Umeå University's logo

In this article we compare outcomes of an open-inquiry and an expository version of a chemistry laboratory experiment at university level for 190 students. The aim of the study was to investigate if these two versions would result in different outcomes depending on the students' attitudes towards learning. We used a questionnaire to find out their attitude position prior to the laboratory experiment. The outcome in the different versions of the experiment was evaluated by interviews, questions asked during the experiment and students self-evaluations. The main findings were that the open-inquiry version shows the most positive outcomes regarding learning outcome, preparation time, time spent in the laboratory and student perception of the experiment. The students with low attitude position needed more support to meet the challenge of an open-inquiry experiment, the support being a clearer explanation of the aims, and feedback from the instructor during the experiment.

To gain insight into factors associated with changes in attitude toward learning chemistry, six students who displayed major attitude changes were identified through a pre- and post-course attitude questionnaire administered to sixty-six first-year university chemistry students. Those with largest attitude changes, both positive and negative, were selected to highlight the contrast between students. The six students were interviewed; descriptions of their one-semester chemistry course experiences were analyzed to identify factors associated with their change in attitude. A positive attitude change was associated with evidence of motivated behaviour, while a negative change was linked to less motivated behaviour. Students addressed similar factors in the educational setting, but students with positive attitude changes exhibited fewer negative views of educational factors, while students with negative attitude changes showed an opposite pattern. Since the same factors, students’ perceived level of teacher empathy for their efforts at chemistry learning, affected both groups, this indicates a possibility for changes in educational setting beneficial to all students.

Podcasting is a new phenomenon in Swedish schools. This paper describes a project where the main goal is to analyze if the students’ interest in mathematics is affected if the mathematics is made accessible via podcasts and ipods. Teachers at eleven schools were encouraged to produce podcasts as a part of their mathematics teaching in school-year eight. The results indicate an increased interest in mathematics and the learning of mathematics among the students. We also found that the technical difficulties for the teachers were underestimated in the project, and that teachers had difficulties in finding time for the production of podcasts.

Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras.

I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om". Kopplingen till energifrågor uttalades tydligt av de flesta elever, men även den påtagliga kopplingen till kemi.

Min uppfattning är att undervisningen i skolämnena fysik, kemi och naturvetenskap kommer att upplevas mer intressant och begriplig om man får påbörja sin inlärningsprocess i ett konkret och stimulerande sammanhang. Skolan bör i större utsträckning engagera närsamhället i undervisningen. Det gäller att hitta nya sätt att kommunicera naturvetenskap.

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret. Barnet skall alltid vara i centrum, oavsett om det gäller en Montessoriskola eller en vanlig traditionell skola. Som lärare måste man veta hur mycket eleverna kan och förstår av ett resonemang innan man kan gå vidare i materialet. Detta är kanske mer viktigt inom kemi- och biologiundervisningen än i andra ämnen. Ett arbetsmaterial som följer Montessoripedagogiken ger eleverna ökad självkänsla och självförtroende, vilket i sin tur ökar intresset för ämnet i sig.

Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.

För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.

Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent. En stor skillnad är den högre grad av sammanhang i vilket de matematiska problemen i de nationella proven presenteras jämfört med TIMSS prov.

Syftet med denna studie är att kartlägga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartläggningen har vi kunnat synliggöra klimatet på skolan och föreslagit olika sätt att förändra detta i positiv riktning. De metoder som används i studien är kvalitativa och de består av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med föräldrar och elever från skolan. Resultaten visar bland annat att många föräldrar uppfattar rasterna som ett osäkert område för eleverna. Föräldrarna menar att det finns för få lärare ute på det stora skolområdet. Eleverna anser att det är mycket som lärarna inte ser av det som händer på rasterna. Det är dock ganska lätt att få tag i en lärare om något inträffar. Kommunikationsproblem mellan skolan och hemmet är också något som omtalas av föräldrarna. Elevernas delaktighet och inflytande är relativt begränsat. Analysen av resultatet utgår från Salutogen teori. Några slutsatser som dragits handlar bland annat om kommunikations- och informationsproblem. Andra slutsatser pekar på att skolan, tillsammans med elever och föräldrar, måste formulera gemensamma regler och mål, för att kunna skapa ett positivt skolklimat. Med slutsatserna som utgångspunkt presenteras förslag på hur skolan ska kunna gå vidare med sitt värdegrundsarbete.

Syftet med undersökningen är att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvårigheter med fokus på matematikängslan, samt genom intervjuer med lärarstuderande få en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Vidare har studiens syfte varit att sätta detta i relation till lärarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvårigheter är matematikängslan. Det har även visat sig att denna ängslan kan överföras från lärare till elever. Rädslan för att själv överföra sin matematikängslan på elever är något som visat sig hos de personer som intervjuats. Det är viktigt att sätta problematiken i relation till lärarutbildningen för lärare i grundskolans tidigare år, eftersom barns syn på och attityder till matematik grundläggs redan vid skolstarten och eftersom det visat sig att matematikängslan uppkommer i tidiga år. Såväl forskningsläget som de personer som intervjuats antyder att det är för lite obligatorisk undervisning i matematik/matematikdidaktik i utbildningen av lärare i grundskolans tidigare år.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur högstadieelevers dataspelande påverkar skolarbetet, samt hur deras förhållande till dataspelande ser ut. En förstudie i form av gruppintervju med två grupper, en pojkgrupp och en flickgrupp har gjorts. Vardera grupp består av tre personer. Två intervjuer har också gjorts med lärare. Utifrån förstudien skapades en enkät till en kvantitativstudie. Från enkätundersökningen kunde sedan elevernas åsikter och förvärvade kunskaper kring dataspelande kartläggas. Intervjuerna och enkätundersökningen skedde med hela år 8 (96 elever) på en skola i Norrlands inland. Resultatet pekar på att pojkar spelar mer än flickor. De flesta anser att de förbättrat sina kunskaper i några skolämnen, framförallt engelska och svenska via sitt dataspelande. De flesta anser också att det finns negativa effekter med dataspelande. Man kan också se en skillnad mellan flickor och pojkars syn på dataspelande. Flickorna ser dataspelande som den tiden de använder datorn för nöjes skull. Pojkarna menar att dataspelande är när man spelar spel. Ungdomar lär också känna människor via dataspelande.

This paper reports on a longitudinal study on how science student teachers’ reasoning about a

complex environmental issue developed through a teacher education programme in mathematics

and science for grades 1–7 (ages 7–13). Of special interest was to follow the ways in which student

teachers used scientific knowledge in their reasoning. The issue was taken from a newspaper article

discussing the use of surplus heat from a crematorium for district heating. A group of 14 student

teachers were followed through 21/2 years of a teacher education programme, during which they

were interviewed three times. The results showed that the student teachers drew upon scientific

knowledge only to a limited degree when they were asked to clarify the situation in the article,

quickly taking standpoints based upon emotional arguments. Several student teachers experienced

a contradiction between science and their emotions. It was also shown that there was a conceptual

problem, which could be important for how the student teachers understood the issue, and thereby

influenced their decision-making.

This paper presents results from a study with the following research questions: (a) are pupils’ opinions on genetically

modified organisms (GMOs) influenced by biology teaching; and (b) what is important for the opinion pupils hold and

how does knowledge work together with other parameters such as values? 64 pupils in an upper secondary school

answered questionnaires, in which they expressed opinions and gave arguments on applications of GMOs, before and

after biology courses. The pupils’ knowledge of genetics and GMOs was also investigated. Eleven pupils were then interviewed

to examine their reasoning in more depth. More pupils were positive about genetically modified tomatoes after

the courses. Males were more positive than females. No correlation was found between knowledge of basic genetics

and opinion. Most of the pupils could express arguments for and against the applications but they built their personal

opinion on different arguments. An important concern was potential risks. Depending on risk judgement and/or how they

trusted scientists, the pupils came to different conclusions. Few had any idea of how the different applications are risk

assessed or how scientists work. Other important factors for decision-making were the purpose of the application, the

time perspective and feelings.

The aim of this paper is to describe a conceptual framework to be used as a tool for analyzing work with socio-scientific issues (SSI) and for constructing SSI cases in secondary school. The framework consists of six components describing the more detailed characteristics of SSI. The components were chosen to reflect what we know from research about what might have an impact on students’ learning and interest in science. Six socio-scientific cases were then constructed and these are discussed in the article. The cases are relevant in that they both display the characteristics of SSI and meet the requirements of the Swedish national curriculum. The components and the cases are described in a table. This work is the first step in an evidence-based research project aiming at investigating if, how and why students and teachers in secondary school develop knowledge and interests when working with SSI.

The overall aim of this study is to understand the impact of Swedish education policy-making on teacher education post-1945. The study explores the relationship between national structures and changes affecting teacher education, its relationship to research, and in particular, implications of policies for teacher educators at Umeå University in northern Sweden. A combination of top-down and bottom-up research approaches was used and included analysis of policy documents, research literature and micro-level perspectives. This included interviews with 57 teacher educators and senior managers, who had been or remained responsible for teacher education programmes.

The research draws on a variety of theoretical frameworks, which aid the exploration of the relationship between various parts of teacher education and higher education more generally. In so doing, relationships of power, discourse and gender are seen as particularly important, as are the sociological perspectives of Bourdieu, Bernstein, Foucault and Connell among others. Prosopography was used as a methodological approach, by which biographical details were collected and analysed in order to illuminate the social relations of the field of teacher education.

The study showed that in Sweden, research for teacher education was a major issue in post-war education policy in connection to reforms of the school-system, and widening access to research. ‘Practical Pedagogy’ was specifically created as a sub-discipline of Pedagogik (Educational Studies), and established in the 1950s and 1960s at the new teacher colleges. The relationship between educational research and teacher education remained weak, however, and traditional research structures were largely maintained despite reform intentions. Also, reform of higher education and inclusion of teacher education in the university system in 1977 paradoxically meant that teacher education, given its new university status, lost its research subject and avenue into research. The weak relationship between research and teacher education was thereafter repeatedly taken up in state committees until the late 1990s. Simultaneously, from the early 1990s onwards, various discourses on the importance of professionalism in teacher education emerged. Internationally, from the 1990s the separation of structures for research and teacher education also became a topic of growing concern. In Sweden, the clear discrepancy between rhetoric and practice eventually resulted in a parliamentary decision in 2000 to create a nationally valid research structure for teacher education, which was to be implemented in 2001. Umeå University was the first university in the country to establish a Faculty (Board) of Teacher Education, which enabled the introduction of new research structures and a cross-disciplinary research approach related to teacher education and teachers’ work.

The study suggests that discourses of research development (for vocational subject areas such as teacher education), and new classifications are likely to meet with resistance from a number of directions and established university hierarchies. However, it is argued that ‘discursive breaks’ can open up a questioning about the right to discourse and ‘truth’ about knowledge and research and the conditions whereby changes can be put into place. The study also suggests that men and women have different perceptions of research in teacher education; male staff tended to rely on practice-based experience, while female staff saw research as a means of expanding their knowledge base.

The prosopography indicates that social class distinguishes the field of teacher education from other university disciplines, with its generally lower social backgrounds of students and proportionately more women as staff and students. Teacher education also has generally low status within the university, which is both the cause and consequence of reduced access to research development and funding. Finally the study shows that the struggles of teacher education over knowledge and power, constitute a multilayered process involving a variety of actors at different levels. In the case of Umeå, this meant that teacher education was eventually able to claim the right to establish new and different research paradigms, for its own benefit.

This paper explores the factors that are at present reconstructing teacher education in Sweden and in other European countries, including professionalization, inherited traditions, feminization and globalization. The authors use as a basis for the paper: documentary analysis and nearly 60 qualitative semi-structured interviews with management and teaching staff from teacher education at one Swedish higher education institution, Umeå University. Five overall themes emerged from the study: gender; teacher education cultures; organizational changes; collaboration; and research. It is argued that women and men in teacher education are positioned differently with regard to change. Women teacher educators identify more with research and accountability imperatives while their male colleagues tend to focus more on classroom knowledge and skills. The paper considers possible explanations and makes tentative extrapolations to other European sites in varying political contexts.

This article reports on a study of how teacher educators in northern Sweden have experienced change during the second half of the twentieth century. Research methods comprised extensive interviews with academic staff and administrators, and documentary and policy analysis. The article concentrates on two questions raised in the interviews: views on gender, and onset of a research culture. Findings suggest that female teacher educators are more aware than their male colleagues of imbalances in power relations and in pay and conditions between the sexes. They also appear more interested in the development of teacher education as a research-based discipline than their male colleagues who place greater value on their transmission of teaching and classroom knowledge and skills. Drawing on the work of Connell and others, it is suggested that the gender regime of teacher education(in this case, in Umeå University) positions men and women teacher educators differently in terms of change, in particular regarding who is likely to benefi t most from the introduction and development of a research culture.

Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet. Vi har även i undersökningen sett att vilja, kompetens och attityd är tätt sammankopplade med handlingskraft. Arbete mot organisationer eller myndigheter tycks också vara en viktig faktor för skolans möjligheter att bedriva miljöarbete/-undervisning. Litteraturen pekar på tre undervisningstraditioner där den senaste är undervisning om hållbar utveckling. Vi har dock sett tecken på ett förestående paradigmskifte i skolan. Undervisning om hållbar utveckling har tagit nästa steg till undervisning för hållbar utveckling.

Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten. De viktigaste slutsatserna i detta arbete blir att lärare vill arbeta ämnesövergripande av i huvudsak två skäl; helhetssyn för eleven och roligare arbete för läraren. Verksamheten behöver styras om så att den ökar möjligheten till spontana möten mellan lärare. Dessutom skulle verksamheten tjäna på att lärarna fick goda möjligheter att bättre lära känna varandra och varandras verksamheter.

Most schools in today's Europe have a high percentage of immigrant students. This percentage has increased in typical immigration countries such as Switzerland, Luxembourg, Belgium, Germany, France and the UK. However, this is also true for countries such as Sweden or Spain. Aware of this multicultural picture, in this paper we present the methodological approach of a European Comenius project, "Eurokid", based on the template "Britkid" (see www.britkid.org), which addresses intercultural education and anti-racism. Three countries are involved in the project: the UK, Sweden and Spain. The project is an educational and innovative tool and a learning and teaching resource for students and teachers in secondary schools. How? Through websites where a group of adolescents (minorities and majorities) "meet" and "talk" about issues of acceptance, difference, racism, mixed cultures, (multiple) identitie, and integration. Their "talks" in the three websites--written in each country's language(s) and in English--as well as the characters, are based on original research (via interviews and questionnaires). The project's objectives, content, pedagogical approaches and authentic classroom material, created to facilitate and promote dialogue among minorities and majorities, form the basis of this paper.

Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post. Resultaten visar att lärarna inte agerar för det gemensamma uppdraget att driva utvecklingsarbetet vidare tillsammans med sina kollegor. Lärarna avstår utifrån skilda skäl ifrån att sprida erfarenheter och att införa kollegiesamtal på den egna skolan. Lärarnas fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet riktas mot den egna undervisningen. Undervisningsstrategierna anpassas antingen efter tidigare sätt att undervisa eller till att utveckla undervisningen utifrån hur de uppfattar och tolkar strategin Att skriva sig till läsning. Utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv kan resultaten förklaras med att lärarna genom sina handlingar följer och anpassar sig till den ordning som råder.

I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.

Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv.

I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan.

Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen.

More girls into science and technology have been a repeated goal in Swedish school politics for some decades. It has been called the gender equality issue. However, neither the ideas associated with science education nor the ideas associated with gender are obvious.

The aim of the thesis is to analyse different views of gender, science and technology in Swedish educational policy, as they appear over time in the preparatory documents of the curricula of the nine year comprehensive compulsory school. The purpose is thus to understand the recurrent theme of “girls and science and technology”. The study is a text analysis and the empirical material consists of commission reports, government proposals, motions and minutes of the ensuing parliamentary debates.

In the earliest documents girls and boys were described as opposites and their differences were emphasised. However these ideas were not unchallenged. Gender differences were toned down, variations within the genders were emphasised, and it was pointed out that boys and girls are not uniform groups. It was argued that calling areas and tasks female and male are conventions that can be broken. Proposals were made implying a breaking up of the strict boundary between girls’ and boys’ respective spheres of activity. Later a lot of the old ideas were recurring although society had changed. However clear attempts to break the gender borders were also repeated. In this ambition technology was central. From the early 1960s a girl choosing technology stands out as a symbol of a pupil making a gender-crossing choice.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur en utvald grupp lärare tänker och arbetar kring sambandet mellan elevers svårigheter i läs- och skrivinlärning i kombination med matematiksvårigheter. Lärare och speciallärare både i Sverige och i Finland som jobbar inom

dessa områden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. Lärarnas syn och arbetssätt kring elevers svårigheter är i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom läs-, skriv och matematikinlärningen kan många likheter dras mellan lärarnas syn på problemet och deras arbete kring dessa. Synen på kombinerade svårigheter inom dessa ämnen ger en mer varierad bild. Trots detta kan man se att de flesta av lärarna uppfattar ett samband mellan

svårigheter inom dessa ämnen, oklarheterna ligger i orsakerna till dessa samband. Även om oklarheter kring orsakerna finns, kan man se att motivationen hos eleverna har stor betydelse för elevernas inlärning. För att kunna hjälpa dessa elever på ett önskvärt sätt krävs att skolorna får mer resurser i form av fler vuxna i klassrummen. Vuxna som kan hjälpa till med den normala undervisningen så att läraren får mer tid till att hjälpa de elever som behöver mer hjälp och stöd.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor. Resultatet visar att tillgängligheten påverkas av den sociala miljön däribland lärarens bemötande gentemot elever med rörelsenedsättningar. Tillgängligheten påverkas även av den fysiska miljön och elevens möjlighet att delta i de praktiska momenten. Olika skrivövningar och laborationer var moment som delvis krävde anpassningar men där skolorna hittat fungerande lösningar. Exkursioner var det moment som visade sig vara minst tillgängligt för elever med rörelsenedsättningar.

Laboratory work is considered important for student achievements in science education. This thesis will contribute with increased knowledge about lab work in science education in Swedish secondary school. The main purposes are to describe secondary school science teachers’ objectives for lab work and to describe how these objectives are implemented during laboratory exercises. The thesis shows and discusses, from a teacher perspective, the complexity involved in lab work.The thesis is comprised of four papers based on empirical analysis of teacher interviews, laboratory manuals and laboratory exercises. Two interview studies identified which objectives the teachers consider important and compared these to international studies. Two case studies identified how the teachers’ objectives are put forward during lab work and what factors are important for the implementation of objectives.The results from the interview studies show that Swedish secondary school science teachers express general objectives including the development of students’ understanding of concepts and phenomena, of their interest in science and ability to think and reflect upon labwork. This is to a large extent in accordance with objectives identified in international studies. However, when the teachers describe specific laboratory exercises they emphasize the activity and the laboratory skills. Some of the teachers describe lab work that includes scientific inquiry but not specifically, knowledge about the nature of science. Scientific inquiry was mostly used to develop interest in science and not to develop knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. The teachers express their objectives differently in different contexts. The laboratory manuals mostly put forward objectives to help students identify objects and phenomena and to learn facts, which is not always in accordance with the teachers objectives. Results from the case studies show that the teachers’ objectives do not always correspond to the students’ views of important things to learn. It is not obvious that lab work in itself make students understand a certain scientific content, they need help to “see what is intended to be seen”. Interactions between the teacher and the students are important to help students perceive the teacher’s objectives. Many interactions have a starting point in the laboratory manuals, and if the objectives in the manual correspond to the teacher’s objectives it makes it easier for both the students and the teacher to reach the intentions for the laboratory exercise. Implications for science teaching are discussed.

The purpose of this case study of three laboratory exercises in biology, chemistry and physics is to show how three Swedish secondary school science teachers’ objectives for labwork are carried out in practice. What objectives do the teachers

put forward for specific laboratory exercises, what objectives appear in supporting laboratory manuals and how do objectives appear in teacher and student interactions during laboratory work? In three cases, pre-interviews with teachers

about their objectives took place, laboratory manuals were collected, video recordings of the actual laboratory exercises were made and post-interviews with teachers about these video-recordings took place. Comparisons between objectives

expressed by the teachers, identified in laboratory manuals and identified in teacher actions and teacher-student interactions were made to examine how objectives appeared during labwork. The results show that the introduction of the laboratory exercise and its laboratory manual is very important for the way

labwork is performed. In order for teachers’ objectives to be implemented, results in this study put forward that a correlation between objectives, laboratory manual and actual labwork is favourable. Objectives need to be explicit to the teacher and

that teachers’ awareness of the need to pursue objectives is crucial.

Laboratory work is considered essential in promoting students' learning of science and of scientific inquiry. What the students perceive as important to learn from a regular laboratory exercise is probably affected by the teacher's objectives. We study to what extent one teacher's objectives are fulfilled during lab work, and how teacher-student and student-student interactions contribute to developing learning experiences from the laboratory exercise. Do students encounter opportunities to learn in agreement with the teacher's objectives? This explanatory single case study includes use of a palette of methods, such as pre- and post-interviews, observations and video documentation from anexperienced secondary school teacher and her 8th grade (aged 13-14) students' laboratory work. Our results point to the importance of teacher involvement to help students understand what to look for, how to do it and why. Especially teacher-student interactions during lab work seemed to influence what students perceived as important to learn. In the laboratory exercise in this case, the teacher helped the students to observe and to use their observations in their explanations. The lab work included learning experiences other than those addressed by the teacher, and the teacher's intentions were partially fulfilled. Not only what the teacher says, but also how the teacher acts is important to help students understand what to learn from a laboratory exercise.

In this paper we describe the results from interviews withscience teachers in lower secondary school. The teachers were asked whatthey wanted to achieve with laboratory work, what difficulties theyexperienced and if there were any differences between lab work in biology,chemistry and physics. The results show that the teachers wanted lab workto help the students develop their understanding, to make them interestedand to develop their laboratory skills. Some of the teachers described labwork that included scientific inquiry but not, specifically, knowledge abouthow to systematically investigate phenomena in nature. Aspects of natureof science were rare. Lack of time to discuss with the students during labwork was seen as one difficulty. Laboratory exercises in chemistry wereoften regarded too abstract while lab work in physics and biology weremuch easier to link to everyday life.

Under vår lärarutbildning har vi fått kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lärande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hävdar att trots styrdokumentens betoning på problemlösning, kommunikation och argumentation så är matematikämnet grundskolans tystaste ämne. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lärare arbetar med det nationella provet med fokus på gruppuppgiften i matematik. Vi har använt intervjuer, observationer och enkäter för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningen genomfördes med lärare och elever i år 5 på två olika skolor i en kommun i Västerbottens län. Resultatet visar att eleverna inte är speciellt vana vid att lösa problem i grupp i matematik, vilket inte är svårt att förstå eftersom lärarna påpekar att detta arbetssätt inte är ett vanligt inslag i undervisningen. Bristen på tid är en av orsakerna till att grupparbete i matematik inte genomförs. Lärarna i undersökningen hävdar att en nivågruppering bör göras för att få en fungerande grupp. Detta kan vi också konstatera eftersom observationerna visade att de kunskapshomogena grupperna hade ett bättre samarbete än de unskapsheterogena. På de skolor vi besökt är inte gruppuppgiften i nationella provet obligatorisk, vilket vi tycker är märkligt eftersom styrdokumenten starkt betonar gemensamt arbete.

This dissertation examines the ‘individual perspective’ of the Swedish school system’s policy documents by studying compulsory schooling’s stated aim of developing students’ ability and opportunities to assume responsibility for, be actively involved in and influence their own learning.

Its main objective is to investigate the opportunities of compulsory school students to assume responsibility for their learning with regard to mathematics. In order to understand these opportunities, I have initially investigated how the school system in general and instruction in mathematics, in particular, are organised and carried out. I have also examined what forms student responsibility for, influence on and participation in their learning take in the context of instruction in mathematics. This study also intends to highlight questions related to understanding the social circumstances that affect students’ opportunities for assuming responsibility for their learning.

The empirical material used for this study was collected via interviews and observations. The study was conducted as a case study using students from early schoolyear classes to the ninth school year at a Swedish compulsory school, with the purpose of analysing education in mathematics throughout the course of the compulsory schoolyear one to nine education. In considering the question of how responsibility, influence and participation is presented in the Swedish school system, it was also important to study the way students, teachers and school heads express and implement the idea of students assuming responsibility for their education both in general and more specifically with regard to their learning in mathematics.

An important theoretical starting point for the study has been the phenomenological lifeworld concept. The concept has contributed to the study’s design and has provided the tools with which to examine student circumstances in an individual perspective. The adoption of a design theory perspective has also been important, especially in carrying out and analysing classroom-based observations.

The most common methods and forms of work used in the classroom involved individual work using a mathematics textbook. The textbook itself proved to greatly determine the course and nature of instruction in mathematics, with the teacher’s role being one of assisting and supporting the students to progress through the book. The study also reveals obvious changes taking place in schools at present – from having previously focused on group-based, collective activities, the trend is moving increasingly toward more individual forms of work, e.g. that which is labelled ‘individual study’.

The challenges faced by mathematics education in compulsory schools relate to the school’s position vis-à-vis the individual in relation to the group; how the exchange of experience between teachers can be made possible both within and across year levels in compulsory schools; and how mathematics education can reduce its dependence on textbooks and perhaps thereby strengthen the didactic roles and duties of teachers.

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren.

According to many documents there is a strong need to renew science education. One way could be to work with socio scientific issues (SSI). This paper reports about both students and teachers' experiences and learning when working with socioscientific issues in science education at senior level (age 13-16). The approach is multidimensional as factors that influence cognition as well as motivation and the forming of attitudes are complex. Results suggest SSI work forms are more important than personal factors for explaining outcomes. Relevant issues, autonomy and functioning group work seem to be important aspects of successful SSI work together with structure provided by the teacher, and information that challenges previous knowledge. In general, SSI seems to be most efficient for students, who believe they learn from presenting and discussing their knowledge, focus on ‘the large picture’, acknowledges own responsibility for learning, finds school science personally relevant and are self-efficacious. It seems that the outcomes from SSI work are much in the hands of the teacher. Thus, working with SSI could be considered as an appropriate activity for all students. However, educators should continue to look for ways to promote development of students’ attitudes and epistemological beliefs.

Denna studies syfte var att ta reda på hur skogen kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie på en stor skola i en norrländsk stad har lärare och elever i år tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats där. De ämnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit är att elevernas hjälpbehov minskar och att de är mindre stressade över att hinna med sin uppgift. Detta gör att eleverna hinner ta del av intryck som de utsätts för, vilka i skogen är många. Eleverna lär sig att lösa problem tillsammans och inspireras av naturen i sina alster. Utomhuspedagogik bör användas i undervisning då det tillför något som inte kan hanteras lika bra i en klassrumssituation.

The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society.

Syftet med studien är att jämföra en traditionell fysiklaboration inom ellära med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjälp av en spänningskälla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spänning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i två jämnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering. Resultaten av laborationerna analyserades genom ett förkunskapstest, ett efterkunskapstest samt elevernas skriftliga slutsatser under laborationerna. Utöver detta klassificerades de frågor som ställdes till läraren under laborationerna. Studiens slutsats blev att de båda laborationerna var lika gynnsamma för elevernas teoretiska förståelse av ström och spänning i elektriska likströmskretsar. De elever som genomförde datorsimuleringen kom fram till fler felaktiga slutsatser än de elever som genomförde den traditionella laborationen. Det var dock vanligare att de elever som genomförde den traditionella laborationen inte kom fram till någon slutsats. Det visade sig även att de elever som genomförde datorsimuleringen gav färre frågor till läraren än de elever som genomförde den traditionella laborationen.