Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 169
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Vingsle, Maja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stressrelaterad ohälsa är idag den vanligaste orsaken till nya sjukskrivningar i Sverige. Idag används trädgårdsterapi i ett rehabiliterande syfte för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Det finns fortfarande ett kunskapsbehov angående behandlingsprocesser rörande målgruppen samt terapeutiska insatser i trädgårdsmiljö. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Fyra arbetsterapeuter med erfarenhet av trädgårdsterapi intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att trädgårdsterapi främjar deltagarnas återhämtningsprocess. Trädgårdsterapins aktiviteter bidrar i synnerhet till återhämtning genom aktivitetsbalans, något som ej uppmärksammats i tidigare forskning. Vidare forskning behövs för att belysa ett deltagarperspektiv i trädgårdsterapi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Agde-Johansson, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Lövgren, Cecilia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för barn med diagnosen ADHD i skolmiljö: En litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste diagnosen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för barn. Utmärkande symptom för en person med diagnosen ADHD är svårigheter att utföra uppgifter, fokusera, bibehålla uppmärksamhet och passa tider, vilket är faktorer som kan påverka skolgången negativt. Arbetsterapeutiska interventioner har framtagits för att främja delaktigheten av barn med ADHD i skolmiljö. Det är dock oklart vad dessa interventioner har för effekt bland barn med ADHD. Syftet med denna litteratöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för barn i åldern 6-18 år med diagnosen ADHD i skolmiljö samt diskutera dessa utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Till denna litteraturstudies metod användes en kvantitativ litteraturöversikt och de valda databaserna till huvudsökningen var Cinahl, PubMed och Academic Search Premier. Utifrån de sju inkluderade artiklarna hittade författarna interventioner som föll under två rubriker som presenterades enligt följande: Kompensatoriska interventioner i stillasittande skolarbete och dess effekt och Intervention för målsättning och effekt. Slutsatsen visade på att interventionerna viktväst, Cognitive-Functional, sittdynor och tidshjälpmedel hade positiv effekt på barns prestation i skolmiljö, förmåga att skapa egna mål och bibehålla uppmärksamheten i klassrumsmiljö. Terapibollar påvisade ingen effekt. Det finns ett fortsatt behov av forskning inom detta område då det finns en begränsad mängd forskning om ämnet i nuläget och särskilt när det gäller flickor med diagnosen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Akyol, Dilba
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Granberg, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Barn och ungdomar med cerebral pares och deras upplevelser av smärta och delaktighet i aktivitet: En litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Funktionsnedsättningen cerebral pares kan orsaka begränsad fysisk förmåga och utlösa smärta. Samhällets attityder och utformning av miljö kan påverka barn och ungdomars möjligheter till delaktighet i aktivitet. Meningsfulla aktiviteter kan bidra till en känsla av tillfredsställelse och en känsla av samhörighet. Dagens forskning är begränsad vad gäller barn och ungdomars subjektiva upplevelser av smärta och delaktighet i aktivitet. En litteraturöversikt med systematiska inslag genomfördes och syftet var att beskriva upplevelser av smärta och delaktighet i aktivitet hos barn och ungdomar med cerebral pares. Huvudsökningar har utförts i PubMed, Cinahl och APA PsycInfo. De inkluderade artiklarna är av kvalitativ metod för att besvara syftet med barns subjektiva upplevelser. De inkluderade artiklarna i studien resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. Kategorierna var följande: 1) Smärtan begränsar mitt dagliga liv. 2) Kroppen kan hindra och motivera mig i aktivitet. 3) Samhället och omgivningen påverkar min vardag. Resultatet visar barn och ungdomars individuella upplevelser av sin smärta och hur smärtan tar sig i uttryck både fysiskt och psykiskt. De flesta barn och ungdomar upplever smärtan som ett hinder för delaktighet i aktivitet, men även samhället och omgivningens attityder sågs som hinder. Resultatet kan underlätta för intresserade individer inom området samt arbetsterapeuter som i sitt yrkesliv ofta möter barn och ungdomar med cerebral pares.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Al-Samraye, Ali
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner för barn med autismspektrumtillstånd och dess effekter.: En litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktions­nedsättning som bland annat innebär svårigheter i social interaktion, sensorisk hantering och bearbetning samt motoriska färdigheter för individen. Barn med AST löper högre risk än andra barn att inte utveckla nödvändiga färdigheter som behövs för att vara delaktig i olika aktiviteter samt i utveckling mot självständighet. Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST och interventionernas effekter. Litteraturöversikt valdes som metod för studien och artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Sju kvantitativa originalartiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2018 har granskats, analyserats och redovisats i fyra olika kategorier; Interventioner för motoriska färdigheter, Interventioner för bearbetning och integrering av sensorisk information, Interventioner för social interaktion samt Intervention för arbetsminne. I studiens resultat framkommer det att samtliga interventioner hade effekt på olika färdigheter hos barnen. Artiklarna som inkluderades i resultatet hade alla en ojämn könsfördelning, studier med jämnare könsfördelning eller flickor och pojkar var för sig är därför väsentligt i framtida studier. Slutsatsen är att arbetsterapeutiska interventioner är effektiva för barn med AST avseende färdigheter inom sensorik, motorik, sociala och arbetsminne, men att ytterligare forskning inom området behövs för att öka kunskapen om effektiva interventioner för barn med AST. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ARBETSTERAPEUTISKA INTERVENTIONER FÖR BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND OCH DESS EFFEKTER
  • 5.
    Altundal, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med depression: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är en av de vanligast förekommande diagnoserna inom psykisk ohälsa, och i Sverige är idag över 4 % av befolkningen diagnostiserad med depression. Depression ger bland annat symptom i form av nedstämdhet, intresseförlust, sömnsvårigheter, förändrad aptit, koncentrationssvårigheter och suicidtankar och påverkar livskvalitén och arbetsförmågan i stor utsträckning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna diagnosticerade med depression och dess effekter utifrån arbetsterapeuters och klienters perspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. De i studien identifierade arbetsterapeutiska interventionsmetoderna var UWaT (Using Writing as Therapy), CW (Creative Writing), TTM (Tree Theme Method) Remotivationsprocessen, gruppterapi samt kreativt skapande. Från klienternas perspektiv beskrevs effekter i form av ökad självkänsla, bättre självinsikt, ökad motivation att delta i det vardagliga livet samt i vissa fall en ökad aktivitetsnivå. Arbetsterapeuternas upplevelser var att metoderna var krävande att arbeta med men givande för klienterna såväl som lärorika att arbeta med. Således föreslår denna studie att dessa arbetsterapeutiska interventioner kan användas som redskap inom behandlingen av vuxna med depression men vidare forskning behövs för att med studier designade att studera effekter av interventioner skapa belägg och riktlinjer för arbetsterapeuter som arbetar i området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sara Altundal-Examensarbete
  • 6.
    Alvlilja, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Bildterapigrupper inom primärvården: - Vad ger en utvärdering av deltagares erfarenheter av interventionen för svar?2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Bildterapi är en kreativ behandlingsmetod som kan användas både i förebyggande och rehabiliterande syfte, när psykologiska faktorer påverkar utveckling och upplevelse av ohälsa. Den här uppsatsen beskriver resultatet av en klinisk upplevelseutvärdering av bildterapigrupper genomförda på en vårdcentral 2010 - 2014. 

     

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att delta i bildterapigrupp i primärvården. 

    Metod: Utvärdering av 44 bildterapideltagares erfarenheter av bildterapi via frågeformulär med öppna frågor. Frågorna handlade om lärdomar, mål, samt vad de saknat eller skulle vilja förändra i bildterapin och deras erfarenheter i förhållande till eventuella andra behandlingar. Svaren analyserades utifrån Grounded Theory, detta tydliggjorde deltagarnas erfarenheter av vad som var värdefullt för dem i deras deltagande i bildterapi. 

    Resultatet visade att bildterapi i grupp hjälper deltagare att uttrycka och utforska känslor som ökar insikten samt ger katharsis. Bildterapi skapade medvetenhet och förståelse för hur individens egensituation påverkar upplevelse av hälsa. Genom kommunikationen med och om bilden förmedlades budskap om livssituationen, vilket underlättade förändring av aktivitetsmönster och förmågan att se sig själv som värdefull. Förändrade aktivitetsmönster möjliggjorde aktivitetsbalans. Gruppen bidrog till att deltagarna kunde förstå sin sjukdom och se att de inte var ”konstiga”, utan reagerade normalt på belastningar. Bildterapeuter med grundprofessionen arbetsterapeut kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans i bildterapi. 

    Slutsats: Bildterapi kan med stöd av den här studien vara verkningsfull för patienter i primärvården, och bildterapeuten med arbetsterapeut som grundproffession, kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans. Bildterapin kan kombineras med arbetsterapiteori och ValMO modellens värdedimensioner konkret-, sociosymboliskt- och självbelönande värde. Bildterapi skulle därmed kunna fylla ett gap, och utgöra ett komplement till annan behandling i primärvården. Deltagarnas ökade förståelse för sin sjukdom skulle sekundärt kunna leda till minskad medikalisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ander Ljung, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Hjälmsson, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Motivations innebörd och inverkan: En litteraturstudie om psykosociala faktorer inom idrottsrehabilitering2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idrott är både en vanlig fritidssysselsättning och en vanlig orsak till skador. Tidigare forskning har främst studerat idrottsrehabilitering ur ett biomekaniskt perspektiv men på senare år har psykosociala aspekter studerats allt mer. Syftet med denna studie var att beskriva hur motivation påverkar och uttrycks vid rehabilitering av idrottsskador, genom en litteraturstudie med den arbetsterapeutiska Model of Human Occupation som teoretisk utgångpunkt. Resultatet baserades på analys av nio kvalitativa artiklar. En av artiklarna hade även en kvantitativ del som exkluderades från denna studie. I resultatet framkom två huvudteman; ’intrapersonella faktorer’ och ’interpersonella faktorer’, med totalt sju underkategorier. I ’intrapersonella faktorer’ framkom att självförtroende, värderingar och intresse var faktorer som hade samband med motivation. Under ’interpersonella faktorer’ framgick det att även omgivningen spelade en betydande roll i relation till motivation och idrottsrehabilitering. Merparten av de faktorer som framkom visade sig kunna styra utfallet av rehabiliteringen i olika riktningar, beroende på den övriga kontexten. Utifrån studiens resultat kan motivation beskrivas som resultatet av många olika faktorer samt att motivation tydligt påverkar rehabilitering av idrottsskador. Däremot kan dessa faktorer påverka både positivt och negativt. Därmed krävs vidare forskning för att kartlägga vad som styr påverkans riktning och vilka interventioner som kan främja ett positivt utfall. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersson, Alexandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Let’s talk about sex: Kvinnors upplevelse av sin sexualitet och behov av stöd efter en gynekologisk cancerdiagnos2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Let´s talk about sex

    -        Kvinnors upplevelse av sin sexualitet och behov av stöd efter en gynekologisk cancerdiagnos

    År: 2019

     

    Författare: Alexandra Andersson miss_alexandra@live.se

    Handledare: Anita Nilsson Universitetslektor Inst. för omvårdnad Umeå universitet samt klinisk lektor vid Medicin centrum NUS anita.1.nilsson@umu.se

    Nyckelord:  Gynekologisk cancer, Sexualitet, Arbetsterapi, Sexuellt stöd, Kvalitativ studie

    Sammanfattning:                                                                                                                            IntroduIntroduktion: Årligen diagnosticeras 2900 kvinnor med gynekologisk cancer i Sverige och majoriteten lider av sexuella problem. Sexualitet är en fundamental aspekt av människans utveckling, beteende och personlighet. Trots att arbetsterapeuter tycker att sexualitet är ett viktigt område att inkludera i sitt arbete är det få som arbetar med sexualitet. Forskning hävdar att sexualitet bör inkluderas i deras arbete då arbetsterapi syftar till att hjälpa individen att kunna utföra meningsfulla aktiviteter.                                                                                                                                                  Syfte: Studiens syfte är att belysa kvinnors upplevelse av sin sexualitet mer än ett år efter besked om gynekologisk cancer och att identifiera behov av stöd för sexuellt välbefinnande.                                                                                                                                          Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvalitativ- och tematisk innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim samt Braun och Clarke. Nio kvinnor i åldern 38–58 år deltog i semistrukturerade intervjuer.                                                                                                                           Resultat: Kvinnorna beskriver sexualitet som ett viktigt basbehov och många av kvinnorna känner sig stympade då de lider av sexuella problem och förändrade roller samt berättar flera informanter att eventuella relationer påverkats negativt av deras sexuella besvär. Kvinnorna uttrycker behov av information och hjälpmedel och de önskar bland annat att vården bjuder in till samtal i syfte att ge kvinnorna och eventuell partner verktyg för att hantera sexuella problem.                                                                                                                                                        Slutsats: Sexuellt stöd till drabbade kvinnor måste öka och för att kunna tillgodose kvinnors behov måste vårdens aktörer få en ökad förståelse för hur sexualiteten och eventuella relationer kan påverkas av sjukdomarna och/eller behandlingar och ta del av kvinnornas berättelser för att få veta när samt hur de vill ha stöd.

    Ladda ner (pdf)
    sammanfattning
    Ladda ner (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Fathima
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Westerlund, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Äldres upplevelser av arbetsterapeutiska insatser i syfte att minska ensamhet: - En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt Psykisk ohälsa hos äldre är ett tilltagande problem där en av de mest framträdande faktorerna är ensamhet. Den ensamhet som infinner sig när sociala kontakter är färre, eller minskar i en högre takt än individen själv önskar, kallas för en ofrivillig ensamhet. Den ofrivilliga ensamheten är potentiellt farlig och kan orsaka allvarliga konsekvenser för en människas livslängd, hälsa och välbefinnande.  Syftet med denna litteraturstudie är att skapa en fördjupad förståelse för äldre personers upplevelse av arbetsterapeutiska insatser som syftar till att minska ensamhet. En systematisk litteraturstudie genomfördes bestående av artiklar uppbyggd på en kvalitativ metod. Efter urvalsprocessen kvarstod åtta artiklar som kvalitetsgranskades. Därefter utfördes en innehållsanalys som resulterade i tre teman. Dessa teman lyder som följande; (1) Upplevelsen av samspel och sociala relationer, (2) Betydelsen av aktivitetsutövande i vardagen, (3) Upplevelsen av insatsernas tillgänglighet och hindrande faktorer. Sammanfattningsvis resulterade studien i ett sammanställande av äldre personers upplevelser kring arbetsterapeutiska insatser riktade att minska ensamhet. Det framkom att intressebaserade aktiviteter var särskilt uppskattade bland de äldre och bidrog till ett ökat engagemang. Vidare var sociala relationer av stor vikt och gemenskap upplevdes som vital för en meningsfull vardag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Henrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp: - en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vuxna med ADHD är en grupp som upplever problem med att utföra vardagliga nödvändiga aktiviteter och som lätt utvecklar olika rolldysfunktioner genom livet. Det är viktigt att undersöka vilka erfarenheter och konsekvenser i vardagen som vuxna med ADHD erfar för att på ett effektivt sätt kunna möta upp och effektivt underlätta för patientgruppen. Nästa steg i ledet för att kunna spela en nyckelroll i arbetet med att hjälpa vuxna med ADHD är att kartlägga vad arbetsterapeuter gör för denna växande grupp i samhället. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp. En litteraturstudie användes som metod för att kunna skapa en bred överblick över den befintliga forskningen på området. Totalt inkluderades fem vetenskapliga artiklar i studien och ur dessa fem framträdde tre kategorier: 1) Ekonomi, trafik och socialt liv – utmaningar i vardagen för vuxna med ADHD. 2) Ordningsskapande arbetsterapeutiska interventioner. 3) Motivation - ett hinder i vardagen med förslag på lösningar. Studien ger främst en bild av ett forskningsfält med många och stora informationsluckor kvar att fylla avseende vad arbetsterapeuter gör för att underlätta livet för vuxna med ADHD. Arbetsterapeuter kan sannolikt spela en viktig roll för gruppen vuxna med ADHD genom olika typer av ordningsskapande interventioner såsom strategier och hjälpmedel men mer forskning på området efterfrågas.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Angulo, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Åberg, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    INTERVENTIONER FOKUSERADE PÅ MOTORISK FUNKTION FÖR PERSONER MED STROKE: En litteraturstudie med systematik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan ge upphov till flera olika funktionsnedsättningar. Det krävs ofta tidig rehabilitering och den pågår vanligen efter hemgång från sjukhuset. Syftet med studien var att beskriva interventioner, där arbetsterapi nämns, fokuserade på motorisk funktion upp till två år efter insjuknande i stroke, dess effekter och var interventionerna genomförts. En litteraturstudie valdes som metod och litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, AMED och PsycInfo. Tio artiklar analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet visade flest interventioner för arm-och handfunktion. Majoriteten av studierna genomfördes på rehabiliteringssjukhus. Slutsatsen som drogs vara att de flesta utförs på rehabiliteringssjukhus och få eller inga artiklar berör strokerehabilitering i hemmet och i slutenvård. Därför skulle det behövas mer forskning om rehabilitering som sker i hemmiljö och på sjukhus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Arnqvist, Jonna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Mo Gustavsson, Matilda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeuters erfarenheter från utredning av barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd: -En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn och ungdomar med kognitiva svårigheter kan uppleva aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Det finns ett flertal kognitiva hjälpmedel vilka kan hjälpa barn och ungdomar att känna självsäkerhet och få ökad kontroll i sin vardag. Arbetsterapeuten har en viktigt roll att möjliggöra en fungerande vardag, i detta arbete ingår bland annat utredning och förskrivning av hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter från initiering och genomförande av utredning för barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom Barn- och ungdomshabilitering i Västerbotten. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 huvudkategorier; Arbetsterapeutens uppdrag, Nätverket- en avgörande faktor samt Flexibilitet hos arbetsterapeuten skapar delaktighet under utredningen. Resultatet visar att den arbetsterapeutiska utredningen är en dynamisk process där arbetsterapeuten hela tiden anpassar sig själv med hänsyn till personen som utreds. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att föräldrarnas roll i utredningen och implementeringen av kognitivt stöd har stor inverkan på utredningens kvalitet och för att barnen ska bli självständiga och trygga i användandet av sitt stöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Batalova, Alina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Sjölander, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Upplevelser av sociala aktiviteter vid långvarig smärta: En litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Långvarig smärta är ett komplext men vanligt sjukdomstillstånd. Den stora påverkan på det vardagliga livet medför konsekvenser i aktivitetsförmågan samt de sociala aktiviteterna. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur personer med långvarig smärta upplever sin egen förmåga att utföra sociala aktiviteter samt smärtans inverkan på relationer och roller. En litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Slutligen inkluderades åtta artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevelser av att utföra sociala aktiviteter samt Upplevd påverkan på sociala relationer och roller. Den nedsatta aktivitetsförmågan i kombination med rollförändring samt försämrade relationer kunde leda till minskad social delaktighet. Sammanfattningsvis presenterar studien att oförmågan att vara delaktig i sociala aktiviteter bidrar till avsaknad av gemenskap samt påverkan på relationer och roller. Smärtan är subjektiv vilket kan leda till både positiva och negativa erfarenheter om hur sociala aktiviteter kan upprätthållas. Arbetsterapeuter kan stödja i att återfå aktivitetsengagemang och en hållbar aktivitetsbalans. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Bergkvist, Victoria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Caroline, Eriksson
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för vuxna personer med långvarig smärta: En litteraturöversikt2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Långvarig smärta definieras som en obehaglig emotionell och sensorisk upplevelse som associeras med vävnadsskada eller hot om vävnadsskada. Långvarig smärta medför försämrad livskvalité och begränsad förmåga att utföra aktiviteter. Tidigare studier beskriver effekter på livskvalitet och aktivitet för personer med långvarig smärta som genomgått multimodal rehabilitering. Beskrivning av arbetsterapeutens yrkesspecifika interventioner saknas i dessa studier. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på aktivitet och livskvalité för vuxna personer med långvarig smärta. En kvantitativ litteraturöversikt användes som metod. Vid huvudsökning användes databaserna Pubmed, CINAHL och AMED. Åtta studier inkluderades och interventionerna analyserades och kategoriserades enligt OTIPM:s fyra interventionsmodeller. Interventionernas effekter på aktivitet och livskvalité presenterades under separata rubriker. Slutsatserna utifrån litteraturöversikten visar att det finns arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra aktivitet och livskvalité. Interventionerna Lifestyle Redesign, konstbaserad beteendeterapi och arbetsrehabilitering förbättrade förmågan att utföra aktiviteter och upplevelsen av livskvalité. Även kognitiv beteendeterapi visade förbättringar i aktivitet. På grund av få studier inom området och ojämn könsfördelning i studierna finns behov av ytterligare forskning.

    Sökord: Occupational therapy, intervention, long term pain, activity, quality of life, effects 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Berglin, Johannes
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Carlsson, Filip
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Vuxnas erfarenheter av rullstol med ståfunktion: En kvalitativ studie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns idag forskning av brukares erfarenheter av rullstolsanvändning och hur ståhjälpmedel kan motverka negativa komplikationer till följd av långvarigt sittande. Men det finns begränsad forskning av brukares erfarenheter av rullstol med ståfunktion. Syftet med denna studie var att undersöka vuxnas erfarenheter av att använda rullstol med ståfunktion och dess betydelse för delaktighet i personens dagliga aktiviteter. Sex deltagare intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat visade att ståfunktionen varit betydelsefull i vardagen för exempelvis ökad delaktighet i deltagarens dagliga aktiviteter och för att motverka kroppsliga komplikationer som ett långvarigt sittande kan medföra. Slutsatsen är att ståfunktionen i helhet haft en positiv inverkan utifrån flera olika aspekter. Men det råder bristande fysisk tillgänglighet vilket försvårar användandet och skapar ett behov av ytterligare utveckling av rullstol inklusive ståfunktion vilket kan främja deltagande i dagliga aktiviteter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Berglund, Emmy
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Krantz, Wilma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Patienters upplevelse av arbetsterapeutiska interventioner vid depression- en litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är en av de största folkhälsosjukdomarna i Sverige och leder vanligtvis till långvarig vård. Symtom vid depression är bland annat nedstämdhet och förlust av intresse eller nöje av aktiviteter som tidigare gett tillfredsställelse, sömnstörningar, nedsatt energi, koncentrationssvårigheter, låg självkänsla samt självmordstankar. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeutiska interventioner upplevs av personer med depression. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner vid depression upplevdes ha främjat återskapandet av rutin och struktur i livet, ökat välbefinnande och känslan av tillhörighet samt ingett hopp och mening hos deltagarna. Slutligen anser författarna att resultatet pekar på att arbetsterapeutiska interventioner har potential vid behandling av depression men att mer forskning behövs för att stärka evidensen kring hur arbetsterapeutiska interventioner kan användas vid behandling av denna målgrupp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Patienters upplevelser av arbetsterapeutiska interventioner vid depression
  • 17.
    Bergman, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Ghazi Karim, Lana
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeuters upplevelse av sin kulturella kompetens och derasförhållningssätt i mötet med klienter från andra kulturer: – Systematisk litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsterapeuter runtom i hela världen träffar klienter från många olikakulturer. Kulturen har stor inverkan på människor i det dagliga livet ochformar deras beteende, värderingar och vilka aktiviteter individen tyckerär meningsfulla. För kunna genomföra en individanpassadarbetstersterapi är det viktigt att arbetsterapeuter besitter kulturellkompetens. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hurarbetsterapeuter upplever sin kulturella kompetens och använder denna imötet med klienter från andra kulturer. En systematisk litteraturöversiktgenomfördes där författarna identifierade nio kvalitativa artiklar.Materialet analyserades genom en tematisk analys varpå tre huvudteman- 1) Professionen strävar efter att bli kulturellt kompetent, 2)Arbetsterapins filosofi och kultur kolliderar med klientens perspektiv 3)Strategier att förstå och möta klienten i dennes kulturella sammanhangoch sex underteman identifierades – 1) Ökad kulturell medvetenhetgenom självreflektion 2) Arbetsterapeutens engagemang i att skapa ochutveckla kunskap om kultur 3) Kulturens inverkan på perspektivet omsjälvständighet och självbestämmande 4) Klientens och familjensreligiösa inverkan på arbetsterapi 5) Arbetsterapeuten strävar efter enterapeutisk allians med hänsyn till klientens kulturella bakgrund 6)Tillvägagångssätt för att anpassa interventioner till klientens kulturellabehov. Genom diskussion förankras resultaten i tidigare forskning ochbelyser vikten av att arbetsterapeuter behöver besitta kulturell kompetensoch använda denna i mötet med klienter från andra kulturer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Bergström, Aileen
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden.
    Mondaca, Margarita
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi. School of Health and Welfare, Halmstad, Sweden.
    Guidetti, Susanne
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden; Medical Unit Occupational Therapy and Physiotherapy, and Theme Women’s Health and Allied Health Professionals, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Rosenberg, Lena
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden; Department of Rehabilitation, School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Phronesis: Recognising a neglected dimension of knowledge within occupational therapy research2024Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 31, nr 1, artikel-id 2341782Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Phronesis is a way of knowing, implying wisdom, experiences, and reflections that guide our judgements. Phronesis, important for learning, is a neglected form of knowledge when applied to research.

    Aim: To examine how phronesis is conceptualised and practiced in three research projects.

    Method: Data from eight interviews with researchers involved in three research projects was generated. The interview material was analysed. A theoretical matrix of contemporary understanding of phronesis was applied to the material.

    Result: Examples of phronesis from three research projects in occupational therapy are presented according to categories of contemporary phronesis; acknowledging embodiment, embracing humility, using perceptiveness, and practicing reflexivity.

    Significance: This unique approach of analysing research projects contributes to the understanding of phronesis and its implications for research, providing valuable insights into the researchers’ praxis in their respective projects

    Conclusion: There is a need for a greater recognition of phronesis as a dimension of knowledge within all types of research, and within the discipline. By not recognising phronesis as a legitimate form of knowledge, the discipline perpetuates a superiority of knowledge from episteme that dominates our ways of learning about the world around us and where the type of knowledge gleaned from phronesis is consequently marginalised.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Bjurman, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Pettersson, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Att leva med Parkinsons sjukdom: Med fokus på konsekvenserna av Fatigue i aktiviteter - En litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Parkinson sjukdom (PS) är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen globalt efter Alzheimers sjukdom. Vad som orsakar PS är inte heller klarlagt. De icke-motoriska symtomen, inklusive fatigue orsakar lika stora begränsningar i aktivitet som de motoriska symtomen. Trötthet är ett subjektivt tillstånd vilket kan visa sig i fysisk, psykisk och mental trötthet. Syftet med studien var att belysa upplevelser och erfarenheter av fatigue och dess konsekvenser på aktiviteter inom ADL, lek/fritid samt produktivitet hos personer som lever med Parkinsons sjukdom. En kvalitativ design användes och sju vetenskapliga studiers kvalitet granskades och analyserades systematiskt med innehållsanalys. Analysen resulterade i två kategorier och sex underkategorier. Kategorierna är att uppleva förlust av livskvalitet och att uppleva förändringar i livet. Resultatets första kategori belyser områden där trötthet utgör stora svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet, och som påverkar deltagarnas livskvalité. Trötthet beskrivs som okontrollerbar och överväldigande. Energin bara tar slut, en känsla av att vara utmattad och att det inte går över med sömn. Den andra kategorin belyser hur förändringar på grund av tröttheten utgör flerdimensionella känslor som påverkar val av aktivitet. Resultatet från denna litteraturstudie kan användas för att motivera arbetsterapi som intervention inom PS relaterad fatigue, även fatigue korrelerat till andra sjukdomar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Björk, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Jörnåker, Andrea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Samband mellan fritidsaktiviteter och psykisk hälsa hos äldre: En litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre och uppmärksammas inte tillräckligt. Vid 65 års åldern börjar förändringar ske i livet vilket kan leda till nya vanor och rutiner. Vid denna ålder är det många som arbetar mindre och får mer fritid i sin vardag. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fritidsaktiviteter och psykisk hälsa hos personer som är 65 år och äldre. Studien var en kvantitativ litteraturöversikt och litteratur har sökts i databaserna Cinahl, PsykInfo, PubMed samt Sport Medicine & Education Index. Sökningen resulterade i sju inkluderade originalartiklar, publicerade mellan 2011–2021 och som motsvarade studiens syfte. Artiklarna sammanställdes till fyra rubriker i resultatet. Resultatet i studien visade att aktiva och fysiska fritidsaktiviteter samt fritidsaktiviteter utomhus indikerade på högre nivå av psykisk hälsa hos äldre, än passiva och stillasittande fritidsaktiviteter och fritidsaktiviteter inomhus. Det finns ett samband mellan deltagande i fritidsaktivitet och psykisk hälsa hos äldre. Fritidsaktivitet visar sig ha en positiv påverkan och stor betydelse för äldre personers psykiska hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Blusi, Madeleine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindgren, Helena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Factors to consider when introducing digital social activities to older persons with home care2023Ingår i: Caring is sharing: exploiting the value in data for health and innovation / [ed] Maria Hägglund; Madeleine Blusi; Stefano Bonacina; Lina Nilsson; Inge Cort Madsen; Sylvia Pelayo; Anne Moen; Arriel Benis; Lars Lindsköld; Parisis Gallos, IOS Press, 2023, Vol. 302, s. 453-457Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social isolation and loneliness have become everyday concerns forpopulations all over the world as these factors are affecting both physical and mentalhealth in a negative way. Feelings of isolation and loneliness are increasinglyacknowledged as a health risk among older persons. ICTs have been recognized aseffective tools to combat social isolation among older people. The aim of this studywas to explore factors of significance when introducing a tablet-based systemproviding digital social activities for older persons with home care. Participants were17 persons, age 70 and older, who lived alone and had assistance from home care.This exploratory study used cross-sectional qualitative data analyzed throughthematic analysis. Three themes were generated: 1) lacking vocabulary related tothe context, 2) intuitive user interface may replace extensive instructions and 3)unwillingness to commit to a pre-defined measure of performance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Broberg, Sanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Amaniel, Harena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioners inriktning och dess effekt för personer med Posttraumatiskt stressyndrom: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Posttraumatiskt stressyndrom [PTSD] är ett psykiskt tillstånd som kan uppstå efter en traumatisk upplevelse. Tillståndet kan exempelvis kännetecknas av obehagliga återupplevelser av händelsen, undvikande beteende samt koncentrations- och sömnsvårigheter. Detta är symtom som kan påverka personens vardagliga liv. Syftet med denna studie var att undersöka inriktningar på arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för personer med PTSD. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med artiklar av kvantitativ ansats. Sökning i databaserna Cinahl, Pubmed, PsykInfo, Medline och PTSDpubs resulterade i tio artiklar. Resultatet presenterades under fyra olika teman med inriktningar på arbetsterapeutiska insatser: Sportinriktade interventioner, skapande och kreativa interventioner, strategier för att underlätta vardagen och interventioner inriktade på Delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Resultatet tyder på att effekter av dessa arbetsterapeutiska interventioner visar minskade PTSD symtom och ökad känsla av tillfredsställelse med aktivitetsutförande. Författarna uppmärksammar dock att studier inom området är begränsade, och att det behövs ytterligare forskning för att undersöka arbetsterapeutiska interventioners inverkan på vardagliga livet för personer med PTSD. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Brolin, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Svenska arbetsterapeuters upplevelser av hur den arbetsterapeutiska kompetensen används inom palliativ vård2024Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Svenska arbetsterapeters upplevelser av hur arbetsterapeutisk kompetens används inom palliativ vård  

     År: 2023

    Författare: Anna Brolin anna.brolin@telia.com

    Handledare: Lektor och Medicine dr i arbetsterapi, leg arbetsterapeut, Ulla Nygren, Umeå universitet, ulla.nygren@umu.se Nyckelord:  

    Arbetsterapi, palliativ vård, kompetensSammanfattning: 

     

    Introduktion: ”Palliativ vård är aktiv vård med helhetssyn, av personer i alla åldrar, med allvarligt lidande på grund av svår sjukdom, och särskilt för personer nära livets slut. Vården syftar till att främja livskvalitet för den sjuke och närstående”. Trots att arbetsterapeuten har potential att stötta patienten med att fortsätta leva till slutet, nyttjas detta sällan i hela sin potential.

    Syfte: Syftet var att belysa svenska arbetsterapeuters upplevelser av hur arbetsterapeuters kompetens används inom den palliaitva vården.

    Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. Deltagare rekryterades genom lämplighets och snöbollsurval bland arbetsterapeuter verksamma i palliativ vård, både inom slutenvård och i avancerad sjukvård i hemmet. Tio intevjuer genomfördes och analyserades med kvaliatativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i ett tema ”Upplevd frustration över ensidigt nyttjande av arbetsterapeutisk kompetens” och sex kategorier som beskriver positiva och utmanande faktorer för nyttjandet av arbetsterapeutisk kompetens. Till utmaningarna hör behovet av att förklara och sälja professionen, liksom begränsade resurser. Till det positiva hör känslan av tillhörighet i teamet, liksom friheten att själv styra arbetet. 

    Slutsats: Det finns utmaningar att arbeta med, för att minska frustration och öka ändamålsenligt nyttjande av arbetsterapeutisk kompetens. Kunskap om arbetsterapikompetens och hur den kan nyttjas inom palliativ vård behöver spridas till andra professioner och till allmänheten.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Buhr, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Warell, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Vuxna personers upplevelse av värde och mening vid engagemang i alkohol- och tobaksrelaterade aktiviteter: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tobaks- och alkoholanvändning går under kategorin ohälsosamma levnadsvanor och är en bidragande orsak till en mängd olika folksjukdomar. Arbetsterapeutens kompetensområde är att möjliggöra aktivitet i vardagen. Eftersom ohälsosamma levnadsvanor uppstår i vardagen kan aktivitetsbaserade metoder som används inom arbetsterapin vara till nytta i levnadsvanearbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vuxna personers upplevelse av värde och mening vid engagemang i tobaks- och alkoholrelaterade aktiviteter. En litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes där sju vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan genomfördes en kvalitativ innehållsanalys varvid tre huvudkategorier av värde och meningsskapande aspekter identifierades: 1) att personer använder tobak och alkohol som ett sätt att skapa balans i vardagen, 2) som en social tillgång eller 3) för att ingå i ett sammanhang och känna kulturell tillhörighet i den kontext de befinner sig. Trots alkohol och tobaks negativa påverkan på hälsan finns det hälsofrämjande aspekter som utifrån individens värdeupplevelse skapar mening i vardagen och kan därmed bidra till både psykologiskt och socialt välbefinnande. Arbetsterapeuters kompetens kan därför bättre användas i förändringsarbetet av ohälsosamma levnadsvanor. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Börjesson, Annie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Lundqvist, Arvid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Universitetsstudenter som extraarbetar: En intervjustudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är många i Sverige som extraarbetar under studietiden och att göra det innebär att ha en stor mängd produktiva aktiviteter, vilket kan påverka hälsan negativt. Samtidigt leder arbete vid sidan av studier till fördelar såsom beredskap inför arbetslivet och förbättrad ekonomi. Syftet med studien var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter i åldrarna 21–25 år som studerade och extraarbetade på olika orter i Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultaten presenterar upplevelser som grupperades i tre kategorier och sju underkategorier. De mest förekommande upplevelserna visade sig vara tidsbrist i de vardagliga aktiviteterna, negativ påverkan på hälsan i form av stress och att extraarbete innebar större ekonomisk frihet. Det visade sig att den stora mängden produktiva aktiviteter många gånger kunde leda till stressiga situationer då extraarbete, studier och fritidsaktiviteter var förlagda samtidigt. Författarna diskuterar att extraarbete vid sidan av heltidsstudier kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans och hur arbetsterapi kan stödja dessa personer. Författarna drar slutsatsen att extraarbete vid sidan av heltidsstudier i en svensk kontext kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans då studenterna har brist på tid till annat, som exempelvis fysiska, sociala aktiviteter och sömn. Däremot visar sig extraarbetet för vissa kunna vara ett lugnande avbrott från studierna. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Universitetsstudenter som extraarbetar: En intervjustudie
  • 26.
    Danielsson, Linnea
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Wallgren, Natalie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Interprofessionellt samarbete mellan arbetsterapeut och boendepersonal inom LSS-verksamhet: En kvalitativ studie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att på bästa sätt tillgodose brukarens behov behöver det interprofessionella samarbetet mellan arbetsterapeut och boendepersonal fungera. Därför är det viktigt att ha kunskap om vilka aspekter som bidrar till ett välfungerande interprofessionellt samarbete samt vilka aspekter som försvårar. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter och reflektioner över interprofessionellt samarbete med boendepersonal inom LSS-verksamhet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där fyra legitimerade arbetsterapeuter deltog i semistrukturerade individuella intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Enligt resultatet upplever arbetsterapeuterna att det interprofessionella samarbetet mellan arbetsterapeut och boendepersonal behöver fungera för att de ska kunna arbeta för brukarens välmående. Resultatet visar arbetsterapeuters erfarenheter av rollskillnader, kunskapsskillnader, kommunikationssätt och relationsskapande samt hur dessa aspekter påverkar det interprofessionella samarbetet mellan arbetsterapeut och boendepersonal. I resultatet framkommer det även reflektioner över förbättringsområden samt brister som behöver åtgärdas för att förbättra det interprofessionella samarbetet. Studien rekommenderar även ytterligare undersökningar för att få fördjupad förståelse av de olika synsätt arbetsterapeuten och boendepersonalen har på arbetets tillvägagångssätt samt hur det interprofessionella samarbetet påverkas av organisationens uppbyggnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Edström, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Hedlund, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutstudenters upplevelse av digital kompetens: En kvalitativ intervjustudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen är en av nutidens största samhällsförändringar. Den innebär en ökad användning av digitala verktyg, system och tjänster. Denna förändring ställer krav på kompetensen hos den legitimerade arbetsterapeuten. Något som utbildningen bör förbereda studenterna för. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på arbetsterapeutprogrammet upplever att digital kompetens integreras i utbildningen. Datainsamling utfördes genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 12 arbetsterapeutstudenter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter analyserades innehållet utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades i fem kategorier; höga förväntningar trots upplevd bristfällig undervisning, disponering av tid påverkar inlärning, utmaningar och möjligheter med digital undervisning, attityder till framtidens digitala arbetssätt och visioner för framtida kompetensutveckling. Resultatet visade på övervägande få erfarenheter av digital kompetensutveckling i utbildningens nuvarande innehåll. Många deltagare upplevde att för lite fokus och undervisningstid prioriteras på inlärning av digitala tjänster, system, verktyg och hjälpmedel. Deltagarna uttryckte även en hög förväntan på deras digitala kompetens från lärare, trots en upplevd avsaknad av undervisning i det. Deltagarna beskriver en vilja och motivation till att öka sin digitala kompetens inför framtiden. Studiens slutsats visar på en upplevd diskrepans mellan utbildnings innehåll och yrkeslivets krav på digital kompetens. Studien vidimerar behovet av ett utvecklingsarbete i utbildningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Edström, Linnéa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Löf, Tuva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner och dess påverkan på välbefinnandet hos personer som lever med demenssjukdom.2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom är en växande folksjukdom som påverkar stora delar av världens befolkning. De vanligaste svårigheterna som kommer med diagnosen är depression, ångest, försämrade kognitiva funktioner och beteendeförändringar. Detta kan påverka välbefinnandet hos personer som lever med demenssjukdomar. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka arbetsterapeutiska interventioner och dess påverkan på välbefinnande hos personer som lever med en demenssjukdom. Huvudsökningarna har gjorts i databaserna PubMed, APA PsycInfo och Cinahl. De inkluderade artiklarna var tio med en kvantitativ metod och resultatet av dessa artiklar presenterades under kategorierna Aktivitetsprogram som intervention för välbefinnande och Multisensoriska interventioner för välbefinnande. Resultatet av denna litteraturöversikt visade på att arbetsterapeutiska interventioner kan leda till positiv påverkan på välbefinnandet hos personer som lever med en demenssjukdom. Slutsatsen visar på att fortsatt forskning är relevant inom detta område. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Einarsson, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Johansson, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Kautto, Ethel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Lindberg, Veronica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Ljusbäck, Ann Margreth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Rydén, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Salander Ulander, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Fjellman-Wiklund, Anncristine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Thinking and re-thinking: a qualitative study of university teachers' perspectives on the development process for a new online interprofessional education curriculum in a Swedish higher education institution2023Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 43, nr 3, s. 225-240Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective was to reflect on the experience of working collaboratively across education programmes, departments, and faculties from the perspective of university teachers at a higher education institution. Nine teachers from five programmes working together to develop a new curriculum for interprofessional education (IPE) participated in a focus group discussion. Data were analysed using thematic analysis. Findings suggest that teacher experiences can be understood in terms of teamwork processes valued from both professional and IPE experiential variations within the group. Since findings illustrate pedagogical collaboration across department and faculty boundaries, they can inspire teachers who are planning a similar process.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30. Eklund, Lisa
    et al.
    Gunnarsson, A. Birgitta
    Jansson, Jan-Ake
    Pooremamali, Parvin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Eklund, Mona
    A cross-sectional study addressing the importance of work and other everyday activities for well-being among people with mental illness: does additional vulnerability matter?2021Ingår i: BMC Psychiatry, E-ISSN 1471-244X, Vol. 21, nr 1, artikel-id 383Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Work and other everyday activities are beneficial for well-being among people with mental illness, but poor circumstances can create detrimental effects, possibly aggravated by additional vulnerabilities linked with their mental illness. This study aimed to investigate how activity factors were related to well-being and functioning among three vulnerable groups using outpatient mental health care - young people with psychosis, people with a history of substance use disorder (SUD), and immigrants with post-traumatic stress disorder (PTSD) - while controlling for vulnerability group, age and gender.

    Methods: Participants represented the three types of vulnerability (n = 46/57/39). Data collection, using self-report and interviewer-rated questionnaires, concerned aspects of everyday activity (work experiences; views of the worker role; satisfaction with everyday occupations; activity level), well-being (quality of life: life and health; quality of life: environmental aspects; recovery) and functioning (psychosocial functioning; symptom severity). Spearman correlations and General Linear Modelling were used.

    Results: Activity satisfaction was positive (p < 0.001) but recent work experience negative (p = 0.015) for the life and health aspect of quality of life. Activity satisfaction was positive for the environmental aspects of quality of life (p < 0.001). Resources for having a worker role (p < 0.001) and belief in having a future worker role (p = 0.007) were positively associated with better recovery. Activity level (p = 0.001) and resources for having a worker role (p = 0.004) showed positive associations with psychosocial functioning. Belief in a future worker role (p = 0.011) was related with symptom level. Women had less severe symptoms in the young group with psychosis. Regarding vulnerability group, young people with psychosis perceived better quality of life; those with a history of SUD had less severe psychiatric symptoms; and the recent immigrants with PTSD had the highest level of psychosocial functioning.

    Conclusion: Work experience may not be conducive to well-being in itself; it is satisfaction with work and other activities that matters, and worker and employer expectations need alignment. No vulnerability group seemed consistently more disadvantaged regarding well-being and functioning, but the fact that differences existed is vital to acknowledge in activity-based rehabilitation. Inquiring about meaningful activities and providing opportunities for executing them would be a fruitful way of support.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Eklund, Mona
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jansson, Jan-Ke
    Department of Psychology, Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Eklund, Lisa
    Department of Sociology, Lund University, Lund, Sweden.
    Pooremamali, Parvin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Gunnarsson, A. Birgitta
    Department of Research and Development, Region Kronoberg, Växjö, Sweden; Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation, University of Gothenburg, Sweden.
    Work experiences, resources, and beliefs among vulnerable subgroups of mental health care users2021Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 70, nr 1, s. 125-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: People with mental illness may have difficulties related to work and employment, especially if they experience additional difficult life situations.

    OBJECTIVE: To explore how subgroups with mental illness and additional adversities perceived their situation with respect to work and employment prospects.

    METHODS: Three subgroups were included, exposed to an additional difficult life situation: i) psychosis interrupting their career development at young age (n = 46), ii) having a history of substance use disorder (SUD) (= 57) or iii) having recently immigrated (n = 39). They responded to questionnaires addressing sociodemographics, work-related factors, everyday activity, and well-being. A professional assessed their level of functioning and symptom severity.

    RESULTS: The young people with psychosis had a low education level, little work experience, the poorest worker role resources, and a low level of functioning, but a high quality of life. The SUD group had the fewest work experiences, were the least satisfied with work experiences, and had the lowest activity level, but had the least severe psychiatric symptoms. The immigrant group had severe psychiatric symptoms, but high ratings on work experiences, work resources, and activity level.

    CONCLUSIONS: Each group presented unique assets and limitations pertaining to work and employment, suggesting that they also needed unique support measures.

  • 32.
    Emanuelsson, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Betydelsen av trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad ohälsa: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige ökar både heltids- och deltidssjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa är en vanlig bakomliggande orsak. Tidigare studier talar för att trädgårdsterapi är en användbar metod för återhämtning i denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av att delta i trädgårdsterapi hos personer med stressrelaterad ohälsa. En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes och sökningarna genomfördes i Pubmed, Cinahl, Greenfile, Amed och Psychinfo. Sju artiklar inkluderades, granskades och analyserades. Resultatet visade att det var av betydelse för deltagarna att känna att trädgården erbjöd en fristad med lagom mängd sensoriska intryck och att finna symbolik i naturen. Även att spegla sig i andra deltagare och personal var av vikt för att känna sig sedd, få stöd och känna igen sig. Deltagarna fick dessutom förbättrad självbild och ett mer hälsofrämjande aktivitetsmönster genom att vistas i naturen. Arbetsterapeuten utgör en viktig roll i att anpassa miljö och aktivitet efter deltagarens behov och bör därför ingå i det professionella teamet inom trädgårdsterapi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Engberg, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Hellqvist, Fanny
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Seniorers behov av aktivitet och social stimulans under coronapandemin – personalens upplevelse: En kvalitativ intervjustudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Coronaviruset har spridits sedan år 2020 och ändrade påtagligt vardagen runt om i världen. Seniorerna begränsades i möjligheter till aktiviteter. Syftet med denna studie har varit att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser att möta seniorers behov av aktiviteter och social stimulans under Coronapandemin. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fem deltagare som arbetade som omvårdnadspersonal på äldreboende. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes genom analysering av det insamlade datamaterialet. Resultatet under första kategorin beskriver hur personalen har strävat efter att upprätthålla vardagen för seniorer med försök att behålla rutin och struktur genom ett förändrat arbetssätt. Andra kategorin lyfter att personalen upplever att de har ett stort ansvar och att de måste ta över en stor roll och att aktiviteterna bland seniorerna tappade mening. Under den tredje och den sista kategorin har det identifierats att personalen upplever ett bortfall av mellanmänskliga interaktioner på grund av behovet att hålla avstånd till varandra. Det har gjort att personalen upplevde en minskad nära relation till seniorerna. Deltagarna uttrycker också att de upplevde en avsaknad av samarbete med andra både hur andra äldreboenden har tillgodosett behoven av aktiviteter och social stimulans. Deltagarna uttrycker även en saknad av övriga aktörer som till exempel kyrkan som brukade ha gudstjänster eller musikskola med seniorerna.  Slutsatsen blev att personalen har försökt att ha fungerande rutiner med aktiviteter och social delaktighet trots restriktioner vilket har resulterat i både medgång och motgång.

    Sökord: Covid-19, äldre, välbefinnande och äldreboende

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Ennjmaouy, Hanan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Roslund, Petter
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeuters strategier för att hantera självupplevd stress: En kvalitativ intervjustudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och antalet sjukskrivningar ökar varje år. Arbetsterapeuter är en yrkesgrupp som har utbildning inom aktivitetsbalans och kunskap om hjälpmedel för vardagsstruktur. Därför bör de vara rustade att hantera självupplevd stress. Stressnivåerna har dock visat sig vara höga även bland arbetsterapeuter och det finns idag begränsad forskning som beskriver strategier för självupplevd stress hos arbetsterapeuter i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever och hanterar stress. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten sammanställdes i tre kategorier: arbetsplatsen påverkar stressnivå, personliga stressorer och dess konsekvenser, Strategier för stresshantering. Där framkom vanliga källor till stress var hög arbetsbelastning och oförstående ledning. De vanligaste strategierna för stresshantering var att söka stöd från arbetsgruppen, preventivt arbete genom användande av kognitiva hjälpmedel samt deltagande i meningsfulla aktiviteter. Nya resultat framkom i vår studie som visar att arbetsterapeuter kan vara mindre benägna att söka hjälp vid stress. Resultaten kan vara värdefulla för kliniskt verksamma arbetsterapeuter som upplever stress och svårigheter med struktur i vardagen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Johansson, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Attention deficit hyperactivity disorder [ADHD] är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar med en prevalens på över fem procent i världen. Begränsade områden är självstyrdinlärning, hantering av motoriska, exekutiva och kognitiva förmågor. Diagnosen påverkar aktivitetsförmågor, relationer, social utveckling och välbefinnande samt barn och familjers livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD i åldern sex till arton år, samt interventionernas effekt. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvantitativ inriktning. Huvudsökningar gjordes i databaserna Academic Search Premier, Cinahl, APA Psycinfo och PubMed. Antal inkluderade artiklar är åtta. Författarna hittade fyra kategorier som presenteras under rubrikerna; 1) Intervention som förbättrar den kognitiva förmågan, 2) Interventioner för att hantera motoriska svårigheter, 3) Interventioner som förbättrar akademiska inlärningsförmågor och 4) Interventioner för att kunna formulera mål.  Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner har positiva effekter inom exekutiva-, motoriska-och akademiska inlärningsförmågor, samt för att kunna sätta egna mål och uppnå dessa. Slutsatsen visar att behovet av vidare forskning kring ämnet är aktuellt samt att det är viktigt med tidiga insatser för att underlätta skol och fritidsmiljöer för barn och ungdomar med ADHD.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD
  • 36.
    Farrokhi, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Hur arbetar bildterapeuter med affektmedvetenhet?2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: I denna studie undersöktes bildterapeuters berättelser om hur de arbetar med affektmedvetenhet i bildterapi.

    Metod: En kvalitativ studiedesign användes genom semistrukturerade intervjuer med fyra bildterapeuter. För att utvinna data valdes tematisk analys. Bearbetning av intervjuerna utgick ifrån fyra dimensioner av affektmedvetenhet enligt Monsen, Eilertsen, Melgård och Ødegård (1996): Uppmärksamma, Tolerera, Icke-verbalt uttryck samt Verbalt uttryck av känslor.

    Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i nio teman/bildterapeutiska arbetssätt för ökad affektmedvetenhet hos klienten: Lägga märke till känslor, Synliggöra omedvetna känslor, Synliggöra mer medvetna känslor, Växla mellan tanke och känsla, Reglera överväldigande känslor, Omstrukturera, Kroppsfokus, Öppna bilden och Låna bilden.

    Slutsats: Genom om att belysa bildterapimetoder med fokus på affektmedvetenhet tydliggörs viktiga tekniker och aspekter, såväl icke-verbala som verbala. Resultatet kan generera idéer till interventionsforskning kring bildterapeutiskt arbete med affekter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Fischl, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Ageing in a digital society: an occupational perspective on social participation2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att äldre personer ska kunna fortsätta att vara hälsosamma och aktiva medborgare i ett digitaliserat samhälle behöver det finnas stöd för social delaktighet genom engagemang i aktiviteter som de behöver, vill eller förväntas göra i enlighet med de roller de har. Arbetsterapeuter tillsammans med andra yrkespersoner står inför nya utmaningar för att främja äldre personers engagemang i aktiviteter som utförs med hjälp av digital teknik. Det är därför relevant att få en förståelse för hur äldre personer deltar i sitt dagliga liv och engagerar sig i aktiviteter i sin kontext. Det är också relevant att utforska metoder för att skräddarsy stöd så att de ska kunna engagera sig i aktiviteter och för att mäta resultaten av dessa stöd.

    Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att utveckla kunskap som kan användas för att stödja äldre personers sociala delaktighet genom engagemang i aktiviteter som utförs med hjälp av digital teknik. Detta har gjorts genom att utforska äldre personers engagemang i aktiviteter som utförs med hjälp av digital teknik (Studie I), deras kontext i samband med social delaktighet (Studie II) och skräddarsydda stöd för engagemang (Studie III). En studie syftade också till att undersöka hur förmågor kan mätas och relateras, särskilt förmågan att utföra aktiviteter med hjälp av digital teknik och förmågan att hantera teknik när skräddarsytt stöd har givits (Studie IV). 

    Metoder: Studiernas deltagare kommer från olika kommuner i norra Sverige. I Studie I samlades data in med hjälp av tänka-högt metoden och observationer av tio äldre personer, i åldern 66–79 år, när de genomförde aktiviteter som involverade digital teknik. Narrativ metod användes för att belysa aspekter av deras engagemang i aktiviteter och delaktighet i det dagliga livet. I Studie II genomfördes och analyserades fokusgruppsintervjuer med arton äldre personer, mellan 66–81 år, genom kvalitativ innehållsanalys. I Studie III användes flerfallstudier som inkluderade nio fall, där varje fall bestod av en person som deltog i en samarbetsprocess för att skräddarsy stöd för engagemang i aktiviteter som utförs med hjälp av digital teknik. Data samlades in genom frågeformulär, observationer, fältnoteringar, memos om skräddarsydda stöd och intervjuer. Materialet analyserades sedan genom korsfallssyntes. Nio äldre personer, i åldern 74–95 år, deltog. I Studie IV observerades 25 äldre personer, i åldrarna 71–93 år, när de utförde aktiviteter medierade via digital teknik och bedömning genomfördes med hjälp av instrumenten Assessment of Computer-Related Skills och Management of Everyday Technology Assessment. Data analyserades med hjälp av Rasch analys och Spearman korrelation. 

    Resultat: Resultatet i Studie I presenterades som tre berättelser som återspeglar aspekter av delaktighet – att vara ensamatt tillhöra varandraoch att vara ensam tillsammans. Berättelserna belyste äldre personers delaktighet med hjälp av digital teknik som en förhandling av deras behov och värderingar, förfining av identiteter samt upplevelser av mening vid interaktioner med tekniska och sociala miljöer. Resultaten i Studie II sorterades i tre kategorier – att uppleva förändrade förutsättningar för social delaktighetatt uppfatta nackdelarna med urbanisering för social delaktighetoch att välkomna digital teknik som underlättar dagligt och samhälleligt liv. Det övergripande temat blev Ettkrympande socialt nätverk och en utvidgning av digitala möjligheter för social delaktighet står sida vid sida. Resultaten antydde att underlättande av tillfredsställande användning av digital teknik och samskapande av användbara digitala tjänster skulle kunna stödja äldres sociala delaktighet genom aktiviteter som de finner relevanta i sina liv, vilket kan göra det möjligt för dem att bo kvar hemma längre. Studie III resulterade i ett strukturerat tillvägagångsätt för att skräddarsy interventioner som stödjer äldres engagemang i aktiviteter medierade av digital teknik. Det strukturerade tillvägagångsättet inkluderade olika individualiserade interventionsstrategier, såsom att anpassa visuella inställningar på den digitala enheten och skapa instruktionsmaterial baserat på äldres behov och preferenser. Skräddarsydda interventioner kräver samarbete med andra professioner. Resultat i Studie IV indikerade intern validitet och reliabilitet i de två ovannämnda instrument i den deltagande gruppen äldre personer. Resultaten visade också att förmågan att utföra digital teknikmedierade aktiviteter är positivt korrelerad med förmågan att hantera digital teknik. Det innebär att en äldre person som har mer förmåga att utföra aktiviteter som utförs med hjälp av digital teknik sannolikt kommer att ha mer förmåga hantera digital teknik och vice versa. Det innebär också att en äldre person som har mindre förmåga att utföra aktiviteter som utförs med hjälp av digital teknik sannolikt kommer att ha mindre förmåga hantera digital teknik och vice versa.

    Slutsatser: I samband med krympande sociala nätverk och växande digitala möjligheter kan delaktighet genom tillfredsställande användande av digital teknik ge äldre möjligheter att fortsätta vara aktiva medlemmar i samhället. Ett strukturerat tillvägagångssätt har föreslagits i syfte att skräddarsy stöd för äldre personers aktivitetsengagemang, detta behöver ytterligare testas i fler sammanhang. Instrument för att mäta resultat av skräddarsydda stöd har också identifierats men behöver ytterligare validering i studier med äldre personer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 38.
    Fischl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi. Department of Rehabilitation, School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Blusi, Madeleine
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi. Association of Local Authorities in Västernorrland County, Härnösand, Sweden.
    Lindgren, Helena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Tailoring to support digital technology-mediated occupational engagement for older adults: a multiple case study2020Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 27, nr 8, s. 577-590Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: With the evolution of contemporary occupations mediated by digital technologies (DTs), there is a need for occupational therapists to develop and structure knowledge on how to support older adults’ engagement in occupations and social participation in a digitalised society.

    Objective: The objective of this study is to explore how tailoring to support older adults’ engagement in DT-mediated occupations could be schematised.

    Material and methods: The study employed a multiple case study methodology. There were nine cases, with each case involving an older adult undergoing a collaborative process to support engagement in DT-mediated occupations. The collaborative process was initiated through questionnaires, observations, and dialogues. Meetings and tailoring strategies were documented in fieldnotes and memos on tailoring, respectively. Semi-structured interviews concluded data collection. Cross-case synthesis was used in data analysis.

    Results: The result is a proposed scheme for tailoring to support older adults’ engagement in digital technology-mediated occupations, wherein strategies undertaken in the collaborative processes were synthesised and described.

    Conclusion and significance: The proposed scheme for tailoring could contribute to occupational therapists’ knowledge on how to support older adults’ engagement in contemporary occupations. Testing the model in various practice settings is recommended in order to enhance occupational therapy practice.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Fischl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi. Department of Rehabilitation, School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Lindelöf, Nina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Lindgren, Helena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Older adults’ perceptions of contexts surrounding their social participation in a digitalized society: an exploration in rural communities in Northern Sweden2020Ingår i: European Journal of Ageing, ISSN 1613-9372, E-ISSN 1613-9380, Vol. 17, s. 281-290Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social participation and digital engagement can contribute to health and well-being among older adultsBecause of older adults’ decline in abilities, coupled withcomplex technology and its perceived insufficient relevance to daily life, there is a need to create and tailor social opportunities and services that are supported by digital technologies for older adults to continue participating in society. Thus, it becomes relevant to explore older adults’ perceptions about contexts surrounding their social participation in a digital society. This exploration used a qualitative research design with focus group interviews and qualitative content analysis. Eighteen older adults, aged 66-81 years, from rural communities in Northern Sweden, participated in this study. The analysis resulted in three categories: Experiencing conditions for social participation in a state of flux, Perceiving drawbacks of urbanization on social participation, Welcoming digital technology that facilitates daily and community living.These categories were encapsulated in the theme –The juxtaposition of narrowing offline social networks and expanding digital opportunities for social participation. The findings suggested that co-creating usable digitalized services and facilitating satisfactory use of digital technologies could support older adults’ social participation through activities that they find relevant in their lives, and subsequently, might enable them to live longer at home.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Fischl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi. Department of Rehabilitation, School of Health and Welfare, Jönköping University, Sweden.
    Malinowsky, Camilla
    Karolinska Institutet.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Measurement of older adults’ performance in digital technology-mediated occupations and management of digital technology2021Ingår i: British Journal of Occupational Therapy, ISSN 0308-0226, E-ISSN 1477-6006, Vol. 84, nr 6, s. 376-387Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Supporting older adults’ digital engagement requires an understanding of how occupational performance and technology use are related, as well as having a range of methods that can assist occupational therapists while observing occupational performance and management of technology. The study objectives were to investigate how older adults’ ability to perform digital technology-mediated occupations and ability to manage digital technology could be measured and to examine the association between these two abilities.

    Method: Twenty-five older adults were observed performing digital technology-mediated occupations and managing digital technologies, and were scored on two instruments: the Assessment of Computer-Related Skills and the Management of Everyday Technology Assessment. FACETS was used to generate respective multifaceted Rasch measurement models for scores on the instruments. The Spearman correlation test was used to investigate correlation between person ability measures from respective Rasch models of the instruments.

    Results: The results include item, occupation, and technology difficulty estimates, as well as person ability measures that could illustrate older adults’ ability to perform occupations and to manage technology. There is also a strong positive correlation between these abilities.

    Conclusion: Insight into an older person’s ability to manage technology can provide information about his or her ability to perform digital technology-mediated occupations and vice versa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Fisher, Anne G.
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Griswold, Lou Ann
    Department of Occupational Therapy, University of New Hampshire, NH, Durham, USA.
    Performance skills: implementing performance analyses to evaluate quality of occupational performance2013Ingår i: Willard and Spackman's occupational therapy, Wolters Kluwer, 2013, 12, s. 249-264Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 42.
    Fisher, Anne G.
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi. Department of Occupational Therapy, College of Health and Human Sciences, Colorado State University, CO, Fort Collins, United States.
    Griswold, Lou Ann
    Department of Occupational Therapy, University of New Hampshire, NH, Durham, United States.
    Performance skills: implementing performance analyses to evaluate quality of occupational performance2018Ingår i: Willard and Spackman's occupational therapy / [ed] Barbara Schell; Glen Gillen, Wolters Kluwer, 2018, 13, s. 335-350Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 43.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Department of Health and Welfare, Division of Social Work, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Rokka, Dalida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi. Municipal Family Counselling, Mora, Sweden.
    Practitioner perspectives on art therapy with couples in relational crisis: a qualitative exploration2022Ingår i: International Journal of Art Therapy: Inscape, ISSN 1745-4832, Vol. 27, nr 4, s. 152-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Art therapy could benefit couples.

    Aims: This article explores art therapy used by couples in relational crisis from a professional perspective.

    Methods: Seven art therapists working in family counselling participated in the qualitative study.

    Results: The results showed that, through non-verbal communication, art making facilitated clarification of situations, handling non-talkable concerns, and added playfulness to the relationship. Three crucial dimensions were identified in the family counselling context: (1) outer frames, i.e. room and material; (2) some special conditions, i.e. that they trusted each other and both wanted to repair their relationship, and the therapist’s ability to assess this; and (3) art work techniques that all couples could master.

    Conclusions: Art therapy could benefit couples in relational crisis, given appropriate prerequisites were ensured. Implications for practice: suitable rooms and appropriate materials have to be arranged if the social services want to offer couples in relational crisis art therapy as a tool in their work to reduce marital distress and prevent separations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Fredriksson, Jessika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Gustafsson, Mikaela
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Den fysiska miljöns betydelse vid rehabilitering av personer med stroke: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att en person ska få tillbaka bästa möjliga funktionsförmåga efter en stroke är det viktigt med rehabiliteringsinsatser, vilket skapar större chanser för patienten att få ett så självständigt liv som möjligt. När patienten påbörjar rehabilitering efter insjuknandet i stroke kan det ske på sjukhus och i personens hem men även andra platser kan vara aktuella. Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har under rehabiliteringsperioden för personer som har drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt och sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsykINFO och Medline. Resultat:  Studien visade att sjukhusmiljön hjälpte deltagarna att lära sig strategier för att kunna hantera hinder i vardagen och att berika miljön på sjukhus ökade aktivitetsnivån hos deltagarna. Det framkommer även i en jämförelse mellan tre strokeenheter att den fysiska miljön både hindrade och stöttade rehabiliteringen. Rehabilitering i hemmiljön fick deltagarna att inse vad de behövde träna, kunde sätta egna mål och inse sina kroppsliga begränsningar. Det framkom även att hemmiljön ansågs vara mer realistisk än sjukhusmiljön, medan en studie visade att deltagarna tyckte att rehabilitering i sjukhus och i hemmiljö var likvärdig. Slutsats: Studien tyder på att den fysiska miljön har betydelse under rehabiliteringsperioden för patienter som drabbats av stroke samt att det behövs mer forskning inom detta ämne.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Frey, Ann-Charlotte
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Bildterapi för personer med demenssjukdom: - en allmän litteraturstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur bildterapi genomförs för personer med demenssjukdom. Metod: Efter gallring och kvalitetsgranskning inkluderades sju artiklar i en allmän litteraturstudie. Bildterapiprocessen analyserades utifrån olika frågor vilket möjliggjorde att identifiera olika teman, liksom skillnader och likheter mellan artiklarna. Resultatet visade att det övergripande syftet med interventionerna var att skapa livskvalitet, men att det begreppet gavs olika innebörd som att vidmakthålla ett intresse, påverka BPSD-problematik, stärka identitet, känna lugn och ro. Bildterapi med målgrupp personer med demenssjukdom är fortfarande ett relativt nytt område, vilket återspeglade i att alla studier utom en även uppgav syftet att inhämta mera kunskap inom detta område. Bildterapi bedrevs för personer i alla stadier av demenssjukdom. Utifrån målgruppens kognitiva svikt skedde anpassningar i material, metod och val av aktivitet. För att möjliggöra individuella anpassningar genomfördes i vissa studier även noggranna kognitiva analyser av försökspersonen, medan andra studier mera tog fasta på tidigare forskning om vilka metoder som anses lämpliga. Den vanligaste arbetsmetoden som användes var kollage. Effekterna av de bildterapeutiska interventionerna var i huvudsak momentan till den aktuella sessionen där försökspersonerna visade lugn, fokus, riktad uppmärksamhet, bättre social interaktion och glädje. En longitudinell RTC-studie gav dock långtidseffekt med förbättrad sinnesstämning och signifikant minskade depressionstecken. Slutsats Bildterapi har sitt ursprung inom psykiatri och psykoterapi, med denna studie visar dess tillämplighet även inom demensområdet. Dock behövs vidare forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Frilén, Rebecca
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Nilsson, Ronja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Aktivitetsbaserade insatser i ätstörningsvård och deras effekter på patienterna: En systematisk litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ätstörningar är en sjukdom som drabbar många och resulterar i stort lidande samt en påverkan i vardagen. Behandlingen som ges är bara delvis effektiv då många aldrig blir friska, en stor risk för återfall och även dödsfall finns. Syftet med studien var att undersöka vilken effekt arbetsterapeutiska och icke-arbetsterapeutiska interventioner baserade på aktivitet hade på patienter med ätstörningar. En systematisk litteraturstudie användes för att besvara syftet och åtta artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade på en bredd av interventioner där majoriteten kretsade kring att träna på aktiviteter kopplat till att äta och laga mat. Aktivitetsbaserade interventioner kan ha god effekt på person med ätstörningar och arbetsterapeutiska interventioner kan bland annat bidra med ökad motivation. Resultatet och tidigare forskning tyder på att en kombination av olika professioner och interventioner kan vara fördelaktig i ätstörningsvården.  Mer forskning behövs i ämnet och då framför allt kontrollerade studier med specifika arbetsterapeutiska interventioner.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Frisén, Josefin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Svanlund Strömberg, Gabriella
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Förstföderskors aktivitetsbalans: En enkätstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har påtalat att hälsa och aktivitetsbalans är nära sammankopplat och att en ny roll innebär aktivitetsförändringar som kan vara utmanande på olika sätt. Studier visar även att vid förändrad utförandekapacitet, som till exempel efter en förlossning, så kan denna utmaning vara ännu större. Syftet med denna studie var att beskriva förstföderskors aktivitetsbalans den första tiden efter förlossningen (≤ 6 månader). Mödrar fick besvara en webbenkät, baserat på instrumentet Occupational Balance Questionnaire-11, (OBQ-11). Frågorna (items) sammanställdes med medianvärden på grupp- och individnivå. Det framkom att majoriteten av deltagarna skattade sin aktivitetsbalans lågt, både utifrån enskilda items och totalt baserat på samtliga item. Vårt resultat indikerar att den undersökta gruppen har en aktivitetsobalans. Resultatet bör betraktas med försiktighet då urvalsgruppen var liten och ett bekvämlighetsurval gjordes. Fler och större studier behövs i ämnet för att kunna göra uttalanden om gruppen förstföderskors aktivitetsbalans i helhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Fällman, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Erfarenheter av ofrivillig ensamhet i vardagen: En litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ofrivillig ensamhet kan påverka hälsan på olika sätt och har visat sig vara kopplat till folkhälsosjukdomar. Syftet med studien var att belysa vuxna personers erfarenheter av ofrivillig ensamhet i vardagen. En systematisk litteraturstudie har genomförts med kvalitativ inriktning. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. Slutligen var det åtta artiklar som inkluderades och låg till grund för analys. Resultatet presenterades i form av två huvudkategorier och fem underkategorier. Det visade sig att det fanns erfarenheter av ensamhet beskrivna som motgångar och förluster samt erfarenheter av att hantera ensamhet genom att aktivt eller passivt agera på den. Det behövs mer forskning samt kunskap kring hur det är att leva med ensamhet i vardagen och utveckling av arbetsterapeutiska interventioner riktade till personer som lever med ensamhet likaså som det behövs förebyggande åtgärder för att personer inte ska hamna i ofrivillig ensamhet.

  • 49.
    Gholizadeh Khoshdel, Sakeneh
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi. 196912230684.
    Effekten av arbetsterapeuters åtgärder för patienter med schizofrenisjukdom: En systematisk litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar och är en av de tio mest funktionshindrande sjukdomarna i världen. Individer med schizofreni har ofta funktionshinder så som kontaktskygghet och en benägenhet att isolera sig i sin egen värld. Sjukdomen orsakar viss oförmåga att delta i vardagliga aktiviteter och därför har arbetsterapeuten en stor och betydelsefull roll i arbetet med patientgruppen. Syftet med studien var att beskriva effekten av arbetsterapeuters åtgärder för patienter med schizofrenisjukdom. En systematisk litteraturöversikt valdes som metod. Artiklar hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo.  Åtta kvantitativa originalartiklar som publicerades mellan 2009 och 2019 har granskats, analyserats och sammanställts i fyra kategorier.  För kategorin Arbetsterapiprogram som lär ut nya strategier framkommer att den har god effekt på att förbättra exekutiva funktioner, självskattning av problemlösnings- och prioriteringsförmåga i utförandet av vardagliga göromål, individens autonomi och självständighet i ADL, funktionell kapacitet, kognitiva funktioner samt reducering av schizofrenisymtom. Kategorin Insatser med kreativa aktiviteter visade förbättringar avseende positiva schizofrenisymtom (hallucinationer, vanföreställningar, bisarrt beteende och tankestörningar) men även negativa schizofrenisymtom (affektlöshet, minskad talbarhet, apati och avsaknad av livslust) hos patienten. Insatser med musik och dans visade förbättrad uppmärksamhet, tankehastighet, minnesfunktioner, flyt och spontanitet i de exekutiva funktionerna såsom självständighet i vardagliga aktiviteter och egen problemlösning. Kategorin Arbetsterapi utifrån självvalda aktiviteter visade förbättringar av negativa och positiva symtom, minskad misstänksamhet samt förbättrade psykosociala funktioner. En viktig slutsats utifrån resultatet är att ett systematiskt och tidigt insatt arbetsterapiprogram samt interventioner med självvalda, kreativa aktiviteter med individen i fokus stärker självständighet och förbättrar utförandet av vardagliga aktiviteter hos personer med schizofreni. Det råder ett behov av fortsatt forskning som undersöker effekten av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni. Ytterligare utvecklingsområden för arbetsterapeuters interventioner för personer med schizofreni är även av intresse i dagens utvecklade samhälle.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Granholm Valmari, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Beyond the badge: police officers’ lifestyles and health2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Att vara polis i yttre tjänst anses vara ett av de mest påfrestande yrkena i världen, med avseende på de fysiska, emotionella och kognitiva stressfaktorer som yrket innebär. Dessa stressorer kan leda till ohälsa, både fysiskt, mentalt och socialt, vilket kan påverka både professionella och privata roller och vardagsaktiviteter. Dock har väldigt lite gjorts för att närma sig den komplexitet som finns gällande polisers livsstil. Därför var det primära syftet med avhandlingen att identifiera hälsopromotorer och hälsoutmaningar gällande livsstil hos poliser i yttre tjänst, utifrån ett transaktionellt perspektiv. Det sekundära syftet var att översätta dessa fynd till de inledande stegen i utvecklingen av ett instrument, som fokuserar på kritiska områden avseende polisers livsstil för att främja hållbarhet gällande deras hälsa.

    Metod: Avhandlingen omfattar fyra studier. I Studie I användes en metod för översiktsstudier där data samlades från tidigare genomförda studier i Europa. Studierna II-III var kvalitativa studier med djupintervjuer. I Studie II användes en reflexiv tematisk analys, medan kvalitativ innehållsanalys användes i Studie III. Studie IV bygger på data från övriga studier. Under de första faserna i utvecklingen av instrumentet användes fokusgrupper, kognitiva intervjuer och en innehållsvalideringsmetod.

    Resultat: Sammantaget ger resultaten insikt i hur polisers livskontexter, roller och aktiviteter växelverkar för att bli deras unika livsstilar. I Studie I kartlades hur polisernas livskontexter påverkar deras liv och hälsa. Slutsatsen var att forskning om polisers privata liv är begränsad i Europa, trots den påverkan som kontext och miljö har på deras liv och hälsa. I Studierna II och III upptäcktes att balansen mellan polisernas arbete, samt aktiviteter och roller i privatlivet innebar både utmaningar och resurser för hälsan. Resultaten är kopplade till hur de balanserar risk och våld med vaksamhet i privatlivet, samhällets attityder med polisidentiteten, sitt arbete med hälsosamma rutiner och vanor, samt oförutsägbarhet med stabilitet. I Studie IV togs de initiala steg i utformningen av ett instrument för självreflektion som fokuserar på de grundläggande förutsättningarna för att leva en hållbar och hälsosam livsstil som polis.

    Konklusion: Denna avhandling belyser den komplexa interaktion av faktorer som definierar polisers unika livsstilar, påverkade av deras livskontexter, roller och vardagsaktiviteter. Den belyser vikten av organisatoriska strategier, såväl som polisers hälsofrämjande strategier i att upprätthålla en hållbar livsstil viktig för att främja hållbarhet gällande hälsa. I ljuset av samhällsutmaningar och behovet av en stark poliskår är upprätthållande av polisers hållbarhet gällande hälsa av yttersta vikt, både för Polismyndigheten och samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    Spikblad
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
1234 1 - 50 av 169
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf