Integration och särskilt etablering på arbetsmarknaden för migranter står högt på dagordningen i den politiska debatten. I artikeln fokuseras centrala aktörers integrationsarbete i förhållande till nationella riktlinjer och lokala förutsättningar i tre rurala kommuner. Analysen visar att det huvudsakligen är det rurala i förhållande till det urbana som tycks avgörande för de tre kommunerna, samt att lokala innovativa lösningar nyttjas för att främja etablering och möjliggöra för migranter att stanna och verka på orten. Nationella riktlinjer tycks både verka som stimulerande drivkrafter och förhindrande, begränsande strukturer som är opålitliga och kortsiktiga i ett sammanhang där tidsperspektivet är centralt.
Employability has gained renewed attention in contemporary political discussions during the last ten years. The concept has emerged as a signifier which has replaced the previous way of describing the workforce, thereby producing different kinds of pictures of whom is a desirable worker. This article aims to gain a broader understanding of how discourses on employability position care workers in elderly care as responsible for their own employability. Drawing on the Foucauldian concept of governmentality, transnational policy texts and interview transcripts from interviews with care workers are analysed and compared. The main questions are: How are care workers in elderly care made responsible for their own employability and how does this relate to the responsibility assigned to entities such as employers and the state?
Arbetsgivarens och arbetstagarens juridiska ansvar för arbetsmiljön är utformat för ett arbetsliv där arbetet huvudsakligen bedrivs i arbetsgivarens lokaler och under dennes kontroll. I och med att hem- och distansarbete kan förväntas öka i omfattning i spåren av coronapandemin aktualiseras vilket rättsligt ansvar för arbetsmiljön som gäller för arbetsgivaren och arbetstagaren. Avsikten i den här artikeln är att analysera det rättsliga ansvaret för arbetsmiljön vid distansarbete och skissera eventuella brister i regleringen.
Arbetsgivares juridiska ansvar för arbetsmiljö och ett hållbart arbete återfinns i en mängd olika bestämmelser av varierande karaktär, samt i domar och beslut från Arbetsmiljöverket, vilket inte underlättar vare sig överskådlighet och förståelse av regelverkets innebörd. Avsikten är att i den här artikeln dels analysera arbetsgivares juridiska ansvar för arbetstagares arbetsbelastning inom arbetsmiljörätten, dels undersöka hur problem med arbetsbelastning upplevs samt om, och i så fall hur, dessa problem hanteras inom såväl manligt och kvinnligt dominerade arbetsplatser som inom privat och offentlig verksamhet.
Friskolereformen har på kort tid fått starkt genomslag i Sverige. Lärarna är nyckelpersoner när det gäller att genomföra reformer i skolan vilket medför att deras förståelse av arbetsvillkor och policykontext påverkar hela skolverksamheten. Detta gör det angeläget att belysa hur lärarna uppfattar friskolereformen, hur den påverkar deras arbete och profession och hur de själva agerar i relation till reformen. Resultaten av fokusgruppsintervjuer med 58 gymnasielärare visar att marknadens logik fått betydelse i de flesta lärares arbetsvardag, vilket innebär nya arbetsuppgifter och arbetsvillkor samt att maktförhållanden, yrkesidentiteter och skolkulturer utmanas. Många lärare anpassar sig motvilligt till marknadslogiken medan andra adopterar den.
En aktuell fråga i arbetsrätten är vilken betydelse arbetstagares kvalifikationer har för dels arbetsgivares möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet, dels arbetstagares anställningstrygghet. I den här artikeln redovisas arbetsgivarens rätt att bestämma över sin verksamhet och ställa krav på kvalifikationer samt det rättsliga innehållet i villkoret om tillräckliga kvalifikationer i anställningsskyddslagen. Vidare visas resultaten av en undersökning om hur villkoret om tillräckliga kvalifikationer har tillämpats i arbetsdomstolens rättspraxis sedan lag om anställningsskydd (LAS, SFS 1982:80) trädde i kraft 1974.
Implementering av avancerad teknik i företag ställer krav på arbetstagares omställningsförmåga. Arbetsmiljörättslig reglering ska stödja omställningsprocesser så att en god arbetsmiljö uppnås. I artikeln redovisas arbetsmiljörättsliga bestämmelser som aktualiseras i samband med ett företags omställningsarbete. Artikeln innehåller resultatet av en empirisk studie om hur den arbetsmiljörättsliga regleringen fungerar i praktiken när ett företag planerar att implementera avancerad teknologi i produktionsprocessen med konsekvenser för arbetstagarnas arbetsmiljö. Den rättsliga regleringen värderas dels ur ett rättssäkerhetsperspektiv, vilket innebär att den rättsliga regleringen ska uppfylla krav på att vara begriplig, förutsebar och likabehandlande, dels om regleringen stödjer eller motverkar omställningsprocesser i företag