Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 157
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Daniel
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    ”En sån här flummig typ, det har jag då aldrig tänkt att jag skulle bli”: narrativa praktiker och identitetsarbete i intervjuer med småskaliga ekologiska lantbrukare i Norrland2014Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 23, nr 4, s. 4-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Från kolonisation till gruvexploatering: nyttoperspektiv på naturen i Sápmi förr och nu2016Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 1, s. 42-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia.
    Enbom, Jesper
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Från "Mohrens sista suck" till "Unionen som sprack": om studentspex som kulturyttring och forskningsfält2000Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 4-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia.
    Enbom, Jesper
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Varför rappar ingen om Norrland längre?: En essä om människan, samhället och naturen i Euskefeurats texter2001Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 10, nr 2, s. 31-38Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Kalman, Hildur
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Resenären som aldrig kom fram: hemlöshetstema i klassresenärens berättelse2007Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 2-10Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Arvidsson, Alf
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Barbro Klein: I tosaforornas värld. Gustav berättar2022Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 31Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Arvidsson, Alf
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Berättelse, beskrivning, auktoritet2014Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 23, nr 4, s. 30-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses the flow of speeches during a ”storytelling evening” in a northern Sweden village, where people had been invited to tell stories about the times and the work when timber and tar barrels were floated down the river. Focus is on how speakers claim authority and entitlement to have something to say, and how a large-scale hyper-narrative of “the floating epoch” is negotiated. Discussed in William Labov’s terms, although the result tends to give a general description without a clear narrative structure, there is a narrative closure implicit in the theme of the evening: when the floating work ended, the social life described also ended. Furthermore, the relevance of the storytelling is not only to find in the pride of the local history, but also in giving opportunity to comment on the contemporary situation where the hydroelectric power plant regulates the river and affects the landscape and living conditions.

  • 8.
    Arvidsson, Alf
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Gud går här på jorden i elva minuter och fyrtiosju sekunder2011Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3-4, s. 14-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Arvidsson, Alf
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Kulturlivets etnografi2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 22, nr 1, s. 27-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Arvidsson, Alf
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Kungen kommer!: regional representation i kungabesök2009Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 43-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Arvidsson, Alf
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Medhårs eller mothårs: etnologisk forskning i relation till intern historieskrivning2014Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 23, nr 3, s. 20-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Arvidsson, Alf
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Om tryggande av immateriellt kulturarv: Natsuko Akagawa & Laurajane Smith (eds): Safeguarding Intangible Heritage: Practices and Politics2019Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1-2, s. 57-59Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Arvidsson, Alf
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Recension av: Mattias Frihammar, Fredrik Krohn Andersson, Maria Wendt, Cecilia Åse. I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv. Göteborg/Stockholm: Makadam, 2023.2023Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 32, s. 1-3Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Arvidsson, Alf
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Eriksson, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Ljuslinder, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nilsson, Bo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Svens, Christina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    För Sverige i tiden?2009Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 18, nr 2, s. 2-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15.
    Berg, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Terapeutiska utflykter: Modernitet, kärlek och självhjälp i samtida ”tribe-tv”2010Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 19, nr 2, s. 2-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Narratives about Europeans entering so called premodern cultures have a long tradition, and “tribetv” based on arranged visits from Europeans to “the world’s remotest tribes” has become a growing genre today. In the documentary Tribal Wives, six British women where described as experiencing cultures that had “hardly changed in centuries” and getting one month to reflect over their habits and priorities in life. In search for contrasts between female lives, love and heterosexual contracts the program turn into self-representations based on Eurocentric imaginations. Tribal Wives become a therapeutic journey (set by BBC) aiming to heal modern souls, an adventure to pre-historic land with forgotten truths for the modern woman to bring back to the future.

  • 16.
    Berg, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Erika, Alm
    Göteborgs universitet .
    A conversation about the state in pandemic times: Necropolitics and the legacy of social democracy in Sweden and Nicaragua2021Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 30, nr 2-3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det följande är ett samtal om statens roll i värnandet om folkhälsan, som tar sin utgångspunkt i de mediedebatter och politiska debatter om statligt ansvar som utspelat sig i två länder som har kritiserats för att inte ha vidtagit tillräckligt kraftfulla åtgärder för att skydda själva nationens framtid: Sverige och Nicaragua. Bägge länder har kritiserats för att ha undvikit total lockdown och för att ha intagit en passiv position i det Wendy Brown har kallat för “den politiska hanteringen av viruset” (Brown 2020), men retoriken som använts för att karaktärisera deras respektive strategier har varit väsensskild. I dialog utforskar vi frågor om styrning, biopolitik och nekropolitik såsom de artikuleras och förhandlas i nationella kontexter som kallar sig socialdemokratier. En av utgångspunkterna är att medan hanteringen av Covid-19 ofta beskrivs i krigsmetaforer, och därmed som ett undantagstillstånd, så är den orättvisa och ojämlika fördelningen av liv och död som vi ser i pandemins kölvatten inte på något sätt exceptionell.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Berglund-Lake, Håkan
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    En fenomenologisk kuluranalys: Jonas Frykman, Berörd. Plats, kropp och ting i fenomenologisk kulturanalys2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3-4, s. 62-63Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Bergman, Sanna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nilsson, Bo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Social innovation och Kirunabo: Legitimering av ett begrepp i tiden2019Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1-2, s. 30-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19. Björklund, Maria
    et al.
    Silow Kallenberg, Kim
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Institutionsetnologi: en inledning2019Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 28, nr 3-4, s. 2-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Bollig, Solveig
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    A source within a source?: Using personal names as source material in the sagas of Icelanders2022Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 31, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Islänningasagorna innehåller en stor mängd personnamn av både historisk och fiktiv karaktär. Personnamn fungerar både som identifierare för individer men väcker också associationer som överskuggar namnets lexikala eller identifierande betydelse, såsom kulturella eller sociala associationer som ålder, etnicitet och ideologi. I den här artikeln behandlas personnamn som en källa inom en källa. Även användningen av litterär onomastik och socioonomastik på Islänningasagorna evalueras genom att analysera den svårfångade skillnaden mellan ”islänningar” och ”norrmän” i sagorna. Den onomastiska analysen baseras på sju tåtar och utforskar skillnaderna i personnamn hos isländska och norska individer. Utifrån den onomastiska datan som samlats in drar artikeln slutsatsen att det finns vissa regionala skillnader i namngivning som är synliga i Islänningasagorna och att sagaförfattarna antingen hade autentiskt onomastiskt material till hands eller att de försökte efterlikna autentiska personnamn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Burman, Christo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    På spaning efter den populärkulturelle Bergman: Om att vända på bilden av en filmskapare2010Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 19, nr 4, s. 2-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ingmar Bergman’s name is virtually synonymous with intellectual European films and high culture but lately scholars have been trying to show that Bergman worked in a variety of fields, including popular culture, and that his work often was commercial, popular and more easily accessible than his auteur image would suggest. This article explores some of the soap commercials that Bergman made in the early 1950s, which still remain a little known part of his oeuvre. The focus also lies on the publication of Bergman’s scripts as serial “filmnovels” in the weekly women’s magazine Allers Familjejournal (1959–1967) and on the transformation of the image of Bergman by his popular later works Scenes from a Marriage (1973) and Fanny and Alexander (1982) and through famous images that reappear throughout the spectrum of popular culture, most notably the image of Death from The Seventh Seal (1957).

  • 22.
    Bylund, Christine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Liliequist, Evelina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Silow Kallenberg, Kim
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Autoetnografisk etnologi: en inledning2021Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 30, nr 1, s. 1-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Carlsson, Eric
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Innan döden inträffar: övervakningsbilder och brottsjournalistik2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 8-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the construction of death in popular media's use of surveillance footage, and more specifically images depicting the time before death occurs. There are many explanations why these kinds of images of death seem to fit the media format: They are assumed to be authentic; they potentially produces a point of identification for spectators; and finally they represent the time before it is all too late – before death occurs. Hence, they paradoxically represent also hope.

  • 24.
    Carlsson, Eric
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Carbin, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Nilsson, Bo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Från realism till post-sanning och tillbaka igen?: Nyhetsbransch, museer och högre utbildning mot fejkade nyheter och faktaresistens2018Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1-2, s. 39-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From realism to post truth? News, museums and higher education against fake news and fact resistance

    Recently, the problem with fake news, fact resistance and the growing digital, global circulation of disinformation have caused debates and worries, and posed a challenge for several institutions of knowledge in society. In this article, we discuss how the news industry, museums and higher education confront the challenges of the ‘post truth’ era. We can see a mobilization by these institutions in Sweden: The news industry has initiated so-called fact checking sites, the major museums create exhibitions about false news and educate youth in digital literacy and many universities have launched initiatives to legitimize scientific knowledge production, thereby safeguarding professional authority. However, these initiatives are faced with dilemmas concerning how concepts of knowledge, truth and facts are negotiated and understood. This article discusses such epistemological issues in general, and focuses in particular on the risk of falling into the trap of so called neorigorism.

  • 25.
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Att berätta och återberätta: intervjuer, narrativ interaktion och berättigande2014Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 23, nr 4, s. 22-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 26.
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Kampen om Gállok: Platsskapande och synliggörande2014Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 23, nr 1, s. 5-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 27.
    Ehn, Billy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Den bortvända kvinnan: om subjektivitet i tolkningar av ett bildmotiv2010Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 19, nr 1, s. 36-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Averted Woman – Subjectivity in Interpretations of Pictures

    Having collected seventy-six photographs and paintings of women seen from behind the author is reflecting on the meaning of this motive. Why have the photographers and the painters, mostly men from four centuries, chosen to represent the women by their backs? Are the women just (secretly) observed from behind, or are they actively turning away from the gaze of the onlooker? The author decides for the second interpretation and makes a connection to experiences of averted women in his own childhood and marriages. The conclusive question is: How subjective may a cultural researcher be doing reflexive interpretations?

  • 28.
    Ehn, Billy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Så barnsligt!: Om barn som kulturellt relä och framtidsbesvärjelse2008Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 17, nr 3-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29.
    Ehn, Billy
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Löfgren, Orvar
    Akademiska mästerskap?2008Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 2-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30.
    Eklöf, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Mellan friskt och sjukt: mindfulness som universalmedel2015Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 24, nr 1, s. 42-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Between Health and Sickness: The Mindfulness Panacea

    Mindfulness meditation started its academic ca­reer in the 1970s within behavioral medicine and mind­body research. Now, you find it in psycho­therapy, neuroscience and clinical psychology, but also increasingly in the social sciences such as edu­cation, organization studies, social work and eco­nomics. Mindfulness meditation is offered as a secular program for healing, self­understanding and growth, and has moved from the cultural mar­gins (Buddhism) to the mainstream, both scien­tifically and culturally. The variety of problems that mindfulness addresses is made possible by the fact that it actually spans both the pathological and the normal or healthy. In actual fact, it col­lapses that distinction regularly. By introducing readers, listeners or viewers to a mind that is “mindless” in its normal state – running on auto­pilot, being lost in thought, always in a doing­mode – it simultaneously pathologizes people’s normal mode of functioning. Mindfulness propo­nents claim to work with universal and transdiag­nostic processes, which underpin both health and sickness. Hence, anyone endowed with a mind benefits from mindfulness meditation. Mindful­ness has been able to connect to and makes sense of collectively experienced societal changes, and offers scientifically grounded (albeit patchy) guid­ance on how to relate to these. The initial focus on stress related problems, evident in the name of its first medical institution – The stress reduction clinic – resonated with growing societal concerns over the downsides of multitasking and “workahol­ism” in the 1980s, 1990s and onwards.

  • 31.
    Eklöf, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Mindfulness i självhjälpskulturen: En svårtolkad motsägelse2012Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 2-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32.
    Eklöf, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    En humanistisk fågel Fenix: från kris till offensiv2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1, s. 49-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 33.
    Emboava Lopes, Camila
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Observing digital mobilizations in pandemic times: Live streams as research sources2022Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    2020 var ett underligt år för urfolksrörelser i Brasilien. På grund av utbrottet av Covid-19 ställdes många av deras planerade sammankomster och träffar in. Istället höll urfolksgrupper massor av “liveströmmar” på sociala medieplattformar. Den här artikeln bygger på digital etnografi där sådana liveströmmar studeras. Online-observationerna genomfördes i april 2020. Artikeln bidrar med en diskussion om att samla in forskningsdata i sådana föränderliga sammanhang. Huvudsyftet är att reflektera över online-observationer som forskningspraxis och liveströmmar som källor för vetenskapliga undersökningar. Dessutom diskuteras hur forskare kan tänka om närvaro, plats och temporalitet i sådana kontexter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Engman, Charlotte
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Dialog: Om utforskande möten på Etnografiska museet2020Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3, s. 7-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 35.
    Eriksson, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Kungens porträtt: mellan privat och offentligt2009Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 7-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 36.
    Eriksson, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Pietà - Jungfru Marias sorg och Kristi död i svensk medeltid2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 14-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Pietà was introduced in Swedish medieval art during the late fourteenth century and this article is focussing on its expressions of grief and death. The popularity of the Pietà can be explained by the historical context (the Black Death and the Hundred Years War), hard times that made death and despair extremely present, connected to sin, and a common experience for all no matter of social hierarchies. Virgin Mary is a vital part in the Pietà as she is both an intercessor for humans who wants forgiveness for their sins and the voice of her son’s message since he can speak no more. It is through her story, experience and grief that humans can both understand and find the merciful love Christ has promised after death that will guarantee eternal life in Heaven

  • 37.
    Eriksson Krutrök, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Memeifying academic work precarity: community building of female early-career scholars on TikTok2022Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 31, artikel-id 2239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel utforskar hur det akademiska livet blev memeifierat på TikTok under COVID-19-pandemin. För många akademiker och särskilt för forskare i början av karriären, ökade arbetsbelastningen under denna tid. I synnerhet kvinnliga akademiker stod inför betydande ökningar gällande arbete inom hem och familj. Denna artikel fokuserar specifikt på användningen av memes som humoristiska mallar för att uttrycka det prekära i akademiskt arbete på TikTok (ibland kallad “Academic TikTok”), mellan hösten 2020 och våren 2021. Med hjälp av digital etnografi försöker denna artikel förstå hur prekariteten i akademiskt arbete uttrycktes på TikTok och hur sociala medier kan användas för att skapa gemenskap bland forskare i början av karriären, särskilt under pandemin. Analysen bygger på innehåll från 20 TikTok-användare som arbetar inom akademiska institutioner, inklusive mig själv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Falk, Julia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vetenskap: Spiritism, dess vetenskapssyn och konstruktionen av en Andra2020Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 29, nr 3, s. 18-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Muslimskt rundabordssamtal om våld mot kvinnor2008Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3/4, s. 2-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Muslim roundtable discussion on violence against women

    How should Muslims who live in a society like Sweden relate themselves to the laws of Shari’a that stands in sharp contrast to the Swedish laws? For example the verse in the Koran that allows a man to reprove his wife under certain circumstances using forcible means. Are all Muslims united in this matter? To judge by the discussions among a group of Muslim women who participated in a roundtable discussion at a summer camp in Sweden, in the summer of 2008 – we can establish the fact that there are different opinions in the subject.

    One group believed Shari’a laws of that kind should be put on ice – i.e. not put into practice when they are in conflict with a modern perspective on humans. Another group maintained the verse of the Koran shouldn’t be interpreted as an encouragement to physical assault of women. According to them the verse should be interpreted symbolically not literally. A third group considered the verse of the Koran as God’s words that should be carried out without hesitation.

    The roundtable discussion among the women in the summer camp is a miniature of the contemporary intern Muslim debate. Muslim organisations in the women’s movement in Muslim countries that actively fights against abuse of women, and female and male theorists who believe the women hostile Shari’a laws should be interpreted through a historic-critical perspective, are to be found as participants in the debate. The latter uphold such Shari’a laws to be seen as an expression for the patriarchal culture. Even here the opinions differ, however the common link is that the criticism is aimed towards the preferential rights of interpretation for men. Representatives for the historic-critical model are of the opinion that it creates distance from the recurring and endless drill on religious dogma and in return creates space for intellectual reflection.

  • 40. Gerber, Sofi
    et al.
    Gunnarsson Payne, Jenny
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Diskursetnologi2012Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3–4, s. 2-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Glotova, Elena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Soundscape: From origins to possible directions in literature2020Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 29, nr 3, s. 27-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 42.
    Hochstrasser, Tabea
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Historiography - a craft like the art of mosaic: What historians do and why they disagree2022Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 31, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Genom att likna den samtida historikerns arbete med läggandet av en mosaik diskuterar denna artikel uppkomsten av skilda historiska berättelser. Mosaikmetaforen utgår från en postmodern – särskilt konstruktivistisk – synvinkel. Artikeln lyfter fram tre betydelsefulla faktorer som leder till skillnader i historieskrivningen; växelspelet mellan historikerns studieobjekt (historisk verklighet), tillgängligt källmaterial och historikerns strävan att skapa mening. Sex delar urskiljs i mosaikmetaforen: (1) råvarorna, (2) mosaikplattorna, (3) fogmassan som håller samman plattorna och fyller ut utrymmena mellan dem, (4) ordnandet av plattornas förhållande och riktning, (5) större konstellationer som plattorna är organiserade i, och (6) mosaiken som helhet. De tre förstnämnda hjälper till att förklara processen att tolka källor genom skapandet av slutledningar och sammanhang. De tre sistnämnda utforskar associativt skapande resonemang, särprägel och kopplingen mellan dem som ger upphov till skilda historiska berättelser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Hollander, Anna
    et al.
    Stockholms universitet.
    Jacobsson, Maritha
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sjöström, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Röster i rätten2000Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 35-40Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Voices in CourtIn the ongoing project: Therapist and adverse party- cour! hearings about coercive intervention, weanalyze the communication process in court hearingsconcerning cases where citizens are subjectedto coercive measures (compulsory care for psychiatricpatients and drug abusers, social authorities'interventions to separate children from theirparents). The primary purpose is to analyze thedilemma ofbalancing two seemingly incompatibleroles for chief psychiatrists and social workers: tobe "on the client's side" in clinical and social worksettings, while acting as a formal adverse party tothe client in the courtroom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Holst, Susanne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Mitt liv som (med) hund: En autoetnografisk projektidé2011Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3-4, s. 32-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 45.
    Ikonomidis Svedmark, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik.
    Med nätet som fält: urvalstankar, känslostormar och etikproblem2011Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 11-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Writing ethnography involves retelling a story and carrying the voices of others in order to describe and explain a cultural phenomenon. This article argues that the ethnographer cannot write in such a close manner without great difficulties when today's search engines operate with unprecedented vigour. Tracing a text string using Google takes less than a second and this has great implications for the ability to provide quotations if the researcher is to follow ethical guidelines to protect and to keep their informants anonymous. Further, this article discusses ethical implications involved in online studies of blogs where the content is of a sensitive and private nature. To undertake such research while showing respect for the informant is a challenging task, given the researchers need to adhere to the key issues in research ethics. This article specifically problematizes the ethics of informed consent and confidentiality as it provides a particular challenge for the researcher engaged in studies of affective online sharing.

  • 46.
    Ingridsdotter, Jenny
    Södertörns högskola; Mittuniversitetet, Sundsvall.
    Att läsa sig in och skriva sig ut: litterär gestaltning som medel för att förstå en erfarenhet2017Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 26, nr 2, s. 2-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When initiating the work with my dissertation on postsocialist migration to Argentina I realised the two traditions that I had been trained in during my undergraduate years, the ethnological and the post-colonial, presented my with a dilemma. How was I to make sense out of the former Soviet life worlds the research participants had lived in and how could I, as a Western European, approach their experience in a tactful way without creating them as peculiar ”others” of the East? In this article I examine how fiction texts, and particularly the work of Svetlana Alexievich, helped me in that process. I propose that the reading and writing of fiction can be an important tool for ethnological scientific production, both in terms of planning for research but also in writing up the results.

    Comparisons are drawn between the methodology described by Alexievich for her work on the former Soviet and the present post-Soviet ontext. Her way of interviewing for the books resembles the ethnographic process, but in the end it is her literary fantasy and not cientific facts that decide the written outcome of the process. I suggest that besides engaging in the traditional channels for communicating research results, we also allow to think of alternative ways of writing up results, for example through literary or journalistic pieces. This might help us become better scientists as it helps us in regarding our empirical material in novel ways. This article is followed by a short story about a Russian woman in Buenos Aires. The content is based upon the empirical material for my dissertation, yet the way the woman tells her story and her emotions is my literary creation. I regard the process of writing short stories from the empirical material as a condensed form of analysing my material, similar to Alexievich’s methodology.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Ingridsdotter, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Ecke, pappa och jag: Klass, social mobilitet och samhällsförändring2020Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 29, nr 1-2, s. 83-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes the history of the rural labor movement in Sweden and its specific popular adult education through life stories. The project centers on the author’s father’s narrated memories of his childhood and the farmhand Erik Eriksson, called Ecke (1903-1996). Ecke was a rural worker with just a few years of schooling who was organized in the Swedish popular education movement for workers at his time. Through his dedication he changed the social aspirations for rural workers’ children in the area, amongst them the author’s own father. The paper draws on a walk along interviews with the author’s father, in order to examine how memory, place and social mobility are interlaced when visiting the interviewee´s childhood homes and remembering Ecke and his deed. 

     

  • 48.
    Ingridsdotter, Jenny
    Södertörns högskola, Huddinge.
    Mobila professionella subjekt eller immobila migranter?: Postsovjetiska högutbildade personer i Argentina2016Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3-4, s. 41-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper draws upon empirical material from my dissertation on Post-Soviet migration to Argentina to discuss how the implosion of the Soviet Union and the Argentine crisis of 2001 impacted upon everyday life for physicians trained in the USSR living in contemporary Argentina. For many, the demise of the USSR was a moment of liberation and future possibilities, however, the implosion of the system altered professional subjectivities and trajectories. What decides whether a movement across a national border is deemed migration or seen as part of a global career?

  • 49.
    Ingridsdotter, Jenny
    et al.
    Historiska studier, Södertörns högskola, Stockholm; Mittuniversitetet, Sundsvall.
    Silow Kallenberg, Kim
    Södertörns högskola, Stockholm.
    Etnografisk fiktion: Introduktion2017Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 26, nr 2, s. 2-10Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: ethnographic Fiction

    In this text we introduce this special issue of Kulturella Pesrpektiv that addresses the relationship between ethnography and fiction. Could ethnographic fiction serve as an alternative way to communicate research results? Can it help us to reach other audiences outside of academia? How can fantasy and fiction help us in the quest for new knowledge? These are the main questions posed and answered in this introductory article where we highlight some important contributions to this field in ethnology and anthropology. Revisiting concepts such as Clifford Geertz ’thick descriptions’ and ’faction’ the article suggests that ethnographic fiction is part of a tradition in ethnographic work that problematize the division between fact and fiction, reason and affect, as well as objectivity and subjectivity. Scholars that work in the ethnographic tradition has long since acknowledged researchers’ interpretations and subjectivity as a part of our knowledge production. Qualitative research in general, and ethnographic research in particular, would be impossible without an active research subject that thinks, feels and engages in the field of research. The article discusses examples of ethnographic research that engages with alternative ways of writing up the results and communicating the findings. We suggest that a creative approach to writing might reach a new and larger audience and help establish the importance of ethnographic work.

  • 50.
    Jacobsson, Roger
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Den anonyma, laglösa kreativiteten i det offentliga rummet - att kommunicera med världen2010Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 19, nr 1, s. 51-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1234 1 - 50 av 157
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf