Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 730
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    A. Aljundi, Rachelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bildklassresa mellan konststilar och epoker: om bildlärares konstsyn och teknikval i grundskolans bildundervisning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to to examine what teachers think about visual art and how the learning process in this subject does look like. To answer these issues, I made interviews with five teachers of visual art from different schools, and I examined several examples of pupils’ artworks. The stories of the teachers were analyzed in relation to governing documents and with assumptions from sociocultural theory, postmodernism and pedagogical - aesthetic research as theoretical point of view.

    By the qualitative interview method, the observations of the pupil’s artworks, and by the analysis of the interviews with the teachers, I have come to the conclusion that teachers think differently about art but they try to keep themselves in line with the national governing documents. Its affects aspects of disciplines, styles, techniques and medium that is exemplified by the pupil’s art works, and it points out similarities and differences between the pupil’s art works and between the teachers when teaching visual art.

    Fulltekst (pdf)
    Slutfärdig. Rätt version
  • 2.
    Afvander Westman, Sara
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    MAN FÅR LÄRA DEM VARFÖR DE VET SAKER: en kvalitativ studie kring slöjdlärares outtalade hantverksundervisning2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den tysta kunskapen förstås på olika sätt, det kan vara en kunnighet som inte verbaliseras och det kan vara en inövad och underförstådd kunnighet när det kommer till ett hantverk. Studiens syfte är att skapa större förståelse för hur slöjdlärare reflekterar kring och kännetecknar tyst kunskap som del av sin undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med fem slöjdlärare samlas data in och analyseras med hjälp av en tolkning av Lindströms teoretiska modell gällande estetiska lärprocesser. Studiens resultat visar att slöjdlärare definierar den tysta kunskapen som en del av en redan erövrad kunnighet. Lärarnas egen hantverkskunnighet överförs till eleverna genom interaktion kring det hantverk som praktiseras, detta sker både verbalt och icke-verbalt. Användandet av metaforer och inkludering av slöjdspecifika begrepp nyttjas för att öka elevernas förståelse. Några av slöjdlärarna i studien verbaliserar gärna sitt handlande samtidigt som de visar och de andra slöjdlärarna visar hellre utan att verbalisera. Slöjdlärarna väljer att tala om tyst kunskap i relation till sin undervisning som det outtalade, det icke verbaliserade, den del av undervisningen då läraren fungerar som ett stöd för elevens egen utveckling av kunnighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3. Ahlskog-Björkman, Eva
    et al.
    Porko-Hudd, Mia
    Koch, Marie Debora
    Westerlund, Stina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Carlsen, Kari
    Nordiska slöjdpedagogers syn på hållbar utveckling som innehåll i slöjdundervisningen2020Inngår i: Techne series: Research in sloyd education and crafts science. A, ISSN 1238-9501, E-ISSN 1893-1774, Vol. 27, nr 2, s. 64-80Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Inom läroämnet slöjd har sparsamhet och återanvändning alltid varit i fokus, men i och med de globala utmaningarna om klimatfrågor har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Detta faktum ledde till att det nordiska nätverket SELAS (Sloyd Education, Learning and Sustainability) grundades år 2017. Syftet med nätverket är att bedriva grundforskning och utvecklingsarbete inom slöjdutbildning med hållbarhet som värde, kunskaper och färdigheter genom social, teknologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Pedagoger inom olika ämnen och utbildningsnivåer anses vara i nyckelposition att utbilda människor om hållbar utveckling och ge dem verktyg för att bidra till detta. I föreliggande artikel undersöks och diskuteras  hållbar utveckling i relation till slöjdundervisning genom intervjuer med åtta nordiska slöjdpedagoger. Det övergripande syftet för studien är att utforska nordiska slöjdpedagogers, i huvudsak lärarutbildares, syn på hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Avsikten är att erhålla kunskap om hur hållbar utveckling kan utgöra didaktiskt innehåll i slöjdundervisningen. Resultaten visar att hållbar utveckling kan på ett flertal olika sätt naturligt utgöra didaktiskt innehåll i slöjdundervisningen utgående från läroämnet slöjd, pedagogen i slöjd och slöjdaren.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ahrenby, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Enacting the fundamental values in art education2022Inngår i: Education and involvment in precarious times: NERA conference 2022. Abstract book / [ed] Michael Dal, School of Education, Univeristy of Iceland , 2022, s. 169-170Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    1. Research topic/aim: The overall purpose of this thesis is to describe and discuss preconditions for theenactment and the construction of fundamental values in art education in secondaryschool.

    2. Theoretical framework: The theoretical framework used in this study is a combination of policy enactmenttheory (Ball et al. 2012) and Bernsteins (2000) concepts Classification and Framing.This combination allowed to analyse the influence of context and existing subjecttraditions and teaching practice in art education.

    3. Methodology/research design: The study is based on ethnographic methods, including classroom observations,video recordings and interviews with art teachers and pupils. Three art teachers and36 pupils in grades eight and nine (age 14-16) have participated in the study.

    4. Expected results/findings: The results show that the conditions for policy enactment are created by severalfactors that interact. Together with existing subject traditions and teaching practicesin art education, the unique contextual mix that every school provide creates theconditions for enacting the fundamental values in art education. For example, the artsubject carries an image-making tradition that pushes aside more theoretical syllabuscontent, such as image analysis. The situated context influences the professionalculture and, therefore, they function as a lens for selecting and translating thecurriculum; hence, different groups of pupils receive different democratic education.Also, the school's goal and result management focus on measurable subjectknowledge and therefore marginalise the fundamental values. Together, this makes itchallenging to incorporate fundamental values in subject teaching.

    5. Relevance to Nordic educational research: Democratic education is essential in all Nordic countries, and these results helpexplain why it is not always easy to incorporate the more generic democratic goals inthe subject teaching.

    The poster will show a model of how different factors interact as the curriculum isenacted.

    References: 

    Ball, S. J., Maguire, M. & Braun, A. (2012). How schools do policy: Policy enactmentsin secondary schools. Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203153185

    Bernstein, B. (2000[1996]). Pedagogy, symbolic control and identity: theory,research, critique. Rev. ed Lanham, Md.: Rowman & Littlefield Publishers

  • 5.
    Ahrenby, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Förutsättningar för iscensättning av en ny kursplan i bildämnet2023Inngår i: Konferens i pedagogiskt arbete, 2023: book of abstracts, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2023, s. 128-128Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bildämnets kursplaner har följt samhällsutvecklingen, men det har skett en eftersläpning i själva bildundervisningen på klassrumsnivån. Denna eftersläpning har förklarats med att lärarnas ämneskonception har informerats av äldre ämnesparadigm (Skolverket, 2015; Åsén, 2006). Mitt nuvarande forskningsprojekt syftar till att öka kunskapen om förutsättningarna för att iscensätta en ny kursplan i bildämnet. Syftet har brutits ner i följande forskningsfrågor:

    • Hur formar kontexten förutsättningarna för lärares tolkning av ny policy?
    • Hur formar ämnesinnehåll och ämnestraditioner bildlärarnastolkning av en ny kursplan?
    • Hur påverkar skolans styrsystemförutsättningar för lärarnas tolkning och översättning av kursplanen i bild?

    Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio bildlärare. Ytterligare en intervju med två representanter från Skolverket har genomförts. Dessutom har kursplanen och implementeringsmaterialet från Skolverket analyserats.Med hjälp av teori om policy enactment (Ball et al., 2012) belyses komplexiteten i processen med att iscensätta policy samt hur kontexten informerar tolkning och översättning av en kursplan. I denna presentation kommer de första resultaten av denna pågående studie att presenteras och diskuteras. Resultaten visar att skolans mål-och resultatstyrning utmanar den traditionella didaktiska utbildningstraditionen och därmed lärarnas professionella frihet.

    Referenser: 

    Ball, Maguire, M., & Braun, A. (2012). How Schools Do Policy: Policy Enactments in Secondary Schools. Routledge.

    Skolverket, Marner, A. & Örtegren, H. (2015). Bild i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9.

    Åsén, G. (2006). Varför bild i skolan? - en historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne, In Uttryck, intryck, avtryck: lärande, estetiska uttrycksformer och forskning, (pp.107–122). Stockholm: Vetenskapsrådet.

  • 6.
    Ahrenby, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    "It will take time": visual arts teachers’ professional freedom in policy enactment2023Inngår i: Arts education policy review, ISSN 1063-2913, E-ISSN 1940-4395Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The paper aims to add to what is known about how contextual prerequisites and governance systems affect art teachers’ professional freedom, a topic of global significance. Previous research shows that Visual Arts education has not been aligned with current syllabi. This discrepancy is partly explained by ‘a lag’ in the teachers’ subject conceptions given that visual arts teachers traditionally enjoy considerable professional freedom while designing their teaching. That is only one explanation; in contrast, this article, set in the Swedish educational context, enhances understanding of policy enactment in the visual art subject, with relevance for global educational policies. To understand how contextual conditions and patterns of governance determine the level of teacher autonomy, in-depth semi-structured interviews with ten art teachers in the Swedish 9-year compulsory school were conducted over 10 months in 2022, coinciding with the implementation of a new curriculum. In addition, staff from the National Agency for Education (NAfE) were interviewed, and NAfE materials were analyzed. Employing policy enactment theory, the analysis shows that contextual factors significantly influence the prerequisites of policy enactment. Further, the goals- and results-based management of schools challenges art teachers’ professional freedom as teachers adapt to the principles of governmentality. This, in turn, makes enacting new art policy challenging and time-consuming.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahrenby, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Renegotiating subject content when enacting a new syllabus in art education2022Inngår i: Education and involvment in precarious times: NERA conference 2022. Abstract book. / [ed] Michael Dal, Reykjavik: School of Education, University of Iceland , 2022, s. 17-18Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    1. Research topic/aim: This research deals with enacting the art syllabus in the new curriculum (Lgr 22) inthe Swedish compulsory school. In this syllabus, the core content about images thatdeal with norms and values has been expanded and now includes schoolyear onethrough nine. The concept "norm" has been introduced in the art syllabus. Also, theconcept of "visual culture" has a protruding position in Lgr 22 compared to the formercurriculum (Lgr 11). Together, this shows a shift in subject content, which is meant tolead to changes in teaching practice. A change that often is slow and gradual (Åsén,2006). The aim of the study is to increase knowledge about and deepenunderstanding of how subject content is interpreted, renegotiated and takes shape atthe classroom level in the process of enacting a new syllabus.

    2. Theoretical framework: The theoretical point of departure is Ball et al. s' (2012) theory of curriculumenactment. Policy enactment is understood as a complex process where the contexthas a significant influence as different types of policy actors do policy (Ball et al.,2012).

    3. Methodology/research design: Central to the research design is policy ethnography, including observations,interviews, observations, and collection of teaching materials. The study is conductedin primary and secondary public schools and includes art teachers and pupils. Thefirst part of the study, starting spring 2022, consists of interviews with teachers andfocus upon their interpretation of the syllabus. The second part also includesclassroom observations and interviews with pupils.

    4. Expected results/findings: Expected results in the first part of this study will address how teachers interpret thenew syllabus in Lgr22. The analysis will show what influences teachers' interpretationand how they negotiate their understanding of the subject in relation to their subjectconception, professional culture and the school context. Preliminary results frominterviews will be presented at the conference.

    5. Relevance to Nordic educational research: Even though the art subject differs between the Nordic countries (Lindström, 2009),the results of this study are relevant to Nordic educational research as it contributesto the understanding of the process of and factors that influence policy enactment ina Scandinavian school context.

    References: 

    Ball, S. J. Maguire, M. & Braun, A. (2012). How schools do policy: Policy enactmentsin secondary schools. Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203153185

    Lindström, L. (2009). Nordic visual arts education in transition: a research review.Vetenskapsrådet.

    Åsén, G. (2006) Varför bild i skolan? -en historisk tillbakablick på argument för ettmarginaliserat skolämne. In: Lundgren, U. P. (red.) Uttryck, intryck, avtryck: lärande,etetiska uttrycksformer och forskning, p. 107–122. Stockholm: Vetenskapsrådet.

  • 8.
    Ahrenby, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Värdegrundsarbete i bildundervisning: en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år2021Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall purpose of this thesis is to describe and discuss preconditions for the enactment and the construction of fundamental values in art education in secondary school. The study is based on ethnographic methods, including classroom observations, video recordings and interviews with art teachers and pupils. Three art teachers and 36 pupils in grade eight and nine (age 14-16) have participated in the study. The schools are located in areas of different socio-economic status. Besides interviews, the empirical material consists of observation notes, video and sound recordings, documents and photographs from the observed lessons. In total, 27 lessons were observed and recorded, 20 interviews with teachers and seven interviews with pupils were conducted. The empirical material is analysed with a combination of policy enactment theory (Ball et al. 2012) and concepts form Bernstein (2000, 2003) and Bakhtin (1981, 1986).

    The analysis reveals that the conditions for policy enactment are created by several factors that interact. It is impossible to designate a single factor to explain why the enacted curriculum turns out the way it does. The contextual dimensions, such as material context, situated context, professional culture and external context (Ball et al. 2012), constitute a complex and unique contextual mix in every school. Together with existing subject traditions and teaching practices in art education, the unique contextual mix creates the conditions for enacting the fundamental values in art education.

    The art subject carries a tradition of image-making that pushes more theoretical syllabus content,such as image analysis, aside. The situated context influences the professional culture and, therefore,they function as a lens for selecting and translating the curriculum. Regardless of teachers' intentionsto enact the fundamental values in art education, the external context can create obstacles. The goal and result management of school leads to a focus on measurable subject knowledge and drive awayother curriculum parts such as the fundamental values, making it challenging to work with fundamental values in Art education.

    In conclusion, there are no prerequisites for realising the intentions of the fundamental values as expressed in the curriculum. Despite this, the fundamental values have a given place in Art education. Although, it is not always expressed verbally; instead, it is image-borne.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
    Download (pdf)
    spikblad
  • 9.
    Alakangas, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Brändström, Hans
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Praktiska och teoretiska examinationsformer2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Eftersom våra ämneskombinationer är så olika har vi haft möjlighet till att kunna studera vilka möjligheter som finns för att lärare ska kunna samarbeta i en ämnesövergripande examination. Våra begränsningar har varit till grundskolans senare år och lärarna som undervisar där. Intervjuer har gjorts som primär data till detta arbete och haft litteratur som sekundär data. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna skulle vilja arbeta med ämnesövergripande examinationer och tror att eleverna får vinster på detta sätt. Svaga elever och elever med dyslexi/dyskalkyli får lättare visa vad de kan. I resultatet framgår även att examinationerna i praktiska och teoretiska ämnen skiljer sig drastiskt åt. De praktiska ämneslärarna ser ofta på en längre period och på hur kunskaper och utveckling förändras över tid. De teoretiska ämneslärarna prövar oftast eleverna på ett kortare avsnitt, t.ex. en del av ett kapitel eller avsnitt i en bok. De olika ämneslärarna kan dra nytta av varandras erfarenheter och ge eleverna en helhetsinlärning för att få samhällsgoda medborgare. Det stora hindret för detta arbetssätt är tiden till att samordna ett sådant projekt men detta är något varje rektor har som ansvar att ordna. Nyckelord: Ämnesövergripande samarbete, teoretiska ämnen, praktiska ämnen, examination

    Download (pdf)
    SUMMARY01
  • 10.
    Albing, Ola
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Musiklärares syn på elevinflytande: en komparativ studie mellan Sverige och Nya Zeeland2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland. Mina frågeställningar är; vad anser lärarna om elevinflytande i sin planering?, Hur menar de att det påverkar deras undervisningspraktik?, Hur har de tolkat sitt lands läroplan när det gäller elevinflytande? Jag har studerat vad tidigare forskning, undersökningar och projekt säger om synen på elevinflytande. Jag har också intervjuat fyra musiklärare, två från Sverige och två från Nya Zeeland och då använt mig av en kvalitativ intervjuform. Jag har även gjort observationer på min praktikskola på Nya Zeeland. Resultaten från min undersökning visade enligt min tolkning att elevinflytande har en större plats i den svenska undervisningen i jämförelse med Nya Zeelands. Detta konstaterade jag utifrån intervjuer, observationer och innehållet i ländernas läroplaner. Elevinflytandet visade sig mest i elevernas möjlighet att välja ensemblelåtar. En slutsats blev därför vikten för lärare att se andra möjliga områden för elevers inflytande.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Alexis, Ida Salina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Äntligen Bild!: En studie om motiverat lärande i skolan genom ämnesintegrering av bildämnet2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna magisterstudie är bildämnet i fokus för elevers motivation vid integrationen mellanämnena bild och svenska. Studien syftar till att ge fördjupade kunskaper om hur elever iskolans yngre åldrar upplever motivation vid ämnesintegrering. Begreppet ämnesintegrationinnebär att olika ämnen samverkar med varandra i syfte att sammanfoga skilda delar till enhelhet.Undersökningen inspireras av en fenomenologisk och hermeneutisk forskningsansats. Genom kvalitativa semistukturerade intervjuer synliggörs ett elevperspektiv med fokus på känslor ochupplevelser av motivation vid ämnesintegrerad undervisning. Empirin består avgruppintervjuer, som är riktade mot fenomenologins livsvärldsintervju med 15 elever i åk 2,samt analyser av data från deltagande observationer och fältanteckningar frånämnesintegrerade lektionstillfällen.Fyra huvudteman kring motivation visar sig tydligt framträdande i studien utifrånresultatanalysen. Vikten av att lärandet sätts i ett sammanhang, Vinsten med att det finns entydlig mottagare, Möjligheten att som elev få vara medbestämmande, Ett helhetsperspektiv pålärande. Med hjälp av dessa tematiseringar kan resultatet från forskningsstudien svara på deämnesdidaktiska frågorna kring vad, hur och varför elever och deras motivation kan påverkasav ämnesintegrering genom bild i undervisningssituationer. Undersökningens slutliga utfallvisar på att elevers upplevelser av motivation kan innefatta ett starkt samband mellan, känslor,rörelse och kommunikation. Studien ger läsaren även vidare kunskaper om hur motivation kanupplevas och kännas ur elevernas synvinkel. Min förhoppning har varit att med hjälp av dettaperspektiv finna och tillföra ny kunskap, vilket den har visat sig göra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Almlöf, Ida
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Sjöholm, Sannah
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    ”Du kan ju tolka den tillförbannelse”: En intervjustudie om hur lärare i hem- och konsumentkunskap tolkar och realiserar kursplanen i ämnet.2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Syftet var att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap resonerade kring tolkningsarbetet av kursplanen, vilka motiv som ligger bakom hur ämnesinnehåll prioriteras samt vilka faktorer som påverkar lärares sätt att tolka och realisera kursplanen. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sex lärare i hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Det framkom att visst ämnesinnehåll kommer i kläm i undervisningen medan andra gavs mer utrymme. Generellt sett verkade den praktiska matlagningen vara ett dominerande inslag i undervisningen, med risken att annat ämnesinnehåll blev lidande. Fyra teman identifierades: ”Planering av undervisning kräver tolkningsarbete av kursplanen”, ”Motiv som ligger till grund för att visst ämnesinnehåll prioriteras i undervisningen”, ”Svårigheter med att realisera specifika ämnesinnehåll” och ”Kollegialt samarbete underlättar planering och genomförande av undervisning”. Lärares behov av att prioritera bland ämnesinnehållet verkade leda till att vissa innehåll hastades igenom, eller i värsta fall utelämnades helt. 118 undervisningstimmar i ämnet upplevdes inte tillräckligt för att inrymma ämnets innehåll på ett tillfredställande sätt. Kursplanens formuleringar verkar även öppna upp för tolkning, oönskade skillnader skulle kunna minskas med fortbildning och diskussion med ämneskollegor. Ökad undervisningstid och vägledning i tolkningsarbetet skulle kunna gynna likvärdigheten i skolan och öka elevers möjlighet till måluppfyllelse. Mer tid i ämnet och ökad satsning på kollegialt arbete skulle kunna leda till positiva effekter, både på individ och samhällsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Almquist, Sara
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Från nyproducerat till textilavfall - en hållbar förändring i skolslöjden?: En undersökning om textilt återbruk och hållbarhet2013Student paper other, 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper has been written to find out how textile sloyd teachers and staff at second hand shops approach the thought of switching all of the brand new materials used in school sloyd today to textile waste. The research questions are about pros and cons with this idea in schoolpractice. Three sloyd teachers and three secondhand shop staffs has been interviewed. Sustainable developement has been focus in the essay and both economic, ecological, social and cultural aspects has been taken into consideration. The conclusion is that the subject is very complex and it is hard to give a clear solution on how textile waste in schools could be handled the best way. However it has emerged that schools have other missions that might be even more important to highlight than taking care of textile waste. Focus in textile sloyd can concentrate more on pupils responsibility for the textile they buy and take good care of their clothes, towels and curtains.

  • 14.
    Andersson, David
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Självkänsla och slöjden: En studie i slöjdlärares förståelse av begreppet självkänsla och deras metoder i arbetet med självkänsla hos elever2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 15.
    Andersson, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Thörnqvist Gottschalk, Barbro
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Balans mellan estetiskt - praktiska och teoretiska ämnen i grundskolan: För optimal inlärning och utveckling av hjärnans alla resurser2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del. Vi ville ta reda på rektorers uppfattning av en balanserad undervisning kontra kraven på godkänt betyg i svenska, engelska och matematik som ger behörighet till gymnasiet. Två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna ansåg att deras skolor hade balans mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, medan en tredjedel menade att det fanns en obalans. Alla tyckte att det var viktigt att skolan kunde erbjuda en balans mellan dessa ämnen. Lite mer än hälften av de tillfrågande tyckte att de var insatta i/visste något om hjärnans inlärningsprocess och minnesfunktion. Rektorerna ansåg att det fanns en statusskillnad mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen. Vad som också gick att utläsa från enkätresultatet var att rektorerna ser med oro på den skolpolitiska utvecklingen där kraven på mätbara kunskaper ökar på bekostnad av de estetiskt - praktiska ämnena.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Andersson Fernold, Lena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Reggio Emilias filosofi: en inspirationskälla2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia. Dessa center erbjuder bland annat fortbildningskurser till kommunens pedagoger. I intervjuerna berättar pedagogerna om sitt förhållningssätt och sin syn på förskolans läroplan utifrån verksamheten och/eller Reggio Emilias filosofi. Min slutsatts är att oavsett hur uttalad inspirationen av filosofin var, hade förskollärarna i stort samma förhållningssätt och barnsyn. Samtliga hade sett över förskolans miljö och anpassat den efter barnens förmågor samt såg pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i arbetet med barnens läroprocess och för verksamhetens utveckling. Läroplanens inspiration av filosofin kan vara en av anledningarna till att pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är likartade oavsett hur mycket de ansåg sig inspireras av filosofin och vilken kommun verksamheten låg i.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Andersson, Isabella
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Alm, Elin
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Samarbetsavtryck: en studie om hur marknadsföring utformas efter jämställdhetsmål2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivåer från lärare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnå de statliga och kommunala jämställdhetsmålen. Utgångspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. Där skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jämställdhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgångpunkt har vi analyserat bild och text i två gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet är kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehåll. Vi har sedan gjort en komparativ analys med dessa gymnasieprograms broschyrer i centrum. De värderingar och attityder om kön och vad man egentligen har gjort och gör för att motverka könsbaserade gymnasival har varit i fokus. Därefter har vi intervjuat det ena programmets verksamhetsled med två lärare, rektor, studie och yrkesvägledare och gymnasieförvaltning som representanter för verksamheten. Vi har koncentrerat oss på hur den aktuella verksamheten samarbetar med jämställdhetsfrågor och hur och om de därmed utformar sin marknadsföring utifrån jämställdhetsmål. En viktig slutsats av vårt arbete är att det finns brister i samarbetet mellan de olika verksamhetsnivåerna och att det påverkar jämställdhetsarbetet, både i marknadsföringen och slutligen i gymnasieförvaltningens mål att motverka könsbaserade gymnasiprogramval.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Andersson, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Hållbar utveckling på slöjden: Nyutbildade slöjdlärare om hållbar utveckling på skolslöjden2015Independent thesis Basic level (university diploma), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det. Även de tre diskurserna miljödiskursen, slöjddiskursen samt skoldiskursen undersöktes i resultatkapitlet. I diskussionskapitlet undersökte jag sedan vilka av nämnda diskurser respektive tema kunde tänkas tillhöra. Jag föreslog därefter tänkbara orsaker till detta. De diskurser jag använde mig av var skoldiskursen, slöjddiskursen samt miljödiskursen. De slutsatser jag drog var att det finns sådant som tyder på att skolslöjden genomgår en förändring. Dels tycks skolslöjden vara på väg att få teoretiska inslag och dels tycks den gå en mer miljövänlig framtid till mötes. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Andersson, Sofie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    ”DET FINNS ETT ÄMNE SOMELEVERNA FÅR VÄLJA I OCHDET ÄR SLÖJD”: En studie av slöjdlärares upplevelserkring val av materialinriktning islöjdämnet.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om varför skolor har slöjdval och på vilketsätt lärare upplever slöjdvalets påverkan på slöjdundervisningen. Studien genomfördes meden metod av kvalitativ ansats där fem stycken intervjuer gjordes med slöjdlärare verksamma i grundskolans senare år på skolor där elever ges möjlighet att välja materialinriktning. Frågeställningarna som guidade mig under arbetets gång var: 1. Varför har skolor slöjdval och hur motiveras detta? 2. Vilka för- och nackdelar upplever slöjdlärare med slöjdvalet? 3. Vilka förutsättningar för undervisning i slöjd skapas av slöjdvalet? Huvudresultaten var att tradition är orsaken till varför skolor genomför vad slöjdlärare kallar för slöjdval i grundskolans senare år. Slöjdvalet upplevs av de intervjuade slöjdlärarna sompositivt, likaså av eleverna. De främsta fördelarna med val av materialinriktning visade sig vara:- Mer motiverade och drivna elever- Högre måluppfyllelse och betyg hos eleverna- Ett mer varierat yrke för slöjdläraren- Bättre arbetsmiljö i slöjdsalen. De mest påtagliga nackdelarna menade slöjdlärarna vara dels ojämna grupper i förhållande tillbåde storlek och kön, dels att konflikter kunde uppstå mellan lärarkollegorna samt mellan lärare och elev. Fortsättningsvis visade resultaten att slöjdvalet har påverkan och påverkas av 5 olika ramfaktorer: Tradition, gruppen, rummet, tiden och styrdokument.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Andresen, Anneli
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Sen får man bara göra så gott man kan: En undersökning av covid-19 pandemins påverkanpå trä- och metallslöjdslärares undervisning.2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under Covid-19-pandemin har den svenska grundskolan varit öppen. Lärarna har riskerat att bli smittade på jobbet. Studien undersöker hur trä- och metallslöjdslärare har åtgärdat slöjdsalen pågrund av pandemin, och hur lärarna har känt kring att bli utsatta för smitta och hur det påverkar elevernas möjligheter till lärande. Jag har intervjuat fem slöjdlärare, transkriberat intervjuerna och sorterat dem efter teman. Slöjdlärarna har inte gjort något för att hindra smitta i slöjden, och känner sig inte oroad över att blir smittade själva. Vidare undersökningar visar att det inte är riktigt så enkelt. Lärarna är oroliga över om det blir rättvis bedömning, att ge eleverna möjligheter att lära, speciellt vid distansundervisning. Olika typer av kommunikationer är viktigt i trä- och metallslöjd. Med fysisk distans, faller flera av kommunikationsformerna. Uppe på det har slöjdlärarna en tuffare arbetsdag med mer arbete och oro än innan. Kommunikationen med rektor har varit bra, men slöjdlärarna tycker det är omöjligt att översätta restriktionerna till verklighet. Slöjdlärarna hade två val: axla alla diskussioner och extra arbete för att hindra smitta, som resulterar i att eleverna har lägre möjlighet för att lära. Eller inte göra något för att förhindra smitta, men resultatet att eleverna lär sig som förut, men slöjdlärarna själva riskerar smitta. Alla intervjuade lärare valde det sista

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Anna-Maria, Mikkonen
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    VAD ÄR MÖJLIGT MED 5 TRASIGA GITARRER, 23 MARACAS OCH EN TRIANGEL?: Ett examensarbete om likvärdig musikundervisning i grundskolan.2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay is a qualitative study whose purpose is to describe and understand the views of Principals and music teachers on the importance of framework factors for equivalent music education. The study has a hermeneutic approach and is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The questions are based on the influence of framework factors on students' knowledge development in the music subject, in relation to equivalence. The research on which the study is based deals with equivalence in primary school and curriculum theory. The researcher has used literature in the form of the compulsory school curriculum, dissertations, scientific articles, and other publications.The study includes a principal from the middle of Sweden and two music teachers from the south of Sweden. All participants worked at different schools in different municipalities. All schools were high school schools with student enrolment from various middle schools within the municipality. The interviews were recorded and analysed from a framework factor theoretical perspective. The result did not provide clear answers but suggests that music teachers have a consensus that framework factors affect students' opportunities for knowledge development based on the curriculum guidelines. In this discussion, the author problematizes the preconditions for equivalent music education in primary school based on previous research in equivalence with a framework factor theoretical perspective. Factors that appear are lack of classrooms adapted and equipped for music lessons due to financial conditions, the school's organization, management, and culture and norms at each school.Key

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Antonsson, Emilia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bilden av kreativitet: En studie om högstadieelevers syn på kreativitet2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning handlar om att ta reda på hur elever i årskurs nio anser vad kreativitet kanvara. Hur gestaltar elever kreativitetsbegreppet i ett bokomslag? Vad berättar elevers bilder ochtexter om kreativitetsbegreppet via bildsemiotisk analys och diskursanalys? Dessa frågeställningarhar besvarats av tre elever utifrån en uppgift som jag skapat som handlade om att skapa ettbokomslag till en bok som skulle handla om kreativitet. Efter att eleven gestaltat sin syn påkreativitetsbegreppet skulle hen beskriva i text hur hen tänkt kring sin gestaltning. Materialet harsedan analyserats av mig genom bildsemiotisk analys och diskursanalys för att ta reda på elevernassyn på kreativitetsbegreppet. Studiens resultat indikerar på att det finns ett antal diskurser kringkreativitet i bildundervisningen såsom; kreativitet inom personen; som verb; i förändring; somfrihet; som lekfull och som del- helhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Arfwidson von Röök, Sofie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Konstvetenskap och genus i skolans bilddidaktik2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker konstvetenskapens roll för bildämnets utveckling och nutida utformning. Vad har skolan tagit med sig från konsthistorien i pedagogiken och didaktiken och hur har konstvetenskapen påverkat utformningen av ämnet? Den teoretiska utgångspunkten är grundad i feministisk konstanalys. 

    Uppsatsen har ett jämförande perspektiv, först en diskussion av hur konstsyn och inställningen till pedagogik formats under olika historiska perioder i England, Tyskland och Sverige. Därefter genomförs först en rundfråga till bildlärare och sedan kvalitativa intervjuer med sex lärare från grundskolan i Lunds närområde för att undersöka hur man arbetar idag och hur konsthistorien används i undervisningen. Ett centralt tema är kanon och genus i bildämnet. Hur kan vi förstå marginaliseringen av kvinnliga konstnärer i undervisningen?

    Intervjumaterialet visar att konstvetenskapens roll varierar mycket i undervisningen, samtidigt som det är uppenbart att det både finns sega strukturer – ett traditionellt arv – och andra sidan en öppenhet för nya experiment, där lärarens bakgrund och intressen formar undervisningen.

    Det är uppenbart att det här finns både medvetna och omedvetna urvalsmekanismer när man tar in material ur konsthistorien i undervisningen. I den traditionella konsthistorien är kvinnorna oftast osynliga. Att vara medveten om detta faktum och arbeta med att föra fram kvinnliga konstnärer i undervisningen är viktigt att tänka på för framtida forskning och för bildämnets fortsatta utveckling. En slutsats är att konstvetenskapliga perspektiv på den historiska utvecklingen kan vara viktiga redskap när eleverna ska reflektera över hur de själva och samtiden formas av historiska villkor och värderingar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Asplund, Louisa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    HAR DU HAJAT VAD VI SKA GÖRA?: En studie om elevers uppfattning om läromedel i slöjdämnet2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anledningen till att jag började skriva den här uppsatsen var att jag under mina verksamma år som slöjdlärare har blivit uppmärksammad på hur olika läromedel kan användas i slöjdundervisningen. Detta gäller både hur lärare använder läromedel som fortbildning samt hur lärarna tillverkar och använder läromedel i sin undervisning. Vidare fick detta mig att fundera på hur eleverna upplever den läromedelssituation som råder i slöjdämnet och studien landade i ett elevfokus, sex elever intervjuades via videolänk. Genom att beskriva hur eleverna har fått information om slöjduppgifternas mål och process samt redogöra för hur eleverna resonerar kring att ha en lärobok i slöjdämnet uppnåddes syftet som var att få mer kunskap om läromedel i slöjdämnet ur ett elevperspektiv. Genomgående har läroplansteori används för att skapa en ram åt studien samt att erbjuda relevanta begrepp som förklarar elevers och lärares situation. Grundad teori användes till analysen av elevernas uttalanden. Resultatet visar att de intervjuade eleverna har erfarenhet av att använda olika sorters läromedel som webbsidor, häften och bilder som inspiration. Ingen elev har dock använt någon bok som inspiration eller kunskapskälla i något slöjdarbete. Fyra av sex elever svarar att de skulle finna stöttning i en lärobok i slöjdämnet om uppgifterna fortfarande var lika fria som de är idag.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Aulik, Loona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bildämnet i ett bildintegrerat perspektiv: Förutsättningar och möjligheter i grundskolan2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv. Slutsatser av resultatet är att bildämnet välkomnas till ett integrerat arbetssätt för att bidra i kreativa, demokratiska och meningsskapande läroprocesser. Dock är det bildintegrerade arbetet inte så självklart i  grundskolans senare år som i de lägre åren på grund av faktorer i ramsystemet och på grund av bildämnets komplicerade roll, som forskare tidigare bemödat sig att kartlägga. Härmed blir lärarnas didaktiska kompetens avgörande om det bildintegrerade arbetet genomförs.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Bagge, Mons
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    FRAMTIDENS BILDLÄRARE: En studie om digital bildutbildning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens ämnesområde rör Digital Bild ur ett utbildningsperspektiv. Syftet med den här studien är att granska möjligheterna för blivande bildlärare att få kunskaper i digital bild under sin utbildning. Detta görs med tre teman innehållande forskningsfrågor som berör lärosätenas: digitala bildinnehåll, materiella resurser för digital bild och personalens kompetens i digital bild. I kapitlet Bakgrund definieras vad som menas med digital bildundervisning. Där nämns det även vad som står i vårt centrala innehåll gällande digital bild.De metoder som används i studien är semistrukturerade intervjuer samt dokument-analyser för de tre större universiteten som utför bild-lärarutbildningar i Sverige. Dessa är Umeå Universitet, HDK Valand Göteborg och Konstfack i Stockholm. Informanterna är tre insatta lärare i digitalt bildinnehåll för de tre nämnda lärosätena.De tre lärosätena studeras utifrån en modifierad version av ramfaktorteori där utrustning, programvara, personal och tidsramar för digital bildundervisning studeras. Resultat som har kommit fram visar att de lärosäten som undersöks är väl förberedda för digital bild. Digital Bild framträder i resultatet som något som kan utgöra en permanent del av den framtida Bildundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Bengtsson, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    ”What a journey”: Ett autoetnografiskt utforskande av att använda AI-stöddaverktyg under engestaltande process2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle talas det dagligen i media om AI, både som hot och möjlighet, och det kommer nya verktyg och AI-stöd hela tiden. Men hur är det att faktiskt använda dessa i en gestaltande process? Vilka frågor och problem möter jag som kreatör när jag vill använda mig av AI-stödda verktyg? Kan jag lita på resultatet som jag får från verktygen? Kan jag lita på leverantörerna och de resultat som produceras. Är resultaten representativa, inkluderande och faktabaserade eller behöver jag kritiskt granska och bedöma dem? Genom att ha använt mig av AI-stödda verktyg under en gestaltande process, där jag skapat en berättelse som har visualiserats och sedan tonsatts, så har jag undersökt hur dessa verktyg har påverkat mitt gestaltande och samtidigt undersökt vilka risker och problem som kan vara associerade med användandet av dessa AI-stödda verktyg. Resultaten visar att även om det snabbt går att nå resultat i den gestaltande processen, så är det flera frågor vi behöver ta ställning till.

    Fulltekst (pdf)
    bilaga
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Berg, Lisa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Konstens roll i bildämnet: ett försök att belysa och ställa relevanta frågor2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen. Undersökningen gav att bildlärarna upplevde att eleverna har svårigheter att ta till sig konst. Att konsten befinner sig långt ifrån elevernas livsvärldar. Många av bildlärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens eller/och resurser att genomföra en undervisning som handlar om samtidskonsten. En slutsats som kunde dras var att bildlärarens uppfattning om konst och tolkning av kursplanen blir betydande för konstens roll i bildämnet i praktiken. Frågor som följde av undersökningen var bland andra: Om en viss del av samtidskonsten, den som inte behandlar bilder, egentligen hör till bildämnets ansvar?Ska bildämnet vara ett bildspråkligt ämne med hantverk och bildgrammatik i fokus eller ett ämne där användandet av bilder i allmänhet är kärnan?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Berg, Marlene
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Hållbar utveckling i textilslöjden: en undersökning om hur några textillärare arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar. I slöjdämnet utvecklar eleven sin förmåga att göra medvetna val, samt en handlingsberedskap inför det dagliga livet. I slöjdprocessen, ifrån idé till färdig produkt ingår aspekter som ekonomi, miljö, resurshushållning, kultur och jämställdhet, vilka alla är viktiga delar inom hållbar utveckling. Genom aktiv problemlösning övar sig eleven att tänka konstruktivt och att se situationer ur ett helhetsperspektiv, vilket är centralt i frågor om hållbar utveckling. Tio lärare i grundskolan deltog i enkätundersökningen som speglar hur lärarna arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Utifrån detta kan det konstateras att de flesta av lärarna försöker att medvetet införliva de olika aspekterna av hållbar utveckling i utbildningen. Då alla lärare har begränsade kunskaper inom ämnet har detta resulterat i svårigheter att få en tydlig koppling mellan de olika aspekterna i hållbar utveckling. Den övervägande delen av textillärarna har, inom lärarutbildningen, deltagit i en kurs i återbruk där hållbar utveckling bland annat har belysts i diskussioner. Lärarna anser att en ökad och bredare fortbildning behövs för verksamma lärare i skolan. Främst behövs kunskaper om hur utbildningen ska utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Berger, Anneli
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Vårt uppdrag som lärare: En studie om lärares roll i undervisningen2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    examensarbete
  • 31.
    Berglöf, Staffan
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Slöjdmaterialens miljöpåverkan: Trä- och metallslöjdlärares beskrivningar av undervisning och bedömning2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att öka kunskapen om hur undervisning kring slöjdmaterials miljöpåverkan i trä- och metallslöjd utformas och elevers kunskaper bedöms för att främja kunskaper om hållbar utveckling. De frågeställningar som formulerades för studien var: Hur beskriver slöjdlärare att de arbetar med materialjämförelser ur miljösynpunkt i sin undervisning? och Hur beskriver slöjdlärare att de bedömer elevernas kunskaper inom slöjdmaterialens påverkan på miljön? Studien utgår från ramfaktorteori som kommer att användas för att få perspektiv på både hur slöjdlärarnas uppfattning ser ut samt hur det kopplas till bedömningen av elevernas kunskaper i ämnet. Metoden har varit kvalitativ och semistrukturerade respondentintervjuer har använts för datainsamling. Intervjuerna genomfördes via Google meet och transkriberades samt analyserades därefter. Resultatet visar att respondenterna beskriver att undervisningen kretsar kring de material som eleverna vanligtvis använder, exempelvis furu och återbrukat material. Bedömningen sker främst genom elevernas skriftliga reflektioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Department of Health, Education and Technology, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Dahlbäck, Ann-Charlotte
    Svensby and Böle School, Piteå Municipality, Sweden.
    Hagström, Anna-Karin
    Music & Dance School, Piteå Municipality, Sweden.
    Viklund, Sara
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Leading with care: four mentor metaphors in collaboration between teachers and researchers in action research: (Translated from the Swedish and revised by the authors)2023Inngår i: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Mentoring is a central aspect of action research processes and raises ethical issues concerning roles and responsibilities, particularly when teachers and researchers collaborate. The purpose of the study is to explore mentoring and the roles of mentors in action research from an ethical stance. The theoretical basis is the philosophy of care ethics developed by the American educational philosopher, Nel Noddings. Participants in the study included one researcher and three teachers with experience serving as mentors in action research. Data collection included written reflections and collegial conversations on mentoring. Thematic analysis and the domain interactional model were used in the analysis, where four mentor metaphors in action research emerged: the gardener, the shepherd, the teacher and the bridge-builder. All roles can be practiced at the same time; sensitivity determines when a mentor moves in and out of different roles. The study finds that care ethics can contribute to an increased understanding of mentoring as something situated and relational, where a symmetrical approach between mentor and mentee is emphasized. The goal of mentoring should not be to treat everyone equally, but instead to build relationships on the individual level in order to establish mutual trust based on individual needs. The study shows that the four mentor metaphors can serve as a useful tool for critical reflection on the complexity of the mentor role and accordingly, the renegotiation of stereotypical mentor roles in relation to the quality of teaching.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå tekniska universitet .
    Erixon, Per-Olof
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Professional and academic knowledge in teachers' research: an empowering oscillation2019Inngår i: European Educational Research Journal, E-ISSN 1474-9041, Vol. 19, nr 6, s. 587-608Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, we study the academisation of the teaching profession in Sweden, which follows contemporary trends in other Nordic and European countries. The specific aim was to analyse 14 reports written by researching teachers enrolled in a master's programme to investigate how they perceive, interpret and value academic and professional knowledge. The conceptual framework comprises theories concerning academic literacies and knowledge structures. The report analysis focussed on scope, aims and research questions, and how the researching teachers related to teacher knowledge and academic knowledge, normativity and a critical approach. After a preliminary analysis, the researching teachers were invited to participate in the analysis, giving their contextual understanding. The study indicates that the reports were based on empirical data and situated in a professional context, with the aim of exploring and understanding professional issues in relation to research, national policies and professional teacher experience. Report orientation was deeply nourished by teacher knowledge. The researching teachers' contextual knowledge both benefitted and challenged academic knowledge and vice versa, with the ambition to improve practice. Accordingly, the teachers' contextual knowledge can deepen the understanding of a research phenomenon. There was an empowering oscillation between teacher knowledge and academic knowledge in the teachers' research.

  • 34.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Erixon, Per-Olof
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Relationen mellan vetenskaplig kunskap och praktisk lärarkunskap2021Inngår i: Skola på vetenskaplig grund i praktiken: Akademisering av lärares arbete / [ed] Ulrika Bergmark & Kristina Hansson, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 109-127Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet presenterar vi analyser av akademiska texter som lärare skriver inom ramen för sin magisterutbildning. Vi fäster särskild uppmärksamhet vid hur lärare i sitt akademiska skrivande förhåller sig till egna förvärvade och beprövade kunskaper å ena sidan och vetenskaplig och teoretisk kunskap å den andra.

  • 35.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Graeske, Caroline
    Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Praktiknära forskning i förskola och skola: undervisning, forskning och utveckling i samverkan2022 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Teman som tas upp i boken är:

    • Initiering av praktiknära forskning

    • Genomförande av praktiknära forskning

    • Dokumentation och analys i praktiknära forskning

    • Kommunikation och spridning av lärdomar

    • Hållbarhet bortom ett projekt

    Praktiknära forskning i förskola och skola – undervisning, forskning och utveckling i samverkan vänder sig till lärare och rektorer inom alla skolans stadier, från förskola till vuxenutbildning samt till forskare och lärarutbildare. Boken kan användas som inspiration i konkret arbete med praktiknära forskning i samverkan mellan lärare, rektorer och forskare.

  • 36.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Kassfeldt, Anna
    Luleå kommun, Luleå, Sverige.
    Viklund, Sara
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen. Piteå kommun, Piteå, Sverige.
    Westerlund, Stina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Wiklund, Christina
    Piteå kommun, Piteå, Sverige.
    Wikström, Linda
    Piteå kommun, Piteå, Sverige.
    Ett forsknings- och utvecklingsteams arbete i uppstarten: en balansgång mellan behov, krav och förväntningar2023Inngår i: Forskning och utveckling i förskola och skola, ISSN 2004-3635, Vol. 2, nr 1, s. 32-48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankrings- arbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Bergmo-Prvulovic, Ingela
    et al.
    School of Education and Communication, Jönköping University, Sweden.
    Hansson, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen. Piteå kommun.
    Governance of theachers´professional development and learning within a new career position2019Inngår i: Dyskursy Młodych Andragogów, ISSN 2084-2740, Vol. 20, s. 157-178Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2013, the Swedish government introduced a career reform for teachers (SFS 2013, p. 70) that established two new career-track positions, namely, lead teachers and senior subject teachers. This study analyses the process of integrating this career reform into the Swedish school system in its early stage and focuses on lead teachers’ professional development and learning when trying to interpret and translate this new career position in their daily working life. The study explored teacher´s ideas, strategies and actions to govern themselves in relation to the demands for research and proven experience within the career reform, as well as their underlying views of career. For the empirical data collection, we interviewed twelve lead teachers. The analysis of the data generated four different governmentalities that these teachers used to govern themselves when trying to handle the career reform in their practices: the school developer, the process manager, the subject specialist and the involuntary careerist. Teachers relate their rationalities to different career discourses where organizational, individual and professional discourses are prominent to various degrees. Furthermore, underlying representations of career relate to both hierarchical views, and to a perspective of exchange. In addition, two new representations of career emerged: career as a non-hierarchical or equal level position, and career as a sorting tool. The results indicate that lead teachers have found themselves caught in tensions between multifaceted meanings of career, research-based education, and personal and organizational pressures associated with the intentions of the career reform

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Bern, Pernilla
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Estetiska läroprocesser i förskolan: mer än ett pedagogiskt verktyg?2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Estetiska läroprocesser i förskolan är någonting som det ofta talas om i skolvärlden och på lärarutbildningen. En estetisk läroprocess kan beskrivas som en kreativ och sinnlig process med en gestaltande estetisk form. Somliga menar på att användandet av estetiska läroprocesser hjälper barnen med att komma till självinsikt, samt bidrar till att barn blir mer analytisk medvetna genom reflektion. Estetiska läroprocesser lär barn att kritiskt sortera tankar och att göra analyser av sina egna tankebanor. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om förskollärarna använder sig av estetiska läroprocesser i förskolan, samt om estetiska läroprocesser ingår i förskollärarnas kunskapssyn. Jag har i min studie utgått från tre frågeställningar för att få en fördjupad insikt i hur verksamheten ser ut. Mina frågeställningar berör personalens syn på användandet av estetiska läroprocesser. Vidare syftar mina frågeställningar till att undersöka hur estetiska läroprocesser påverkas av personalens kunskapssyn samt miljöns betydelse i samband med det faktiska utövandet av de estetiska läroprocesserna. Min studie bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Deras tankar kring estetiska läroprocesser redogörs i mitt arbete och ställs i förhållande till tidigare forskning kring kunskap, lärandemiljöer samt estetiska läroprocesser. Ett resultat av min studie visar på att estetiska läroprocesser inte är något entydigt och lättdefinierat begrepp samt att användandet av dessa läroprocesser varierar. Min studie visar också på att den pedagogiska miljön i förskolan både kan bli ett hinder eller fungera som en förutsättning för estetiska läroprocesser.

  • 39.
    Berntsson, Rebecka
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Slöjd - ett gemensamt ämne?: En studie av ramfaktorers inverkan på slöjdens organisation.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ämnet slöjd skrivs fram som ett gemensamt ämne enligt den nu gällande läroplan, men som i praktiken är uppdelad i två slöjdinriktningar. Traditionens makt är stor över hur slöjdundervisningen skall mötas och bearbetas. Syftet med studien har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar vid högstadieskolor som i organisationen av slöjdämnet suddat ut gränserna mellan materialinriktningarna textilslöjd och trä- och metallslöjd. Syftet har studerats genom frågeställningarna: Hur beskriver lärare att det kollegiala samarbetet fungerar i det gemensamma slöjdämnet i relation till planering, undervisning och bedömning? Vilka ramfaktorer styr detta samarbete och hur inverkar det organisatoriskt på utformandet av det gemensamma slöjdämnet? Studiens empiri har sin grund i kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare som arbetar med slöjd som ett ämne. Det kollegiala samarbetet och slöjdundervisningen påverkas organisatoriskt av olika ramfaktorer, påverkas både positivt och negativt. Slöjdlärarna har beskrivit olika faktorer och situationer i sitt samarbete som har gjort att de befinner sig där de är med sitt kollegiala samarbete. Resultatet i studien har visat att ramfaktorer som tid har en stor inverkan på samarbete mellan slöjdlärarna, påverkan på hur lärarnas schemapositioner och gemensamma planeringstid ser ut. Samt påverkan på faktorer som hur stora elevgrupper man möter och slöjdsalarnas placering i förhållande till varandra.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Bertling, Pontus
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Wennerberg, Martin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    GEHÖRS- OCH MUSIKLÄRA: – vad ska vi med det till?2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien utforskar elevers och lärares syn på gehörs- och musiklära på estetiska programmets musikinriktning, med fokus på uppfattningar om gehörsundervisning, musikteori och ämneskunskapernas användbarhet. Studien tar sin utgångspunkt i fenomenografin och sätter elevers och lärares upplevelser i centrum. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer från fyra olika gymnasieskolor, hälften med lärare och hälften med fokusgrupper av deras elever. Resultatet indikerar att elevernas uppfattning av gemu-ämnets användbarhet är kopplad till hur väl de kan knyta ämnesinnehållet till det egna musicerandet och musikskapandet. Kopplingen mellan undervisningen och elevernas musikaliska sammanhang förefaller påverkas av vilka genrer och funktioner de uppfattar att musikteorin omfattar samt hur de kan knyta undervisningsinnehållet till sina instrument. Analysen belyser skillnader mellan att uppfatta teoretiska modeller som verktyg för specifika uppgifter och som principer med bredare användningsområden. Den visar dessutom att gehörsundervisning får funktionen att koppla de teoretiska modellerna till den klingande musiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Billström, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Gunnarsson, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bildens betydelse för barns/elevers skrivutveckling: hur bilden kan påverka som ett hjälpmedel för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt – muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Skolan skall ge varje elev rika möjligheter att utveckla sina möjligheter att kommunicera så att varje individ får tilltro till sin språkiga förmåga (Lgr-11, s. 9).

     

    Eftersom praktiskt taget all verksamhet i skolan förutsätter läsande och skrivande, blir det snart svårt för den som inte redan tidigt läser och skriver. I vår undersökning använder vi oss av litteraturstudier och vänder oss till specialpedagoger som dagligen arbetar med barn/elever som har läs- och skrivsvårigheter för att vidare undersöka hur dessa använder bilden som hjälpmedel. Det vi tar upp i studien är barns tidiga bildskapande, samt bild- och textförhållandet som handlar om hur barn förhåller sig och använder sig av bilder, samt bildens relation till texter i olika kontexter. Begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter behandlas. Reggio Emilias filosofi med sina estetiska läroprocesser i praktiken lyfts fram som en alternativ metod och problematiseras. I läroplanen för förskolan står det att arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Studiens resultat visar på att den största skillnaden ligger hos pedagogernas värdering av bildens funktion, men att bilden är ett viktigt hjälpmedel för barn som skall lära sig läsa och skriva.

    Fulltekst (pdf)
    Bildens betydelse för barns/elevers skrivutveckling
  • 42.
    Björk, Annika
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    ATT VÄXA SOM LÄRARE: En kvalitativ intervjustudie om textilläraresupplevelser av möjligheten till fortbildning2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöka textillärares uppfattning av sina möjligheter till fortbildning. Data har samlats in genom intervjuer med fem behöriga textillärare, undervisande i olika årskurser i grundskolan vid fyra grundskolor i en mellanstor kommun i Västsverige. I resultatet framgår avsaknaden av ämnesbaserad fortbildning som stor, att allmän fortbildning upplevs prioriteras på arbetsplatserna och att ramfaktorer som tid och pengar påverkar utbudet av fortbildning. Analysen av studiens resultat och tidigare forskning visar en komplicerad bild där det inte tydligt framgår vem det är som har ansvaret för fortbildning eller vilka rättigheter och skyldigheter lärarna har

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Björö, Henning
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Sjöstedt, Lars
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Digitala hjälpmedel i slöjden: Hur elever uppfattar digitala instruktioner i trä- och metallslöjdsundervisningen2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna anser att detta är till hjälp i deras lärande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av två instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet täljning, dessa är konstruerade och presenterade för två grupper av informanter. Informanterna är från olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet är insamlat via observationer och enkätfrågor. All data är analyserad utifrån hermeneutisk teori där både helheten och detaljerna har tolkats. Studien visar att majoriteten av informanterna upplever arbetet med digitala instruktionsfilmer i slöjdsundervisningen som positivt och givande. De slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att användningen av inspelade instruktioner i slöjdsundervisningen är ett bra sätt att förmedla kunskaper och tekniker till elever i grundskolan. Att enbart använda inspelat material visar sig svårt, det är mer givande att använda instruktionerna som ett komplement till klassisk undervisning.

    Fulltekst (pdf)
    Digitala hjälpmedel i slöjden
  • 44.
    Blagov, Polina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    KAMERAÖGA: Hur subjektiv kamera påverkar berättandet i filmen2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The main goal of this study is to investigate how different camera angles affect the sentiment reflected by a film. I also aim to demonstrate how a subjective camera can be used as a method for narrating a film. In combination with this, I also specifically analyze how the camera angles reflect the power relations between characters in the film and how it affects the emotional expression as well as the film language. This project relies on several original videos that I have created using mobile phone, and I test the subjective camera as well as different angles to demonstrate my ideas. Through this work I aim to enhance our general understanding of visual expression created by a subjective camera and how the use of new technology in the era of an ongoing societal change will drive the future of films, their expression and influence on the viewers and general society.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Bockholt, Kajsa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Marie, Sjöberg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    "Man måste du överleva också": En kvalitativ studie om slöjdlärares upplevelser av slöjdvalets borttagande2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka erfarna slöjdlärares upplevelser om hur upphävandet av slöjdvalet på högstadiet har påverkat slöjdundervisningen. Studien genomfördes med den kvalitativa intervjun som metod och utgick ifrån tre frågeställningar;Vad finns det för upplevda effekter med att eleverna inte får välja materialinriktning i högstadiet? Vad uppger lärarna som skäl till slöjdvalets borttagande? Vilka ramfaktorer styrslöjdvalet? Huvudresultatet visade att det främst är ramfaktor Gruppen och den ojämna gruppstorleken samt arbetsbelastningen hos slöjdlärarna som styrde slöjdvalet och var anledning till slöjdvalets borttagande. Slöjdlärarna i studien upplevde framför allt positiva effekter när eleverna har båda materialinriktningarna i högstadiet. Den negativa effekt som visade sig i studien var att elevernas möjlighet till fördjupning inom materialinriktningarna minskas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Bodil, Johansson
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan: Hur ett arbetslag tolkar, översätter och genomför systematiskt kvalitetsarbete i praktiken2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur ett arbetslag i förskolan pratar om systematiskt kvalitetsarbete samt vilka konstruktioner av det systematiska kvalitetsarbetet som skapas i dessa samtal. I studien deltog ett arbetslag med förskollärare och barnskötare från en kommunal förskola via en fokusgruppsintervju och tre observationer av arbetslagets gemensamma planeringar. Resultat visar att genomförandet av policy i förskolan är en invecklad process där det krävs att de deltagande pedagogerna inte bara tolkar policy som skollag och läroplanen för förskolan, utan också att de måste göra dessa tolkningar till sina egna innan de kan applicera tolkningar i verksamheten. Lika så visar analysen av pedagogernas samtal att i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagets praktik finns många olika former av styrning och styrningsmekanismer. Dessa styrningsmekanismer formar arbetslagets möjligheter att tolka, översätta och genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan resultatet förklaras genom att pedagogerna styr och blir styrda av de olika former av policy som finns kring ämnet systematiskt kvalitetsarbete och att detta påverkar vilka konstruktioner av systematiskt kvalitetsarbete som kan skapas av arbetslaget.

    Fulltekst (pdf)
    Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
  • 47.
    Bohman, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    What is music education?: discursive construction and legitimisation of theory and practice in a Swedish upper secondary school2024Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall purpose of this thesis is to describe and discuss the discursive constructions and legitimisations of Music and Music theory in Swedish upper secondary school context. Thereby, this thesis is part of the construction and debate concerning theory vs practice in Music education. 

    The study is based on classroom observations and interviews with teachers and students. The study is conducted during two consecutive autumn semesters, where the first autumn observations are conducted in the Music subject Ensemble, and the second semester in the Music theory subject Aural skills and music theory as well as Ensemble. The results and analysis show that Music and Music theory are predominantly differently constructed, through the discourses permeating the courses within the subjects. Ensemble, as a Music subject, is constructed through musical practice, and only activities that are not directly related to playing – as an activity – need legitimisation, whereas Music theory as a subject appear as continuously legitimised through its connotations to the Music subject. The Ensemble course is constructed as the nucleus around which other parts of the education pivots, including courses in Music theory. 

    Through the analysis of events, event series, regularities and condition of possibility (Foucault, 1970), present thesis demonstrates that expressions of resistance and challenge for the regulatory discourses within the two subjects endure. However, discourse flexes and bends though continue to permeate the regular events and thus also the condition of possibility. External context and professional culture (Ball et al., 2012), is viewed as entailing discursive rooms and views that construct both theory and practice. External context, such as genres of music outside of ensemble education, and the teachers’ professional cultures as musicians permeates the discursive construction of the ensemble subject as well as teacher identity. 

    In conclusion, Music and Music theory as subjects in upper secondary education, as they appear in the context of this study, can hence be viewed as two points on a balance-board, where the weight of discursive power vii shifts from one side to the other dependent on within which discursive (class)room they are taught. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    spikblad
    Download (pdf)
    errata
  • 48.
    Bojkowska, Malgorzata
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Att synliggöra Bildämnet för elever inom autismspektrum: Om att tillämpa estetiska läroprocesser och visuella hjälpmedel vid undervisning i ämnet Bild2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att undersöka hur de estetiska läroprocesserna tillämpas av bildlärare i bildundervisningen för elever inom autismspektrum. Centrala frågor för studien har varit vilka metoder/strategier bildlärare använder för att hjälpa elever inom autismspektrum med att skapa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser. Men även frågor om vilka lärandesituationer som främjar kunskapsinhämtning och på vilket sätt som bildlärare återkopplar till eleverna inom autismspektrum har tagits upp i denna studie. Studiens viktigaste resultat är att lärarna använder estetiska läroprocesser för att förtydliga och skapa struktur i undervisningen samt att lärarna använder olika visuella hjälpmedel för att hjälpa elever inom autismspektrum vid undervisning av ämnet Bild. Det har också framkommit i studien att lärarna återkopplar muntligt, instruerande, textbaserat och bildbaserat. Återkoppling till elever inom autismspektrum sker på samma sätt som till elever utan diagnos men den bildbaserade och textbaserade återkopplingen ansågs vara mer tydlig. I studien framkommer det att lärandesituationer som främjar kunskapsinhämtning i ämnet Bild för målgruppen bygger på tydlighet, begränsad valmöjlighet, visuellt stöd samt att utgå från elevernas specialintressen. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer och empirin har analyserats utifrån Lars Lindströms modell för estetiska lärprocesser OM, I, GENOM och MED-konst.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Boman, Alexandra
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Grupparbete som undervisningsmetod i slöjden: SLÖJDLÄRARES SYN PÅ OCH ERFARENHETER AV KOOPERATIVT LÄRANDE I TEXTILSLÖJD2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersökte hur lärare i textilslöjd tillämpar och motiverar kooperativt lärande i sin undervisning. Kooperativt lärande innebär att elever lär tillsammans och av varandra genom att arbeta som en grupp. Studien byggde på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra textilslöjdlärare som arbetar i grundskolan. Resultaten visade attlärarna anser att det finns ett traditionellt sätt att bedriva ordinarie slöjdundervisning på och att grupparbeten som stimulerar kooperativt lärande inte ingår i den traditionen utan bedrivs utanför ordinarie slöjdundervisning. Lärarna beskrev en medvetenhet om hur elevers lärande gynnas av att lära varandra liksom erfarenheter av positiva utfall av grupparbeten utanför ordinarie slöjdundervisning. Trots detta kopplade lärarna inte ihop grupparbeten med elevers individuella lärande på slöjden och såg bedömningssvårigheter och okunskap hos dem själva som hinder för att bedriva grupparbeten inom ordinarie slöjdundervisning. Utifrån resultaten finns det möjligheter att utveckla användningen av kooperativt lärande inom slöjdundervisning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Alla dessa slöjdpåsar2009Inngår i: KRUT, ISSN 0347-5409, nr 133/134, s. 16-23Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I över 100 år har elever sytt slöjdpåsar i textilslöjd. Slöjdämnets skeptiker ser det som bevis för att slöjdundervisningen är föråldrad. I själva verket är den ständigt föränderliga och till tidsandan anpassade slöjdpåsen beviset för motsatsen.

1234567 1 - 50 of 730
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf