Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 9806
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaro, Anna-Carin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Övergång, en stadig bro eller en tunn röd tråd?: En intervjustudie om barns övergång mellan förskola och förskoleklass sett ur ett organisatoriskt perspektiv2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien tar sin utgångspunkt i barns övergångar från förskolan till förskoleklassen med fokus på det organisatoriska perspektivet. De två skolformerna ska samverka och utbyta information om barnens utveckling och lärande i syfte att främja progression i ett långsiktigt perspektiv. Det är sparsamt med nationell forskning som inriktat sig på skolformernas organisatoriska förutsättningar att gestalta likvärdiga övergångar utifrån de uppdrag styrdokumenten förespråkar. Studiens syfte har varit att bilda kunskap om hur förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklassen beskriver övergångsprocesser och hur ansvarsfördelningen mellan förskolan, förskoleklassen och huvudmannen kan förstås. För att undersöka ovan nämnda syfte föll valet på kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med tre förskollärare i förskolan och tre förskollärare/lärare i förskoleklass.Den insamlade empirin har bearbetats genom kvalitativ analys som visar att brist på tid för samverkan och otydlig styrning är centrala utmaningar för både förskolan och förskoleklassen. Behov av tydligare styrning av övergångsprocesser diskuteras samt behov av framtida forskning kring förskollärares och lärares förutsättningar att gestalta övergångar. Vad som ska göras finns tydligt beskrivet i styrdokument men hur är frågan som behöver rätas ut för att främja jämlika övergångar för barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Aarseth, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Nyckeln till jämlik studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet?: En policystudie av det dokumenterade systematiska kvalitetsarbetet med inriktning studie- och yrkesvägledning2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som ett komplement till de undersökningar som visar att det systematiska kvalitetsarbetet med inriktning studie- och yrkesvägledning inte genomförs av alla skolenheter och huvudmän syftar denna policystudie till att, genom dokumentanalys av tre gymnasium med respektive huvudmans dokumenterade kvalitetsarbete, ge en inblick i hur det görs. Studiens tre specifika frågeställningar är:

    • Hur kan det systematiska kvalitetsarbetet, med inriktning studie- och yrkesvägledning beskrivas utifrån dokumentationen?
    • I vilken utsträckning är det studerade dokumenterade arbetet förenligt med de riktlinjer som finns?
    • Vilka skillnader återfinns i det dokumenterade arbetet huvudmän och enheter emellan?

    Resultatet, som baseras på data från tre gymnasieskolor med huvudmän, visar att det finns variationer i innehåll och genomförande av det dokumenterade systematiska kvalitetsarbetet med inriktning studie-och yrkesvägledning mellan enheter och mellan kommuner. Innehållet, eller i vissa fall bristen på innehåll pekar på att reglering av systematiskt kvalitetsarbete och studie- och yrkesvägledning inte har resulterat i det systematiska kvalitetsarbete och den studie- och yrkesvägledning som var tänkt.

    I den studerade dokumentationen kan okunskap om både studie- och yrkesvägledning och systematiskt kvalitetsarbete samt brist på kontinuitet och mätbara relevanta mål skönjas som förklaringar till glappet mellan intention och praktik. Det finns dock anledning att, med hjälp av den teoretiska referensramen policyenactment, beakta och diskutera mer komplicerade underliggande processer i fråga om tolkning, relationer, motstånd och performativitet som hinder för utveckling av jämlik studie- och yrkesvägledning, av hög kvalitet, enligt de riktlinjer som finns i dagsläget.

  • 3.
    Aas, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Kronblad, Albin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    "Så länge ni sköter er bra och det verkar ni göra så är jag nöjd, så behöver jag inte lägga mig i": En kvalitativ studie om första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom regional hälso- och sjukvård2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Aas, Marit
    et al.
    Oslo universitet.
    Törnsen, Monika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Norske og svenske skolelederprogram: en sammenligning2016Ingår i: Bedre Skole, ISSN 0802-183X, nr 2, s. 56-61Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [no]

    De nasjonale lederprogrammene i Sverige og Norge blir sammenlignet ved hjelp av et forskningsbasert internasjonalt rammeverk for hva som kjennetegner god ledelse. Målet er å undersøke om og i hvilken grad de nordiske programmene er influert av internasjonal forskning om profesjonsutvikling av skoleledere. Noen områder for videreutvikling av de nordiske lederprogrammene blir foreslått.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Aas, Marit
    et al.
    Oslo universitet.
    Törnsén, Monika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Examining Norwegian and Swedish Leadership training programs in light of international research2016Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 36, nr 2, s. 173-187Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines and compares principal training programs in Sweden and Norway, the two Nordic countries with national leadership programs for already active school leaders. To investigate the knowledge base and design of the programs we draw on two research-derived tools about successful professional learning programs for school leaders. Based on the examinations, we suggest that the programs reflect international research both in terms of content and process factors. In addition, we identify topics and issues, such as balancing democratic participation with managerial decision-making, which can be characterized as making up a Nordic profile.

  • 6.
    Abai Luelseged, Solomon
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Samarbete mellan studiehandledare och ämneslärare: En kvalitativ studie om samarbetet mellan studiehandledare och ämneslärare kring studiehandledning på modersmålet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiehandledning på modersmålet är ett sätt att stödja nyanlända elevers kunskapsutveckling i alla ämnen samtidigt som de lär sig det svenska språket. Studiehandledning på modersmålet har funnits i förordningarna för grund- och gymnasieskolan sedan 1997. Ämneslärarens och studiehandledarens roll är av stor vikt när det gäller studiehandledning på modersmålet. Ämneslärare planerar undervisningen och studiehandledaren följer planeringen.

    Syftet med denna studie är att undersöka samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare, vad som framträder i studiehandledarens respektive ämneslärarens yrkesroll och hur ämnesläraren och studiehandledaren beskriver samarbetet när det gäller studiehandledning på modersmålet. Dessutom lyfts vilken betydelse samarbetet har för nyanlända elever i skolan.

    Studien har genomförts på en gymnasieskola som undervisar nyanlända elever och informanterna är ämneslärare och studiehandledare. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer: tre ämneslärare och tre studiehandledare deltog.

    Resultaten av denna studie visar att ämneslärare och studiehandledare samarbetar för att stötta nyanlända elever i deras lärande. Det visar att tidsbristen är ett hinder för samarbetet och att kompetensutveckling inom området studiehandledning på modersmålet är en förutsättning för samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare.

  • 7.
    Abdul Aziz, Siham
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    ATT NAVIGERA I DET FLERSPRÅKIGA KLASSRUMMET: Lärares arbete med att stödja flerspråkiga elevers språkutveckling2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ökad mångfald och flerspråkighet i den svenska skolan har fört med sig nya utmaningar för lärare i dagens samhälle. Enligt Skolverket uppmanas lärare att anpassa sin undervisning för att möta elevers individuella behov för att främja en positiv språkutveckling. Trots detta så har det visat sig att många flerspråkiga elever har stora utmaningar i sin språkinlärning. Tidigare forskning menar att en större mångfald i klassrummet tenderar att vara belastande för skolan samt att lärarna måste ge rätt verktyg och kompetens för att kunna möta de flerspråkiga eleverna i deras språkutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka lärares arbete med språkutveckling hos flerspråkiga elever och de utmaningar lärarna upplever i undervisningen för flerspråkiga elever, med fokus på att identifiera utmaningar och strategier för att stödja deras språkutveckling. En kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer används i denna studie, intervjuerna har analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Intervjuer har genomförts med sex grundskolelärare från tre olika skolor från samma kommun. Tydliga teman och mönster återfinns efter att ha analyserat svaren från sex olika lärare angående de utmaningar som upplevs i att utforma undervisningen för flerspråkiga elever. Framför allt diskuteras brist på elevens ordförråd som en utmaning, speciellt då eleverna har en varierande språklig bakgrund och kunskapsnivå i det svenska språket. Ytterligare diskuteras brist på tid och rätt resurser i klassrummet som en utmaning, där lärare upplever utmaningar i att hitta tid för att utvärdera elevens språkkunskaper samt anpassa undervisningen utifrån detta. Vidare forskning behövs om föräldraengagemang och stöd i hemmet för flerspråkiga elever samt om på vilket sätt den pågående digitaliseringen i klassrummet kan komma att fungera som en behjälplig resurs för flerspråkiga elever i framtiden.

  • 8.
    Abdul Hamid, Alyssa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Dynamiskt Mindset i Förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation som nyligen varit fokuserade i forsknings- och undervisningssammanhang, och kunskaperna bland förskollärare kring dessa begrepp. Studiens avsikt var att undersöka vad ett dynamiskt mindset kan innebära för förskollärare och sedan i sin tur hur det kan påverka deras elever. Detta omfattar hur förskollärare och elever kan utveckla sitt dynamiska mindset. Studien bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Resultaten visar att förskollärarna är positivt inställda till att utveckla ett arbetssätt med att lära ut dynamiskt mindset inom förskolan och en därmed få en tydligare pedagogik. Resultaten visar även att förskollärares pedagogiska kompetens skulle gynnas av en läroplan som visar tydligare riktlinjer kring hur barn ska motiveras, hur de ska arbeta med barns inspiration till ett dynamiskt mindset. Slutsatsen innefattar bland annat att mer forskning kring studiens begrepp behövs i samband med förskolans värld. Och att förskolepedagogiken i sam-band med begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation behövs för en förbättring av läroplanen för förskolan. Detta kan göras ihop med förskollärarutbildning och en utökad återkoppling för examinerade förskollärare.

  • 9.
    Abdulhussein, Saba
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Cell- och molekylärbiologi i läromedlen - En läromedelsanalys av två läromedel i biologiämnet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie innefattar en läromedelsanalys av två läromedel i biologiämnet. Syftet med studien är att undersöka huruvida läromedlen följer det centrala innehållet i kunskapsområdet cell- och molekylärbiologi. Därutöver ämnar studien undersöka om läromedlen bidrar till att utveckla elevers kunskaper och förmågor som återfinns ämnesplanen. Studien omfattar en innehållsanalys enligt Blooms reviderade taxonomi och diskuterar frågeställningarna I vilken utsträckning följer läromedlen det centrala innehållet i kunskapsområdet cell- och molekylärbiologi? samt I vilken utsträckning bidrar läromedlen till att utveckla? diskuteras. Resultaten visar att de två läromedlen följer det centrala innehållet och bidrar till att utveckla kunskaper och förmågor i varierande grad. Ett läromedel är kopplat till det centrala innehållet i hög grad då det fokuserar på att förmedla cell- och molekylärbiologi samt bidrar till att eleverna utvecklar relevanta kunskaper och förmågor. Det andra läromedlet är endast delvis kopplat till ämnesplanen. Studien påvisar att läromedel som påstår att de uppfyller läroplanen inte alltid gör det. Således diskuterar studien vikten av att läromedel kvalitetsgranskas.

  • 10.
    Abiat, Nasser
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    FLERSPÅRKIGHET I FÖRSKOLAN: FÖRSKOLLÄRARENS ROLL FÖR FLERSRPÅKIGA BARNS SPRÅKUTVECKLING2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om förskollärares metoder och strategier för att stötta barns flerspråkighet i förskolan. Data har samlats in med hjälp av sju intervjuer med verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna visserligen stöter på svårigheter i arbetet med flerspråkighet men att arbetet med att stötta barnen samtidigt fungerar positivt. Av resultatet framgår också att förskollärarna använder olika metoder och tillvägagångssätt, exempelvis AKK, digitala verktyg och att samarbeta med vårdnadshavare. Förskollärarens förhållningsätt gentemot flerspråkighet kan influera det förekommande möjliga svårigheter. Studiens deltagare lyfter fram betydelsen av att de har ett positivt förhållningssätt för att hitta möjligheter och lösningar för att utmaningar som språkbarriärer och tidsbrister. De uppger också att de ser de fler möjligheter än svårigheter. En slutsats från studien är att arbetslaget bör sträva efter en grundläggande inställning och ett gemensamt synsätt för att göra underlätta arbetet och för att stötta barnens flerspråkiga utveckling vilket också bidrar till att lyfta språkets betydelse och stärka detta viktiga arbete i landets förskolor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Abild, Linnéa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Wikström, Tina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Vi säger upp oss!: En kvantitativ undersökning om anställdas uppsägning på egen begäran2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen baseras på en enkätundersökning som syftar till att undersöka orsaken till att utbildadpersonal inom vård och omsorg samt stöd och service på eget initiativ säger upp sig från sitt arbete.Enkätens respondenter har tidigare varit anställda som undersköterskor eller stödassistenter iSkellefteå kommuns verksamheter. Vårdyrket är intressant bland annat av den anledningen attsamhället de senaste åren fokuserat mycket på vården, med tanke på Covid-19 pandemin, samt att deti sin tur har ökat intresset för arbetsmiljön vårdpersonal verkar inom. Datan samlades in under 11dagar i februari 2022 och totalt besvarades enkäten av 95 personer, varav 86 färdigställde samtligafrågor i formuläret. Enkäten bestod utav både öppna och slutna frågor för att i största möjliga månfånga upp viktig och relevant information från respondenterna. Analyseringsverktyget Netigate haranvänts för att sammanställa den data som framkommit från enkäterna, detta verktyg tar framstatistik i form av diagram och frekvenstabeller vilket gör att resultatet snabbt blir lättöverskådligt.Svaren på de öppna frågorna har analyserats och kategoriserats genom tematisk analys och därefter presenterats i övergripande teman. Resultatet av enkäten visade att respondenternas uppsägning på egen begäran främst grundat sig i brister kring arbetstid, återhämtning, kompensation, stöd frånchefer och ledarskap. Den typiska respondenten har efter sin uppsägning bytt arbete till antingenregional verksamhet eller privat sektor, där flertalet även valt att helt byta bransch. Det som visar sigha attraherat respondenterna i sitt nya arbete matchar väl de upplevda bristerna på sin tidigarearbetsplats. Respondenterna upplever generellt att Skellefteå kommun i nuläget inte arbetar aktivt med att värna om sin personal och de förbättringsområden som respondenterna nämner stämmer väl överens med resultatets främsta orsaker till uppsägning på egen begäran. Utöver de orsakerna nämns även möjlighet till att utvecklas i arbetet och förbättrad arbetsmiljö som viktiga aspekter för att respondenterna skulle ha upplevt ett aktivt arbete med att värna om sin personal. Studien bidrar därmed perspektiv på processen av uppsägning på egen begäran, direkt från en organisationspersonella resurser, samt hur och varför man kan arbeta aktivt med dessa.

  • 12. Abord-Hugon Nonet, Guénola
    et al.
    Aggestam Pontoppidan, Caroline
    Dale Ditlev-Simonsen, Caroline
    Hermes, Jan
    Lankoski, Leena
    Lundberg, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Maheshwari, Sanchi
    Perrotta Berlin, Maria
    Petro Sebhatu, Samuel
    Solitander, Nikodemus
    Sundemo, Mattias
    PRME Nordic Chapter2021Ingår i: Responsible management education: the PRME global movement / [ed] Mette Morsing, London: Routledge, 2021, 1, s. 182-197Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Abrahams, Clint
    et al.
    University of Cape Town.
    Delport, Hermie
    STADIO Higher Education.
    Perold, Rudolf
    Cape Peninsula University of Technology.
    Weber, Anna Marijke
    Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule Aachen University.
    Brown, James Benedict
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Being-in-context through live projects: including situated knowledge in community engagement projects2021Ingår i: Critical Studies in Teaching and Learning, E-ISSN 2310-7103, Vol. 9, nr SI, s. 99-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores the ‘live project’ as a pedagogical tool in architectural education in South Africa: one that allows educators and students, through pedagogies-in-context, to access and develop deeply situated knowledge(s) in the context of community engagement. We propose the concept of pedagogies-in-context as pedagogies in multiple overlapping contexts: the physical and social contexts of the higher-education institution, the intellectual, pedagogical, and political contexts of the curriculum, and the socio-economic contexts of educators, students, and communities. A live project allows for multiple ways of being-in-context – as students, educators, researchers, and community members. The paper employs an exploration of and critical reflection on one particular live project. Based on the critical reflection, we propose that in the South African context, live projects can be understood as enterprises to reconstitute situated knowledge(s), thereby empowering students and educators to rewrite their own experiences of learning and teaching by making meaningful connections with communities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Abrahamsson, Britt-Inger
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Norberg, Eva-Britt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fischl, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Hur lärandekontraktet används som examination i olika kurser2015Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015: gränslös kunskap / [ed] Katarina Winka, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2015, s. 4-5Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Abrahamsson, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Fahlgren, Klara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan: Uppfattningar och reflektioner bland förskollärare,specialpedagoger och rektorer2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utveckla kunskap om arbetssätt och uppfattningar bland olika yrkesgrupper om arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Yrkesgrupperna var förskollärare, specialpedagoger och rektorer. Den valda teorin vilade på de relationella och kategoriska perspektiven. Studien hade en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det råder en gemensam syn på arbetet med barn i behov av särskilt stöd men att det finns olika arbetssätt. Det framkom att verkligheten är sårbar samt att det finnsmycket risker och utmaningar med arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Några informanter poängterade att förutsättningarna har försämrats. Dessutom var det viktigt att skapa en gemensam syn på benämningen barn i behov av särskilt stöd, för att alla barn ska få likvärdiga förutsättningar. Inkluderingsarbetet sågs som det allra bästa för alla barn men var svårt att tillämpa i praktiken. Det är lätt att säga saker men utan resurser, tid och rätt kompetens blir arbetet problematiskt. Sammanfattningsvis var arbetet viktigt för att alla barn ska få samma förutsättningar att utvecklas och lära i enlighet med förskolans styrdokument. De olika yrkesgruppernas uppfattningar och deras kunskap om arbetssätt visade ett stort engagemang kring området men att det medför utmaningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Abrahamsson, Jenny
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Att undervisa med kooperativt lärande i de lägre årskurserna: En enkätstudie om svenska lärares erfarenheter2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undervisningsmetoden kooperativt lärande bygger på ett strukturerat instruktions- och sam- arbetsbaserat smågruppslärande där eleverna arbetar tillsammans för att maximera deras egna och andras inlärning när det kommer till ämneskunskaper samt utveckling av språk- liga, demokratiska och sociala förmågor. Undervisningsmetoden är starkt kopplad till teorin om positivt ömsesidigt beroende, men utgår även till viss del från socialkonstruktivismen, där det sociala lärandet och den proximala utvecklingszonen är betydande beståndsdelar. Studiens syfte var att skapa kunskap om hur ofta, på vilka sätt och när erfarna lärare i årskurs F-3 använder sig av kooperativt lärande samt vilka utmaningar de möter med undervisnings- metoden utifrån den svenska skolkontexten. Studien bygger på en i huvudsak kvantitativ webb-enkätundersökning, med 35 lärare i den svenska grundskolans årskurs F-3. Resultatet visade på att det egna intresset var en viktig komponent för hur väl lärarna utövade koopera- tivt lärande och att vissa lärare upplevde utmaningar kopplat till forskningsefterlevnad av metoden. Men också att det var förvånansvärt få svenska lärare som var erfarna med meto- den.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Abrahamsson, Mathilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    LUSTFYLLT LÄRANDE MED LÄRPLATTA: En kvalitativ studie om lärplattan som digitalt läroverktyg i förskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft som syfte att bidra med nya kunskaper om hur lärplattan används av barn och pedagoger i förskolan, samt att undersöka pedagogers syn på lärplattan. För att göra detta så har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Fyra pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats. Resultaten har analyserats med meningskoncentrering och visar på att lärplattan kan och används på flertalet olika sätt tillsammans med barn och kreativa pedagoger. Resultatet har också visat att pedagogerna har uttryckt farhågor och svårigheter med lärplattan som skärmtid och möten med skadligt innehåll. Slutligen har också pedagogens roll i barnets möte med lärplattan undersökts och där har det visat sig att pedagogerna kan och, i informanternas tycke, bör spela en stor roll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolan årskurs 102012Ingår i: Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, Stockholm: Skolverket , 2012, , s. 28-43s. 28-43Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 årskurs 9, 2013: Biologi, fysik och kemi, årskurs 9, vårterminen 20132013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesprovet i NO: biologi, fysik och kemi2013Ingår i: Ämnesproven 2012 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 / [ed] Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2013, , s. 32-44s. 32-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Abrahamsson, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Gradin, Tobias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Holm, Einar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Digitalisering & Covid-19: En studie om lärares användning av digitala verktyg2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitala verktyg får en allt större plats inom skolvärlden, både inom grundskolans senare år och på gymnasiet; tillgänglighet och möjlighet till 1:1-undervisning är i princip fullständiga landet runt. Denna förändring har förstärkts i och med coronapandemin som drabbade världen under 2020. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares attityder till användningen av digitala verktyg i sin undervisning, samt hur de uppfattar att coronapandemin förändrat detta. För att besvara dessa frågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare i svenskämnet, matematik och naturvetenskapliga ämnen, vilka senare har analyserats med en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar bland annat 1) att lärare uttrycker en positiv inställning till användandet av digitala verktyg, men inte utan reservationer; 2) att lärare använder digitala verktyg med väl underbyggda syften; 3) att en viss aspekt av digital kompetens, programmering, tycks skapa problem för lärarna; 4) att coronapandemin inte förändrat mycket i lärarnas attityder, mycket på grund av tidsbrist. Detta tyder på att coronapandemin inte på längre sikt kommer påverka hur lärare ser på digitala verktyg i klassrummet, men då pandemin inte ännu är över skulle ytterligare forskning behövas för att klargöra denna fråga.

  • 22.
    Abrahamsson, Terese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Specialpedagogiska insatser för förskolebarn som behöver extra stöd i sin sociala kompetens: En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar om barns socialakompetens och betydelsen av anknytning och lek2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe and analyse nine pedagogues understandings and experiences of preschools work with early childhood interventions and special education for children in need of extra support in their social skills, from a special educational approach. Data was collected by qualitative interviews and the collected material was analysed with the phenomenological approach.The result was analysed through systems theory and three perspectives on special education. The major result showed that attachment is a concept that all respondents seemed to think were important in preschool and the foundation of every child's development. Attachment should permeate the entire preschool environment. The definition of social skills in children was for example requirements of various abilities where components such as turn-taking, consideration,communication and empathy where important. Interaction and collaboration was also important.The play of the children was a good activity and a good opportunity to train social skills, as playsituations clearly demonstrates the abilities required and the unique needs of each child. It was important that educators were present and even participating, in play by introducing, guiding,explaining and interpreting rules in playsituations. Special education is about a systematic approach by including time for teachers to reflect and adapting communication, relationships and indoorenvironments in preschools.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Specialpedagogiska insatser för förskolebarn sombehöver extra stöd i sin sociala kompetens
  • 23.
    Abramsson, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Karlsson, David
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Pojkar som skriver: En kvalitativ studie om vad som utmärker mer avancerade skrivare2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad som utmärker mer avancerade manliga skrivare på mellanstadiet. Genom en enkätundersökning av pojkars attityder till skrivande samt observationer av pojkars skrivpraktiker före och under ett längre skrivprojekt studerades aspekter som utmärker dessa skrivare gentemot övriga elever. Studien fann att de mer avancerade manliga skrivarna kommer från högutbildade familjer samt att de avancerade skrivarnas positiva attityder till skrivandet var väl förankrade i hemmet. Studien fann också att dessa pojkar i högre uträckning anstränger sig för sin egen, lärarens och sina vårdnadshavares skull än deras klasskamrater. Slutsatsen är att vårdnadshavares värderingar samt att läraren har höga förväntningar på pojkarna avspeglar sig i en vilja att anstränga sig för att lära – vilket i studien visade sig vara nyckeln till att bli en mer avancerad skrivare

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Abramsson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    ORGANISERAD RASTAKTIVITET: Ett verktyg för att arbeta med kamratstärkande relationer2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet handlar om hur kunskap om den organiserade rastaktiviteten som genomförs på skolor kan fungera som ett verktyg i arbetet med kamratstärkande relationer. Examensarbetet baseras på semistrukturerade intervjuer som genomförts med fritidshemslärare och rektorer på tre skolor. Resultatet visar att de tre aktuella skolorna i denna undersökning arbetar med organiserad rastaktivitet som ett led i att stärka kamratrelationerna bland eleverna på skolorna. Gemensamt för alla tre skolorna är att de upplever att den organiserade rastaktiviteten hjälper de elever som har svårt med sociala relationer. Den organiserade rastaktiviteten bidrar då till att dessa elever kan följa med en vuxen i en aktivitet med tydlig struktur och minimerar då risken för att dessa elever ska gå omkring på rasten utan att ha någonting att göra.

  • 25.
    Abu Hashish, Feras
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Juratli, Farah
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Digitala verktyg i undervisning: En kvalitativ studie om användandet av digitala verktyg i undervisningen i grundskolan – dess möjligheter och utmaningar2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I skolan idag används digitala verktyg i olika utsträckning av lärare och elever. Syftet med studien är att utreda vilka digitala verktyg som lärarna använder i undervisning i grundskolan. Studien syftar till att även öka kunskapen om hur lärare använder digitala verktyg i sin undervisning samt vad lärarna har för attityder och funderingar kring användandet av digitala verktyg och hur deras digitala kompetens upplevs av dem. Utifrån detta kommer studien att belysa vilka möjligheter och utmaningar lärare anser att digitala verktyg bringar i undervisningen. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer av åtta grundskollärare. Resultatet visar att alla lärare är positiva och motiverade till att använda digitala verktyg i undervisning. Flesta av de intervjuade lärare ser digitala verktyg som ett hjälpmedel till skolans uppdrag för att utveckla elevernas digitala färdigheter och motivera dem under deras lärande. I en framtida forskning skulle det vara intressant att titta på elevernas inställning till hur digitala hjälpmedel används för att skapa en positiv lärmiljö.

  • 26.
    Adamopoulou, Eirini
    et al.
    School of Education, Department of Primary Education, Νational and Kapodistrian University of Athens, Greece .
    Scheer, Sarah
    IB University of Applied Health and Social Sciences, Berlin, Germany; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Mondaca, Margarita
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Creating brave spaces in higher education: a short interprofessional education exchange to support refugees’ psychosocial needs2022Ingår i: International Journal of Higher Education, ISSN 1927-6044, E-ISSN 1927-6052, Vol. 11, nr 6, s. 73-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Potential traumatic experiences, prior, during and after migration, are the most common risk factors consistently associated with higher rates of mental disorders among refugees. The complex nature of refugee social and health challenges requires a holistic and comprehensive approach to achieve health equity. That is why, interprofessional education and collaboration among health and psychosocial care professionals is becoming increasingly crucial to build strong foundations for socially relevant work for refugees. Academic institutions can provide learning activities to advance students’ interprofessional knowledge and competences before they enter the workforce. This study explored higher education students’ experiences and reflections on a short-term interprofessional exchange that aimed to promote mental health and psychosocial support for refugees. Participants were higher education students from Germany, Greece, Sweden, and Spain representing the fields of psychology, occupational therapy, social work, pedagogy, medicine, and nursing. A qualitative study compromising two focus groups carried out at the end and 18 months after the interprofessional exchanges. Thematic analysis resulted in four themes: a) from curiosity to responsible action, b) my cultural humility journey, c) companion stories, and d) brave spaces and a sense of hope. Interprofessional collaboration emerged as a key strategy in protecting human rights and providing equal opportunities in psychosocial support of refugees. Findings highlight the value of short-term interprofessional exchanges for preparing higher education students in health and social care to move and be responsive in intercultural societies and contexts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Adamson, Frank
    et al.
    Stanford University.
    Åstrand, Björn
    Karlstads universitet.
    Privatization or public investment? A global question2016Ingår i: Global education reform: How privatization and public investment influence education outcomes / [ed] Adamson, F, Åstrand, B & Darling-Hammond, L, Routledge , 2016, 1, s. 1-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Adamson, Frank
    et al.
    Stanford University.
    Åstrand, BjörnKarlstads universitet.Darling-Hammond, LindaStanford University.
    Global education reform: How privatization and public investment influence education outcomes2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Adelhult, Sara
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Är det fria ordet fritt i läromedlen?: En studie av synen på argumenterande texter.2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Based on the democratic goals and mission in the Swedish curriculum and the rapidly changing media landscape, this study examines how textbooks, for pupils aged 13-15, present the writing of argumentative texts. Using content analysis and Ivanić's six discourses of writing and learning to write as a framework, fundamental aspects are reviewed: the writer, the reader, the media, the function attributed to the argumentative texts, and the writing discourse. The results show that the genre discourse dominates, closely followed by the skills discourse. If the same pattern also can be found in the practice it can be interpreted as a problem in relation to the democratic goals and mission. Furthermore the result depict the writer as a person with simple skills who write about ordinary issues (in contrast to the professional writer who can change major issues). In the textbook the reader is highlighted as important, but the pupil is not provided with any guidance to understand and find the reader. The textbooks also suggest that argumentative writing mainly has a dialogic function. However, this might be an issue in the classroom as writers will encounter difficulties conducting a dialogue with an unknown reader.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30. Adelmann, Kenneth
    et al.
    Bergman, Lotta
    Dahlbeck, Per
    Hermansson, Carina
    Malmö högskola.
    Jönsson, Karin
    Nygård Larsson, Pia
    Olsson Jers, Cecilia
    Persson, Magnus
    Thavenius, Marie
    Widén, Pär
    Språkutveckling, medier och demokrati2014Ingår i: Medie- och informationskunnighet i Norden: en nyckel till demokrati och yttrandefrihet / [ed] Ulla Carlsson, Göteborg: Nordicom, 2014, s. 117-129Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Adenling, Elinor
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Att bli miljömedveten: Perspektiv på miljöhandbokens textvärld2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Liljeström, Monica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Studentpresentationer i pedagogik2018Ingår i: Digitalisering av högre utbildning / [ed] Stefan Hrastinski, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 95-98Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Olsson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Att mötas utan att mötas: portfolios som pedagogiskt verktyg i nätbaserad utbildning2010Ingår i: Undervisning på tvären: : student- och lärarerfarenheter : den nionde universitetspedagogiska konferensen 25-26 februari 2009 : konferensrapport / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2010, s. 11-28Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Olsson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning: Kritiska reflektioner och ”halleluja moments”2011Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, nr 2, s. 77-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35. Aderud, Johan
    Användbarhetsstudie av Nätuniversitetets webbportal: en uppföljning 20052006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Användbarhetsstudie av Nätuniversitetets webbportal_uppföljning 2005
  • 36.
    Adolfsson, Johannes
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lindström, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Aktiv samverkan i Estetisk kommunikation: En undersökning av förhållningssätt till Skolverkets direktiv bland lärare på Estetiska programmet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment – Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer. Frågeformulär har distribuerats till femton lärare och 293 elever. Därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra lärare vid fyra av de sju skolorna. Dessa undersökningar har lett till en så kallad triangulering, vilken inringar resultatet på ett mer precist sätt. Resultatet, som framgår av studien, visar på att lärarna i större utsträckning upplever att de arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer än vad eleverna upplever sker. I resultatet framträder hur de olika skolorna arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer, i större eller mindre utsträckning. I huvudsak följer undervisningen, på de skolor som deltagit i studien, Skolverkets styrdokument som finns för kursen Estetisk kommunikation 1. Det framkommer också att samarbete mellan lärare med olika estetiska kompetenser förekommer i stor utsträckning på de skolor som ingår i studien.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Adolfsson, Karin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Läraktivitet om bestämning av klorofyll-koncentration i gröna växter med smarttelefon som laborativt instrument2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utveckla och pröva en läraktivitet i gymnasiekurs Naturkunskap 2 som handlar om undersökningen av klorofyllens koncentration i olika växtmaterial relaterad till fotosyntesen. I läraktiviteten undersöker elever i gymnasieskolan koncentrationen av klorofyll i växter med hjälp av smarttelefoner som laborativt instrument. Läraraktiviteten bygger på ett så kallat undersökandearbetssätt vars grund är ett naturvetenskapligt arbetssätt med upprättande av hypotes, prövning och analys. För att öka relevansen i ämnet hämtades växterna från närmiljön. Utvärderingen av prövningen av läraktiviteten visar bland annat att det gick bra för gymnasieelever att undersöka klorofyll-koncentration i olika växter med hjälp av smarttelefoner. Sammantaget var läraktiviteten enligt det undersökandearbetssättet rimlig med tanke på relativt kort tidsåtgång.

  • 38.
    Adolfsson, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Attityder till naturvetenskap: Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 20072011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap.

    Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi.

    Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena?

    Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt?

    Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre.

    Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Adolfsson, Lena
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Flickor, pojkar, fysik och matematik: skillnader i inställning mellan hög- och lågpresterande i TIMSS 19952005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This study uses results from TIMSS 1995 to examine the attitudes of Swedish girls and boys to physics and mathematics more closely. To be more precise, the attitude to mathematics and physics among girls and boys at different achievement levels are compared. At the time of testing the students were in the 7th grade. In TIMSS 1995 each student completed an achievement test and a questionnaire. In this study the results from the achievement test are used to divide the students into achievement levels – high and low. A number of statements about mathematics and physics were selected from the questionnaire and used to examine the differences in attitudes.

    It turns out that the high-achieving boys and girls have a similar attitude when statements concerning mathematics are compared but not the statements concerning physics. The high-achieving girls’ attitude to physics is more similar to that of low-achieving boys. The statements that most clearly reveal this pattern can be divided into two categories: statements concerning the student’s attitude to physics and statements about the importance of physics to the student’s future studies and work.

  • 40.
    Adolfsson, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Benckert, Sylvia
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysik.
    Wiberg, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Gapet har minskat: skillnader mellan hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 och 20072011Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 7, nr 1, s. 3-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the change over time of boys’ and girls’ attitudes towards biology, physics and chemistry. We use data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden to investigate how the attitudes for high- and low performing pupils have changed between 1995 and 2007. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS study. The results indicate that there have been some changes in attitudes between 1995 and 2007. High-achieving pupils and especially boys have a more negative attitude towards all three subjects, biology, physics and chemistry, in 2007 compared to 1995. The low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995. The difference between the group that are most positive to physics and chemistry and the least positive group has diminished between the two years. The results are discussed in relation to the changes in Swedish schools during the period.

  • 41.
    Adolfsson, Märta
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Johansson, Ebba
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    HR i den artificiella intelligensens tid.: En intervjustudie om användningsområden, möjligheter och utmatningar med artificiell intelligens inom HR.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den nuvarande utvecklingen inom artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden, likaså HR-arbetet. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka HR-medarbetares uppfattningar om utvecklingen. Hur kommer artificiell intelligens att kunna användas inom HR och vilka möjligheter och utmaningar för det med sig? Sju semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare inom olika branscher, med olika roller och med viss förförståelse för begreppet artificiell intelligens, har legat till grund för resultatet i studien. Artificiell intelligens kommer enligt informanterna att kunna nyttjas inom de flesta områden inom HR. I dagsläget är det mest aktuellt inom rekrytering, HR-administration och för att besvara HRfrågor av enklare karaktär. Detta öppnar upp möjligheter för mer tids- och kostnadseffektivt HR-arbete, starkare arbetsgivarvarumärke och högre kvalitet på arbetet. Samtidigt möts utvecklingen av utmaningar gällande etik, kompetens och kunskapsbrist samt det mänskliga värdet. Gällande HR-funktionens värde i organisationen finns både chans till ett ökat värde och risk för ett minskat värde. HRmedarbetare kommer i framtiden att tillåtas arbeta mer strategiskt och med mer komplexa frågor till följd av minskat manuellt arbete, något som kommer att gynna organisationen på olika sätt i längden. Om robotar ersätter den mänskliga arbetskraften riskerar HR-funktionen dock att tappa sitt värde, däremot kommer nya arbetsuppgifter som efterfrågar HR-kompetens växa fram. Trots utmaningarna ses utvecklingen som spännande och är något som HR-medarbetarna är nyfikna på och ser fram emot.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    HR i den artificiella intelligensens tid.
  • 42.
    Adolfsson, Tony
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Skogsmo, Adam
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    En likvärdig medborgare - utvecklingsstörning i samhället: Övergången mellan gymnasiesärskolan och integreringen på den öppna arbetsmarknaden2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om personer med en utvecklingsstörning, närmare bestämt deras övergång från gymnasieärskolan till den öppna arbetsmarknaden i Umeås kommun. Den beskriver skolans förberedande insatser samt vilka svårigheter som finns i övergången till- och i arbetslivet. Syftet är att få en förståelse och att kartlägga hur man arbetar och ser på personer med en utvecklingsstörning och deras situation. Genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare och en rektor på en lokal gymnasiesärskola samt en arbetsförmedlare på arbetsförmedlingen. Det ger en inblick i hur yrkesprofessionella arbetar och vad de anser behöver göras för att underlätta integreringen. Resultatet visar på en svår situation för målgruppen ute i arbetslivet. Många individer har inte en sysselsättning men dem som har det har ingen lätt uppgift att behålla det. En kombination av individuella bekymmer i form av bristande kompetens och samhällets syn på personer med en utvecklingsstörning utgör en tuff verklighet. De slutsatser som kan dras är att man från skolhåll, men främst från arbetsmarknaden, måste fortsätta att stärka sitt samarbete och tillsammans underlätta integreringen till den öppna arbetsmarknaden för målgruppen. Nya siffor visar upp en oroväckande framtid om inte någonting drastiskt förändras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Agak, John Odwar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Reading literacy in relation to patterns of academic achievement in Kenya1995Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    How is reading literacy related to academic achievement among 14 year old students in Kenya? This was the main issue in focus for the present study.

    The TEA Reading Literacy Test was used for measuring reading literacy and the Kenya Certificate of Primary Education (KCPE) was used for measuring academic achievement. It was hypothesized that there are degrees of variation in correlation between reading literacy and each subject areas a student opts for at KCPE. It was also hypothesized that there is a variation in performance on reading literacy due to influences caused by background factors (literacy interaction) and voluntary reading processes.

    Reading literacy was assumed to be decomposable into latent variables including: a general reading ability factor, a document reading factor and specific passage factors. However, such a measurement model was not successful. The selected measurement model constituted only two latent variables: a general reading ability factor which covers most of the items with very few exceptions and a documentary factor which entails those items related to identification, location and association of information in brief documents. There was also a clear evidence that the postulated components of academic achievement, namely: general reasoning and verbal abilities were present in this study. General reasoning ability proved to be the main factor across most of the subjects at KCPE while verbal ability was connected to the subjects loaded mainly with connected texts to be comprehended.

    When voluntary reading was explored, a good measurement model was obtained. The measurement model for voluntary reading encompassed seven different types of voluntary reading topical readings from books, magazines and newspapers. Significant relationships between voluntary reading and both reading literacy and academic achievement were observed. An examination of the background factors in the study indicated that they have an impact on students’ performance on reading literacy and academic achievement. A strong relationship between reading literacy and academic achievement was noted especially when latent variables were used. This relationship remained even when the background factors were controlled. The measurement model for reading literacy and academic achievementturned out to be the same. However, there were some differences in terms of performance on reading literacy and academic achievement location wise.

  • 44.
    Agebjörn, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Med humor i verktygslådan: - en studie av lärares humorkommunikation.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to illustrate teacher humor by critically examining it from an interpersonal- and humor communicative-perspective; and to discuss teacher interpersonal humor communication-skills in relation to the Swedish high school curriculum, collegial relationships and pedagogical aspects. The study’s empiric material consists of semi-structured interviews with six high school-teachers currently working at the same school, but of different age and gender. The interviews indicate that the informants all have developed humor competence, an interpersonal communicative-skill that allows them to use humor efficiently. Moreover, the result demonstrates that the teachers have various humor approaches but that they all use humor in the classroom for much of the same reasons. Overall they identify the social function of humor as most important; humor as an approach to facilitate relationship building in the classroom. Furthermore they use humor to inspire the subjects at hand, as a part of the actual subject teaching, and to interact with colleagues on different levels. In this study it is suggested that teachers´ humor competence embraces a purely pedagogical dimension; thus it can also be viewed from a strictly professional standpoint. It is implied that the professional/pedagogical dimension of their humor competence allows teachers to essentially control the classroom activity. In addition it is also suggested that teachers´ professional humor competence is an important factor for developing humor competence in students; something that can be viewed as an important part of curricular objectives to give students a rounded education and in doing so preparing them for working life.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Med humor i verktygslådan
  • 45.
    Agelund Lundberg, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    En fallbeskrivning av tre autistiska elevers matematikundervisning!2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Agestedt, Ofelia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Persson, Naomi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    En intervjustudie om gymnasievägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur elva gymnasievägledare som arbetar i antingen mindre eller större kommuner stödjer ungdomar med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)i deras övergång från gymnasiet till vuxenlivet med fokus på karriärval. NPF-spektrat är ett brett område och studien har därför sitt huvudfokus på hur stödet för elever med ADHD och autism ser ut och ett kort avsnitt kommer att beröra dyslexi. Studien betonar individanpassad vägledning och synsätt som innebär att se möjligheter med hänsyn till elevernas preferenser och styrkor. I bakgrunden utforskas utmaningar för elever med NPF i den svenska skolan och behovet av anpassningar diskuteras. Forskning pekar på utmaningar för elever med inlärningssvårigheter och NPF, inklusive ökad risk för avhopp och svårigheter att ta examen. Syftet var att analysera hur studie- och yrkesvägledningen inom NPF genomförs i olika kommuner. Metoden involverade kvalitativa metoder som intervjuer och analyser av data från gymnasievägledare. En tematisk analys användes för att identifiera likheter och skillnader iinformanternas svar och för att skapa teman utifrån det. Resultaten visar variationer i vägledningspraxis mellan små och stora kommuner med betoning på flexibilitet och tydlighet. Genom analysen integreras karriärteorier för att förstå hur gymnasievägledningen kan stötta elevernas karriärval. Diskussionen identifierar strategier för att förbättra vägledningspraxis och pekar på behovet av individanpassat stöd och samarbete mellan olika aktörer. Framtida forskning bör utforska effektiviteten av vägledningsmetoder och samarbetsstrukturer över tid samt generalisera resultaten till andra geografiska områden fören mer omfattande förståelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Aggestål, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Governing public health through voluntary sport organisations: bridging grassroots engagement and expert knowledge2016Ingår i: Sport in the City – Mobility, Urbanity and Social Change: 13th European Association for Sociology of Sport Conference: Book of Abstracts / [ed] Adam B. Evans, Glen Nielsen, Lone Friis Thing and Laila Ottesen, Copenhagen: University of Copenhagen, Department of Nutrition, Exercise and Sport , 2016, s. 17-17Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A growing trend in welfare economies is governments´ use of voluntary organisations as tools to fulfil wider social goals (Peterson & Lupton, 2000). In Europe specifically, voluntary, non-profit and membership-based sport organisations are, as such, increasingly being used to attain health objectives (Österlind & Wright, 2012; Agergaard & Michelsen la Cour, 2012; Skille, 2008). In this development, policy processes for sport and health have become intertwined and have by that increasingly come to relate to the domain of public health (Stuij & Stokvis, 2014; Michelini, 2013; King, 2009; Coalter, 2013). In Sweden, the Swedish Sport Confederation (SSC) has been given (and taken on) increasing responsibility and has adapted the role of the premier public health promoter (Norberg, 2011; Bolling, 2005). But with this increased responsibility has followed a growing public debate about whether organised sport can deliver against public health objectives in practice. Some point to the deeply rooted tradition and logic of competition in sport as a constraint on the possibilities for sport organisations to implement health policies (Skille, 2011), while others argue that more thought should be given to what kinds of physical activities to encourage (Coalter, 2007; Murphy & Waddington, 1998), if the intention is to improve citizen´s health. Against this backdrop, this study explores sport´s significance and role in public health policy. Drawing on Norman Fairclough´s (1992; 2003) concept of interdiscursivity, it examines how Swedish Government Official Reports on public health treat issues related to sport and how corresponding reports on sport articulate public health issues. The results show how discourses on physical activity and democracy legitimize and consolidate sport´s role in public health, although they differ in their perspectives on health and people which allows for naturalized assumptions (about sport) to be maintained.

  • 48.
    Aggestål, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Organizing physical activity for public health: the case of the Voluntary Sports Movement in Sweden2016Ingår i: Sport in the City – Mobility, Urbanity and Social Change: 13th European Association for Sociology of Sport Conference : Book of Abstracts / [ed] Adam B. Evans, Glen Nielsen, Lone Friis Thing and Laila Ottesen, Copenhagen: University of Copenhagen, Department of Nutrition, Exercise and Sport 2016 , 2016, s. 83-83Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This abstract is based on an ongoing study in which data are collected during spring 2016 and preliminary results will be presented at the EASS conference in May 2016. The study aims at making a contribution to the research area of physical activity on prescription, in which knowledge about the role of activity organisers is called for (Kallings et al., 2008; Leijon, 2009). In heeding this call, present study puts focus on the Swedish Sports Confederation (SSC) and how it give meaning to, organises and arranges physical activities for people (patients) which are prescribed physical activity by health care providers. In doing so, this study will add to the existing literature on sport organisations' role in public health promotion (Michelini, 2015; Coalter, 2013; Geidne, Quennerstedt & Eriksson, 2012), and more specifically on the SSC’s potential as physical activity promoter and organiser of activities for people with prescription for physical activity. The study is theoretically based on Critical Discourse Analysis (Fairclough, 2003, 1992) and data is collected through interviews with leaders, in charge of prescribed physical activity, in the 21 Regional Sports Federations and in a strategic sample of the 71 National Sports Federations.

  • 49.
    Aggestål, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Sinnlig träning som livsverktyg?: Om yogautövare2010Ingår i: SVEBI:s årsbok 2010: Aktuell beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning, ISSN 0284-4672, s. 3-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 50.
    Aggestål, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    The role of voluntary sports organisations in delivering physical activity on prescription (PAOP): the case of Sweden2019Ingår i: Book of Abstracts: Uniting the world through sport science: 24th Annual congress of the European College of Sport Science, Prague: Charles University, 2019 , 2019, artikel-id 13Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Globally, public health is a political priority with governments´ increasingly supporting interventions in civil society for reaching health related objectives. There is a worldwide public health focus on increasing population levels of physical activity by prescribing exercise as a preventive strategy against the risk of developing a range of non-communicable diseases. The employment of voluntary sports organisations is increasingly becoming the mechanism for physical activity promotion and the implementation of interventions to raise physical activity levels. This study explores the Swedish Sports Confederation´s (SSC) implementation of physical activity on prescription (PAOP). While studies exist about the effectiveness of exercise referral schemes and programs, for participant adherence, increasing physical activity, fitness or health indicators, knowledge about the role of different organisations in delivering such schemes has been called for. In heeding this call, this study interviewed representatives from the 21 Regional Sports Federations in Sweden involved in leading, organizing and delivering physical activity. The results of the interviewee data provide detail on how PAOP is delivered and received. The presentation summarizes the findings and illustrates the complex barriers and facilitators involved in stimulating and engaging previously inactive participants in sustained physical activity in the Swedish Sports Confederation system.

1234567 1 - 50 av 9806
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf