Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 169
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adjei, Evans
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Andersson, Lars Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Scocco, Sandra
    Regional labour market effects of immigration on low-skilled workers: the case of Sweden 1990–20032021Inngår i: International Journal of Social Economics, ISSN 0306-8293, E-ISSN 1758-6712, Vol. 48, nr 3, s. 456-476Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to examine the effects of immigration on the labour market outcomes of low-educated natives (i.e. residents without a university diploma). Using the labour market competition theory, which argues that the labour market effects of natives depend on the skill set of immigrants, the paper addresses whether immigrants are complementary to or substitutes for native workers.

    Design/methodology/approach: Longitudinal matched employer–employee data on Sweden are used to estimate how low-educated natives, in regions experiencing the greatest influx of refugees from the Balkan wars, responded to this supply shock with regard to real wages, employment and job mobility between 1990 and 2003.

    Findings: First, the analysis shows that low-educated native workers respond to the arrival of immigrants with an increase in real wages. Second, although employment prospects in general worsened for low-skilled workers in most regions, this is not attributable to the regions experiencing the largest supply shock. Third, there are indications that low-skilled natives in immigration-rich regions are more likely to change workplace, particularly in combination with moving upwards in the wage distribution.

    Originality/value: Rather than seeing an emergence of the commonly perceived displacement mechanism when an economy is subject to a supply shock, the regional findings suggest that high inflows of immigrants tend to induce a mechanism that pulls native workers upwards in the wage distribution. This is important, as the proportion of immigrants is seldom evenly distributed within a nation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Adman, Per
    et al.
    Uppsala universitet.
    Bergquist, Ann-Kristin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Bonnedahl, Karl Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eimermann, Marco
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Enlund, Desirée
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Eriksson, Madeleine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Helmersson, Linnea
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nilsson, Bo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Simonsson, Märit
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Örestig, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    DN Debatt. 171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”2019Inngår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, , s. 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.

  • 3.
    Andersson, Lars Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Varför grunda en stad?: Umeå i den tidigmoderna handels- och näringspolitiken2022Inngår i: Västerbotten förr & nu, E-ISSN 2003-6698Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    År 2022 firar Umeå 400 år. Granskar vi dokumenten finner vi att staden fick nya privilegier år 1622. Det vill säga, de som var borgare och medlemmar i staden fick rätt att bedriva handel och att sköta vissa gemensamma angelägenheter. I gengäld tänkte sig kungen och mer allmänt det styrande rådet i Stockholm att det skulle bli enklare att få in skatten. Men först efter hand lyckades borgarna få sådan fart på verksamheten, att staden kunde börja växa. 

  • 4.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Scocco, Sandro
    Arenagruppen, Arenaide, Stockholm, Sweden.
    Refugee immigration and the growth of low-wage work in the EU152019Inngår i: Comparative Migration Studies, ISSN 2214-8590, E-ISSN 2214-594X, Vol. 7, nr 39, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Our paper focuses on current trends in refugee migration and job polarization. In so doing, we assess the role of refugee migration in relation to institutional, technological and globalization factors in an effort to trace the factors underlying the growth of low-paying occupations in EU 15 between 1995 and 2017. Our empirical findings suggest that refugee migration has a small but positive and statistically significant impact on the growth of low-wage occupations in the EU 15 as a whole. However, the effect is attributed to Southern Europe and the UK and Irish economies. Despite hosting relatively large numbers of refugee migrants, the effects in the Nordic countries and Continental Europe are negligible, if present, and non-existent in the long run (5 years). When including all migrant workers, we find a limited impact on the growth of low-wage work in general, while the impact of immigrant workers from low-income third party countries becomes positive for the UK and Irish economy, but less for other European macro-regions. This suggests that institutional settings can play an important role in how the economy adjusts to migration. It also suggests that traditional fiscal cost calculations in relation to migration are often overestimated, as they implicitly build on the assumption that refugees and general immigration have great impacts on the growth of low-wage occupations.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Lindmark, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Välfärden, skatterna, baumoleffekten och högerpopulismens framväxt2018Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, nr 7, s. 33-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vi ser i dag en förtroendekris för de politiska krafter som under hela efterkrigstiden har fört en kamp kring avvägningen mellan skatter och offentligt finansierad välfärd under förutsättning att den makroekonomiska jämvikten inteäventyras. Utmanare är högerpopulismen som vunnit mark genom utpekandetav invandring som en allmän förklaring till höga skatter och upplevda brister ivälfärden. Men lika lite som invandringen egentligen kan förklara långsiktigtstigande skatter, lika bortglömd tycks Baumoleffekten vara. Bristen på strukturellekonomisk-historisk analys för att förstå utmaningarna för välfärdsfinansieringär uppenbara

  • 6.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Liselotte, Eriksson
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Household risk strategies during a pandemic – experiences from the 1918 influenza pandemic2023Inngår i: Scandinavian Economic History Review, ISSN 0358-5522, E-ISSN 1750-2837, Vol. 71, nr 1, s. 36-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2020, The COVID-19 crisis has put great pressure on the economy worldwide. Only time can tell whether the COVID-19 crisis will have permanent effects on corporate and household behaviour and how it will affect society at large. This article examines historical experiences of how households managed the financial consequences of rising mortality during the 1918 influenza pandemic. We find that the previous pandemic led to an immediate and major increase in primarily small-sum industrial life insurance policies designed for blue-collar workers. The increase in new policies did not, however, have a lasting effect. By the time the pandemic had faded, the number of policies had dropped to below pre-pandemic conditions. This historical experience underlines the fact that there are limits to the extent to which even a major shock, such as a pandemic, can lead to behavioural change among households as currently being predicted in relation to COVID-19.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Liselotte, Eriksson
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Household risk strategies during a pandemic: Experiences from the 1918 influenza pandemic2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The corona crisis has during the year 2020 put large pressure on the economy. Only time can tell whether the corona crisis will have permanent effects on corporate and household behaviour and how it will affect society at large. This article examines historical experiences of how households managed the financial consequences of the rising mortality during the 1918 influenza pandemic. We find that the pandemic led to an immediate and major increase in primarily industrial life insurance policies on small sums designed for blue-collar workers. The increase in new policies did however not have a lasting effect. When the pandemic had faded over, the number of policies had dropped to bellow pre-pandemic conditions. This historical experience underlines that there are limits to the extent to which even a major shock, such as a pandemic, can lead to the kinds of behavioural change on which recent policies have been predicated.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Liselotte, Eriksson
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Hushållens riskstrategier under en pandemi – erfarenheter från spanska sjukan2020Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 48, nr 8, s. 73-78Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi befinner oss i en pandemi som befaras få stora konsekvenser för samhällsekonomin. I denna artikel undersöker vi historiska erfarenheter av hur hushåll hanterade finansiella risker orsakade av influensa-epidemin spanska sjukan, 1918–20. Spanska sjukan ökade livförsäkringstagandet under de år som sjukdomen härjade, men fick inga bestående effekter på hushållens riskstrategier.  Erfarenheterna från spanska sjukan inger begränsade förhoppningar för den ökade invididualiseringen av krisansvaret vi sett under senare år, exempelvis har ansvaret för beredskapslager delvis lyfts över mot hushållen. För att vi ska vara rustade för nya pandemier krävs politisk konsensus kring att pandemiberedskap bör vara ett långsiktigt, samhälleligt åtagande. 

  • 9.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Liselotte, Eriksson
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Harris, Bernard
    Social Work and Social Policy, University of Strathclyde, Glasgow, UK.
    Did statutory insurance improve the welfare of Swedish workers?: The statutory workplace accident insurance act of 19162022Inngår i: Labor history, ISSN 0023-656X, E-ISSN 1469-9702, Vol. 63, s. 210-233Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Welfare researchers have regarded statutory accident insurance in 1916 as a starting point for the exceptional expansion of the Swedish welfare state. However, rather less attention has been paid to the roles played by mutual insurance societies and employer compensation schemes in offering voluntary welfare protection. We argue that voluntary welfare protection was an integral part of the early-twentieth century welfare system and played a crucial role in protecting workers in the case of sickness and accident. We also examine the limitations of these arrangements and explore the ways in which the design of the statutory scheme ensured that there was a continuing role for voluntary provision after the new Act came into operation. We also explore the impact of the scheme on wage levels, and show how its introduction eroded the wage premiums which had previously been earned by workers in high-risk industries.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Liselotte, Eriksson
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Harris, Bernard
    Social Work and Social Policy, University of Strathclyde, UK.
    Morbidity among working class men and women in early twentieth century Sweden2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper investigates gendered morbidity patterns by employing micro data derived from sickness records and membership ledgers on working class men and women in the early 20th century Sweden. We find that the main reason for gendered morbidity differences - that woman faced fewer, but longer sickness episodes than men – reflects gendered productive and reproductive activities. Men suffered from the large number of work-place accidents as workers in the production sector, while women faced major risks due to pregnancy, childbearing and related sickness. Women also suffered more from for diseases of the blood, diseases of the digestive & metabolic system and diseases the genitourinary than men. Both men and women faced shorter, but longer, sickness episodes in urban areas attributed to the underlying differences in morbidity causes during the epidemiological transition.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Liselotte, Eriksson
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Lilljegren, Josef
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Adverse selection in mutual benefit societies: an longitudinal approach2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Mutual benefit societies evolved as the major provider for illness, accident and burialinsurance in the late 19 th and early 20 th century in the Western world. One of themajor problems facing the insurers was the risk for adverse selection; that unhealthyindividuals had more incentive then healthy to insure when priced for the averagerisk. By empirically examine if the longevity among insured in mutual benefit societieswas different from uninsured, we seek to identify the presence of adverse section. Wefind no compelling evidence that unhealthy individuals was more likely to insure, orreasons to believe that adverse selection was behind the decline of mutual benefitsocieties in the twentieth century.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Liselotte, Eriksson
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Lilljegren, Josef
    Faculty of Economics and Business, Groningen University, the Netherland.
    Pre-welfare state provision and adverse selection: enrolment in a Swedish nationwide health insurance society2023Inngår i: Financial History Review, ISSN 0968-5650, E-ISSN 1474-0052, Vol. 30, nr 1, s. 74-99Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Mutual benefit societies evolved as the major provider for sickness, accident and life insurance in the late nineteenth and early twentieth centuries on both sides of the Atlantic. One of the major problems facing insurers was the risk of adverse selection, i.e. that unhealthy individuals had more incentives than healthy individuals to insure when priced for the average risk. By empirically examining whether longevity among insured individuals in a nationwide mutual health society was different from a matched sample of uninsured individuals, we seek to identify the presence of adverse selection. We find no compelling evidence showing that unhealthy individuals were more likely to insure, or reasons to believe that problems related to adverse selection would have been a major reason for government intervention in the health insurance market in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Liselotte, Eriksson
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Nystedt, Paul
    Dept. of Economics, Jönköping International Business School, Jönköping University.
    Workplace accidents and workers solidarity: mutual health insurance in early twentieth-century Sweden2022Inngår i: Economic history review, ISSN 0013-0117, E-ISSN 1468-0289, Vol. 75, nr 1, s. 203-234Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the industrialization period, the rate of workplace-related accidents increased. Because of the lack of public insurance, mutual health insurance societies became the main providers of workplace accident insurance among workers. Due to large differences in accident risk, health insurance societies were potentially exposed to the risk of adverse selection, since they employed equal pricing for all members regardless of risk profile. This article investigates the impact of workplace accident risk on health insurance selection and outcomes. We employ household budget surveys encompassing urban workers in Sweden during the early twentieth century. We find evidence for a redistribution from low- to high-risk-exposed workers, as workplace accident risk had a significant and positive impact on receiving health insurance benefits, also when controlling for a variety of factors. Workers exposed to greater risks in the workplace were more likely to have health insurance but did not pay higher premiums. The redistribution from low- to high-risk-exposed workers was largely accepted and viewed as an act of solidarity between workers. Given that health insurance societies were aware of this redistribution, we argue for the presence of informed, rather than adverse, selection.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Prado, Svante
    Ekonomisk historia, Göteborgs universitet.
    Tillväxt och strukturomvandling2020Inngår i: Vad är ekonomisk historia? / [ed] Lena Andersson-Skog, Oskar Broberg, Rodney Edvinsson, Kerstin Enflo, Kristina Lilja, Studentlitteratur AB, 2020, s. 117-152Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Andersson, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Hur mår vårdpersonalen och vad kan göras för att de ska må bättre?: En studie inom region Västerbotten2019Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 16.
    Andersson-Skog, Lena
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Otyg: Fallet Algots Nord2020Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    1972 tillkännagav regeringen stolt att staten skulle göra en stor satsning och ge industristöd till det anrika konfektionsföretaget Algot Johansson AB (Algots) för att etablera textilindustri på tre orter i Västerbotten genom ett dotterbolag kallat Algots Nord. Det var på många sätt ett ovanligt initiativ.

    Det är ett av de genom tiderna största lokaliseringsstöden som staten gett till ett privat industriföretag och en av få satsningar i svensk industripolitik som riktat in sig på kvinnlig sysselsättning. Här skulle tusen jobb skapas i en region där den kvinnliga arbetslösheten var hög och arbetstillfällena få.

    Fallet Algots Nord kan ses som en symbol för en politisk era där beslutsfattarna hade höga ambitioner och gott självförtroende, men där dessa ambitioner på kort tid resulterade i stora förluster, många förlorade jobb och en härva av konflikter.

  • 17.
    Andersson-Skog, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Broberg, Oskar
    Handelshögskolan Göteborgs universitet.
    Enflo, Kerstin
    Ekonomisk historia, Lunds universitet.
    Edvinsson, Rodney
    Ekonomisk historia, Stockholms universitet.
    Lilja, Kristina
    Ekonomisk historia, Uppsala universitet.
    Vad är ekonomisk historia?2020Bok (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Andersson-Skog, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Det sammanflätade intresset: Staten, affärsbankerna och småföretagen i ATP-systemet 1958-1962: [The Intertwined Interest: the State, the Commercial Banks and Small Business Finance during the Supplementary Pension Reform, 1958–1962]2021Inngår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 87, nr 1, s. 38-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on the interaction between the state and Swedish banks during the establishment of two institutes for small business credit, AB Industrikredit and AB Företagskredit, between 1958 and 1962. These institutes were established as intermediaries between the supplementary pension system and the credit market. We have been able to elucidate this process by the Swedish Bankers’ Association granting us privileged access to archival material on these negotiations.

    It is demonstrated that the strong ideological conflict characterizing the parliamentary debate on the supplementary pensions system did not spill over into the system being implemented within the financial sector as this was organized through the examined credit institutes. Instead, the banks and the state were able to negotiate through established channels and arenas for business-government relations in the financial sector. Even if the parties initially exhibited mistrust based on different historical interpretations of the market for small business credit, they also recognized the degree of change that would be brought on by the supplementary pension system with regard to the financial markets and capital formation as a whole. Hence, they downplayed ideological differences and strived to reach an outcomethat was mutually beneficial in its final form. A crucial indication of this consensus is that fifty percent of each institute was owned by the state while the other fifty percent was owned by the banks.

  • 19.
    Andersson-Skog, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Family Taxation as Tax Reduction: The Introduction of Income Splitting in Swedish Taxation, 1945–19522020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper deals with the introduction of marital aggregation and income splitting in Sweden in 1952. It is demonstrated that actors such as political parties, employers and white-collar unions embraced income splitting because it mitigated the effects of wage moderation and progressive income tax for most wage-earners. In this respect, we recognise that the income splitting reform was made at the expense of married women with high incomes. This result relates to previous research which has noted that women´s organizations and politicians representing women´s interests have functioned as ‘policy takers’, rather than ‘policy-makers’, in the Scandinavian corporatist system.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Andersson-Skog, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Sabo, Josefin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Den förutseende staten?: Småföretagskrediter och den ekonomiska politiken 1940-19652020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar forskningsresultat från projektet Att satsa på framtiden? Den statliga kreditpolitiken och småföretagen 1933–1970 som finansierats av Handelsbankens Forskningsstiftelser under perioden 2017–2020 genom anslag P17- 0108. I rapporten redovisas empiriska-analytiska resultat från ett omfattande källmaterial som excerperats från Kommerskollegiums arkiv som finns deponerat i Riksarkivets filial i Marieberg. Fokus ligger främst på att redovisa resultat från en undersökning av alla statliga lånegarantier under perioden 1954–1965. Rapporten innehåller även ett avsnitt baserat på en urvalsundersökning av lån från Statens hantverkslånefond under perioden 1954–1956. Dessa resultat har även analyserats och diskuterats i relation till övriga forskningsresultat inom projektet. Med förbehållet att alla publikationer måste studeras för att överblicka projektets resultat på detaljnivå, utgör denna rapport därmed en sammanfattning av ovanstående forskningsprojekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Annell, Pelle
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    En studie av EU:s gröna omställning: Historiska energitransitoriska erfarenheter2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Backe, Caroline
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Strävan efter legitimering: En kvalitativ studie om vårdadministratörers resonemang kring yrkeslegitimation2021Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 23.
    Baer, Joakim
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Renhållning som affärsverksamhet: En fallstudie om kvittblivningen i Härnösands komun 1973-19802023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The late 1960s introduced legislation regarding waste to the national level in Sweden. During the 1970s new legislation expanded what was included in, and further defined, the management of waste. With changes and additions to legislation a municipal monopoly on waste management was established in 1975. In this paper a descriptive case study is conducted featuring the municipality of Härnösand in Västernorrland County. In 1974 the formerly municipal activity concerning waste was transferred to the municipal corporation AB Härnösands Industriverk. Through archival material subsisting of minutes originating from Härnösands municipal executive committee and the company board of AB Härnösands Industriverk, as well as annual reports by the latter, the establishment and development of waste and recycling management during the years of 1973—1980 is presented.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Bergquist, Ann-Kristin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Business and sustainability2019Inngår i: The Routledge companion to the makers of global business / [ed] Teresa Da Silva Lopes, Christina Lubinski and Heidi J.S. Tworek, Routledge, 2019, s. 546-563Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter provides a long-term business history perspective on sustainability. The twentieth century is unique in history, not only because of its enormous technological progress and rise in the standard of living, but because no other century in human history can be compared with the twentieth century for its growth in energy use, depletion of natural resources and an overall growth of problems related to global environmental sustainability (McNeill, 2000; UNEP, 2016). It has often been asserted that industrial capitalism, globalization and multinational companies have been central actors in this development (Wright and Nyberg, 2015).

  • 25.
    Bergquist, Ann-Kristin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. 19720206-8982.
    Renewing Business History in the Era of the Anthropocene2019Inngår i: Business history review, ISSN 0007-6805, E-ISSN 2044-768X, Vol. 93, nr 1, s. 3-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 26.
    Bergquist, Ann-Kristin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. 19720206-8982.
    Cole, Shawn A
    Ehrenfeld, John
    King, Andrew A
    Schendler, Auden
    Understanding and Overcoming Roadblocks to Environmental Sustainability: Past Roads and Future Prospects2019Inngår i: Business history review, ISSN 0007-6805, E-ISSN 2044-768X, Vol. 93, nr 1, s. 127-148Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines key barriers to business sustainability discussed at a multidisciplinary conference held at the Harvard Business School in 2018. Drawing on perspectives from both the historical and business literatures, speakers debated the historical success of and future opportunities for voluntary business actions to advance sustainability. Roadblocks include misaligned incentives, missing institutions, inertia of economic systems, and the concept of sustainability itself. Overcoming these roadblocks will require systematic interventions and alternative normative concepts.

  • 27.
    Bergquist, Ann-Kristin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. 19720206-8982.
    David, Thomas
    Beyond Limits to Growth!: Collaboration Between the International Business and United Nations in Shaping Global Environmental Governance2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This working paper examines the historical role of business interests in shaping structures for global environmental governance. Drawing on extensive historical evidence from the International Chamber of Commerce (ICC) and other archives, the paper demonstrates that international business associations, in particular the ICC were instrumental to the transformation of international environmental governancebetween the UN Conference on the Human Environment in Stockholm in 1972 and Earth Summit in Rio in 1992. The ICC, which was sidelined in the debates on the environment in Stockholm in 1972, gradually managed to establish itself as a key partner for the United Nations and to introduce a liberal environmental vision that emphasized economic growth, market forces, free trade, and business self-regulation as a source of environmental governance. While environmental debate at the time for the Stockholm conference in 1972 was centered around the notion of Limits to Growth we find that the ICC actively contributed to the definition of the concept sustainable development. This paper not only helps to explain the role of business in constructing the concept of sustainable development but also why the concept became so widely accepted in the world business community. The problem was that this conception of sustainable development allowed for the incremental greening of corporations, which did not reflect the real need for measures to prevent the ongoing environmental crisis from worsening, including climate change.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Bergquist, Ann-Kristin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Ducoing, Cristián
    Ranestad, Kristin
    Different drivers behind corporate environmental policies: the case of the Swedish and Chilean copper industry2021Inngår i: Natural resources and divergence: a comparison of Andean and Nordic trajectories / [ed] Cristián Ducoing, José Peres-Cajías, Palgrave Macmillan , 2021, s. 279-303Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter represents a comparative study of the emergence of environmental policies in the Chilean and Swedish copper industry. The chapter identifies a number of key factors which helps to explain dissimilar characteristics of actions to protect the environment in both countries as well as the timing for these actions. One key difference identified—besides obvious factors such as income levels, political systems and dependency of foreign direct investments—concerns the very drivers behind the greening of the industry. While governmental regulation developing from the 1960s represented the primary driver behind the green transformation of Swedish copper industry, it took until the 1990s before the Chilean copper companies started to adopt their first environmental policies ahead of regulation, and called for the Chilean government to act. We suggest that this happened as globalisation took hold from the early 1990s, and foreign companies operating in Chile demanded environmental standards that harmonised with those in the Western world, at the same time as the Chilean industry needed to enhance an environmental reputation in the global market. Thus, while the Swedish industry was much driven by national regulation to invest in cleaner technologies, it was the pressure from globalisation that drove the Chilean industry to clean up their acts.

  • 29.
    Bergquist, Ann-Kristin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Lindmark, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Förutsättningar och hinder för att nå nollutsläpp: Empirisk kartläggning av koldioxidutvecklingen inom olika sektorer och betydelsen av ekonomiska och politiska drivkrafter 2009–2019 samt en forskningsöversikt om betydelsen av populism och högerextrema värderingar för klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Uppdraget

    Följande rapport är författad av docent Ann-Kristin Bergquist och professor Magnus Lindmark, ekonomisk historia, Umeå Universitet. Uppdraget för rapporten har varit att dels försöka gruppera drivkrafter bakom utsläppens faktiska utveckling i olika kategorier, med avseende på ekonomiska, tekniska och politiska förändringar, dels att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken. Önskemålet från Klimatrådet har varit att få utrett om det går det att säga något om betydelsen av dessa strömningar ur ett längre tidsperspektiv.

    Den första delen av rapporten (Del I) bygger dels på en kvantitativ kartläggning som syftar till att undersöka utsläppsförändringar fördelade efter olika ekonomiska aktiviteter på produktionssidan av ekonomin, dels på att med utgångspunkt i denna kvantitativa kartläggning diskutera centrala drivkrafter (ekonomiska, politiska, tekniska) bakom den kvantitativa förändringen. Fokus har enligt uppdraget riktats mot den icke handlande sektorn. Det specifika syftet med den kvantitativa undersökning har varit att studera de sektorer som bidragit minst respektive mest till utsläppsförändringarna, avgränsat till den icke handlande sektorn.  På så sätt är det möjligt att identifiera mer precist var stagnationen har skett och varför. Metoden bygger på en explorativ analys av tidsseriedata, i syfte att identifiera de sektorer som varit ledande bakom utsläppsutvecklingen i Sverige. Med utgångspunkt i resultatet från undersökningen genomförs en kvalitativt baserad analys av drivkrafter.

    Den andra delen av rapporten (Del II) syftar till att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv. Det längre tidsperspektivet har en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att klimatfrågan utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet. Utsläppsförändringarna av exempelvis koldioxid hade dessförinnan andra drivkrafter än klimatpolitiska, såsom förändrade priser på energi under 1970-talets oljekriser, som resulterade i både energisubstitution och energibesparingar, inte minst i Sverige.   

    Sammanfattning av resultaten

    Del I. Var har stagnationen av utsläppsreduktioner i den icke-handlande sektorn skett? Rapporten behandlar perioden 2005 till 2017. Startåret motiveras av introduktionen av EU:s system för handel utsläppsrätter och slutåret är det sista året med officiell statistik över utsläpp av växthusgaser vid den tidpunkt rapporten skrevs.

     Den direkta förklaringen till stagnationen mellan 2014 och 2017 är att sektorer som hade en hög minskningstakt mellan 2005 och 2014 har upplevt avtagande minskningstakter från 2014. Dessa sektorer har främst varit bostäder och lokaler, industri samt el och fjärrvärme. Stagnationen förklaras även av sektorer som inte upplevt några större utsläppsminskningar under hela perioden 2005 till 2017: jordbruk, arbetsmaskiner samt produktanvändning.  Detta beror på att dessa sektorer har kommit att utgöra en allt större del av de totala utsläppen från den icke-handlande sektorn. Utsläppen från inrikes transporter har motverkat stagnationen. 

    Följande specifika faktorer förklarar i korthet varför de totala utsläppen stagnerat:

    ·      Struktureffekter: Sektorer med minskande utsläpp utgör en allt mindre andel av de totala utsläppen varför bidraget till de totala minskningarna avtar även om minskningstakten är oförändrad eller svagt avtagande. 

    ·      Konjunktureffekter: Stagnationen har sannolikt även påverkats av konjunktureffekter. Detta beror på ett den ekonomiska tillväxten nästan var dubbelt så hög under perioden 2014 till 2017 i jämförelse med perioden 2005 till 2014. 

    ·      Fallande reala bränslepriser: De inflationsjusterade bränslepriserna steg 2005 till 2014, men föll mellan 2014 till 2017. Efter 2017 har de reala bränslepriserna stigit något. 

    ·      Stigande undvikandekostnader på marginalen i historiskt framgångsrika sektorer: Stagnationen i sektorer med hög, men avtagande procentuell minskning har sannolikt påverkats av att de billigaste minskningarna redan skett. Därmed stiger kostnaden för ytterligare reduktioner. Historiska erfarenheter är att spridningen av teknologi sker efter ett S-format mönster. Gäller det även klimatvänlig teknologi leder det till att utsläppen minskar efter en kurva som ser ut som ett spegelvänt S. 

    ·      Institutionella struktureffekter: Minskningarna i sektorer som avfall beror delvis på att utsläppen flyttas till den handlande sektorn. Detta är att betrakta som en politisk drivkraft. Exakt hur stor effekten är har inte kunnat fastslås.

    ·      Det är svårt att avgöra om det politiska omvandlingstrycket ökat eller minskat eller om marginalkostnaderna stigit. Det är också svårt att avgöra hur starkt omvandlingstrycket varit mellan olika sektorer. Styrmedel har tveklöst haft stor betydelse i till exempel transportsektorn men små effekter i jordbruket. 

    ·      Om omvandlingstrycket är konstant i en sektor och utsläppen minskar, allt annat lika, kan man anta att utsläppsminskningen drivs av teknisk utveckling. Ser vi till historiska erfarenheter av ekonomisk tillväxt är tillväxten i regel långsammare i länder med höga inkomstnivåer. Det beror på att det är dyrare att utveckla ny teknik än vad det är att börja använda befintlig teknik. I den mån Sverige är teknikledande på klimatområdet är det hypotetiskt möjligt att minskningstakten är lägre än i andra länder. Att så kan vara fallet visas av studier av koldioxidkonvergens (att CO2/BNP i olika länder närmar sig varandra över tid).

    Del II. På vilket sätt kan extrema och populistiska rörelser påverka klimatutsläppen? Vad finns de för historiska lärdomar?

    Den andra delen av rapporten bygger på en översikt av befintlig forskning. Forskningen är tämligen omfattande om fokus riktas mot sambandet mellan högerkonservatism och klimatförnekelse, framförallt vad gäller utvecklingen i USA där stödet för och attityder till den etablerade klimatforskningen och klimatpolitiken blivit alltmer partipolitiskt polariserad sedan början av 1990-talet. I fråga om ett tidsperspektiv som sträcker sig längre tillbaka än de senaste 40 åren, finns en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att det utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet.

     I korthet drar vi följande slutsatser 

    ·      Vad gäller frågan om hur högerpopulistiska och nationalistiska strömningar och värderingar påverkat klimatutsläppen historiskt, är det svårt att dra några slutsatser för perioden innan 1990-talet. 1930-talets fascistiska regimer i Europa hade exempelvis inte större klimatutsläpp än demokratier som hade en rik tillgång till fossil energi och med ekonomier på samma teknologiska nivå. Ur historisk synvinkel är det inte en självklarhet att dagens högerpopulistiska rörelser (far-right) skulle motsätta sig klimatpolitiska åtgärder eller klimatvetenskapen. 

     ·      Det hot som de högerpopulistiska och nationalistiska rörelserna kan utgöra för svensk klimatpolitik blir beroende av i vilken utsträckning dessa partier anammar den nya vågen av högerpopulism i USA. Den högerpopulistiska och nationalistiska ideologi som idag har stort inflytande i USA under president Donald Trump, omfattar klimatförnekelse, ifrågasättande av IPCC:s trovärdighet, traditionella medier med mera. 

    ·      Klimatförnekelsen i USA karaktäriseras enligt en omfattande forskningslitteratur som ideologiskt förankrad och har sedan 1990-talet ett säte i det Republikanska partiet. Som ideologi har den enligt tillgänglig forskning förhindrat genomförandet av en federal klimatpolitik i USA och har försvagat Kyotoprotokollet och Parisavtalet. 

    ·      I en svensk kontext är den rörelse som motsvarar den amerikanska mycket liten och marginaliserad, men försöker att påverka opinionen främst via hemsidor, bloggar och sociala medier. Klimatförnekelsen har inte anammats av de traditionella etablerade svenska partierna.  

    ·      Den trend som tycks finnas bland de europeiska högerpopulistiska och nationalistiska partierna är att klimatpolitiken, om den erkänns, inte ska påverka den “vanliga” människan. Priset på bensin och diesel blir den direkta frågan som dessa partier söker röster med, vilket också är tydligt i Sverige. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Bergquist, Ann-Kristin
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lindmark, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Petrusenko, Nadezda
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Creating value out of waste: the transformation of the Swedish waste and recycling sector, 1970s-2010s2023Inngår i: Business history review, ISSN 0007-6805, E-ISSN 2044-768X, Vol. 97, nr 1, s. 3-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the growth of the waste and recycling sector in Sweden since the 1970s and seeks to identify the conditions for market growth and underlying business dynamics. The article identifies a slow growth pattern at aggregate level in the 1970s, while a major shift toward higher growth rates took place only in the mid-1990s. Resembling the findings of existing studies of German and US industry counterparts, Swedish recycling companies grew larger in the 1970s and more knowledge-intensive from the 1980s. Our study concludes that the growth of the Swedish recycling industry has been driven not only by government policies addressing household waste but even more so by large manufacturing firms that have increasingly demanded more complex recycling services over time.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Bergquist, Ann-Kristin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Näsman, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Safe before green!: the greening of Volvo cars in the 1970s–1990s2023Inngår i: Enterprise & society, ISSN 1467-2227, E-ISSN 1467-2235, Vol. 24, nr 1, s. 59-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although the automobile industry has served as the backbone of much business history scholarship, business historians have paid little attention to this industry’s actions concerning the complex of environmental issues that took hold in the 1960s. Volvo represents a captivating case study to gain insight into why the automobile industry’s growth has been difficult to align with the shift toward environmental sustainability. Although Volvo pioneered the exhaust emission control technology on the U.S. market in the 1970s and gained an international reputation for high environmental and safety standards in the decades that followed, the company was unable to seriously address climate change in the 1990s. This article identifies several key factors impacting the automobile industry’s passive response to environmental challenges - for instance, weak and asymmetric emission control regulations on international markets, consumer preferences for larger cars (SUVs) in the 1990s, and a lack of systematic regulatory pressure to shift from fossil fuels and the internal combustion engine. In the case of Volvo, world leadership in safety standards, rather than low carbon emissions, constituted the company’s competitive advantage as climate change emerged as one of the most critical environmental issues in the 1990s.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Blom Bringlöv, Signe
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Motionsvanor hos hälso- och sjukvårdspersonal på en vårdenhet i Västerbotten: En studie med perspektiv på socioekonomi och folkhälsa vid en hälsofrämjande instans2019Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 33.
    Bohman, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Britt Liljewall, Wilhelms dagbok: Anteckningar om människor, djur och jord vid 1800­talets mitt (Skara: Västergötlands museum 2021). 249 s.2022Inngår i: Historisk Tidskrift, ISSN 0345-469X, E-ISSN 2002-4827, Vol. 142, nr 4, s. 660-662Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Bohman, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Ett tidigt försök att styra landsbygden genom föreningsorganisationer: [An early attempt to govern the countryside through associations and organizations]2024Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Bohman, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Medlemsorganisation mellan majestät och medborgare? Representation och makt genom hushållningssällskapen under det tidiga 1800-talets samhällsomvandling: Membership organization between majesty and citizens? Representation and power through agricultural societies during the early 19th-century societal transformation2023Inngår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 89, nr 2, s. 177-200Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den här texten riktar fokus mot första hälften av det formativa 1800-talet då en äldre maktordning utmanades genom krav på decentralisering och breddat inflytande. I samband med det tillkom flera nya organisationer i gränslandet mellan offentligt och privat, och här studeras hushållningssällskapen som ett utmärkande exempel. Hushållningssällskapen betraktas i ett nytt ljus genom att betona deras funktion som ett medel för interaktiv styrning. Medlemssamansättningen analyseras för att utröna vilka socialgruppers makt och inflytande hushållningssällskapen utövade, och huruvida det skedde förändringar i tid och varierade mellan olika delar av landet. Genom resultaten framträder en bild av en organisation som kunde fylla en viktig funktion under en period av snabb samhällsomvandling då centrala ämbetsverk, kommunalt självstyre och landsting ännu saknades eller var i vardande. Medlemssammansättningen visar att en elitär karaktär bestod men att den ingalunda var oföränderlig. Gamla eliter såsom adel och prästerskap ersattes nämligen av förmögna jordbrukare och personer som genom yrke och ämbete representerade en ny framväxande samhällsordnings eliter. Studien bidrar till vår förståelse av det turbulenta 1800-talets ekonomiska och politiska historia, då olika former för förvaltning och breddat inflytande prövades innan mer beständiga och för nutiden mer bekanta former etablerades. Studien belyser också betydelsen av organisationer i gränslandet mellan offentligt och privat, och vad som kan påverka deras förmåga till inflytande och att attrahera medlemmar över tid.

  • 36.
    Bränberg, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Kriget mot spriten: En historia om amerikansk och svensk alkoholpolitik 1900-19332018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Bäckström, Sandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Obesitaskirurgi – en vinst för den enskilde, eller för hela samhället?: En hälsoekonomisk analys av sjukdomen obesitas och en av dess behandlingsmetoder2021Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 38.
    Dakouri, Ulrika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Vad förklarar Sverigedemokraternas relativa valframgång?: Hur röstbeteendet i de Skånska kommunvalen 2018 påverkades av ekonomisk-strukturella faktorer2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to investigate the relative success of Swedish right-wing party Swedish Democrats in the municipal election of 2018. The focus of this paper is to see how the voting behaviour could be explained using socioeconomic variables.

    The study consists of statistics from SCB concerning level of education, income, number of immigrants in the municipality and if the municipality receives benefits from the government from the 33 municipalities in the region of Skane, Sweden.

    The results shows that there is a correlation between the high education and income voters have in municipality and their tendency to vote for the Swedish Democrats. Those municipalities where most citizens have a higher education and a higher income where municipalities where the Swedish Democrats did not receive a lot of votes. There results did however not show a correlation between the number of votes for the Swedish Democrats and the number of immigrants living in the municipalities.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Di Clemente, Riccardo
    et al.
    Department of Computer Science, Exeter University , Exeter, EX4 EPY, GBR, United Kingdom;The Alan Turing Institute , London, NW12DB, GBR, United Kingdom.
    Lengyel, Balázs
    Agglomeration and Social Networks Lendület Research Group, Centre for Economic and Regional Studies, Eötvös Loránd Research Network , Budapest, 1097, HUN, Hungary;Laboratory for Networks, Technology and Innovation, Corvinus Institute for Advanced Studies, Corvinus University of Budapest , Budapest, 1093, Hungary.
    Andersson, Lars Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Understanding european integration with bipartite networks of comparative advantage2022Inngår i: PNAS Nexus, E-ISSN 2752-6542, Vol. 1, nr 5, artikkel-id pgac262Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Core objectives of European common market integration are convergence and economic growth, but these are hampered by redundancy, and value chain asymmetries. The challenge is how to harmonize labor division to reach global competitiveness, meanwhile bridging productivity differences across the EU. We develop a bipartite network approach to trace pairwise co-specialization by applying the revealed comparative advantage method within and between the EU15 and Central and Eastern European (CEE). This approach assesses redundancies and the division of labor in the EU at the level of industries and countries. We find significant co-specialization among CEE countries but a diverging specialization between EU15 and CEE. Productivity increases in those CEE industries that have co-specialized with other CEE countries after EU accession, while co-specialization across CEE and EU15 countries is less related to productivity growth. These results show that a division of sectoral specialization can lead to productivity convergence between EU15 and CEE countries.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Ducoing, Cristián
    et al.
    Department of Economic History, Lund University, Sweden.
    Olsson-Spjut, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    The energy transition in the Swedish iron and steel sector, 1800–19392021Inngår i: Journal of Energy History / Revue d’histoire de l’énergie (JEHRHE), ISSN 2649-3055, nr 4, s. 1-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article analyses the energy transition of the Swedish iron and steel industry (1800–1939), a leading actor in the European iron and steel market during the 19th and 20th centuries. This industry is an interesting case to analyse from the perspective of energy transition and the composition and change of capital stock (classified by energy technology). in-depth review of the this topic will enable the analysis of the dynamics of energy transition; moreover, this case study, with particular emphasis on technology adoption, lock-in carbon infrastructure, and energy transition, is a relevant tool for understanding the current difficulties in implementing cleaner energy sources and infrastructures.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Edenblad, Sofie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Varför är inte sjuksköterskeyrket jämställt år 2021?: En studie av jämställdhetens utveckling inom sjuksköterskeyrket i Sverige 1970–20212021Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 42.
    Edström, Isabell
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn: En förklarande studie om implementeringsprocessen av rotavirusvaccin och vaccin mot Humant papillomvirus ur ett genusperspektiv2019Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 43.
    Engberg, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Sjukhus bra men hemma bäst.: En studie av Region Skånes breddinförande av sjukhusvård i hemmet2019Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 44.
    Enquist, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Hyrläkarsystemets framväxt i sjukvården 2004-2018: En dyr historia2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    A functioning health care system is important and expected by the society to meet the populations expectations and needs. This requires financial as well as human resources. But what is the bigger issue if the health care spends a lot of money on medical locum. The big expense, or the fact that it is necessary?After 1990 several sectors were re-regulated in Sweden, which led to the sectors being less controlled by the state while expanding in the private sector. This essay is going to examine how the re-regulations of the employment services and the health care sector affect each other. The purpose is to investigate why the concept of locum doctors has become more common in the health care during the period 2004-2018. The result is based on material from a national project about the subject as well as material from a region. It shows that the need for locum doctors exist because of difficulties recruiting in certain areas within health care, such as primary care and psychiatry. Even the geographic location seems to be a factor. It is mainly the long-term need of staff which is solved by hiring locum doctors that is seen as problematic.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Enquist, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Implementering av digitala vårdtjänster på vårdcentral: En kvalitativ litteraturanalys och en fallstudie av den digitala revolutionens effekter i primärvården.2020Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 46.
    Eriksson, Felicia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Erbjudande om fosterdiagnostiska metoder: En undersökning om etikens betydelse vid implementering inom hälso- och sjukvården2019Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 47.
    Eriksson, Felicia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Skaffa (inte) barn: Steriliseringar och assisterad befruktning i vårdens praktik 1970-2019: Individens val och hälso- och sjukvårdens prioriteringar2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Reproductive health is important for the individual. The ability to control if and when to have children are of major importance, where both birth control pills, and sterilization are central features in family planning. For couples and singles whose only wish to have a child but for different reasons aren’t possible, becomes involuntarily childless. For those individuals could differently types of assisted reproduction be an alternative. In both cases medical procedures are done in the public healthcare and have different subventions from the state. But the common healthcare lacks resources and therefore distribution and priorities become necessary.Priorities are difficult and different ethical principles are established for guidance. Notwithstanding, priorities for family planning and the involuntarily childless are characterized with practical difficulties. This essay examines how two country councils have put decision of prioritization of family planning and treatment for involuntary childless in to practice. By looking at material from governmental decisions and reasonings this paper observes inequalities both between the councils but also between men and women. There is no consensus how the actual priorities should be realized and from whose perspective it should be done, from the individual or from the society. This is important both for the well-being of the individual but also for the legitimacy of the society.

    Fulltekst (pdf)
    Skaffa (inte) barn: Steriliseringar och assisterad befruktning i vårdens praktik 1970-2019
  • 48.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Arbetsmarknadspolitik som regionalpolitik: Fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna 1938–19612021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar Fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna som ett exempel på hur mellankrigstidens regionalpolitik tog sig uttryck i Sverige. Den visar att en avgörande skillnad mellan 1930-talets regionalpolitik och de större, mer permanenta program som utvecklades från och med 1960-talet var att 1930-talets regionalpolitik byggde på analysen att rumsliga problem var relaterade till övergående ekonomiska cykler, snarare än strukturella ekonomiska problem. Denna tanke medförde att regionalpolitiken utformades med inspiration från den kontracykliska arbetsmarknadspolitiken och i dialog med de parter på arbetsmarknaden som berördes av åtgärderna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Beyond economic policy: The post-war expansion of ice-breaking in Sweden from a small state perspective2019Inngår i: International Journal of Maritime History, ISSN 0843-8714, E-ISSN 2052-7756, Vol. 31, nr 4, s. 842-859Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the expansion of post-war Swedish ice-breaking and winter navigation from a small state perspective previously put forth in research on the corresponding historical developments in Finland. The results confirm the notion that the post-war expansion of winter navigation was related to the contemporary transformation within the forestry industries. Both State maritime actors and interest groups from the forestry industries framed ice-breaking as a decisive instrument to promote the exports of pulp and paper. This coincided with the introduction of cost-efficiency measures within transport policy, which allowed the State ice-breaker service to expand at the expense of the railways.

  • 50.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Christian Ostersehlte, Eisbrecher vor Reval: Die Flotte des Revaler Börsenkomitees (Münster: LIT-Verlag, 2019), 395 s., häftad, ill.2021Inngår i: Forum navale, ISSN 0280-6215, E-ISSN 2002-0015, Vol. 77, s. 151-153Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
1234 1 - 50 of 169
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf