Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 497
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson Nordin, Jennifer
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lundmark, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    En studie om högstadieelevers lunchvanor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten. Av de som inte åt skollunch dagligen var det vanligast att de åt snabbmat istället. Det var 62 % (n=67) av alla deltagare som ansåg att skollunchen hade för få alternativ av varmrätter. Av eleverna åt 53 % (n=57) godis minst två dagar per vecka. De som åt en balanserad skollunch åt mer frekvent grönsaker, samt frukt än de med obalanserad skollunch (p<0,001 respektive p=0,023). Grönsaker intogs dagligen av 37 % (n=15) av tjejerna och 17 % (n=11) av killarna (p=0,025).Slutsats: Högstadieelevernas måltidsmönster vid lunchtid i Arjeplog och Arvidsjaur indikerar mindre hälsosamma matvanor i övrigt. Tendenser till mindre hälsosamma matvanor ses i Arjeplog. Smaken och kvaliteten på maten har stor betydelse för om ungdomarna i högstadiet konsumerar skollunchen eller inte. Satsningar på skolmaten är en viktig investering i folkhälsan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ader, Adina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Berlin, Mathilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Naturvin - Producenters föreställningar om en certifiering inom Europeiska unionen2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande studie är en induktiv kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet var att synliggöra europeiska naturvinsproducenters föreställningar om en certifiering av naturvin reglerad av EU. Studiens bakgrund belyser komplexiteten av begreppet naturvin samt certifieringar och deras effekt på marknaden. Även studiens teoretiska ramverk, Conscious Capitalism presenteras. Insamlade data transkriberades och analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Diskussionen använder det teoretiska ramverket för att lyfta resultatet i relation till marknaden och sedan certifieringar. Autenticitet, frihet och kontroll är några av de begrepp som resoneras kring. Resultatet visar på differenser i vinmakarnas föreställningar om naturvin vilket skapar svårigheter i att enas om en definition och certifiering. Möjligheten för en EU-reglerad certifiering av naturvin är utifrån producenternas föreställningar och drivkrafter begränsad som följd av deras varierande åsikter och arbetssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Adrianson, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Wall, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Hur menyplaneringen utformas på lunchrestauranger - en kvalitativ intervjustudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Livsmedelsverket ger rekommendationer för hur allmänheten bör äta för att förebygga folksjukdomar och ha ett hälsosamt liv. Att äta lunch ute har ökat genom åren och människor har blivit mer medvetna om att då göra hälsosamma val, trots att utbudet av detta kan variera. Studier har visat att människor tenderade att göra bättre val om restaurangerna var tydliga med att märka ut hälsosamma val på sina menyer. 

    Syfte Syftet var att studera hur restauranger med lunchservering planerar sina menyer, vad de förhåller sig till och hur man väljer ut vilka rätter som ska serveras. 

    Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva olika restauranger, där materialet sedan har transkriberats, kodats, kategoriserats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  

    Resultat Ekonomin och gästernas efterfrågan låg i fokus när valet av rätter till menyn planerades. Smaken var viktigare än näringsrekommendationerna samt att variation prioriterades. Även om näringsrekommendationerna inte följdes, så förhöll sig restaurangerna till riktlinjerna om råvarornas ursprung, produktion och kvalité.  

    Slutsats Gästens efterfrågan, råvaror och dess kvalité samt pris var centrala delar i menyplaneringen. Mer kunskap kring näringsrekommendationer behövs bland restaurangpersonal då de ansåg att smak och kvalité skulle försämras om rekommendationer skulle följas. Ansvaret för hälsosamma val ligger både hos allmänheten och restaurangerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Agerhäll, Britta
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Söderqvist, Maja
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Energi- och näringsinnehåll i det faktiska intaget av skollunch: en jämförelse mellan pojkar och flickor i årskurs 52014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.  

    Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll. 

    Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5. Deltagarnas portioner näringsberäknades med hjälp av dataprogrammet DietistNet. Data analyserades statistiskt för att upptäcka eventuella skillnader i energi- och näringsintag mellan pojkar och flickor. En jämförelse genomfördes mellan deltagarnas energi- samt näringsintag och Nordiska näringsrekommendationers uppskattade behov och rekommendationer.

    Resultat Under femdagarsperioden fanns ingen statistisk signifikant skillnad gällande energiintag mellan pojkar och flickor (p=0,226). Oberoende av kön var deltagarnas medianvärde för energiintag lägre i förhållande till NNR:s uppskattade behov för åldersgruppen. Det förekom ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande intag av gram av respektive energigivare (protein, kolhydrater och fett). Andelen energi från energigivande näringsämnen var relativt jämn fördelad mellan kön. Vid jämförelse mellan kön fanns statistisk signifikant skillnad i intag av kostfibrer (p=0,008), järn (p=0,037) och C-vitamin (p=0,034), då pojkar intog mer av dessa näringsämnen. 

    Slutsats. Deltagarna hade generellt ett lågt intag av energi- och näringsämnen i förhållande till NNR:s uppskattade behov och rekommendationer, vilket bör uppmärksammas. Under studiens femdagarsperiod påvisades ingen statistisk signifikant skillnad av energiintag mellan pojkar och flickor. Fler studier inom området behövs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Ahlgren, Roger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Bergh, Kurt
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Hauer, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Jonsson, Mona
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lindberg, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Nygren, Charlotte
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Reivell, Gun-Britt
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Rönnlund, Ulla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Sandahl, Carla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Dahlgren, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Kostvetenskaplig kompetens: belyst med kvalitativ metod1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Ahuja, Vishal
    et al.
    University Institute of Biotechnology, Chandigarh University, Mohali, India; University Centre for Research and Development, Chandigarh University, Mohali, India.
    Chauhan, Shikha
    University Institute of Biotechnology, Chandigarh University, Mohali, India.
    Purewal, Sukhvinder Singh
    University Institute of Biotechnology, Chandigarh University, Mohali, India; University Centre for Research and Development, Chandigarh University, Mohali, India.
    Mehariya, Sanjeet
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Kemiska institutionen.
    Patel, Anil Kumar
    Institute of Aquatic Science and Technology, National Kaohsiung University of Science and Technology, Kaohsiung City, Taiwan.
    Kumar, Gopalakrishnan
    Institute of Chemistry, Bioscience and Environmental Engineering, Faculty of Science and Technology, University of Stavanger, Norway.
    Megharaj, Mallavarapu
    Global Centre for Environmental remediation, College of Engineering, Science and Environment, The University of Newcastle, Callaghan, Australia.
    Yang, Yung-Hun
    Institute for Ubiquitous Information Technology and Applications, Seoul, South Korea; Department of Biological Engineering, College of Engineering, Konkuk University, Seoul, South Korea.
    Bhatia, Shashi Kant
    Institute for Ubiquitous Information Technology and Applications, Seoul, South Korea; Department of Biological Engineering, College of Engineering, Konkuk University, Seoul, South Korea.
    Microbial alchemy: upcycling of brewery spent grains into high-value products through fermentation2023Ingår i: Critical reviews in biotechnology, ISSN 0738-8551, E-ISSN 1549-7801Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Spent grains are one of the lignocellulosic biomasses available in abundance, discarded by breweries as waste. The brewing process generates around 25–30% of waste in different forms and spent grains alone account for 80–85% of that waste, resulting in a significant global waste volume. Despite containing essential nutrients, i.e., carbohydrates, fibers, proteins, fatty acids, lipids, minerals, and vitamins, efficient and economically viable valorization of these grains is lacking. Microbial fermentation enables the valorization of spent grain biomass into numerous commercially valuable products used in energy, food, healthcare, and biomaterials. However, the process still needs more investigation to overcome challenges, such as transportation, cost-effective pretreatment, and fermentation strategy. to lower the product cost and to achieve market feasibility and customer affordability. This review summarizes the potential of spent grains valorization via microbial fermentation and associated challenges.

  • 7.
    Ailert Andersson, Natalie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Persson, Linn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Föreställningar och attityder till mellanmål hos studenter vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Mellanmål är ett begrepp som kan innefatta allt som förtärs utöver frukost, lunch och middag. I Sverige finns inga tydliga rekommendationer om mellanmål. Individers matvanor påverkas av samhällets normer och personer i umgängeskretsen. Det är vanligt att en förändring av matvanorna sker under studietiden och att matvanorna som skaffas då ofta behålls under resten av livet.

    Syfte Syftet med studien var att undersöka studenters föreställningar om och attityder till mellanmål.

    Metod Åtta semistrukturella, individuella intervjuer genomfördes i Umeå med studenter (fem män och tre kvinnor) från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Rekryteringen skedde muntligt vid de två universiteten. Varje intervju spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Informanterna hade olika syn på vad mellanmål var för något och när det behövdes. Vissa tyckte att mellanmål var något bra medan andra inte såg någon poäng i att äta mellanmål. Tidsbrist och dålig planering sågs som de största orsakerna till att inte äta mellanmål. Informanterna ansåg att umgänget spelade roll för mellanmålskonsumtionen. Informanterna uppgav att en persons kroppsform och vad den åt påverkade hur de såg på personen. Några av de kvinnliga informanterna tog upp vikthetsen i samhället och berättade att den gjorde att de inte ville äta vad som helst.

    Slutsats Studenter har varierande föreställningar om vad mellanmål är för något och när det bör konsumeras. Utbud, sociala normer och umgängeskrets påverkar i stor utsträckning studenters åsikter och agerande kring mellanmål. För att se om det behövs allmänna råd om mellanmål samt hur dessa ska förmedlas behövs det mer forskning om sociala normer och mellanmål, men också om vad det finns för hälsofördelar med mellanmål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Al-Horaishawi, Marwa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Wikman, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    En kvalitativ undersökning av ungdomstränarens tankar kring idrottande ungdomars kostintag2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    En god nutrition ligger till grund för en god hälsa och hur vi kan prestatera, och för idrottade ungdomar kan ungdomstränare och deras kunskaper vara betydelsefulla.

    Syfte 

    Syftet med studien är att undersöka ungdomstränarens tankar och erfarenheter kring idrottande ungdomars kost och potentiella konsekvenser av bristande kostintag.

    Metod 

    Metoden gick ut på att fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. De idrotterna som representerades var Taekwondo, konståkning, gymnastik och Jujutsu. Intervjuerna genomfördes och spelades in med hjälp av Microsoft Teams, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat 

    I resultatet identifierades fyra kategorier. Alla informanter uttryckte att kost inte var någonting som de pratade så mycket med ungdomarna om. De upplevde kost som ett känsligt ämne där det var svårt att veta hur mycket som borde tas upp. Informanterna tyckte att kost var något som de egentligen borde prata mer om med ungdomarna, speciellt med tanke på det fokuset på kroppsvikt som finns inom idrotterna. Informanterna valde främst att informera ungdomarna om behovet av att äta innan och efter träning särskilt när de ibland kunde se ett tydligt samband mellan lågt intag av energi och utövarnas ork. Informanterna visste att det fanns risk för utveckling av diverse ätstörda beteenden som resultat av för mycket restriktioner gällande kosten.

    Slutsats 

    Intresset för kost var starkt hos alla informanter i studien. Viktigt för informanterna var att de idrottsaktiva ungdomarna förstod vikten av att äta tillräckligt med energi för att kunna prestera. Energi ifrån kolhydrater och protein för muskeluppbyggnad lyftes fram som väsentliga av informanterna. Som tränare ansåg informanterna att kunskapen om kost generellt är för låg bland ungdomstränare idag, vilket också ledde till en försvåring att fånga upp varningssignaler för ett ätstört beteende, vilket var något som informanterna visste kunde uppstå utifrån viktnormer inom idrotterna. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Alinaghi, Masoumeh
    et al.
    Umeå universitet. Functional Microbiology, Institute of Microbiology, Department of Pathobiology, University of Veterinary Medicine, Vienna, Austria.
    Nilsson, David
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Kemiska institutionen.
    Singh, Nikita
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Kemiska institutionen.
    Höjer, Annika
    Norrmejerier, Umeå, Sweden.
    Saedén, Karin Hallin
    Norrmejerier, Umeå, Sweden.
    Trygg, Johan
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Kemiska institutionen. Sartorius Corporate Research, Sartorius, Sartorius Stedim Data Analytics, Umeå, Sweden.
    Near-infrared hyperspectral image analysis for monitoring the cheese-ripening process2023Ingår i: Journal of Dairy Science, ISSN 0022-0302, E-ISSN 1525-3198, Vol. 106, nr 11, s. 7407-7418Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ripening is the most crucial process step in cheese manufacturing and constitutes multiple biochemical alterations that describe the final cheese quality and its perceived sensory attributes. The assessment of the cheese-ripening process is challenging and requires the effective analysis of a multitude of biochemical changes occurring during the process. This study monitored the biochemical and sensory attribute changes of paraffin wax-covered long-ripening hard cheeses (n = 79) during ripening by collecting samples at different stages of ripening. Near-infrared hyperspectral (NIR-HS) imaging, together with free amino acid, chemical composition, and sensory attributes, was studied to monitor the biochemical changes during the ripening process. Orthogonal projection-based multivariate calibration methods were used to characterize ripening-related and orthogonal components as well as the distribution map of chemical components. The results approve the NIR-HS imaging as a rapid tool for monitoring cheese maturity during ripening. Moreover, the pixelwise evaluation of images shows the homogeneity of cheese maturation at different stages of ripening. Among the chemical compositions, fat content and moisture are the most important variables correlating to NIR-HS images during the ripening process.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Almroth, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Holmgren, Margareta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    ”...det är lite spela roll känsla när jag är ensam.” - En kvalitativ studie om förälderns upplevelser kring sin kosthållning med barn i växelvis boende.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever 35 % av barnen till separerade föräldrar i ett växelvis boende där de bor varannan vecka hos respektive förälder. Det finns en avsaknad av studier kring hur kosthållning fungerar vid växelvis boende. Det är en familjesituation som inte liknar någon annan: varken ensamstående förälder, enpersonshushåll eller ett flerfamiljhushåll i dess vanliga form. Förändringar i livet påverkar kostvanor. Boendeformen kan anses vara en sådan förändring och är därför värd att undersöka.

    Syftet: Studiens syfte var att utforska upplevelsen av matsituationen för föräldrar med delad vårdnad för barn i växelvis boende och belysa utmaningar kring kosthållning i en sådan familjesituation.

    Metod: Fyra män och tre kvinnor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide om sina erfarenheter kring kosthållning som föräldrar i växelvis boende. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Det fanns speciella kvaliteter i familjesituationen som inte hittas i andra sorters hushåll. Det centrala var dualiteten i boendeformens struktur: vikten av fortsatt samarbete med den de separerat från, att tid och mat var viktigare med barnen än när de var ensamma och att det fanns en saknad efter barnen. Alla informanter uttryckte att mer tid och omtanke lades på förberedelser inför mat och måltider med barnen än när de var ensamma. Detta var oberoende av informantens kön.

    Slutsats: En dualitet framkom i hur kosten värderades olika mellan veckorna. Det finns en känslomässig och praktisk skillnad mellan veckorna som påverkar kosten och kan innebära att hälsan påverkas. Föräldrarnas tidigare könsroller verkar utjämnas. Växelvis boende är en variant av hushåll som skiljer sig tillräckligt mycket från andra sorters familjekonstellationer att det kan behövas mera forskning för att förstå hur föräldrarna påverkas ur ett kostperspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Alvlund, Marine
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lindström, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Kostvanor hos personer med nedstämdhet alternativt depression2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är vanligt förekommande och forskning visar att kosten har betydelse för hur vi mår. Intresset för sambandet mellan kost och depression har ökat, men fortfarande saknas viktig information om kostvanor hos denna målgrupp.

    Syfte: Studiens syfte var att kartlägga kostvanor vid nedstämdhet alternativt depression hos individer över 15 år och relatera dessa till Svenska Näringsrekommendationer, för att införskaffa en översiktlig bild samt ge anvisning om eventuella förbättringsområden.

    Metod: En kvantitativmetod valdes i form av en enkätundersökning, med sex områden i fokus. Enkäten distribuerades via vårdgivare och fanns även tillgänglig via Internet. Inhämtat data analyserades via SPSS Statistics Desktop V22.

    Resultat: Hälften av respondenterna uppfattade sin kosthållning som ohälsosam. Mindre än hälften följde Svenska Näringsrekommendationer om tre större mål per dag. Majoriteten åt frukost och konsumerade de större måltiderna på regelbundna tider. Medianen för konsumtion av fisk och fet fisk var 0,75 gånger per vecka. De produkter rika på D-vitamin som konsumerades mest frekvent var mjölk och fil/yoghurt, alla valde dock inte berikade alternativ. En svårighet att uppnå rekommendationerna om 500g frukt och grönt per dag framkom, då enbart fyra respondenter uppgav en konsumtionsfrekvens på fem gånger per dag eller mer. Det uppgavs även en låg konsumtionsfrekvens av omättade fettkällor såsom fisk, avokado nötter och frön, samt av margarin, olja och smör.

    Slutsats: I studien noterades en låg konsumtionsfrekvens av frukt och grönsaker, livsmedel rika på D-vitamin samt undersökta fettfällorna fisk, avokado, nötter och frön, margarin, olja och smör i jämförelse med Svenska Näringsrekommendationer. Detta visar på förbättringsområden, men resultaten är inte generaliserbara på målgruppen. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande kostvanor vid nedstämdhet alternativt depression.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Det smarta vinvalet: Ekologiska viner ur konsumentens synpunkt2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Andersson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Vindelälvens naturbeteskött: Framdelar har sina fördelar2010Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Ernstsson, Sanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    "Jag ville ge mitt barn de bästa förutsättningarna": En kvalitativ intervjustudie om tankar kring matvanor under graviditet hos nyblivna förstagångsmammor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Den blivande mammans matvanor under graviditeten är viktiga eftersom hon har ett ökat näringsbehov och försörjer en annan individ. En del av grunden för barnets framtida hälsa och matvanor ges redan i mammans mage. Trots det har studier visat att mammans matintag är otillräckligt jämfört med rekommendationerna samt att intaget av godis och fikabröd ofta ökar under graviditeten.

    Syfte Syftet med studien var att utforska inställningen till hälsosam och ohälsosam mat, samt hur denna inställning upplevdes påverka matintaget, hos nyblivna förstagångsmammor under graviditeten.

    Metod Åtta intervjuer genomfördes med nyblivna förstagångsmammor. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide och spelades in med hjälp av en inspelningsapp. Data som samlades in transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Deltagarna berättade att de ändrade inställningen till sina matvanor då de blev gravida. Det blev allt viktigare att äta en varierad kost innehållande mycket grönsaker och frukt (hälsosam mat), och intaget av snabbmat och produkter innehållande mycket socker minskade (ohälsosam mat). Denna inställning följdes inte under hela graviditeten, och intaget av snabbmat och sockerrika livsmedel ökade under den senare delen. Kostråden från vårdpersonal upplevdes som bristfälliga på grund av att de gavs för få råd, och att mycket information själv fick hämtas från framförallt Livsmedelsverket.

    Slutsats Deltagarna följde inte sin initiala inställning till upplevd hälsosam och ohälsosam mat under hela graviditeten. Deltagarna efterfrågade även mer information om mat under graviditet från vårdpersonal. Mer stöd och information från vården kan ge den gravida kvinnan bättre förutsättningar till att hålla en hälsosam kost under hela graviditeten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Rosendahl, Amanda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Treåringars matvanor, fysiska aktivitet, samt Body Mass Index i Västerbotten: I relation till amningsduration och familjekonstellation2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Forskning har visat att hur länge barn ammats, har betydelse för deras hälsa senare i livet. Även barnens sociala miljö har visat sig ha effekt på hälsan och barnens matvanor. Salut är en satsning av Västerbottens läns landsting med målet att förbättra länsbornas hälsa fram till 2030.

    Syfte Syftet med studien var att undersöka treåringars matvanor, Body Mass Index (BMI) och fysiska aktivitet i relation till amningsduration och familjekonstellation.

    Metod Studien genomfördes genom ett samarbete med Salut som utformade och delade ut en enkät via barnavårdscentraler till samtliga föräldrar vid treårskontrollen. Enkäten innehöll frågor om barnens fysiska och psykiska hälsa, samt livsstil och levnadsvanor och totalt beabetades 210 av enkäterna i denna studie, där 16 frågor valdes ut. Dessa analyserades sedan statistiskt i IBM SPSS 21.0 Statistics. Signifikansnivån sattes till p<0,05.

    Resultat De flesta av barnen åt enligt rekommendationerna för livsmedelsintag, med undantag för rekommendationerna om fisk samt sötsaker. De flesta barnen nådde även upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet. De flesta mödrar ammade inte sina barn efter rekommendationerna. Det utlästes en signifikant skillnad mellan hur länge barnen ammats totalt och hur ofta de åt sötsaker som visade att barn som ammats under sex månader hade ett högre intag än de som ammats längre. (p=0,033)

    Slutsats Barnen åt enligt rekommendationerna för de flesta livsmedel, utom fisk, som barnen åt mer sällan än vad som rekommenderas, samt sötsaker, som intogs oftare. Den information som framkommit i denna studie kan förtydliga vikten av att börja ett hälsofrämjande arbete i tidig ålder för att grundlägga goda vanor som sedan följer med barnen genom livet.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    andersson, Kajsa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Henriksson B-D, Sabrina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Attityder och Kunskap om kost hos kvinnliga fotbollsspelare2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Devall Amundrud, Margareta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Ämnesövergripande arbete med Hem- och konsumentkunskap: En kvalitativ intervjustudie om grundskolelärares upplevelser kring ämnesövergripande arbete2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund Läroplanen för svensk grunskola säger att rektor har ansvar att skapa möjligheter för ämnesövergripande arbetsområden. Där står också att undervisningen ska samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som helhet. Forskning visar att ämnesövergripande undervisning kan bidra till en bättre förståelse och helhetssyn hos eleverna när det gäller att använda kunskapen i ett bredare sammanhang. Hem- och konsumentkusnkap är, på grund av flera beröringspunkter med många andra ämnen, mycket tillämpbart för ämnesövergripande undervisning. 

    Syfte Syftet med studien var att belysa och förstå hur lärare upplever arbetet med ämnesövergripande undervisning mellan hem- och konsumentkunskap och andra ämnen. 

    Metod Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta grundskollärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbete med hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna genomfördes digitalt med deltagare från mellersta Norrland till södra Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. 

    Slutsats Studien visade att lärare upplevde ämnesövergripande undervisning som positivt på grund av att elevernas kunskaper fördjupades, ämnesområden sammanvävs och ökad gemenskap mellan kollegorna, men arbetet försvårades av tidsbrist, bristande engagemang från kollegor och rektor samt icke existerande utbildning om undervisningsmodellen. En konsekvens av detta är att planering och genomförande blir svårare än det behöver bli, men genom att erbjuda öronmärkt planeringstid och en gemensam syn på vad ämnesövergripande undervisning innebär kanske vi kan uppnå ökad ämnesintegrering och förbättra elevernas utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Andersson, Lisa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Sockerskatt på dryck?: En undersökning om attityder till en skatt på sockersötade drycker i Sverige.2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Världshälsoorganisationen uppmanar länder att införa skatt på drycker som innehåller tillsatt socker. Detta eftersom studier visar på att högt intag av sockersötade drycker kan ha negativa effekter på hälsan. Flera länder har infört en skatt på sockersötade drycker. I dagsläget finns ingen sådan skatt i Sverige.

    Syfte Att undersöka människors attityder till en eventuell skatt på sockersötade drycker i Sverige och undersöka om det finns skillnader i attityd beroende på kön och ålder.

    Metod En webbaserad enkät användes för att samla in data. Det insamlade materialet analyserades sedan deskriptivt och med hjälp av det statistiska testet Mann-Whitney U test i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS).

    Resultat Totalt deltog 113 personer. 65,5 % av deltagarna identifierade sig som kvinnor och 34,5 % identifierade sig som män. Flera deltagare var positiva till införandet av en skatt på sockersötade drycker i Sverige. Det fanns inga attitydskillnader mellan kvinnor och män. En attitydskillnad mellan yngre (18–33 år) och äldre (34–79 år) deltagare identifierades, där äldre i högre utsträckning ansåg att människor i Sverige behöver minska sin konsumtion av sockersötade drycker.

    Slutsats Flera deltagare var positiva till en skatt på sockersötade drycker, vilket kan bero på hög acceptans gentemot skattemedel i Sverige. Studien visade även att fler äldre ansåg att konsumtionen av sockersötade drycker bör minska i Sverige, vilket kan tänkas bero på att äldre är mer hälsomedvetna än yngre, samt att äldre, på grund av lång arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå, kan ha bättre ekonomiska förutsättningar att betala en skatt på sockersötade drycker. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Andmyr, Jonny
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    ”THE ART OF THE EYES, THE HEART AND THE MIND”: En analys av hur whisky gestaltas i film och hur detta påverkar oss.2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Populärkulturen påverkar oss på olika sätt. Det vi ser på TV kan influera vad vi köper, vart vi reser eller vad vi dricker. Denna studie undersöker hur whiskykonsumtion gestaltas i film. Därefter följer en diskussion kring vilken påverkan detta kan ha i realiteten. Studien baseras på scener från sju filmer, tillhörande två filmgenrer; agent och drama. Scenerna kodades och analyserades med tematisk analys, varpå tre teman framträdde; maskulinitet, makt och värdskap. Dessa beskrivs med tillhörande underteman i text och demonstreras med exempel och citat från filmerna. Resultaten visar både likheter och skillnader mellan de båda genrerna. Vidare diskuteras whiskyns förhållande till maskulinitet och reklam. I diskussionen argumenteras att den associerade maskuliniteten resulterar i en exkludering av kvinnor. Diskussionen understryker även hur filmer och reklam för whisky kommunicerar liknande budskap. Slutsatsen dras att whisky blir mer än en dryck, den blir en symbol för något större.

  • 20.
    Anna, Nortunen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Sjuksköterskans perspektiv på nutritionsfrågor inom äldreomsorden2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Äldre personer tillhör riskgruppen för malnutrition på grund av ålder, kroniskasjukdomar och multipla läkemedel. Sjuksköterskan har en viktig roll i nutritionsbehandlingeninom äldreomsorgen. Studier har visat att sjuksköterskorna ofta har begränsad kunskap omnutrition och relaterade risker som förekommer vid malnutrition. Brist på tid, personal ochkunskap har visat sig kunna öka risken för brukarnas viktnedgång.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter kring nutritionsbehandlingsamt att synliggöra hur sjuksköterskorna upplever ansvarsfördelningen inutritionsbehandlingen.

    Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor frånfyra olika kommunala vård-och omsorgsboenden i en kommun i norra Sverige. Intervjuernaanalyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att de bär det yttersta ansvaret förnutritionsbehandlingen. Nutritionen ansågs att vara viktigt inom äldreomsorgen men till vissmån är det naturligt att äldre får en sämre aptit och går ned i vikt. Tids- och kunskapsbristenhos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen ansågs vara största anledningen tillibland bristande nutritionsbehandling. Andra hinder var bristande kommunikation ochomsättningen av omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna uttryckte att de skulle behöva merkunskap kring nutrition och såg kostutbildningar som en möjlighet att öka kunskapsnivånbland vårdpersonalen. Mer tid att genomföra nutritionsåtgärder och stöd av dietisten somkunde vara med i verksamheten ansågs kunna öka kvalitén på nutritionsbehandlingen.

    Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de har ansvaret för nutritionsbehandlingen samtidigtsom de kände att de inte alltid har tillräckligt med kunskap för att utföra nutritionsåtgärder.Bristande kunskap inom nutrition hos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen bidrartill brister i nutritionsbehandlingen och kan leda till försämring av vårdkvalitén. Utbildning, tid och stöd från dietist ansågs som möjliga förbättringsförslag för att utveckla vården och omsorgen av äldre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Annefors, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Göransson, Catthariya
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Föräldrars val av livsmedel till barn 1-5 år2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Barns matvanor grundläggs tidigt. Kostmönster, ätbeteende och smakpreferenser är exempel på sådant som följer individen genom uppväxten. Under den första tiden i livet är därför föräldrarnas roll för barnets kost viktig, då det är dem som serverar maten. Genom att undersöka föräldrars uppfattning kring kost för yngre barn kan det bidra med insyn i vad barnen äter och hur kosten eventuellt kan förbättras.

    Syfte. Syftet med studien var att undersöka föräldrars val av livsmedel till barn 1–5 år, för att diskutera dessa utifrån rådande näringsrekommendationer. Även föräldrarnas inställning till vegetarisk kost för yngre barn ämnades undersökas, samt om det förelåg en önskan mer kostinformation bland föräldrarna.

    Metod. Undersökningen utformades som en webbaserad enkät och spreds i föräldragrupper på Facebook under september 2020. Data bearbetades i IBM SPSS Statistics 27.0. Analyser gjordes med Chi-två test, Mann-Whitney u test och Fisher’s exact test.

    Resultat. Totalt 405 personer deltog i studien, majoriteten var kvinnor och högre utbildade. De med högre utbildning hade mer kännedom om näringsrekommendationer jämfört med de med lägre utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivån var också väsentlig för hur ofta barnen serverades frukt och bär. Fler kvinnor än män serverade dagligen sina barn grönsaker och rotfrukter. Åsikterna kring det näringsmässiga innehållet i vegetarisk mat för yngre barn var splittrade. Det fanns en önskan om mer kostinformation för hela gruppen, men förstagångsföräldrar önskade mer kostinformation jämfört med andra respondenter som deltog i studien. 

    Slutsats. Många av de inrapporterade svaren vittnar om fördelaktigt livsmedelsval för de flesta av barnen utifrån rekommendationerna. Samtidigt krävs fler insatser för att ännu fler ska följa näringsrekommendationerna, framförallt med avseende föräldrars utbildningsnivå och kön. Vården behöver förmedla mer kostinformation till föräldrar, vilket stödjs av en specifikt uttryckt efterfrågan från föräldrarna. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Annell, Matilda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Wiklund, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Elevers perspektiv på livsmedelsförvaring: -En enkätstudie bland elever i årskurs 8-92023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Korrekt förvaring av livsmedel är avgörande för att bibehålla matens kvalitet och förhindra att livsmedel blir dåligt. Dåliga livsmedel kan påverka vår hälsa negativt. En korrekt livsmedelsförvaring bidrar till ett minskat matsvinn och en hållbar utveckling.  

    Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper elever i årskurs 8–9 har om livsmedelsförvaring. 

    Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod. En enkätstudie ägde rum under våren 2023. En enkät skapades i forms 365 och skickades ut till fem olika skolor. Enkäten bestod av 15 frågor av olika karaktär. Enkätsvaren matades in i Excel och kodades med hjälp av siffror eller text.  

    Resultat: Totalt deltog 104 respondenter i enkäten. Många av respondenterna var medvetna om effekterna av att förvara livsmedel vid antingen för höga eller för låga temperaturer i både kylskåp och frysskåp. Kylskåpet var den vanligaste förvaringsmetoden för de flesta livsmedel och frysskåpet var det vanligaste alternativet för förvaring av kött.

    Slutsats: Många vet vad som händer vid felaktig förvaring av livsmedel samtidigt som många varit osäkra på förvaring av enskilda livsmedel. Studien visar att fördjupning av kunskaper kring ämnet behövs bland elever i denna ålder.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Apell, Amandine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Energi- och näringsintag hos elitinnebandyspelare på idrottsgymnasium.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund En del unga idrottstalanger väljer att kombinera sina studier med en specialidrott på idrottsgymnasier, vilket kan innebära avflyttning från familjen och förändrat kostintag. Kosthållningen påverkar i sin tur idrottarens prestationsförmåga, risk för skador, sjukdomar samt tillväxt för yngre idrottare.

    Syfte Att undersöka energi- och näringsintag i relation till uppskattat energibehov och näringsrekommendationer hos elitinnebandyspelare på idrottsgymnasium.

    Metod En kvantitativ studie gjordes utifrån fyra dagars vägd kostregistrering genomförd av 18 deltagare och 12 av dessa utförde samtidigt en aktivitetsregistrering. Energi – och makronutrienter jämfördes med rekommendationer för gruppen enligt Nordiska näringsrekommendationer och Svenska olympiska kommittén. Mikronutrienterna kalcium, vitamin D och järn jämfördes med uppskattat genomsnittsbehov (AR) och analyserades med icke parametriska test.

    Resultat Sett till energiprocent låg majoriteten av deltagarna inom eller över rekommendationen för makronutrienter. Detsamma gällande proteinintaget uttryckt i g/kg kroppsvikt. Majoriteten av deltagarna kom ej upp i rekommenderad mängd kolhydrater uttryckt i g/kg kroppsvikt. AR för kalcium tillgodosågs av samtliga deltagare. AR för järn täcktes i större utsträckning av män. Samtliga deltagare hade utifrån kost- och aktivitetsregistreringen ett rapporterat energiintag som låg under uppskattat energibehov.

    Slutsats Resultatet indikerar att deltagarna inte hade att adekvat intag av kolhydrater, järn och vitamin D i jämförelse med rekommendationer. Rapporterat energiintag tyder på dock på underrapportering av energiintag, vilket gör att intaget av makro- och mikronutrienter bör tolkas med försiktighet. Underrapportering och ett lågt antal deltagare har gjort det svårt att dra slutsatser utifrån denna studie. Ytterligare studier bör utföras för att se hur unga idrottares energi- och näringsintag kan optimeras.

  • 24.
    Apell, Amandine
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Burman, Viktoria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Hur upplevs och hanteras familjens vardag av mödrar till barn med celiaki?: en kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Celiaki är en autoimmun sjukdom med en prevalens på 2/100 i Sverige. Enda behandlingen är att äta en kost fri från gluten. Gluten förekommer i spannmålen vete, råg, korn och att diagnostiseras med celiaki innebär ofta att en förändring av matvanor blir nödvändig. Att leva tillsammans med någon med celiaki har visat sig kunna vara problematiskt då familjelivet kan påverkas negativt och föräldrar till barn med celiaki upplever ofta oro och ängslan för sitt barn.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mödrar till barn med celiaki upplever och hanterar familjens vardag i relation till barnets specialkost.

    Metod: Ett målinriktat urval användes och kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfördes med nio mödrar till barn med celiaki. Materialet spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Samtliga mödrar upplevde att vardagen hade anpassats efter barnet med celiaki och det fanns olika sätt att hantera den glutenfria kosten. Vissa valde att ha helt glutenfritt hemma för att undvika stress över rädslan att ge barnet fel mat. Andra valde att ha både gluteninnehållande och glutenfria livsmedel hemma p.g.a. ekonomiska skäl samt preferenser från övriga familjemedlemmar. Kunskapsnivån kring celiaki i samhället ansågs låg, vilket upplevdes försvåra vardagen för mödrar till ett barn med celiaki. Majoriteten av mödrarna uttryckte att bästa stödet fanns att tillgå via internet och sociala medier.

    Slutsats: Enligt mödrar till barn med celiaki innebar sjukdomen en del dilemman och vardagen upplevdes stundvis som orofylld, vilket kan påverka livskvaliteten. Internet och sociala medier sågs som ett bra stöd i vardagen. Ökad kunskap samt större förståelse från omgivningen skulle kunna förbättra familjernas vardag. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Apelman, Linnea
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Hur beskrivs sensoriska egenskaper inom deskriptiv analys?: En kvantitativ tvärsnittstudie av artiklar publicerade 1974-20192021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Deskriptiv sensorisk analys (DSA) syftar till att beskriva sensoriska egenskaper (attribut) hos livsmedelslprodukter. En bedömarpanel analyserar ett produktprov genom att identifiera, namnge och mäta intensiteten hos ett antal attribut.

    Syfte Syftet med undersökningen var att studera hur attribut identifieras, beskrivs och presenteras inom vetenskaplig tillämpning av DSA.

    Metod Sjuttiofyra artiklar, publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 1974 och 2019, analyserades kvantitativt med hjälp av deskriptiv statistik. Sjutton variabler användes för datainsamling. Samband mellan variablerna analyserades med hjälp av statistiska tester.

    Resultat Av artiklarna var 96 % publicerade i tidskrifter utan specifik inriktning mot sensorisk analys. I två tredjedelar av artiklarna tillämpades generisk deskriptiv analys (GDA). I fler än hälften av artiklarna avvek panelen från vad som rekommenderas kring bedömarantal eller tid för träning. I snitt användes 1,4 ord för namngivning av attributen. I hälften av artiklarna definierades inte attributen. I två tredjedelar av artiklarna presenterades inte några referensprodukter för att illustrera skalstegen. I tre fjärdedelar av artiklarna presenterades attributen i metodbeskrivningen. Meddelandelen substantiv var 68,2 % och 31 % adjektiv. En måttlig negativ korrelation mellan andelen substantiv och tiden för träning av bedömarpanelen var statistiskt signifikant.

    Slutsats I många vetenskapliga studier utförs DSA utan att gällande rekommendationer kring bedömarpanelen följs. I artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter presenteras attributen inprecist nog att ifrågasätta användbarheten hos resultaten. Att ge den kvalitativa delen av undersökningen, identifiering och namngivning av attributen, status resultat skulle kunna öka intresset för att definiera attributen och illustrera skalstegen, vilket är en förutsättning för att tolka det kvantitativa resultatet (intensitetsmätningen) på ett meningsfullt sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26. Appleton, Katherine Marie
    et al.
    Bray, Jeff
    Price, Sarah
    Liebchen, Gernot
    Jiang, Nan
    Mavridis, Ioannis
    Saulais, Laure
    Giboreau, Agnès
    Perez-Cueto, Federico J. A.
    Department of Food Science, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Coolen, Rebecca
    Ronge, Manfred
    Hartwell, Heather
    A mobile phone app for the provision of personalized food-based information in an eating-out situation: development and initial evaluation2019Ingår i: JMIR Formative Research, E-ISSN 2561-326X, Vol. 3, nr 4, artikel-id e12966Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Increasing pressure from governments, public health bodies, and consumers is driving a need for increased food-based information provision in eating-out situations. Meals eaten outside the home are known to be less healthy than meals eaten at home, and consumers can complain of poor information on the health impact and allergen content of meals eaten out.

    Objective: This paper aimed to describe the development and early assessment of a mobile phone app that allows the provision of accurate personalized food-based information while considering individual characteristics (allergies, diet type, and preferences) to enable informed consumer choice when eating out.

    Methods: An app was designed and developed to address these requirements using an agile approach. The developed app was then evaluated at 8 public engagement events using the System Usability Scale (SUS) questionnaire and qualitative feedback.

    Results: Consideration of the literature and consultation with consumers revealed a need for information provision for consumers in the eating-out situation, including the ability to limit the information provided to that which was personally relevant or interesting. The app was designed to provide information to consumers on the dishes available in a workplace canteen and to allow consumers the freedom to personalize the app and choose the information that they received. Evaluation using the SUS questionnaire revealed positive responses to the app from a range of potential users, and qualitative comments demonstrated broad interest in its use.

    Conclusions: This paper details the successful development and early assessment of a novel mobile phone app designed to provide food-based information in an eating-out situation in a personalized manner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Arnesson, Ida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Karlsson, Sandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Husmanskost och vin: En studie av husmanskostens form, funktion och förändring och dess kombination med vin2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 28.
    Arogén, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Information om viktminskning på internet: En intervjustudie med fokus på tillförlitlighet, ideal och viktminskningsmetoder2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Dagens samhälle är präglat av en medvetenhet kring övervikt, vilket kan ha lett till de ideal som råder när det gäller kropp och hälsa. Media påverkar samhällets ideal kring utseende och har en viktig roll vid spridning av kostinformation gällande viktnedgång.

    Syfte Syftet är att utforska synen på webbpublicerad kostinformation gällande viktnedgång.

    Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och urvalet baserades på att deltagarna skulle ha en vilja att minska i vikt samt regelbundet läste kostinformation gällande viktnedgång på internet.

    Resultat Deltagarna trodde inte att informationen som ges i kvällstidningarnas webbupplaga är tillförlitlig och att enda syftet är att tjäna pengar. Man upplevde förvirring kring nya rön och metoder gällande viktminskning och ansåg att omgivningen lätt tar till sig den information som finns på internet. Idealen i samhället och som visas på internet ansågs vara förvridna och ohälsosamma. Idealet tycktes vara en smal och vältränad kropp vilket informanterna inte själva upplevde sig kunde nå upp till och kände ett misslyckande över och gjorde att de även kände sig än mer uppgivna inför en viktminskning. Man menade också att begrepp som hälsa och sundhet förvridits till att mest handla om smalhet och att forma kroppen. Vidare uppfattade informanterna att de så kallade fettdieterna florerar mycket på webben och kändes svåra att särskilja. Samtidigt lockade snabba metoder i allmänhet och man betraktade snabba reslutat som önskvärt.

    Slutsats Denna studie har indikerat att idealen som upplevs råda i samhället vad gäller utseende kan leda till obehagskänslor hos de som inte kan nå upp till dem. Vad som är tillförlitligt är inte helt självklart och en viss förvirring uppfattas råda bland människor vad gäller råd om viktnedgång. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Artberg, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Dyra kalorier i frukt och grönsaker: En studie om prisutveckling och kostnader för livsmedel i relation till energitäthet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Livsmedel med låg energitäthet är förknippat med bättre hälsa och lägre risk att drabbas av fetma. Studier visar att livsmedel med låg energitäthet inte bara är dyrare per kilokalori utan också har ökat mer i pris än energitäta livsmedel. Därför var det intressant att undersöka om priset och prisutvecklingen på livsmedel i Sverige skiljer sig åt beroende på energitäthet.

    Syfte Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan energitäthet och prisutveckling för livsmedel under åren 1991-2010. Vidare var syftet att undersöka ifall priset för livsmedel skiljer sig åt beroende på energitäthet.

    Metod Utifrån en kostfrekvensenkät från Västerbottens hälsoundersökning och statistiska centralbyråns prisdatalistor valdes 122 livsmedel ut. Energitäthet räknades ut och livsmedlen räknades om till pris per ätlig del och pris per kilokalori. Prisförändringar och energikostnader för livsmedel indelade i sextiler utifrån energitäthet och procentuell prisförändring analyserades med hjälp av statistiska tester.

    Resultat De livsmedel som hade ökat mest i pris mellan 1991 och 2005/2010 samt 2005 och 2010 hade ingen signifikant lägre energitäthet än de livsmedel som ökat minst. Skillnaden mellan livsmedel med låg energitäthet och energitäta livsmedel gällande pris per 1000 kilokalorier var betydande. För den gruppen med lägst energiinnehåll var det genomsnittliga priset 91,3 kr och för energitätaste gruppen var genomsnittspriset på 14,5 kr (p<0,001).

    Slutsats Det fanns inget samband mellan energitäthet och prisförändringar mellan åren 1991, 2005 och 2010. Livsmedel med låg energitäthet var dyrare per kilokalori. Detta kan vara en orsak till att personer med begränsad ekonomi väljer att köpa billigare energitäta livsmedel. Att införa en skatt på ohälsosamma livsmedel skulle vara ett alternativ för att få personer att äta mer hälsosamt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dyra kalorier i frukt och grönsaker
  • 30.
    Arvola, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Liedgren, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    En vegetariska dag i veckan: En studie som utvärderar gymnasieelevers inställning till och efterfrågan av vegetarisk skollunch, samt deras upplevda delaktighet kring skollunchen i en skola i Umeå kommun.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige ökade den totala köttkonsumtionen mellan åren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer från Svenska Livsmedelsverket är däremot att minska intaget av charkprodukter och rött kött, samt att öka intaget av grönsaker och baljväxter.

    Syfte Syftet med denna studie var att inom Umeå kommuns projekt, “En vegetarisk dag i veckan”, utvärdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras inställning till och efterfrågan av vegetarisk skollunch.

    Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enkät som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umeå kommun som deltog via ett bekvämlighetsurval, vårterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansnivån p<0,05.

    Resultat Totalt besvarades 122 enkäter varav 68 flickor och 54 pojkar. Studien visade att 51 % (n=62) alltid åt skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost. Flickor valde det vegetariska alternativet oftare än pojkar (p<0,001). Nästan hälften av alla respondenter, 48 % (n=28), valde det vegetariska alternativet främst för att det var gott. Resultatet visade även att 14 % (n=17) av respondenterna åt vegetariskt oftare sedan projektet startade och 9 % (n=10) åt vegetariskt mer sällan.

    Slutsats Det fanns delade meningar bland elever om vegetarisk kost. Nästan hälften av eleverna valde att inte äta skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost, därmed sågs en generellt låg efterfrågan av den. Intresset av vegetarisk kost var högre bland flickor än pojkar. Projektet påverkade ett fåtal gymnasieelever att äta vegetarisk kost oftare vilket tyder på att förändra måltidsval är ett stort arbete där mer kunskap och arbete krävs. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Aspholme, Carita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Persson, Evelina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Svensson, Nina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    "Har ni något överhuvudtaget som jag kan äta?": Att ha ett barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes: föräldrars upplevelser av kosten.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I kräver båda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas få studier som undersöker hur kombinationen av de två olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur föräldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod användes i form av skrivna berättelser, insamlade via ett webbaserat formulär. Informanterna var 26 föräldrar till barn i åldrarna 3- 16 år med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes. Berättelserna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna upplevde att det var svårare att få maten att fungera då de hade båda sjukdomarna att ta hänsyn till och att dubbeldiagnosen krävde ständig planering av måltider. Föräldrarna upplevde bristande kunskap i omgivningen, exempelvis hos personal inom skola och restaurang. Det fanns små möjligheter att spara tid och pengar och matutbudet var ofta begränsat, särskilt vad gäller produkter med lågt glykemiskt index. Upplevelser av att vara till besvär och ett bristande bemötande från omgivningen kunde förstärka känslan av att inte vara som alla andra. Slutsats Svårigheterna att lita på omgivningens kunskaper kring de två kostbehandlingarna försvårade följsamheten till kosten och begränsade barnens sociala liv. Upplevelserna av bristande bemötande och förståelse i omgivningen kunde förstärka känslan av att inte vara som alla andra och att vara till besvär. Därför finns ett behov av utbildning riktad till skol- och restaurangpersonal för ökad kunskap och förståelse. Mer material rörande matlagning anpassat till dubbeldiagnosen skulle också underlätta, både för barnens familjer och omgivningen. Den ständiga planeringen begränsade vardagen och föräldrarollen påverkades till att bli mer kontrollerande vilket skulle kunna försvåra för föräldrarna i att lotsa barnet till mer självständighet. Utbudet av glutenfria specialprodukter med lågt glykemiskt index var begränsat, framförallt vad gäller bröd. Därmed finns ett behov av en vidare produktutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Har ni något överhuvudtaget som jag kan äta? Att ha ett barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes: föräldrars upplevelser av kosten.
  • 32.
    Augustsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Berglund, Ida-Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Vegankost eller blandkost?: En jämförelse av näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster hos förskolebarn som äter vegankost och blandkost.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.

    Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost.

    Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag. Skillnaden beträffande intag av frukt och grönt var dock inte signifikant. De barn som åt blandkost hade ett högre intag av socker, salt och mättat fett, där en signifikant skillnad sågs för de två sistnämnda. Vegankostgruppen hade konsekvent ett högre medelvärde på alla jämförda näringsämnen med undantag för selen och B12, skillnaden var enbart signifikant på intaget av vitamin C. Båda grupper hade ett tillfredsställande måltidsmönster.

    Slutsats: Vegankostgruppen hade ett intag mer i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer än blandkostgruppen, vilket visar på välmotiverade och kunniga föräldrar till de barn som åt vegankost. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Axelsson, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Whole grain intake in adolescents assessed by the web-based dietary assessment method Riksmaten flex – a validation study2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Under åren 2016-2017 kommer livsmedelsverket att genomföra en rikstäckande matvaneundersökning med fokus på ungdomar. I arbetet med undersökningen har en ny webbaserad kostundersökningsmetod, Riksmaten flex, tagits fram. Denna studie är en del av pilotstudien som föregick huvudstudien.

    Syfte Att validera det rapporterade intaget av fullkorn i Riksmaten flex med det i 24-timmarsintervjuer samt med alkylresorcinoler som en biomarkör för fullkornsintaget från vete och råg.

    Metod En crossover studie genomfördes på ungdomar från klass fem, åtta och årskurs två på gymnasiet. Deltagarna kom från olika delar av Sverige och totalt 78 deltagare genomförde två dagar för båda kostundersökningemetoder samt lämnade icke fastande blodprov för analys av alkylresorcinolshomologer.

    Resultat Det rapporterade intaget av fullkorn och fullkorn från vete och råg var 3.0 respektive 1.0 g/MJ i 24-timmarsintervjuer och 3.5 respektive 1.1 g/MJ i Riksmaten flex. Spearmans korrelationskoefficient mellan plasmanivåer av den totala mängden alkylresorcinoler och fullkornsintaget från vete och råg var 0.36 för Riksmaten flex. Signifikanta positiva korrelationer förelåg mellan fullkornsintaget från vete och råg och de olika alkylresorcinolshomologerna. Vidare visade enkel och multipel regressionsanalys på signifikanta samband mellan energijusterat intag av fullkorn från vete och råg (g/MJ) och den totala mängden alkylresorcinoler i Riksmaten flex (p<0.01).

    Slutsats Det förelåg signifikanta samband mellan fullkornsintaget i Riksmaten flex och 24-timmarsintervjuerna. Intaget av fullkorn från vete och råg i Riksmaten flex korrelerade vidare med icke faste plasmanivåer av alkylresorcinoler. Korrelationen mellan metoderna var låg men det sammanlagda resultatet tyder på att Riksmaten flex fångar fullkornsintaget från vete och råg på ett tillförlitligt sätt och kan användas för att bedöma detta intag bland ungdomar i Sverige.

  • 34.
    Azzarri Klingström, Gerd
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Berg, Ingrid
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Förekomst av vegetariska måltider på förskolan: En enkätundersökning bland svenska förskolor2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Background Children have an open mind to learn what to eat and the preschool has unique opportunities to influence food habits and attitudes in a positive direction, in a fun and natural way that promotes a healthy lifestyle with good eating habits. There are nutritional benefits to a well-planned vegetarian diet that can lead to lifelong positive habits and health effects if you start eating at a young age. Objective The purpose of the study is to investigate the occurrences of vegetarian meals at preschools to see if it differs depending on whether the preschool has cooking kitchen or reception kitchens and where the preschools is geographically located. Method A quantitative study using a web-based survey. The inclusion criterion was that you worked within the preschool. The material was analyzed by percentage comparison and chi-two tests. Significant level was set at p value <0.05. Results A total of 104 people participated. The largest proportion was represented by preschool teachers (n=71), preschool chefs (n=18), principals (n=5) and other staff (n=10). The majority (62 %) of the respondents stated that the preschool had cooking kitchens, 38 % stated they had reception kitchens. Most common was that vegetarian food was served to those who had ordered, but at least once a week, vegetarian meals were served to everyone, but more often at preschools that had cooking kitchens. Conclusion The majority of preschools in the survey served vegetarian food regularly. Geographically, there was no difference, but preschools with cooking kitchens more often offered vegetarian than reception kitchens. We look forward to introducing cooking kitchens at all preschools, but more studies are needed, preferably with only preschool chefs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Bengts, Sanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Blomster Eriksson, Felicia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    MÅLSMANS UPPFATTNING AV BARNS INTAG AV FRUKT & GRÖNSAKER I RELATION TILL REKOMMENDATIONERNA2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Berg, Elina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Engström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Matvanor bland anställda vid Västerbottens läns landsting: En enkätstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Dåliga matvanor är en viktig bakomliggande orsak till sjukdomsbördan i Sverige och undersökningar har visat att arbetsplatsen är en bra plattform att förbättra matvanorna för att främja hälsan hos befolkningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur matvanorna ser ut bland de anställda samt hur matsituationen är på olika arbetsplatser inom Västerbottens läns landsting. Metod En enkätstudie genomfördes vid Västerbottens läns landsting där 79 arbetsplatser tillfrågades att delta. Efter bortfall ingick totalt 207 deltagare från 18 olika arbetsplatser i studien. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test och multiple response set, signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Trettiofem procent hade behov av förbättring av sina matvanor medan tre procent hade bra matvanor. Hög ålder hade samband med bättre matvanor. Det var 30 % som inte åt frukt dagligen, samband sågs med kön och ålder. Det var 32 % som inte åt grönsaker dagligen, samband sågs med kön. Majoriteten (54 %) åt fisk/skaldjur mindre än två gånger per vecka, yrke var associerat med intaget. Det var 40 % som inte använde flytande margarin/matolja i matlagningen, valet var relaterat till hushållsinkomst och ålder. Hälften (49 %) åt korv minst en gång per vecka, samband sågs med kön, ålder och boendesituation. Majoriteten (60 %) åt mellanmål dagligen och samband fanns med kön, yrke, arbetsplats, utbildning, fruktintag och grönsaksintag. Utbudet av mat såg olika ut på arbetsplatserna och upplevelsen av matsituationen var både positivt och negativt. Förbättringar som föreslogs var bättre lunchrum och utbud av mat. Slutsats Resultatet visade att fler satsningar på matvanor behövs för att intaget av frukt, grönsaker och fisk/skaldjur ska höjas och att valet av fettkälla i matlagningen och på smörgåsen ska bli bättre. På arbetsplatsen behövs fler interventioner inriktat på kost för att förbättra hälsan hos befolkningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Berggren, Beatrice
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Falk, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa i relation till livsstilsfaktorer: En enkätstudie på gymnasieelever i Västernorrland2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Stress är en del av dagens psykiska ohälsa som kan påverka koncentrationsförmågan. Studier har visat ett samband mellan måltidsordning samt val av livsmedel och psykisk hälsa och att fysisk aktivitet kan påverka hälsan positivt.

     

    Syfte: Syftet var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.

     

    Metod: En webbaserad enkät skickades till elever vid två gymnasieskolor i Västernorrland, under våren 2017. Enkäten besvarades av 212 deltagare och analyserades med Chi2-test, Fischers Exact test, Independent samples T-test och Mann-Whitney U test.

     

    Resultat: Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sin stressnivå som låg och att de oftast kunde koncentrera sig under lektionerna. Vidare var flertalet deltagare fysiskt aktiva och hade en god måltidsordning, däremot konsumerade 47 % sötade livsmedel flera gånger per vecka. Kvinnor upplevde sig vara mer stressade än män (p = <0,001) och en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (p = 0,016). De gymnasieelever som hade en regelbunden måltidsordning upplevde sig mer stressade (p = 0,043) än övriga och de fysiskt aktiva upplevde sig oftare kunna koncentrera sig på lektionerna (p = 0,045).

    Slutsats: Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration, regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och intressant vore att studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Bergman, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Gustafsson, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Svenska dietister ställer diagnos: Nutritionsdiagnoser en del av nutritionsbehandlingsprocessen, en kvantitativ studie ur ett dietistperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund NCP är en systematisk, problemlösande metod med ett unikt standardiserat språk som används av yrkesverksamma dietister för dokumentation. Det bidrar till att dietisten agerar utifrån ett kritiskt tänkande där besluten för att hantera patientens nutritionsproblem sker utifrån kunskap av evidensbaserad erfarenhet. Dietisternas Riksförbund (DRF) uppmanar legitimerade dietister att arbeta enligt NCP.

    Syfte Studiens syfte var att studera svenska dietisters arbete med att ställa nutritionsdiagnoser enligt NCP.

    Metod En webbaserad enkät utformades. Yrkesverksamma dietister rekryterades via det sociala mediet Facebook samt via DRF:s hemsida. Insamlad data bearbetades i SPSS Statistics 22, och analyserades med Chi-2-test och Correlate Bivariate Spearman. Signifikansnivån bestämdes till p-värde < 0.05.

    Resultat 119 dietister deltog i studien varav 103 (87 %) skrev nutritionsdiagnoser. I genomsnitt hade dietisterna arbetat i 2 år (1-3 år) med NCP, och över hälften arbetade inom akutsjukvård. Analysen visade att det fanns ett samband mellan antal år dietisterna arbetat med NCP och hur många nutritionsdiagnoser de skrev (r=-0.197, p=0.046). Ett samband visades även mellan tiden dietisterna arbetat med NCP och tiden det tog att skriva nutritionsdiagnoser (r=-0.226, p=0.022). Av de 103 dietisterna som använde NCP ansåg 60 % att deras kunskap och erfarenhet kunde förbättras, 89 % tyckte att nutritionsdiagnoser var användbara. Engelskan i referensbladen tyckte 48 % till viss del var svårtolkad och (n=13) angav att översättning till svenska kunde underlätta arbetet. Det framgick att mer än hälften (53 %) av dietisterna ibland utformade PES-meningar utan att ha funnit passande tecken/symtom i referensbladet.

    Slutsats Svenska dietister önskar mer kunskap och utbildning i NCP och översättning av referensbladen till svenska skulle sannolikt kunna öka användandet av nutritionsdiagnoser. En vidare implementering av NCP i Sverige behövs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Bergqvist, Lisa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Livsmedelsval vid vegankost: Intagsfrekvenser av livsmedel och kosttillskott2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vid vegankost är det viktigt att vara uppmärksam på att man får i sig alla näringsämnen som kroppen behöver. Extra uppmärksam behöver man vara på till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, järn, kalcium, jod och selen. Få studier belyser livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel vid vegankost.

    Syfte Att undersöka livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel samt kosttillskott hos vuxna personer i Sverige som lever på vegankost.

    Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos målgruppen undersöktes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten publicerades på webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna åt vegankost, var ≥18 år och bodde i Sverige. Frekvenstabeller, korstabeller och Chi2-test användes vid analys av data.

    Resultat Det var 335 informanter som besvarade enkäten. Flest informanter valde främst ekologiska livsmedel (n=266). Det var 91 procent som åt baljväxter några gånger i veckan eller oftare. Av deltagarna åt 45 procent D-vitamintillskott några gånger i veckan eller oftare. De som var ≥30 år valde i högre utsträckning omega-3-tillskott jämfört med yngre personer (p<0,001). Högskole- och universitetsutbildade valde i högre utsträckning omega-3-tillskott (p=0,034) och fullkornsprodukter (p=0,035) än de utan högskoleutbildning. De som hade ätit vegankost >3 år åt omega-3-tillskott i högre utsträckning än de som ätit vegankost ≤3 år (p=0,002).

    Slutsats Denna studie visar att många av informanterna hade hög intagsfrekvens av näringsrika livsmedel, men vissa hade låg intagsfrekvens av dessa livsmedel. En ålder över 30 år, högskoleutbildning samt om man ätit vegankost tre år eller längre påverkade livsmedelsval och frekvenser på ett positivt sätt. Många informanter valde att ta tillskott av algolja. Det är viktigt att nå ut med tydliga kostråd till personer som äter vegankost.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Bergsten, Michaela
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Larsson, Amanda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Måltidsrutiner och matintag hos nattarbetande vårdpersonal: En jämförelse mellan arbetsdygn och lediga dygn2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Tidigare studier som gjorts på skift- och nattarbetare har visat en ökad risk för utvecklandet av många folkhälsosjukdomar. Orsakerna kan vara flera, däribland rubbas flera viktiga metabola funktioner vilket i sin tur påverkar matintaget. Det finns få svenska studier gjorda inom området som studerat hur matintaget kan se ut hos nattarbetare i Sverige.

    Syfte

    Syftet med studien är att utforska hur måltidsrutiner och matintag ser ut hos vårdpersonal som arbetar natt, under arbetstid respektive ledig tid samt att studera hur dessa förhåller sig till de Nordiska näringsrekommendationerna.

    Metod

    Flermetodsforskning med tyngdpunkten i en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuguide. En kvantitativ del i form av en kostregistrering för att förstärka intervjuer, samt bidra med material för beräkningar av energifördelning och energiintag. Totalt intervjuades 6 stycken kvinnor i åldrarna 45-66 år och tre kostregistreringar mottogs.

    Resultat

    Skillnad i matintag förekommer mellan arbete och ledig tid. Under arbete intas ett nattmål som under lediga dagar ersätts av lunch. Flera måltider per dygn kan vara lättare måltider som ofta hänger ihop med nedsatt aptit, hunger och trötthet.

    Slutsats

    Den ständiga omställning som sker genom att växla mellan nattarbete och lediga dygn påverkar både matintaget och välbefinnandet. Mer forskning behövs för att kunna ta fram och sprida så bra kostråd som möjligt för nattarbetare.

  • 41.
    Bergwaahl, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Gottfridsson, Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Blivande föräldrapars tankar och attityder kring amning och amningslängd: En kvalitativ intervjustudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Intervjuer med mammor har visat olika anledningar till att amma. Exempelvis nämndes hälsofördelar för barnet, att ge barnet tröst eller att amning ansågs vara biologiskt normalt. I intervjuer med pappor framhävs amning som både positivt och negativt. När blivande föräldrapar intervjuats om attityder kring amning har önskan om partnerns delaktighet lyfts fram som ett nytt bidrag till tidigare forskning. 

    Syfte Syftet med studien var att undersöka blivande föräldrapars tankar och attityder kring amning och amningslängd. 

    Metod Sex blivande föräldrapar intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in för att sedan ordagrant transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys.  

    Resultat De blivande föräldraparen kunde se att det fanns både positiva och negativa aspekter kring att amma, och de uttryckte en öppenhet gentemot andra alternativ så som modersmjölksersättning. Paren upplevde att man kunde amma för länge och det framkom olika faktorer som för paren skulle kunna påverka deras val av amningslängd. De uttryckte en kluven inställning till längre amning och funderade på om det fanns något syfte med att amma ett äldre barn. I intervjuerna framkom att det var viktigt för både den gravida och partnern att partnern skulle vara delaktig i matningen av barnet.  

    Slutsats Trots att paren planerat att amma var det inget måste att fullfölja planen, och paren uttryckte generellt en avslappnad inställning gentemot amning. Mer information under graviditeten skulle kunna minska osäkerheten kring hur länge amningen kan ske samt vilket syfte amningen kan ha när barnet börjar äta annan mat. Det var viktigt att partnern skulle involveras i kommande amning och paren berättade att ett sätt att uppnå detta kunde vara genom användandet av nappflaska. Om detta skulle visa sig ha en negativ påverkan på amningsfrekvensen kan det vara viktigt att ge information kring hur partnern kan vara delaktig och nära på ett sätt som inte konkurrerar ut amning. 

     

     

     

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42. Bianchi, Marta
    et al.
    Strid, Anna
    Winkvist, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa. Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition, the Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindroos, Anna-Karin
    Sonesson, Ulf
    Hallstrom, Elinor
    Systematic Evaluation of Nutrition Indicators for Use within Food LCA Studies2020Ingår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 12, nr 21, artikel-id 8992Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Expressing the environmental impact of foods in relation to the nutritional quality is a promising approach in the search for methods integrating interdisciplinary sustainability perspectives. However, the lack of standardized methods regarding how to include nutrient metrics can lead to unharmonized results difficult to interpret. We evaluated nutrient density indexes by systematically assessing the role of methodological variables with the purpose of identifying the index able to rank foods with the highest coherence with the Swedish dietary guidelines. Among 45 variants of the nutrient density index NRF (Nutrient Rich Food), a Sweden-tailored NRF11.3 index, including 11 desirable nutrients and 3 undesirable nutrients, calculated per portion size or 100 kcal with the application of weighting, ranked foods most coherently with the guidelines. This index is suggested to be suitable as complementary functional unit (FU) in comparative life cycle assessment (LCA) studies across food categories. The results clarify implications of methodological choices when calculating nutrient density of foods and offer guidance to LCA researchers on which nutrition metric to use when integrating nutritional aspects in food LCA.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Björk, Amanda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lindblom, Linnea
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Valet av kostundersökningsmetod påverkar resultatet: En jämförelse mellan frekvensenkäter och kostregistreringar där barns intag av energi och vitamin D studerats2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Frekvensenkät (FFQ) och kostregistrering är två vanliga kostundersökningsmetoder. För varje metod finns det felkällor och idag finns ingen fulländad kostundersökningsmetod. Genom att undersöka skillnader mellan kostundersökningsmetoder ökar förståelsen för att metoderna kan ge olika resultat. Vid kostundersökningar då näringsintag som t.ex. intag av vitamin D studeras, är det viktigt att ta hänsyn till energiintag. Detta för att ett missvisande energiintag kan ge ett felaktigt näringsintag.

    Syfte Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader mellan FFQ’s och kostregistreringar där barns intag av energi och vitamin D studerats.

    Metod FFQ där intaget av livsmedel uppskattades per månad, vecka eller dag och en vägd kostregistrering under tre dagar användes för att undersöka barns intag av energi och vitamin D. Barnen var mellan 5-8 år. Resultaten från de två metoderna jämfördes med varandra. Data analyserades i SPSS 22.0. Wilcoxon signed-rank test och correlate bivariate Spearman användes för att hitta skillnader respektive samband mellan resultaten från metoderna.

    Resultat Tjugosju FFQ’s jämfördes med 27 kostregistreringar. Medelåldern för barnen var 6 år och fyra månader. Det fanns en skillnad från uppskattningen av det totala intaget av vitamin D mellan de olika metoderna (p=0,001). Medelvärdet av intaget vitamin D från FFQ’s var 7,4 μg och 5,2 μg från kostregistreringarna. Enligt FFQ’s nådde sex barn det rekommenderade intaget (10 μg) av vitamin D. Inget barn nådde rekommendationen enligt kostregistreringarna. Intaget av fet fisk respektive intaget av mjölk 3% uppskattades i två fall lika mellan båda metoderna. Hos övriga deltagare skiljde sig intaget av alla livsmedel mellan kostundersökningsmetoderna.

    Slutsats Undersökningen visade signifikanta skillnader i resultaten av barns intag av vitamin D mellan FFQ’s och kostregistreringarna. Av den anledningen konkluderar vi att valet av kostundersökningsmetod påverkar resultatet. Eftersom FFQ´s visar ett medelintag över en längre tid kunde FFQ´s i den här studien med fördel använts som enda undersökningsmetod.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Björklund, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Simu, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Vikten av vikt i kraftsporten: - En kvalitativ intervjustudie ur coachers perspektiv2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Viktklassidrotter och deras kulturella kontext har genom tidigare forskning påvisats utgöra en risk för ätstörda beteenden, något som beskrivits kunna förorsakas av idrottsliga villkor. Styrkelyft och tyngdlyftning är viktklassidrotter där viktminskningsstrategier nyttjas för en ökad konkurrenskraftighet. Coacher besitter en nyckelroll i att uppmärksamma och motverka ätstörda beteenden hos sina atleter, men det saknas ett djupgående perspektiv avseende hur de förhåller sig till viktminskningsregimernas påverkan på kvinnliga atleter.

    Syfte Studien avser att utforska coachers erfarenheter av och förhållningssätt till etablerade viktminskningsregimer och viktkontroll inom kraftsporten. Fokus ligger på coachers erfarenheter av att ha tränat damatleter inom de, historiskt sett, mansdominerade kraftsporterna tyngdlyftning och styrkelyft.

    Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio kraftsportscoacher. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Analysen resulterade i fem kategorier: - Viktminskningskulturen är ett normaliserat fenomen inom kraftsporten, - Kraftsportens villkor kräver användandet av viktminskningsmetoder, - Risk för att ätstörda beteenden utvecklas, maskeras och/eller undgår ifrågasättande, - Identitet och samhällets kroppsideal – bromsklossar för idrottslig utveckling samt - Coacherna saknar stöd och riktlinjer – lämnas ensamma i ansvarsfrågan. Fokus på vikt och viktminskning ansågs allmänt vedertaget inom kraftsporten, vilket medförde att ätstörda beteenden kunde maskeras och förbises. Konkurrenskraftighet beskrevs ligga till grund för viktminskningsstrategierna, berättigat både inom idrotten och utanför, där samhällets utseendenormer därtill försvårade idrottslig utveckling. Coacherna eftersökte interventioner för ökad kunskap i ämnet samt åtgärdsplaner för agerande när en atlet behöver professionellt stöd.

    Slutsats Kraftsportsatleter existerar i en miljö som ökar risken för dysfunktionella ät- och viktkontrollerande beteenden, och bedöms vara farlig för individer med sårbarhet för att utveckla ätstörda beteenden och ätstörningar. Interventioner behövs om inte kraftsporten ska riskera att bli en miljö där ätstörningar tillåts florera fritt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Blåfield, Ida
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    A time travel for school meals in United Kingdom: Ideas and opinions about school meals in UK-media between 2000 and 20142015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Från och med september 2014, är alla barn i åldern fyra till sju berättigade till gratis skolmat i Storbritannien, för att öka hälsosamt ätande och minska fetma.

    Syfte Att undersöka hur skolmåltider (speciellt skolluncher) avbildats i olika tidningar i Storbritannien, från och med 2000 till 2014, då gratis skolmåltider introducerades.

    Metod Fyra tidningar i Storbritannien, under tiden 2000 till 2014, valdes ut för undersökning. Totalt 616 artiklar hittades, varav 426 texter analyserades. En kombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys gjordes i flera steg på artiklar och insändare. Texterna lästes och grupperade i huvudbudskap/innehåll. För att visa när och i vilken mängd dessa huvudbudskap/innehåll avbildades i de studerade medierna, blev dessa grupperade som ämnen och placerade i tidslinjer. Slutligen kategoriserades ämnena i grupper för att visa huvudfokus under tidsperioden.

    Resultat Under åren 2000 till 2014 diskuterades flera ämnen som rörde skolmåltider i media. Bland dessa fanns både positiva och negativa inställningar till Jamie Olivers skolmatkampanj, ohälsosamma lunchboxar, förbud av lunchboxar, förbud mot att vistas utanför skolområdet under raster, samt planen för och införandet av gratis skolmat för fyra till sjuåringar. Gratis skolmåltider och texter relaterade till ekonomi var de mest diskuterade ämnena under åren. I studien var det möjligt att se att Jamie Oliver var en stor del av processen som lett till att barnen i åren fyra till sju fått gratis skolmat.

    Slutsats En större process kunde ses framskrida fram till gratis måltider till alla skolbarn i ålder fyra till sju. Regler har tillagts och åtgärder gjorts för att få bättre skolmåltider och samtidigt uppmuntra barn att välja hälsosammare mat. Det är möjligt att allmänheten blivit mer medvetna om hälsa och skolmåltider samt relationen mellan dessa

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Blåfield, Ida
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Livsmedelstillsyn och Oivahymy: Vasa stads café- och restaurangägares åsikter2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Denna uppsats skrevs på uppdrag av Vasa stads miljöavdelning. Livsmedelsinspektörer som arbetar i Vasa upplever att café- och restaurangägare har bristfälliga egenkontrollprogram samt svårt att förstå protokoll som följer inspektioner. Dessutom har en negativ inställning till tillsynsavgifter uppmärksammats. I Finland kommer ett system som heter Oivahymy att införas våren 2013. Systemet innebär att livsmedelstillsynens resultat ska offentliggöras, både på internet och via märkning vid ingången till restaurangen. Detta vill livsmedelsinspektörerna studera åsikter kring. Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning och kunskap Vasa stads café- och restaurangägare har till livsmedelstillsynen samt Oivahymy systemet. Ett annat syfte är att undersöka skillnader mellan stora och små alternativt äldre och yngre caféer och restauranger. Metod: En enkätundersökning genomfördes. Det delades ut 108 enkäter, varav 48 enkäter besvarades. Data bearbetades och analyserades i SPSS version 21.0 samt Excel. Chi-två test och Fishers exakta test användes för att analysera om det fanns skillnader mellan grupper. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Överlag var café- och restaurangägarna positivt inställda till livsmedelstillsynen. De ansåg även att de hade ett bra egenkontrollprogram. Verksamhetsägarna överlag önskade att de skulle få mer information av livsmedelsinspektörerna angående förändringar inom tillsynen. Det framkom även att majoriteten av respondenterna inte visste vad Oivahymy systemet var och av de som visste, var de flesta positivt inställda till systemet. Inga skillnader mellan stora och små alternativt äldre och yngre caféer och restauranger fanns. Slutsats: Slutsatserna bör granskas kritiskt på grund av lågt antal respondenter. Undersökningen visade att verksamhetsägare var positivt inställda till livsmedelsinspektioner. Verksamhetsägarna visste inte mycket om Oivahymy systemet. Innan Oivahymy systemet kommer igång skulle det vara bra med mer utgående information om systemet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Bodin, Kristoffer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Restaurör i teori och praktik2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Bolling, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Sjöqvist, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Sälskap vid bordet: En studie om hur sälkött bereds och tillagas2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Boman, Per
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Forslund, Marcus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Årets kock: Trender i samspel med svensk matkultur 1983 - 20332007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 50.
    Boman, Tor
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för restauranghögskolan.
    Korvens historia från förra sekelskiftet till idag: Hur korvindustrin och globaliseringen har utvecklat korvens innehåll, smak och struktur2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 1 - 50 av 497
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf