En stor del av innehållet i 1800-talets tidningar utgjordes av material som klippts från andra tidningar, protokoll, utredningar och andra källor. Genom att undersöka saxens plats på tidningsredaktionerna – och hur klipparbetet skilde sig från arbetet med fjäderpenna respektive anteckningsblock – synliggörs ett nedskrivningssystem som definierade nyhetsvärderingar, reglerade vad som var möjligt att uttrycka och rapportera, och vilka platser tidningsmännen kunde besitta på redaktionerna, i världen och i historien. Med saxen reproducerades vad som meddelats av andra. Denna passiva reproduktion osynliggjorde den som klippte och skapade ett underläge i förhållande till skrivande publicister. Att klipparna inte lämnade några spår efter sig i de texter de klippte har också gjort att deras arbete sällan uppmärksammats i historieskrivningen. För att få syn på dem som arbetade med sax måste man gå till skönlitterära och andra skildringar av vardagens redaktionssysslor. Det underläge som saxen skapade och symboliserade kunde samtidigt användas retoriskt för att manifestera yrkestillhörighet och en strategisk maktlöshet i en tid när pressen upplevdes få allt större makt.
This article highlights the media historical possibilities to analyse linguistic patterns in massive amounts of texts using digital methods. Our starting point is the fact that The National Library of Sweden has made over 12 million newspaper pages available in digital format. An important question is how to research them. The article presents a media history of the Swedish newspaper digitisation, as well as new ways of conducting historical newspaper research using digital methods. A case study is presented where the conceptualisation of a new media technology (the internet) in newspapers from the 1990s is tracked with a digital tool searching for word co-occurrences. The possibilities of digital methods are often incredible, but we should not underestimate the problematic aspects of using digital tools to explore digitised newspapers. The poor quality of the OCR (Optical Character Recognition) is described as one of the major challenges facing historical newspaper research in a digital environment
This article investigates how the Swedish information politics emerged in the twentieth century by analysing thousands of Swedish Governmental Official Reports (8000 reports since 1922). By using methods such as topic modelling with LDA/MALLET, the result shows that a governmental information discourse arose in the 1960s, infiltrating a growing number of political interests, and that the content of the discourse has changed over time.
One important conclusion highlights digital text methods as a more inductive way of doing content analysis than is commonly practised in media and communication studies. A machine can find patterns in texts that no single person could read in a lifetime. Furthermore, the quantitative approach can generate results that problematise previous – qualitative – research. Digital and quantitative analysis of a huge corpora does not neglect close reading; on the contrary this study shows the necessity of bridging both methods in order to better understand the results.