Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aronsson, Berit
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Hur undervisar vi i de främmande språkens prosodi?2016Ingår i: LMS : Lingua, ISSN 0023-6330, nr 01, s. 42-47Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En aspekt av språkundervisning som ofta glöms bort är tillägnandet av språkets prosodi, d v s hur man ska uttala övergripande ljudsekvenser med målspråkslika betoningsmönster och en målspråkslik användning av stigningar och fall i tonhöjd. Under 70-talet sades det att den delen av språktillägnandet inte var så viktig att öva på, att prosodin faller på plats ”automatiskt”. Även inom den kommunikativa synen på språkundervisning som tog över under åttiotalet och fortfarande dominerar, har uttalsundervisning haft låg prioritet. Ett argument som brukar framföras när det gäller uttalsundervisning är att det inte är så nödvändigt att ägna sig åt prosodi, eftersom en talare av ett främmande språk har rätt att behålla sin identitet i form av sin främmande brytning, ja, enligt Kjellin, 2000, skulle det rent av vara kränkande för eleven att uppmanas att träna bort sin accent!

    Men hur står det egentligen till med detta? Lär sig eleverna det främmande språkets prosodi automatiskt? Och om de inte gör det, spelar deras accent någon roll för hur de blir uppfattade när de kommunicerar på det främmande språket? När det gäller spanska som främmande språk så är den målgrupp eleverna kommer att ha kontakt med till större delen infödda talare av språket. Sålunda är de infödda språkvarieteterna rimliga att sträva mot. Där skiljer sig spanska, tyska och franska från engelska, där den infödda modellen kanske är mindre central, eftersom språket i stor utsträckning även används som internationellt kommunikations medel. I min forskning har jag studerat kommunikativa effekter av svenska elevers prosodiska mönster i spanska, samt hur prosodi uppmärksammas i våra styrdokument och läromedel, och det är det senare jag tänkt att denna artikel framför allt ska handla om.

  • 2.
    Aronsson, Berit
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Undervisning i moderna språk2023Ingår i: LMS : Lingua, ISSN 0023-6330, nr 1, s. 17-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Johansson Falck, Marlene
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    How body-world knowledge can be used to teach and learn abstract instances of English prepositions2019Ingår i: LMS : Lingua, ISSN 0023-6330, nr 4, s. 20-23Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Native speakers of English sometimes say that something is in their minds, and at other times, that something is on their minds. But when and why do they use these two phrases? How can the usage patterns of prepositions such as in and on be explained, and how can they be taught and learned in an interesting way?

    In this article, I argue that body-world knowledge is a highly useful resource for teaching and learning the usage patterns of preposi-tions in a second language (L2). It provides L2 learners of English with information that they may use both for figuring the patterns out, and for later visualizing the patterns that they have found. By considering the ways in which abstract instances of in and on might have been motivated by speakers’ embodied experiences of the world around them, L2 learners of English are able to understand when and why phrases such as in their minds and on their minds are typically used.

  • 4.
    Knospe, Yvonne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Fremdsprachliche Texte ganzheitlich bewerten2018Ingår i: LMS : Lingua, ISSN 0023-6330, Vol. 3, s. 43-46Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [de]

    Im Rahmen meiner Doktorarbeit (Knospe 2017) stand ich vor der Aufgabe, die Qualität von fremdsprachlichen Schülertexten auf Deutsch wissenschaftlich zuverlässig zu bewerten. Die Beurteilung von Textqualität ist ein traditioneller Bestandteil der praxisorientierten Fremdsprachenforschung, auch wenn die Ansichten darüber, was Textqualität eigentlich ausmacht, stark auseinandergehen. 

  • 5.
    Knospe, Yvonne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sprache auf Mausklick? Zu digitalen Schreibhilfen im Fremdsprachenunterricht2018Ingår i: LMS : Lingua, ISSN 0023-6330, nr 2, s. 40-44Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [de]

    Der Einsatz des Computers ist in schwedischen Klassenzimmern eher die Regel als die Ausnahme. Für den Fremdsprachenunterricht bedeutet dies einen mehr oder minder gewollten Zuwachs an sprachlichen Hilfsmitteln: Übersetzungsmaschinen und Online-Wörterbücher liefern Lernenden vermeintlich Sprache auf Mausklick. Einen tatsächlichen Mehrwert haben die frei verfügbaren digitalen Nachschlagewerke jedoch nur dann, wenn Lernende sich deren Grenzen bewusst sind, bereits fortgeschrittene fremdsprachliche Kompetenz mitbringen sowie Strategien zur Informationssuche anwenden können.

  • 6.
    Leffler, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lundberg, Gun
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Att vilja lära språk är entreprenöriellt lärande2012Ingår i: LMS : Lingua, ISSN 0023-6330, nr 2, s. 15-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Svensson, Maria Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Lek med språket och hitta språket i leken!2020Ingår i: LMS : Lingua, ISSN 0023-6330, nr 2, s. 20-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf