utsatta för trafficking. Kompletterande artiklar beskriver tekniker som används i kontakten med personer som varit utsatta för andra typer av sexuella övergrepp. I de fall trafficking inkluderar sexuella övergrepp skulle teknikerna kunna vara användbara även i detta sammanhang. I studien framkommer att kontrollförlusten i samband med upplevelsen av trafficking av flera psykologer pekas ut som den värsta aspekten av trauma skapat av trafficking. Resultat framkommer i studien som visar att det finns bildskapande tekniker som syftar till att återerövra makten/kontrollen över sin kropp och sin identitet, vilka används både individuellt och i grupp och utifrån olika teoretiska referensramar. De bildskapande teknikerna kan delas in i fyra kategorier: att arbeta med och utifrån den egna kroppen, den egna identiteten, sitt självporträtt och genom omformulering. Olika tekniker används utifrån olika teoretiska referensramar. Studien visar även att bildskapande kan vara ett mindre skrämmande sätt att avslöja vad som hänt för personer som genom hot förbjudits att berätta vad de utsatts för. När en person byter land kan det visuella språket vara ett kompletterande sätt att uttrycka sig om det gemensamma verbala språket i det nya landet innebär en begränsning.

  • 29.
    Angulo, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Åberg, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    INTERVENTIONER FOKUSERADE PÅ MOTORISK FUNKTION FÖR PERSONER MED STROKE: En litteraturstudie med systematik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan ge upphov till flera olika funktionsnedsättningar. Det krävs ofta tidig rehabilitering och den pågår vanligen efter hemgång från sjukhuset. Syftet med studien var att beskriva interventioner, där arbetsterapi nämns, fokuserade på motorisk funktion upp till två år efter insjuknande i stroke, dess effekter och var interventionerna genomförts. En litteraturstudie valdes som metod och litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, AMED och PsycInfo. Tio artiklar analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet visade flest interventioner för arm-och handfunktion. Majoriteten av studierna genomfördes på rehabiliteringssjukhus. Slutsatsen som drogs vara att de flesta utförs på rehabiliteringssjukhus och få eller inga artiklar berör strokerehabilitering i hemmet och i slutenvård. Därför skulle det behövas mer forskning om rehabilitering som sker i hemmiljö och på sjukhus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Appelvik, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Ericsson, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Internetbaserade insatser och dess effekter på äldre: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utvecklingen av ny teknik som datorer och Internet går snabbt framåt och i dagsläget är många varor och tjänster enbart eller delvis tillgängliga via denna teknik. Mätningar har visat att äldre personer över 65 år använder Internet i betydligt lägre grad än de i yrkesverksam ålder. Dessa skillnader i användning gör att äldres hälsa och delaktighet i samhället kan påverkas negativt. För att den nya digitala tekniken ska kunna gynna äldre krävs att de ges möjligheten att lära sig hur den används och vilka fördelar den kan medföra. Syftet med denna studie var därför att identifiera och beskriva insatser som genomförts för att bibehålla eller utveckla äldres aktivitet, hälsa och delaktighet via Internet samt effekterna av dessa. Metoden som använts är en beskrivande litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. Vid analys av data framkom interventioner som gjorts i grupp, individuella interventioner samt interventioner med både inslag av individ -och grupp moment. Vidare fanns även karaktäristiska likheter och skillnader i effekter vilka var minskad känsla av ensamhet och depression, ökat självförtroende och självkänsla samt ökad känsla av delaktighet. Resultatet visar att interventioner i grupp var vanliga samt att Interventioner med olika utformning och syften resulterade i likartade effekter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Arnadottir, Gudrun
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fisher, Anne G.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Löfgren, Britta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Dimensionality of nonmotor neurobehavioral impairments when observed in the natural contexts of ADL task performance2009Ingår i: Neurorehabilitation and neural repair, ISSN 1545-9683, Vol. 23, nr 6, s. 579-586Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To examine diverse nonmotor neurobehavioral impairments (NBIs) that impact activities of daily living (ADL) task performance and to verify if such impairments can be viewed as one dimension when evaluated in an ecologically-relevant context. Methods. Rasch analysis was performed on data from 206 individuals diagnosed with dementia or cerebral vascular accident (CVA) who had been scored on 50 standardized NBIs from the A-ONE Neurobehavioral Impairment scale, based on naturalistic observation of ADL task performance. Evaluation of mean square (MnSq) infit and outfit values and principal components analysis (PCA) of residuals were used to evaluate unidimensionality of the items. Two evaluations were implemented: (1) to evaluate if there is a single global dimension common for persons with either dementia or CVA, and (2) to evaluate if the 50 NBIs are unidimensional, but comprised of different diagnosis-specific global hierarchies (dementia, left CVA, and right CVA). Results. The PCA indicated that 56.8% of variance was explained by the global measure (Rasch factor) of NBIs, with 4.9% of the unexplained variance explained by the first contrast. Four items showed outfit misfit to the common hierarchy. Developing diagnosis-specific global hierarchies resulted in improved PCA results for all 3 diagnostic groups (Rasch factor = 79.2% to 85.5%; unexplained variance in first contrast = 1.7% to 3.4%) after removal of 2 to 3 misfitting items. Conclusions. Nonmotor NBIs, when evaluated based on naturalistic performance of ADL, can be considered unidimensional, but the hierarchical structure of the dimension likely varies across diagnostic groups. Further study is needed with larger samples to verify these results.

  • 32.
    Arnadottir, Gudrun
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Löfgren, B
    Fisher, AG
    Difference in impact of neurobehavioral dysfunction on ADL performance between persons with right and left hemispheric strokeManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Arnadottir, Gudrun
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Löfgren, Britta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fisher, Anne G.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Neurobehavioral functions evaluated in naturalistic contexts: Rasch analysis of the A-ONE Neurobehavioral Impact Scale2012Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 19, nr 5, s. 439-449Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The fact that different neurobehavioral impairments affect daily life task performance of clients with different neurological diagnoses currently restricts between-group comparisons in rehabilitation. The purpose of this study was to determine whether a single neurobehavioral impact scale could be constructed for use with different diagnostic groups. Methods and results. Rasch analysis of 422 clients (diagnosed with CVA and dementia) demonstrated that 29 of 55 items from the A-ONE Neurobehavioral Scale could be used to construct a short-form, Common Scale. Conclusions: While the use of different and longer diagnostic-specific scales versions may be more useful clinically, the short-form, Common Scale has the potential to be used in research focusing on comparison of groups. Further research will be needed to validate the common, short version.

  • 34.
    Arnemo, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Förenklad vardag -­ utveckling av enapplikation tillsammans med ungavuxna med ryggmärgsbråck: En kvalitativ studie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Applikationer i mobiltelefoner är vanligt som teknikstöd för att underlätta i vardagen. Det kan varakomplicerat att lära sig att nyttja alla funktioner, speciellt om man har nedsatt kognitiv förmåga. Personermed ryggmärgsbråck har kognitiva svårigheter vilket kan begränsa möjligheten till att vara aktiv ochdelaktig i samhället. Syftet med studien var att beskriva utformning av design och funktion i enapplikation utifrån erfarenheter i vardagen hos unga vuxna med ryggmärgsbråck. Fem personer (17-­ 24år) med ryggmärgsbråck deltog i studien. En kvalitativ metod, Participatory Action Research (PAR),användes för att i samarbete med deltagarna utveckla en applikation. Datainsamlingen bestod av två delaroch inleddes med semistrukturerade individuella intervjuer med bedömningsinstrumentet CanadianOccupational Performance Measure (COPM) och därefter genomfördes fokusgruppsintervjuer vid fyratillfällen under utvecklingsperioden. Analys av data har skett i flera steg. En sammanställning utifrånCOPM-­intervjuerna utgjorde en grund inför fokusgruppsintevjuerna. De transkriberadefokusgruppsintevjuerna har bearbetats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen􀁕􀁈􀁖􀁘􀁏􀁗􀁈􀁕􀁄􀁇􀁈􀀃􀁌􀀃􀁉􀁼􀁏􀁍􀁄􀁑􀁇􀁈􀀃􀁗􀁈􀁐􀁄􀁑􀀃􀂴􀀰􀁈􀁇􀁙􀁈􀁗􀁈􀁑􀁋􀁈􀁗􀀃􀁒􀁐􀀃􀁅􀁈􀁊􀁕􀁬􀁑􀁖􀁑􀁌􀁑􀁊􀁄􀁕􀀃􀁌􀀃􀁙􀁄􀁕􀁇􀁄􀁊􀁈􀁑􀂴􀀏􀀃􀂴􀀷􀁈􀁎􀁑􀁌􀁎􀁖􀁗􀁼􀁇􀀃􀁘􀁑􀁇􀁈􀁕􀁏􀁬􀁗􀁗􀁄􀁕􀀃􀁌􀁑􀁗􀁈􀀃􀁄􀁏􀁏􀁗􀁌􀁇􀂴􀀃􀁒􀁆􀁋􀀃􀂴􀀨􀁑􀁊􀁄􀁊􀁈􀁕􀁄􀁇􀁈􀀃􀁌􀀃􀁇􀁈􀁖􀁌􀁊􀁑􀀃􀁒􀁆􀁋􀀃􀁉􀁘􀁑􀁎􀁗􀁌􀁒􀁑􀁄􀁏􀁌􀁗􀁈􀁗􀁈􀁕􀂴􀀑􀀃􀀵􀁈􀁖􀁘􀁏􀁗􀁄􀁗􀁈􀁗 visade också att deltagarna var välmedvetna om sina svårigheter och hur det påverkade deras vardag. Utifrån sina erfarenheter komdeltagarna med värdefulla synpunkter vilket medförde ett par nya förslag till funktioner och att designenutvecklades till att den baserades mer på gester än knapptryck. Detta för att snabbt komma in i den ochför att få större utrymmen att navigera i applikationen. Resultatet visar på betydelsen av att personer medfunktionsnedsättning är med i utformning av applikationer. Smartphones ger en ökad flexibilitet och harpotential att bli en plattform för framtida utveckling.

  • 35.
    Arnqvist, Jonna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Mo Gustavsson, Matilda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeuters erfarenheter från utredning av barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd: -En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn och ungdomar med kognitiva svårigheter kan uppleva aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Det finns ett flertal kognitiva hjälpmedel vilka kan hjälpa barn och ungdomar att känna självsäkerhet och få ökad kontroll i sin vardag. Arbetsterapeuten har en viktigt roll att möjliggöra en fungerande vardag, i detta arbete ingår bland annat utredning och förskrivning av hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter från initiering och genomförande av utredning för barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom Barn- och ungdomshabilitering i Västerbotten. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 huvudkategorier; Arbetsterapeutens uppdrag, Nätverket- en avgörande faktor samt Flexibilitet hos arbetsterapeuten skapar delaktighet under utredningen. Resultatet visar att den arbetsterapeutiska utredningen är en dynamisk process där arbetsterapeuten hela tiden anpassar sig själv med hänsyn till personen som utreds. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att föräldrarnas roll i utredningen och implementeringen av kognitivt stöd har stor inverkan på utredningens kvalitet och för att barnen ska bli självständiga och trygga i användandet av sitt stöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Asklöf, Kajsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Bildövningar med natur baserade på en narrativ litteraturöversikt av bildterapi, trädgårdsterapi och mindfulness2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturöversikt med narrativ ansats är att undersöka forskningsstödet för att utveckla bildterapeutiska övningar med och i natur som kan användas inom ramen för trädgårdsterapi och andra liknande verksamheter där natur ingår i behandling och rehabilitering. Detta för att få natur att bli ett sammanhängande tema genom hela behandlingen. Det teoretiska underlaget för övningarna är hämtat från flera olika teorier eftersom ämnet bildterapi med och i natur inom trädgårdsterapi är relativt outforskat. Resultatet är evidensen för effekt av de olika metoderna för sig samt förslag på övningar där de olika metoderna har kombinerats. Det teoretiska underlaget kommer från litteratur, teorier och forskning om bildterapi, trädgårdsterapi och andra naturbaserade terapiformer samt medveten närvaro. Detta har sedan kombinerats till övningar med inspiration från land art som kan användas av grupper och utföras utomhus.

  • 37.
    Asplund, Kjell
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    [Perceptual impairment].1989Ingår i: Nordisk Medicin, ISSN 0029-1420, Vol. 104, nr 11, s. 276-7, 304Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    After a brain injury, whether traumatic or caused by a stroke, perceptual impairments are common. They are, however, only seldom revealed by a routine physical examination. In this article, the many manifestations of perceptual impairment and tests for perceptual function are briefly presented. It appears that perceptual deficits contribute largely to reduced self-care ability in patients with brain lesions. An effective training program for perceptual deficits remains to be developed.

  • 38. Augustis, Marika
    et al.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hillborg, Helene
    The meaning of work: Perceptions among persons with maintenance treatment for opioid addiction who are employed2015Ingår i: Drug And Alcohol Dependence, ISSN 0376-8716, E-ISSN 1879-0046, Vol. 146, s. e212-e212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39.
    Bah, Ibrahima
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Norberg, Tommy
    Vem har kontroll över mitt liv?: En fokusgruppintervju med deltagare från projektet Livsentreprenören2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomar står inför många utmaningar och förändringar, och det kan under ungdomstiden vara svårt att identifiera sina egna resurser samt utnyttja dessa på bästa sätt. Ett lyckat ungdomsliv kan komma att spela en avgörande roll för det kommande vuxenlivet och det ansvar som kommer med det. Projektet Livsentreprenörens vision är att stödja ungdomar med funktionsnedsättningar att ta till vara på sina resurser, följa sina drömmar och jobba på ett medvetet sätt för sin hälsa och för sin karriär. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av egenkontroll hos ungdomar som deltar i projektet Livsentreprenören. Fem deltagare deltog i en två timmar lång fokusgruppsintervju som spelades in och sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: En känsla av att vara begränsad, frustration över personer i omgivningen och deras brist på tilltro, positiv upplevelse av stöd i vardagen, en känsla av att bli förminskad, hopp om att bemästra drömmar och mål, samt att våga tro på sig själv. Det visade sig att deltagarna ofta kände sig överkörda av personer i deras omgivning. Studiens deltagare upplevde få av de egenskaper vanliga hos de personer som upplever egenkontroll.

  • 40.
    Bakken, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Lindberg, Greta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Äldres möjligheter och begränsningar till självbestämmande på särskilt boende: En kvalitativ studie ur arbetsterapeuters perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självbestämmande är en viktig faktor som påverkar vårdtagarnas livskvalitet. Det är därför ett viktigt ämne att undersöka och få större förståelse kring. Syftet med studien var att undersöka vilka begränsningar och möjligheter till självbestämmande arbetsterapeuter uppfattar att vårdtagarna på särskilt boende har. Studien genomfördes med en deskriptiv kvalitativ ansats och materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades materialet med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Informanterna bestod av fem arbetsterapeuter verksamma inom särskilt boende. Analysen presenteras i de tre huvudkategorierna ”Vårdtagarens egna förmågors inverkan på självbestämmandet”, ”Personal- och organisationsfaktorers inverkan på självbestämmande”, ” Olika aktiviteters möjligheter och begränsningar i relation till självbestämmande” och nio underkategorier. Det framkom i studien att informanterna upplevde att viktiga orsaker till begränsningar i vårdtagarnas självbestämmande var vårdtagarnas personliga förmågor, personaltäthet samt omvårdnadspersonalens övriga arbetsuppgifter och engagemang. Det visade sig att sömnrutiner var det område där vårdtagarna hade störst möjlighet till självbestämmande och att individuella aktivitetsönskemål krävde insatser ifrån andra verksamheter. Det krävs mer forskning som undersöker faktorer som påverkar självbestämmande för vårdtagarna inom särskilt boende.

  • 41.
    Bapira, Maher
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Lundström, Jennifer
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Arbetsterapeuters arbetsprocess inom beroendevården: En kvalitativ studie inriktad mot personer med substansbrukssyndrom2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige har substansbrukssyndrom ökat och från den senaste utredningen av Statens Offentliga utredning från 2011 har över 300 000 personer någon form av missbruk eller beroende. Det finns få studier som beskriver arbetsteapeuters insatser när det kommer till målgruppen och inga som nämner hur arbetsprocessen beskriver från en arbetsterapeuts synvinkel. Syftet med studien var att belysa arbetterapeuters erfarenheter av yrkets arbetsprocess för personer med ett sybstansbrukssyndrom. I studien användes en kvalitativ metod där sju arbetsterapeuter i olika delar av Sverige intervjuades, data analyserades med tematisk innehållsanalys och resulterade i tre övergripande teman; arbetsterapeuters tillvägagångssätt i arbetsprocessen, komponenter som påverkar arbetsprocessen, och tillgångar och restriktioner som påverkar arbetsprocessen. Ur resultatdiskussionen framkom det att arbetsprocessen är komplex där arbetsterapeuten behöver utreda flera aspekter av klientens aktivitetsmönster och kontinuerlig kontakt med andra professioner behövs för att klientens ska återfå en strukturerad vardag. Sammanfattningsvis behövs mer forskning om arbetsterapeuters insatser för personer med substansbrukssyndrom. 

  • 42.
    Batalova, Alina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Sjölander, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Upplevelser av sociala aktiviteter vid långvarig smärta: En litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Långvarig smärta är ett komplext men vanligt sjukdomstillstånd. Den stora påverkan på det vardagliga livet medför konsekvenser i aktivitetsförmågan samt de sociala aktiviteterna. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur personer med långvarig smärta upplever sin egen förmåga att utföra sociala aktiviteter samt smärtans inverkan på relationer och roller. En litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Slutligen inkluderades åtta artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevelser av att utföra sociala aktiviteter samt Upplevd påverkan på sociala relationer och roller. Den nedsatta aktivitetsförmågan i kombination med rollförändring samt försämrade relationer kunde leda till minskad social delaktighet. Sammanfattningsvis presenterar studien att oförmågan att vara delaktig i sociala aktiviteter bidrar till avsaknad av gemenskap samt påverkan på relationer och roller. Smärtan är subjektiv vilket kan leda till både positiva och negativa erfarenheter om hur sociala aktiviteter kan upprätthållas. Arbetsterapeuter kan stödja i att återfå aktivitetsengagemang och en hållbar aktivitetsbalans. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Bengtsson, Karolin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Lindholm, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Gymnasieelevers erfarenheter av att arbeta med elevcoach: En nätbaserad kvantitativ enkätundersökning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En till två elever i varje klass inom grundskolan har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och upplever skolan som en stor kamp. För att stödja elever inom gymnasieskolan startades projektet Pusselbiten där elevhälsan kompletterades med elevcoacher, bestående av arbetsterapeuter och beteendevetare. Elevcoacherna fokuserade sina interventioner inte enbart på skolsituationen, utan även på elevens hela vardagssituation då detta påverkar deras prestation i skolan. Syftet med denna studie var att beskriva elevernas erfarenheter av särskilda stödinsatser från elevcoach i gymnasieskolan. Utvärderingen gjordes genom en nätbaserad kvantitativ enkätundersökning och data bearbetades genom en deskriptiv analys. Resultatet visade att alla elever ansåg att de fick den hjälp de behövde av elevcoacherna i skolan. De vanligaste insatserna elevcoacherna fick hjälpa eleverna med, var att hitta struktur i vardagen och att komma igång med skoluppgifter. I denna studie framstår elevernas erfarenheter av projektet som positiva men det behövs fler studier inom området för att på ett vetenskapligt sätt kunna utvärdera effekten av elevcoachernas interventioner.Sökord: Elevcoach i skolan, arbetsterapi i skolan, coach, neuropsykiatriska funktionshinder och webbenkät.

  • 44.
    Bengtsson, Patricia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Larsson, Angelica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Upplevelser av balans i vardagslivet: En kvalitativ studie om unga vuxna med reumatisk sjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom aktivitetsvetenskap har människans dagliga mönster av aktiviteter länge ansetts vara av betydelse för hälsan. Unga vuxna kan ha många förväntningar att leva upp till och att dessutom vara sjuk kan göra vardagen svår att hålla samman. Enligt tidigare forskning finns ett behov av att fokusera på unga vuxna med reumatisk sjukdom för att få större inblick i deras vardag. Därför genomfördes denna studie i syfte att belysa hur unga vuxna med reumatisk sjukdom upplever balans i vardagen och vad som kan påverka denna. Studien hade en kvalitativ ansats där sju personer i åldern 21-33 år intervjuades. Data bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Upplevelsen av balans skildrades genom huvudkategorierna; i relation till dygnets tid, i ett socialt sammanhang, att känna sig frisk eller sjuk, med känslan av kontroll, att få vara aktiv och göra det som är viktigt samt att befinna sig på en lagom nivå. Viljan att vara aktiv var centralt och ett perspektiv på aktivitet och hälsa kunde urskiljas. Personliga faktorer och omgivningsfaktorer, däribland anpassningsförmåga, känslor, smärta, trötthet och social omgivning visade sig vara möjliggörande eller hindrande för känslan av balans. En helhetsbild och förståelse för samspelet mellan person, aktivitet och miljö är viktigt för att vid eventuell obalans kunna erbjuda stöd för att främja en balanserad vardag.

  • 45.
    Benjamin, Tornblad
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Andersson, Christian
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Erfarenheter av sömnsvårigheter och dess inverkan på aktivitet hos unga vuxna med diagnosen ADHD2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Aktivitet beskrivs som ett görande och är viktigt för alla individer. Sömnsvårigheter kan påverka aktiviteters utförande och göra att utförandet blir otillfredsställande. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av sömnsvårigheter och dess inverkan på aktivitet hos unga vuxna med diagnosen ADHD. Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Personer med sömnsvårigheter och diagnosen ADHD intervjuades med stöd av intervjuguide. Materialet analyserades sedan med stöd av innehållsanalys. Intervjuerna resulterade i fyra kategorier, som visade att personer med en ADHD diagnos upplevde att sömnsvårigheter påverkade deras förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. ADHD ansågs vara en bidragande faktor till sömnsvårigheterna och att kunna somna upplevdes som en utmaning. Det var tydligt att miljön hade inverkan både på god och bristande sömnkvalitet. Olika strategier som hjälpmedel och fasta rutiner för att skapa struktur användes för att öka möjligheten att kunna somna. Det saknas forskning om verksamma arbetsterapeutiska interventioner riktade mot personer med ADHD och sömnsvårigheter. Det är därför viktigt att mer forskning utförs på det området.

     

    Sökord: sömnkvalitet, arbetsterapi, neuropsykiatriskt funktions- hinder, aktivitetsutförande

  • 46.
    Berggren, Ingrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Kognitiv funktion, upplevd ADL, hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse pre- och postoperativt hos persorner med meningiom.: En pilotstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att beskriva och undersöka kognitiv funktion, upplevd förmåga i aktiviteter i dagliga livet (ADL), hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse hos personer med meningiom vid två tillfällen, preoperativt och vid uppföljning postoperativt efter tre-fem månader. Ett andra syfte var att undersöka hur väl bedömningsinstrumenten passade denna diagnosgrupp.

    Metod: En pilotstudie med 15 deltagare över 18 år och med diagnostiserat meningiom rekryterades från en neurokirurgisk klinik under december 2013-januari 2016. Den kognitiva funktionen mättes med The Montreal Cognitive Assessment (MOCA), den upplevda ADL förmågan bedömdes med ADL-taxonomin och självständighet i ADL med Karnofsky Performance Status scale (KPS). Deltagarna besvarade två olika enkäter, EQ-5D för hälsorelaterad livskvalitet och Life Satisfaction Check List (LiSat-11) för livstillfredsställelse. Samtliga bedömningar utfördes pre- och postoperativt efter tre- fem månader.

    Resultat: Deltagarna upplevde en signifikant förbättring av kognitionen postoperativt, men för övrigt var det inga signifikanta förändringar. Deltagarna upplevde dock god ADL förmåga och självständighet i ADL både före och efter operationen.

    Slutsats: Signifikanta förändringar kunde endast ses i kognitionen vilket delvis skulle kunna förklaras av att de valda instrumenten inte var tillräckligt känsliga för förändring eller lämpliga för deltagarna i denna studie.

  • 47.
    Berggren, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Einemo, Tina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Rehabiliteringsinsatser för barn och ungdomar med juvenil artrit: – engagemanget i vardagliga aktiviteter och dess hälsoeffekt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Juvenil artrit även kallad barnreumatism är en ledgångssjukdom som kan påverka barnets och ungdomens förmåga att delta i en aktivitet. Syftet med litteraturstudien är att belysa om rehabiliteringsinsatser kan hjälpa barn och ungdomar med juvenil artrit till att känna mer engagemang i aktiviteter, samt hur barnen och ungdomarna upplever hälsoeffekter av insatserna. En elektronisk och manuell sökning gjordes för att söka artiklar som kunde besvara frågeställningarna. Insatserna som identifierats i de utvalda artiklarna var ledskonande principer, träningsprogram och förberedande till vardagsaktiviteter. Deltagarna i de inkluderade artiklarna tyckte att deras möjlighet att vara mer engagerad i aktiviteter hade ökat och därmed deras livskvalitet. Alla insatser för barn och ungdomar med juvenil artrit hade en positiv inverkan, men vissa insatser visade även på negativa effekter. Deltagarna från alla inkluderade artiklar blev mer engagerade i vardagliga aktiviteter och upplevde ett ökat välmående.

  • 48.
    Berggren, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Ingmar, Annette
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Förändringar i aktivitetsutförande hos långtidssjukskrivna personer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Bergkvist, Victoria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Caroline, Eriksson
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för vuxna personer med långvarig smärta: En litteraturöversikt2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Långvarig smärta definieras som en obehaglig emotionell och sensorisk upplevelse som associeras med vävnadsskada eller hot om vävnadsskada. Långvarig smärta medför försämrad livskvalité och begränsad förmåga att utföra aktiviteter. Tidigare studier beskriver effekter på livskvalitet och aktivitet för personer med långvarig smärta som genomgått multimodal rehabilitering. Beskrivning av arbetsterapeutens yrkesspecifika interventioner saknas i dessa studier. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på aktivitet och livskvalité för vuxna personer med långvarig smärta. En kvantitativ litteraturöversikt användes som metod. Vid huvudsökning användes databaserna Pubmed, CINAHL och AMED. Åtta studier inkluderades och interventionerna analyserades och kategoriserades enligt OTIPM:s fyra interventionsmodeller. Interventionernas effekter på aktivitet och livskvalité presenterades under separata rubriker. Slutsatserna utifrån litteraturöversikten visar att det finns arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra aktivitet och livskvalité. Interventionerna Lifestyle Redesign, konstbaserad beteendeterapi och arbetsrehabilitering förbättrade förmågan att utföra aktiviteter och upplevelsen av livskvalité. Även kognitiv beteendeterapi visade förbättringar i aktivitet. På grund av få studier inom området och ojämn könsfördelning i studierna finns behov av ytterligare forskning.

    Sökord: Occupational therapy, intervention, long term pain, activity, quality of life, effects 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Berglin, Johannes
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Carlsson, Filip
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Vuxnas erfarenheter av rullstol med ståfunktion: En kvalitativ studie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns idag forskning av brukares erfarenheter av rullstolsanvändning och hur ståhjälpmedel kan motverka negativa komplikationer till följd av långvarigt sittande. Men det finns begränsad forskning av brukares erfarenheter av rullstol med ståfunktion. Syftet med denna studie var att undersöka vuxnas erfarenheter av att använda rullstol med ståfunktion och dess betydelse för delaktighet i personens dagliga aktiviteter. Sex deltagare intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat visade att ståfunktionen varit betydelsefull i vardagen för exempelvis ökad delaktighet i deltagarens dagliga aktiviteter och för att motverka kroppsliga komplikationer som ett långvarigt sittande kan medföra. Slutsatsen är att ståfunktionen i helhet haft en positiv inverkan utifrån flera olika aspekter. Men det råder bristande fysisk tillgänglighet vilket försvårar användandet och skapar ett behov av ytterligare utveckling av rullstol inklusive ståfunktion vilket kan främja deltagande i dagliga aktiviteter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 555
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf