Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Blom-Nilsson, Marcus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Har problemen blivit värre? – en analys av hur problem med och hjälpbehov för psykisk hälsa, alkohol-och narkotikaanvändning förändrats över tid för socialtjänstens klienter2023Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 30, nr 1, s. 477-498Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Changing patterns of addiction and increased psychiatric comorbidity pose new challenges for social services. As part of systematizing the work of assessing and investigating the need for help for people with alcohol or drug problems, use of the Addiction Severity Index is recommended. This descriptive quantitative study examines and compares how social workers and clients esti-mate the extent of a client’s problems in three areas: mental health, alcohol and drugs. Based on interviewer and client estimates, the study also examines whether the problems are estimated dif-ferently over time, from 2003 to 2017. The study includes ASI material for 15,005 people whose need for help for alcohol or drug problems has been investigated and assessed by the social services in 65 Swedish municipalities. The study shows that both clients and social workers estimate an increased problem level for the ASI domains of mental health and drugs. For alcohol, the trend is the opposite or is unchanged. Overall, interviewer as well as client estimates indicate an increased need for help and support for problems related to mental health and drug use, while the need for help and support for problems related to alcohol is unchanged or decreases over time among social service clients.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Carlsson, Eric
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Ett förändrat vårdlandskap: debatten om e-hälsa i svensk medicinsk fackpress2020Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 27, nr 2, s. 157-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A transformed landscape of care – The debate on e-health in Swedish specialist press 

    This article examines the debate on e-health in the Swedish medicine specialist press. E-health is not an entirely new phenomenon, yet digital care such as video meetings and chat via apps with medical personnel has increased rapidly in Sweden during the last years and the government’s goal is to provide the “world’s best e-health” by the year 2025. Implementation of digital technology in the public health care has transformed the ways in which the Swedish health system works, including what it means to be a patient and a provider of care. These transformations of care have led to an intense debate in the specialist press. The aim of this article is to examine how e-health as a concept is attributed different meanings in the Swedish medical professional press and to analyze the conflict lines that shape this formation of meaning. The method used is discourse analysis of articles published in two journals: Dagens Medicin and Läkartidningen. The study identifies three organizing metaphors in which meaning is established: e-health as competition, e-health as economy, and marketization of e-health as an ethical problem. These organizing metaphors were all connected to possibilities and problems in the digital health care system such as more flexible and accessible care, increased costs, aggressive marketing from private e-health providers, and conflicts of interest among health providers. The analysis shows how these organizing metaphors construct not only meanings of e-health but also what it means to be a patient and a care giver and in the current public health care system in Sweden.

  • 3.
    Ek, Hans
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Isaksson, Joakim
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Rikard
    Høgskolen i Østfold, Avdeling for helse- og sosialfag.
    Professioner, makt och samverkan mellan myndigheter: socialtjänstens, skolans och BUP:s arbete med ungdomar som inte går till skolan2017Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 24, nr 1, s. 59-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    School non-attendence is often a sign of a complex combination of different kinds of problems, which means that these children and young people are often in need of composite help from several different types of professions within various authorities. The purpose of the study was to examine how school authorities, the Social Services and Child and Adolescent Psychiatry (BUP) collaborate in their work with young people who do not go to school. The study comprised a thematic analysis of qualitative interviews with managerial representatives of the respective authorities. The empirical material consisted of 12 qualitative interviews with heads of units at BUP (5 individuals), section managers from Social Services (3 individuals) and principals from compulsory schools (4 individuals) in three municipalities in western Sweden. According to the results, it seems problematic to manage the positions of power that may arise in collaboration between the parties. A position of power thus implies the right to make a desicion as a profession as well as activities that are related to each other. The right to make a desicion means the mandate to determine which measures should be put in place for the young people and their families. This study also shows that the parties should develop a common knowledge base that is a combination of educational, social and psychiatric perspectives. The common knowledge base can reduce the risk of power imbalance between the parties.

  • 4.
    Grell, Pär
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Ahmadi, Nader
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hur inverkar organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete?: en sammanfattning av kunskapsläget2013Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 20, nr 3-4, s. 222-240Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Organisatorisk specialisering präglar dagens sociala arbete. Konsekvenserna av denna specialisering har dock inte studerats vetenskapligt i någon större utsträckning. Spänningsfältet mellan organisatorisk specialisering och dess motpol integrering är utgångspunkten för denna artikel, som sammanfattar och diskuterar kunskapsläget när det gäller hur olika organisationslösningar inverkar på socialtjänstens klientarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Hjelte, Jan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Höög, Elisabet
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Nordström, Annika
    FoU Socialtjänst, Region Västerbotten, Umeå, Sverige.
    Kunskap och expertis i små glesbygdskommuners socialtjänst: synen på utmaningar och lösningar2023Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 30, nr 1, s. 457-476Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Small rural municipalities face major challenges in the area of welfare. One of these challenges is about providing knowledge and expertise within social services. As a result of its small scale, social services in rural areas have an integrated organisation where social workers are supposed to work with a wide range of social problems. At the same time, there are expectations that they should have expertise in defined areas. This article focuses on how representatives of social services in eight rural municipalities view the opportunities to provide knowledge and expertise.

    Data collection was carried out within an action research project in connection with conferences and workshops. The results show that it can be challenging to develop knowledge and expertise. Since social services mainly have an integrated organisation, it is difficult to keep up-to-date on the state of knowledge in all areas. Another challenge is that it can be difficult to maintain skills in practice because certain types of cases are encountered relatively rarely.

    To deal with the challenges, different collaborative solutions are seen as a way to balance expectations on knowledge and expertise, and to balance the expectations of knowledge and expertise with the conditions that prevail in rural environments. The attitude towards different kinds of digital technology – for example web-based education and supervision – as tools for knowledge development and access to expertise is consistently positive. The results also indicate that digital technology has the potential to change the perspectives on the organisation of knowledge development and expertise within social services in rural municipalities.

    An overall interpretation of the results is that social services in rural areas must deal with different challenges in terms of knowledge and expertise than social services in larger and more densely populated areas. Therefore, the possible solutions are also different.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6. Holmström, Ebba
    et al.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Erfarenheter av krishanatering i biståndshandläggningsmöten med äldre personer under covid-19 pandemin: En kvalitativ intervjustudie2021Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 28, nr 4, s. 455-475Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ineland, Jens
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Molin, Martin
    Göteborgs universitet .
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Normalitet och identitet i det senmoderna: om personer med intellektuella funktionshinder i relation till utbildning och arbete2013Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 20, nr 1, s. 53-70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln diskuterar och problematiserar de erfarenheter som unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder ger uttryck för i relation till en organisatorisk och samhällelig kontext. En utgångspunkt i artikeln är spänningsförhållandet mellan funktionshinderpolitikens institutionella logik och de idéer, identiteter och föreställningar om framtiden som kommer till uttryck hos unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder. Vi relaterar till ett bredare samhällsperspektiv och argumenterar för att nya livsstilsanspråk är nära förknippade med föreställningen om det senmoderna samhället och dess ökade krav på flexibilitet och ständigt återskapande av identiteter.

  • 8.
    Ineland, Jens
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sjöström, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Normalisering, autenticitet och reflexivitet: om iscensättande av det vanliga livet i handikappomsorg2007Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 14, nr 4, s. 266-279Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    This article attempts to elaborate on the scholarly discourse about normalisation in disability care. More specifically, the problem of imitation is addressed. The aim is to cast light on the tension between artificially created, “authentic” reality in activities that try to achieve nor-malisation for people with disability. The discussion is carried out by using examples from theatre for people with mental disability and home care for people with long-term mental ill-ness.

    Disability care in Swedish municipalities is described in terms of institutional logic. The logic of care is characterised by three sets of elements: regulative elements are made up of legislation, policy guidelines and organisational framework; normative elements like integra-tion and participation are grounded in national disability policy; cognitive elements are taken-for-granted values held by actors on the disability field, e.g. the value of work, not staying up all night, etc.

    When professionals undertake normalising activities, the logic of care is welded with a logic of everyday life. The underlying assumption appears to be that users benefit from lead-ing a life as similar to what is considered as normal as possible. The article probes deeper into two such logics, the logic of theatre and the logic of home. The logic of theatre stresses the artistic and creative elements of the work with disabled clients, which creates the opportunity to achieve alternative identities for users. The logic of home involves values such as a sense of control, the home as conveyor of identity, and providing a setting for important relations.

    Both theatre and home care involve institutional ambiguities. When welfare institutions attempt to imitate authentic everyday life, the assumption is that this would bring about posi-tive effects for clients. However, it is difficult to create this kind of authenticity within the therapeutic context of disability care – clients and outsiders are likely to see through the artifi-cial design of the situation. Occasionally, though, magic moments may occur when clients and staff engage in genuine activities that transcend the therapeutic purpose.

    However, given Giddens’ conception of late modernity, the problem of imitation may ap-pear less problematic. The design of normal-appearing environments in disability care seems to be similar to and no-less artificial than what is the case with normal people, in an age where individuals increasingly tend to reflexively create their identities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Isaksson, Cristine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Skolkuratorers handlingsutrymme: gränser, legitimitet och jurisdiktion2014Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 21, nr 1, s. 47-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolkuratorers handlingsutrymme förhandlas fram på en arena som domineras av utbildningsverksamhet och där skolkuratorn ofta ensam företräder sin yrkesgrupp och sitt uppdrag. Artikeln visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat och hur handlingsutrymmet är beroende av både formella och informella resurser. 

  • 10.
    Jansson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Evertsson, Lars
    Mittuniversitetet.
    Perlinski, Marek
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Skolkurator sökes: skolhuvudmäns beskrivning i platsannonser av skolkuratorns uppdrag, arbetsuppgifter, organisation, kvalifikationer och färdighete2021Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 28, nr 3, s. 289-312Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Införandet av en samlad elevhälsa har medfört att psykosocialt arbete inom skolan givits en tydligare position i skolornas elevhälsoarbete. Trots detta vittnar tidigare studier om att skolkuratorer uppfattar sitt professionella uppdrag och sina arbetsuppgifter som otydliga. Tidigare forskning har fokuserat på skolkuratorers egen beskrivning av sitt professionella uppdrag och arbetsuppgifter. Syftet med denna artikel är att studera skolhuvudmäns beskrivning av skolkuratorers uppdrag, arbetsuppgifter, organisation samt kvalifikationer och färdigheter. Studiens empiriska material utgörs av samtliga platsannonser som publicerades hos Arbetsförmedlingen under 2017 där skolhuvudmän sökte efter skolkuratorer. I studien användes kvalitativ innehållsanalys med en tematisk ansats. Resultatet visar att skolhuvudmännen i platsannonserna beskriver en tydlig skolkurativ jurisdiktion men att denna är under- eller sidoordnad den pedagogiska verksamhetens mål, organisation och styrning.

  • 11.
    Johansson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    ”Låt dom aldrig slå ner dig.”: Bloggen som arena för patientaktivism2013Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, nr 3-4, s. 203-221Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sociala medier kan innebära nya möjligheter för psykiatriska patienter att föra fram sina perspektiv. I denna artikel analyseras ett svenskt bloggforum där patienter förenas i kampen för en bättre psykiatrivård. Syftet är att undersöka hur bloggmediet kan användas för att utmana och/eller reproducera normer och maktförhållanden i relationen mellan patient och psykiatri.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hänsynstagandets paradoxer: Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende2014Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, nr 2, s. 232-237Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Larsson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Mobbning: ett tidsbundet socialt problem?2010Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 17, nr 2, s. 134-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel diskuteras mobbning som ett socialt problem. Här visas hur en medial debatt uppstod 1969 och hur mobbning i och med detta konstruerades och etablerades som ett socialt problem. Särskilt fokuseras begreppsformuleringens betydelse.

  • 14.
    Lundgren, Lena M
    et al.
    Center for Addictions Research and Services, Boston University School of Social Work, Boston, MA., USA.
    Armelius, Bengt-Åke
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Armelius, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Brännström, Jan
    Field Research and Development Unit (UFFE), Umeå Social Services, Sweden.
    Chassler, Deborah
    Center for Addictions Research and Services, Boston University School of Social Work, Boston, MA., USA .
    Sullivan, Lisa
    Department of Biostatistics, Boston University School of Public Health, Boston, MA., USA.
    Beskriving av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård2012Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 19, nr 3/4, s. 200-216Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En klusteranalys av intervjuarskattningar från ASI-intervjuns sju olika livsområden för 12833 klienter visade att klienterna kan delas in i tre olika klientprofiler: Narkotikaprofil, Avgränsade alkoholproblem och Alkohol och psykiska problem. I artikeln jämförs de tre profilerna med avseende på missbruksmönster, demografiska faktorer, sociala och psykiska problem, hälsa och immigrationsstatus.

  • 15.
    Lundgren, Minna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Östersunds฀ kommun.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Perlinski, Marek
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Från integrering till specialisering: om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988-20082009Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, nr 2, s. 162-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Individ- och familjeomsorgen i Sveriges kommuner har under de senaste tjugo åren gått från ett mer generalistikt orienterat arbetssätt till en organisation med specialiserade arbetsgrupper. I den här artikeln visar vi på olika former av specialisering och redovisar en kartläggning över hur det ser ut i kommunerna idag. Vi diskuterar också möjliga anledningar till förändringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning: Etablering av ett nytt verksamhetsfält2019Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 26, nr 3-4, s. 323-340Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17.
    Mery Karlsson, Mikael
    Institutionen för samhällsvetenskap, Linnéuniversitetet, Sverige; Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet, Malmö, Sverige.
    Minnesord: En sociolog för folk: Till minne av Dorothy E. Smith2023Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 30, nr 1, s. 507-515Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den kanadensiska sociologen och feministen Dorothy Edith Smith avled den 2 juni 2022. Under sina 95 år i livet hann hon göra flera betydelsefulla bidrag till bland annat arbetsvetenskap, etnografi, familjesociologi, psykologi och utbildningsvetenskap. Den här essän kommer dock främst att rikta uppmärksamheten mot Smiths bidrag till feministisk teori och metodologi. I synnerhet kommer jag att diskutera Smiths bidrag till att utveckla en feministisk ståndpunktsteori som inte tar kvinnan – i bestämd form singularis – som en homogen utgångspunkt för sitt projekt. Den sociologi som Smith utvecklade riktade fokus bort från att göra den marginaliserade gruppen till ett objekt för forskning till att i stället studera hur maktstrukturer runt omkring marginaliserade grupper formar deras levnadsvillkor. Med utgångspunkt från människors levda erfarenheter utformade Smith Institutionell etnografi, en sociologi för att förstå de styranderelationer som formar människors vardagliga liv. I den essän kommer jag börja med att beskriva Smiths liv och gärning för att därifrån ge en överblick över vad jag anser vara hennes främsta intellektuella bidrag till eftervärlden: feministisk ståndpunktsteori och institutionell etnografi. För att konkretisera begreppen Smith introducerade kommer jag att ta exempel från min egen och andras forskning och därigenom även visa vad arvet efter Smith kan ha för betydelse för samhällsvetenskapen framöver.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Morén, Stefan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lundgren, Minna
    Institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet.
    Perlinski, Marek
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer.:  2010Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, nr 2, s. 189-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det är en tydlig trend under de senaste tjugo åren att Socialtjänstensorganisation av individ- och familjeomsorgenblivit alltmer specialiserad. I den här artikeln redovisas enstudie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatseri tre kommuner med olika organisationsformer: specialiserad,integrerad respektive blandad organisationsform.

  • 19.
    Morén, Stefan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Perlinski, Marek
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    En domänteori för organisering av socialt arbete i offentlig sektor2015Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 22, nr 1, s. 22-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln presenteras huvuddragen i en domänteori för organiseringen av socialt arbete i offentlig sektor. Syftet är att beskriva – ur ett nordiskt perspektiv – dels hur socialarbetares professionsutövning formas av politik och förvaltning i organisationer för socialt arbete på den lokala nivån, dels hur denna process på lokal nivå i viktiga avseenden villkoras och styrs av övergripande strukturella och institutionella förhållanden på nationell och internationell nivå. 

    Vi konstaterar att offentliga arenor för socialt arbete konstitueras av tre domäner med olika uppgifter och logiker, men samtidigt inbördes sammanbundna och beroende av varandra: politikens domän, förvaltningens domän och professionens domän. De enskilda organisationerna på lokal nivå – konstituerade av de nämnda domänerna med sina respektive logiker – villkoras i sin tur av en fjärde domän: de institutionella villkorens domän. Det handlar om styrningsideal, normer, kunskapssyner och teknologier som råder i samhället, som legitimeras och sprids av centrala institutioner och som styr hur de enskilda organisationerna fungerar. 

    En slutsats i artikeln är att forskning om organisering av socialt arbete i offentlig sektor har mycket att vinna på en flerdisciplinär ansats som länkar samman domänerna politik, förvaltning och profession, och som även beaktar de institutionella villkor i samhället som styr vad som sker på den lokala nivån.

  • 20.
    Nilsson, Bo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Moralisk exkludering: om tiggare i medier i Norr- och Västerbotten2015Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, nr 1, s. 2-21Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Samén, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Perlinski, Marek
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Äldre vuxnas perspektiv på välfärdsteknikens påverkan inom äldreomsorgen: individuella förväntningar på självständighet, sociala möten och ensamhet: [Older adults’ perspective on the effects of welfare technology in eldercare: individual expectations on independence, social meetings and loneliness]2024Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 31, nr 1, s. 175-192Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Welfare technology (WT) has been identified as a potential solution for challenges within eldercare, with policymakers emphasising its capacity to reduce reliance on care staff. Policy discussions surrounding WT also highlight other anticipated benefits, such as mitigating loneliness, facilitating increased social interaction between caregivers and care recipients, and promoting greater independence for the latter. These expectations are permeated by a techno-optimism. Needing care means being vulnerable, and care builds on relationship and interdependence. How older adults think about WT and its consequences for social aspects of care is important for a successful implementation. The individual perspective is relatively unknown. This study aims to investigate how potential users perceive WT and its consequences for feelings of loneliness, opportunities for social interaction in care settings, and levels of independence. To accomplish this, a questionnaire was administered to approximately 5000 individuals between the ages of 65 and 90 residing in Västerbotten. The findings suggest that the techno-optimism visible at the national level is not widely shared by older adults. A majority expressed skepticism regarding the potential of WT to positively influence social aspects of care, and most of the respondents believe that WT will contribute to increased feelings of loneliness. Furthermore, a majority did not perceive a need for various technologies in eldercare and expressed a preference for care provided by human caregivers rather than technology-based alternatives. These attitudes where not effected by age. The group of 65-year-olds that have grown up with technology and are more digital were as skeptical towards WT as the older age groups. We interpret these results to indicate that the inherent relational nature of care can make it unsuitable for direct replacement with technology. An increased expected frailty and vulnerability that follows from needing to receive care may mean that technology is an inappropriate solution.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Westman, Berith
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Forsgärde, Marianne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Nygren, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Gruppkultur som hinder och möjlighet för intervention vid samarbetssvårigheter. En studie bland social omsorgs- och vårdpersonal inom äldre och handikappomsorg.:  2003Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, nr 1, s. 48-65Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Zetterberg, Liv
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Tvingad till autonomi: en teoretisk analys av öppen psykiatrisk tvångsvård i Sverige2020Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 27, nr 2, s. 177-196Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utifrån tidigare forskning om öppen psykiatrisk tvångsvård har två paradoxer i förhållande till lagstiftningen identifierats: Öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) innebär både mer och mindre autonomi för patienten. ÖPT innebär att autonoma individer tvångsvårdas till autonomi. Syftet med artikeln att tydliggöra vilka normativa ställningstaganden som ligger till grund för tvångsvårdsformen genom att de två paradoxerna belyses utifrån fyra perspektiv på autonomi.

    Den första paradoxen förklaras genom att lagstiftaren förhåller sig till både en liberal och en medicinsk-etisk autonomidefinition. I ett liberalt perspektiv är öppen tvångsvård en inskränkning av individens rätt till frihet. I ett medicinsk-etiskt perspektiv kan öppen tvångsvård öka autonomi genom att det ökar eller skyddar patientens autonomi i framtiden. I ett medicinsk-etiskt perspektiv kan andra värden, som hälsa och livskvalitet, också motivera inskränkningar i patientens autonomi.

    Den andra paradoxen kan förklaras genom att lagstiftaren blandar proceduriella och substantiella rekvisit för autonomi. Patienten förutsätts vara autonom enligt proceduriella rekvisit eftersom patienten inte anses vara beslutsoförmögen. Samtidigt är utfallet av patientens val avgörande för om det respekteras. Om patienten vill avstå vård förutsätts detta inte vara patientens autentiska önskan, vilket är ett uttryck för en substantiell syn på autonomi. Vården ska istället återge patienten dess substantiella autonomi. Vid ÖPT förutsätts patientens i praktiken frivilligt medverka till vården. Det betyder att patienten uppfyller även autenticitetsrekvisiten. Men eftersom syftet med tvångsvården är att återupprätta just den autentiska viljan genom att patienten blir i stånd att frivilligt ta emot tvångsvård är autonomikraven för öppen tvångsvård uppfyllda samtidigt som autonomikraven för vårdens upphörande också är uppfyllda.

    Om ÖPT ska kunna motiveras utifrån ett medicinskt-etiskt perspektiv krävs att tvångsvården faktiskt ger mer autonomi senare eller andra vinster. I dagsläget finns inget vetenskapligt stöd för att tvångsvårdsformen fungerar. Mot denna bakgrund är det svårt att se vilket värde som tillförs som väger tyngre än patientens autonomi.

1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf