Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 279
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ader, Adina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Berlin, Mathilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Naturvin - Producenters föreställningar om en certifiering inom Europeiska unionen2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande studie är en induktiv kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet var att synliggöra europeiska naturvinsproducenters föreställningar om en certifiering av naturvin reglerad av EU. Studiens bakgrund belyser komplexiteten av begreppet naturvin samt certifieringar och deras effekt på marknaden. Även studiens teoretiska ramverk, Conscious Capitalism presenteras. Insamlade data transkriberades och analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Diskussionen använder det teoretiska ramverket för att lyfta resultatet i relation till marknaden och sedan certifieringar. Autenticitet, frihet och kontroll är några av de begrepp som resoneras kring. Resultatet visar på differenser i vinmakarnas föreställningar om naturvin vilket skapar svårigheter i att enas om en definition och certifiering. Möjligheten för en EU-reglerad certifiering av naturvin är utifrån producenternas föreställningar och drivkrafter begränsad som följd av deras varierande åsikter och arbetssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Adrianson, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Wall, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Hur menyplaneringen utformas på lunchrestauranger - en kvalitativ intervjustudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Livsmedelsverket ger rekommendationer för hur allmänheten bör äta för att förebygga folksjukdomar och ha ett hälsosamt liv. Att äta lunch ute har ökat genom åren och människor har blivit mer medvetna om att då göra hälsosamma val, trots att utbudet av detta kan variera. Studier har visat att människor tenderade att göra bättre val om restaurangerna var tydliga med att märka ut hälsosamma val på sina menyer. 

    Syfte Syftet var att studera hur restauranger med lunchservering planerar sina menyer, vad de förhåller sig till och hur man väljer ut vilka rätter som ska serveras. 

    Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva olika restauranger, där materialet sedan har transkriberats, kodats, kategoriserats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  

    Resultat Ekonomin och gästernas efterfrågan låg i fokus när valet av rätter till menyn planerades. Smaken var viktigare än näringsrekommendationerna samt att variation prioriterades. Även om näringsrekommendationerna inte följdes, så förhöll sig restaurangerna till riktlinjerna om råvarornas ursprung, produktion och kvalité.  

    Slutsats Gästens efterfrågan, råvaror och dess kvalité samt pris var centrala delar i menyplaneringen. Mer kunskap kring näringsrekommendationer behövs bland restaurangpersonal då de ansåg att smak och kvalité skulle försämras om rekommendationer skulle följas. Ansvaret för hälsosamma val ligger både hos allmänheten och restaurangerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alessandra, Ingargiola
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Pua, Övergaard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Elevers upplevelser av hur hälsoperspektiv kopplat till MAT tas upp i hem- och konsumentkunskap2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING 

    Bakgrund Hem- och konsumentkunskap (HKK) är ett viktigt skolämne som syftar till att ge elever nödvändiga verktyg för att bli medvetna konsumenter. Livsmedelsverkets nya kostråd innebär att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig. Flera studier om hem- och konsumentkunskapsundervisning visar att majoriteten av eleverna prioriterar smak framför hälsa samt att ungdomar under tonåren är mycket lättpåverkade av sina kamrater, reklam och förändringar i samhället. Ungdomars ohälsosamma matvanor beskrivs utgöra en av de största riskfaktorerna för sjuklighet i Sverige idag. Skolan med dess hem- och konsumentkunskapsundervisning har således möjlighet att främja hälsosamma matvanor.

    Syfte Syftet med uppsatsen var att utforska elevers upplevelser av hälsoperspektivet kopplat till mat i undervisningen i hem- och konsumentkunskap.

    Metod I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Elva semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs 9 har genomförts. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet i subkategorier och kategorier vilka användes i resultatanalysen.

    Resultat Analysen resulterade i fem kategorier som byggdes upp av elva subkategorier. Kategorierna handlade om hälsa och livsstil, hantering av livsmedel, hur maten påverkar kropp och hälsa, vad det innebär att göra hälsosamma val samt elevers önskan av variation och tydlighet i undervisningen.

    Slutsats Eleverna visade sig ha svårigheter med att omvandla hälsokunskap till handling i vardagslivet. De behöver praktiska och konkreta övningar för att göra hälsosamma val i vardagen så att inte smak, kompisinflytande och ohälsosamma matvanor prioriteras före reflektion av hälsosam livsstil. Rekommendationen blir att läraren behöver vara mer tydlig och hälsoperspektivet behöver genomsyra undervisningen genom att visa på vad som är hälsosamt och inte. Detta medför att HKK-läraren behöver ha goda kunskaper om ämnet hälsa för att kunna förmedla detta på ett intressant och varierande sätt för eleverna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Al-Horaishawi, Marwa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Wikman, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    En kvalitativ undersökning av ungdomstränarens tankar kring idrottande ungdomars kostintag2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    En god nutrition ligger till grund för en god hälsa och hur vi kan prestatera, och för idrottade ungdomar kan ungdomstränare och deras kunskaper vara betydelsefulla.

    Syfte 

    Syftet med studien är att undersöka ungdomstränarens tankar och erfarenheter kring idrottande ungdomars kost och potentiella konsekvenser av bristande kostintag.

    Metod 

    Metoden gick ut på att fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. De idrotterna som representerades var Taekwondo, konståkning, gymnastik och Jujutsu. Intervjuerna genomfördes och spelades in med hjälp av Microsoft Teams, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat 

    I resultatet identifierades fyra kategorier. Alla informanter uttryckte att kost inte var någonting som de pratade så mycket med ungdomarna om. De upplevde kost som ett känsligt ämne där det var svårt att veta hur mycket som borde tas upp. Informanterna tyckte att kost var något som de egentligen borde prata mer om med ungdomarna, speciellt med tanke på det fokuset på kroppsvikt som finns inom idrotterna. Informanterna valde främst att informera ungdomarna om behovet av att äta innan och efter träning särskilt när de ibland kunde se ett tydligt samband mellan lågt intag av energi och utövarnas ork. Informanterna visste att det fanns risk för utveckling av diverse ätstörda beteenden som resultat av för mycket restriktioner gällande kosten.

    Slutsats 

    Intresset för kost var starkt hos alla informanter i studien. Viktigt för informanterna var att de idrottsaktiva ungdomarna förstod vikten av att äta tillräckligt med energi för att kunna prestera. Energi ifrån kolhydrater och protein för muskeluppbyggnad lyftes fram som väsentliga av informanterna. Som tränare ansåg informanterna att kunskapen om kost generellt är för låg bland ungdomstränare idag, vilket också ledde till en försvåring att fånga upp varningssignaler för ett ätstört beteende, vilket var något som informanterna visste kunde uppstå utifrån viktnormer inom idrotterna. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Alm, Stina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
    Stoltz Sjöström, Elisabeth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Domellöf, Magnus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
    Prevalence and risk factors for post discharge feeding problems in children born extremely preterm2023Ingår i: Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition - JPGN, ISSN 0277-2116, E-ISSN 1536-4801, Vol. 76, nr 4, s. 498-504Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: Preterm infants have a high risk of post discharge feeding problems, but there is a lack of population-based studies in infants born extremely preterm and little is known about underlying mechanisms.The objectives were to assess the incidence of post discharge feeding problems and underweight in a population-based cohort of infants born extremely preterm in Sweden (EXPRESS) and identify perinatal risk factors.

    Methods: Perinatal health data and prenatal/postnatal growth data was prospectively collected in the cohort. Data on clinical diagnoses related to feeding problems were obtained from the Swedish Patient Register, population prevalence data was also obtained. The main outcome was a composite of post discharge feeding problem diagnosis and/or underweight at 2.5 years of age.

    Results: In total, 66 children (19%) had post discharge feeding problems diagnosed before 2 years and/or underweight at 2.5 years of age. The risk of feeding problems when compared to the general population was significantly higher, with an odds ratio (OR) of 193 (95% CI 137.6-270.9). The strongest risk factors for feeding problems were the number of days on mechanical ventilation during the first eight postnatal weeks, OR of 1.59 (CI 95% 1.29-1.98), and the Clinical Risk Index for Babies-score, OR of 1.14 (CI 95% 1.03-1.26).

    Conclusions: Post discharge feeding problems and underweight are common in children born extremely preterm. The strongest perinatal risk factor for later feeding problems was early treatment with mechanical ventilation. Identifying infants at risk of post discharge feeding problems might be useful for targeting of nutritional support.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Devall Amundrud, Margareta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Ämnesövergripande arbete med Hem- och konsumentkunskap: En kvalitativ intervjustudie om grundskolelärares upplevelser kring ämnesövergripande arbete2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund Läroplanen för svensk grunskola säger att rektor har ansvar att skapa möjligheter för ämnesövergripande arbetsområden. Där står också att undervisningen ska samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som helhet. Forskning visar att ämnesövergripande undervisning kan bidra till en bättre förståelse och helhetssyn hos eleverna när det gäller att använda kunskapen i ett bredare sammanhang. Hem- och konsumentkusnkap är, på grund av flera beröringspunkter med många andra ämnen, mycket tillämpbart för ämnesövergripande undervisning. 

    Syfte Syftet med studien var att belysa och förstå hur lärare upplever arbetet med ämnesövergripande undervisning mellan hem- och konsumentkunskap och andra ämnen. 

    Metod Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta grundskollärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbete med hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna genomfördes digitalt med deltagare från mellersta Norrland till södra Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. 

    Slutsats Studien visade att lärare upplevde ämnesövergripande undervisning som positivt på grund av att elevernas kunskaper fördjupades, ämnesområden sammanvävs och ökad gemenskap mellan kollegorna, men arbetet försvårades av tidsbrist, bristande engagemang från kollegor och rektor samt icke existerande utbildning om undervisningsmodellen. En konsekvens av detta är att planering och genomförande blir svårare än det behöver bli, men genom att erbjuda öronmärkt planeringstid och en gemensam syn på vad ämnesövergripande undervisning innebär kanske vi kan uppnå ökad ämnesintegrering och förbättra elevernas utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andmyr, Jonny
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    ”THE ART OF THE EYES, THE HEART AND THE MIND”: En analys av hur whisky gestaltas i film och hur detta påverkar oss.2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Populärkulturen påverkar oss på olika sätt. Det vi ser på TV kan influera vad vi köper, vart vi reser eller vad vi dricker. Denna studie undersöker hur whiskykonsumtion gestaltas i film. Därefter följer en diskussion kring vilken påverkan detta kan ha i realiteten. Studien baseras på scener från sju filmer, tillhörande två filmgenrer; agent och drama. Scenerna kodades och analyserades med tematisk analys, varpå tre teman framträdde; maskulinitet, makt och värdskap. Dessa beskrivs med tillhörande underteman i text och demonstreras med exempel och citat från filmerna. Resultaten visar både likheter och skillnader mellan de båda genrerna. Vidare diskuteras whiskyns förhållande till maskulinitet och reklam. I diskussionen argumenteras att den associerade maskuliniteten resulterar i en exkludering av kvinnor. Diskussionen understryker även hur filmer och reklam för whisky kommunicerar liknande budskap. Slutsatsen dras att whisky blir mer än en dryck, den blir en symbol för något större.

  • 8.
    Anna, Nortunen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Sjuksköterskans perspektiv på nutritionsfrågor inom äldreomsorden2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Äldre personer tillhör riskgruppen för malnutrition på grund av ålder, kroniskasjukdomar och multipla läkemedel. Sjuksköterskan har en viktig roll i nutritionsbehandlingeninom äldreomsorgen. Studier har visat att sjuksköterskorna ofta har begränsad kunskap omnutrition och relaterade risker som förekommer vid malnutrition. Brist på tid, personal ochkunskap har visat sig kunna öka risken för brukarnas viktnedgång.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter kring nutritionsbehandlingsamt att synliggöra hur sjuksköterskorna upplever ansvarsfördelningen inutritionsbehandlingen.

    Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor frånfyra olika kommunala vård-och omsorgsboenden i en kommun i norra Sverige. Intervjuernaanalyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att de bär det yttersta ansvaret förnutritionsbehandlingen. Nutritionen ansågs att vara viktigt inom äldreomsorgen men till vissmån är det naturligt att äldre får en sämre aptit och går ned i vikt. Tids- och kunskapsbristenhos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen ansågs vara största anledningen tillibland bristande nutritionsbehandling. Andra hinder var bristande kommunikation ochomsättningen av omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna uttryckte att de skulle behöva merkunskap kring nutrition och såg kostutbildningar som en möjlighet att öka kunskapsnivånbland vårdpersonalen. Mer tid att genomföra nutritionsåtgärder och stöd av dietisten somkunde vara med i verksamheten ansågs kunna öka kvalitén på nutritionsbehandlingen.

    Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de har ansvaret för nutritionsbehandlingen samtidigtsom de kände att de inte alltid har tillräckligt med kunskap för att utföra nutritionsåtgärder.Bristande kunskap inom nutrition hos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen bidrartill brister i nutritionsbehandlingen och kan leda till försämring av vårdkvalitén. Utbildning, tid och stöd från dietist ansågs som möjliga förbättringsförslag för att utveckla vården och omsorgen av äldre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Annefors, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Göransson, Catthariya
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Föräldrars val av livsmedel till barn 1-5 år2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Barns matvanor grundläggs tidigt. Kostmönster, ätbeteende och smakpreferenser är exempel på sådant som följer individen genom uppväxten. Under den första tiden i livet är därför föräldrarnas roll för barnets kost viktig, då det är dem som serverar maten. Genom att undersöka föräldrars uppfattning kring kost för yngre barn kan det bidra med insyn i vad barnen äter och hur kosten eventuellt kan förbättras.

    Syfte. Syftet med studien var att undersöka föräldrars val av livsmedel till barn 1–5 år, för att diskutera dessa utifrån rådande näringsrekommendationer. Även föräldrarnas inställning till vegetarisk kost för yngre barn ämnades undersökas, samt om det förelåg en önskan mer kostinformation bland föräldrarna.

    Metod. Undersökningen utformades som en webbaserad enkät och spreds i föräldragrupper på Facebook under september 2020. Data bearbetades i IBM SPSS Statistics 27.0. Analyser gjordes med Chi-två test, Mann-Whitney u test och Fisher’s exact test.

    Resultat. Totalt 405 personer deltog i studien, majoriteten var kvinnor och högre utbildade. De med högre utbildning hade mer kännedom om näringsrekommendationer jämfört med de med lägre utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivån var också väsentlig för hur ofta barnen serverades frukt och bär. Fler kvinnor än män serverade dagligen sina barn grönsaker och rotfrukter. Åsikterna kring det näringsmässiga innehållet i vegetarisk mat för yngre barn var splittrade. Det fanns en önskan om mer kostinformation för hela gruppen, men förstagångsföräldrar önskade mer kostinformation jämfört med andra respondenter som deltog i studien. 

    Slutsats. Många av de inrapporterade svaren vittnar om fördelaktigt livsmedelsval för de flesta av barnen utifrån rekommendationerna. Samtidigt krävs fler insatser för att ännu fler ska följa näringsrekommendationerna, framförallt med avseende föräldrars utbildningsnivå och kön. Vården behöver förmedla mer kostinformation till föräldrar, vilket stödjs av en specifikt uttryckt efterfrågan från föräldrarna. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Annell, Matilda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Wiklund, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Elevers perspektiv på livsmedelsförvaring: -En enkätstudie bland elever i årskurs 8-92023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Korrekt förvaring av livsmedel är avgörande för att bibehålla matens kvalitet och förhindra att livsmedel blir dåligt. Dåliga livsmedel kan påverka vår hälsa negativt. En korrekt livsmedelsförvaring bidrar till ett minskat matsvinn och en hållbar utveckling.  

    Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper elever i årskurs 8–9 har om livsmedelsförvaring. 

    Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod. En enkätstudie ägde rum under våren 2023. En enkät skapades i forms 365 och skickades ut till fem olika skolor. Enkäten bestod av 15 frågor av olika karaktär. Enkätsvaren matades in i Excel och kodades med hjälp av siffror eller text.  

    Resultat: Totalt deltog 104 respondenter i enkäten. Många av respondenterna var medvetna om effekterna av att förvara livsmedel vid antingen för höga eller för låga temperaturer i både kylskåp och frysskåp. Kylskåpet var den vanligaste förvaringsmetoden för de flesta livsmedel och frysskåpet var det vanligaste alternativet för förvaring av kött.

    Slutsats: Många vet vad som händer vid felaktig förvaring av livsmedel samtidigt som många varit osäkra på förvaring av enskilda livsmedel. Studien visar att fördjupning av kunskaper kring ämnet behövs bland elever i denna ålder.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Apelman, Linnea
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Hur beskrivs sensoriska egenskaper inom deskriptiv analys?: En kvantitativ tvärsnittstudie av artiklar publicerade 1974-20192021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Deskriptiv sensorisk analys (DSA) syftar till att beskriva sensoriska egenskaper (attribut) hos livsmedelslprodukter. En bedömarpanel analyserar ett produktprov genom att identifiera, namnge och mäta intensiteten hos ett antal attribut.

    Syfte Syftet med undersökningen var att studera hur attribut identifieras, beskrivs och presenteras inom vetenskaplig tillämpning av DSA.

    Metod Sjuttiofyra artiklar, publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 1974 och 2019, analyserades kvantitativt med hjälp av deskriptiv statistik. Sjutton variabler användes för datainsamling. Samband mellan variablerna analyserades med hjälp av statistiska tester.

    Resultat Av artiklarna var 96 % publicerade i tidskrifter utan specifik inriktning mot sensorisk analys. I två tredjedelar av artiklarna tillämpades generisk deskriptiv analys (GDA). I fler än hälften av artiklarna avvek panelen från vad som rekommenderas kring bedömarantal eller tid för träning. I snitt användes 1,4 ord för namngivning av attributen. I hälften av artiklarna definierades inte attributen. I två tredjedelar av artiklarna presenterades inte några referensprodukter för att illustrera skalstegen. I tre fjärdedelar av artiklarna presenterades attributen i metodbeskrivningen. Meddelandelen substantiv var 68,2 % och 31 % adjektiv. En måttlig negativ korrelation mellan andelen substantiv och tiden för träning av bedömarpanelen var statistiskt signifikant.

    Slutsats I många vetenskapliga studier utförs DSA utan att gällande rekommendationer kring bedömarpanelen följs. I artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter presenteras attributen inprecist nog att ifrågasätta användbarheten hos resultaten. Att ge den kvalitativa delen av undersökningen, identifiering och namngivning av attributen, status resultat skulle kunna öka intresset för att definiera attributen och illustrera skalstegen, vilket är en förutsättning för att tolka det kvantitativa resultatet (intensitetsmätningen) på ett meningsfullt sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12. Aschemann-Witzel, Jessica
    et al.
    Mulders, Maartje D.G.H.
    Janssen, Meike
    Perez-Cueto, Federico J. A.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Tipping the next customer on the shoulder?: A segmentation study and discussion of targeted marketing to further plant-rich dietary transition2023Ingår i: Cleaner and Responsible Consumption, E-ISSN 2666-7843, Vol. 11, artikel-id 100154Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The agricultural sector is responsible for a large share of natural resource use and climate impact. A sustainable food system transition requires amongst others that a majority of consumers begins to eat more plant based. However, so far, only a niche or minority of consumers eats primarily plant based. With a conceptual background in positive tipping points in sustainability transitions and social network theory, this paper uses a segmentation analysis of representative consumer survey data in Denmark to characterize segments that differ in psychographic drivers or barriers of meat reduction. From the eight segments found, three are already part of the niche, three emerge as opposed to plant-based, but two are potential next consumers. We discuss how to trigger behaviour change towards eating more plant-rich in ways that match the segments potential motivations and barriers and contribute to literature and work on sustainable food systems transitions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Azzarri Klingström, Gerd
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Berg, Ingrid
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Förekomst av vegetariska måltider på förskolan: En enkätundersökning bland svenska förskolor2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Background Children have an open mind to learn what to eat and the preschool has unique opportunities to influence food habits and attitudes in a positive direction, in a fun and natural way that promotes a healthy lifestyle with good eating habits. There are nutritional benefits to a well-planned vegetarian diet that can lead to lifelong positive habits and health effects if you start eating at a young age. Objective The purpose of the study is to investigate the occurrences of vegetarian meals at preschools to see if it differs depending on whether the preschool has cooking kitchen or reception kitchens and where the preschools is geographically located. Method A quantitative study using a web-based survey. The inclusion criterion was that you worked within the preschool. The material was analyzed by percentage comparison and chi-two tests. Significant level was set at p value <0.05. Results A total of 104 people participated. The largest proportion was represented by preschool teachers (n=71), preschool chefs (n=18), principals (n=5) and other staff (n=10). The majority (62 %) of the respondents stated that the preschool had cooking kitchens, 38 % stated they had reception kitchens. Most common was that vegetarian food was served to those who had ordered, but at least once a week, vegetarian meals were served to everyone, but more often at preschools that had cooking kitchens. Conclusion The majority of preschools in the survey served vegetarian food regularly. Geographically, there was no difference, but preschools with cooking kitchens more often offered vegetarian than reception kitchens. We look forward to introducing cooking kitchens at all preschools, but more studies are needed, preferably with only preschool chefs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Backman, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Möjligheter och utmaningar med att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i hem- och konsumentunskap med elever som läser svenska som andraspråk.2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund

    Elever som läser svenska som andraspråk behöver individanpassad, språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att inte hamna efter i ämneskunskaperna. Stort fokus och stort egenansvar läggs på eleverna att lära sig svenska och mindre på att det ämnesspecifika språket ska utvecklas. Elevernas tidigare kunskaper kartläggs inte i tillräckligt stor utsträckning och undervisningen kan således inte heller individanpassas. Samarbeten och överlämningar i skolan sker inte i tillräckligt stor omfattning, enligt Skolinspektionen.

    Syfte                                                                                     

    Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar språk- och kunskapsutvecklande med elever som läser svenska som andraspråk, samt i vilken omfattning de undervisande lärarna i hem-och konsumentkunskap upplever att överlämnanden av elever och samarbeten med kollegor sker, med en rapport från Skolinspektionen som utgångspunkt.

    Metod

    Data samlades in genom en kvantitativ undersökning i form av en strukturerad och standardiserad enkät.

    Resultat

    Denna enkätstudie riktades till lärare i hem- och konsumentkunskap vilka undervisat elever som samtidigt läser svenska som andraspråk. Enkäten erhöll svar från 73 respondenter och studien visar tendenser till att lärare i hem- och konsumentkunskap behöver mer utbildning i språk- och kunskapsutvecklande undervisning, mer förhandsinformation om elevers individuella kunskaper och behov av anpassningar samt att de önskar tydligare och strukturerade överlämnanden för att kunna förbereda sin undervisning till de elever som läser svenska som andraspråk. Skolor tenderar att inte arbeta strukturerat med frågorna i tillräckligt stor utsträckning och de kollegiala samarbeten som krävs för att arbeta med en språk- och kunskapsutvecklande didaktik kommer inte till stånd, vilket även en rapport från Skolverket och andra studier till viss del visar.

    Slutsats

    För att elever som läser svenska som andraspråk ska få rätt förutsättningar i hem- och konsumentkunskap krävs förarbete i form av kartläggningar av språk- såväl som ämneskunskaper och tid för överlämnanden, vilket denna studie tenderar att se brister i. Undervisningen som följer på överlämnandena behöver vara planerad utifrån språk- och kunskapsutvecklande strategier och innehålla möjligheter till stöttning, tillgång till språk och samarbeten mellan kollegor, vilket denna studie finner vissa brister i.

     

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Baird, Tim
    et al.
    Lincoln University, Christchurch, New Zealand.
    Hall, C. Michael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap. Department of Management, Marketing and Entrepreneurship, University of Canterbury, Christchurch, New Zealand; University of Oulu, Finland; Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    Castka, Pavel
    UC Business School, University of Canterbury, New Zealand.
    Ramkissoon, Haywantee
    University of Derby, United Kingdom.
    Innovation, wine tourism, and sustainable winegrowing in cool climate regions: a longitudinal international comparative analysis2022Ingår i: Handbook of innovation for sustainable tourism / [ed] Irma Booyens; Patrick Brouder, Edward Elgar Publishing, 2022, s. 167-191Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined wineries' perceptions towards innovation within the context of sustainable winegrowing practices and wine tourism in New Zealand. In order to investigate the current situation in New Zealand, the National Wineries' Survey was extended to provide a longitudinal time series of data from the New Zealand wine industry. This data was also utilised to provide a comparison of the New Zealand perceptions of innovation with that of the Australian cool climate regions of Tasmania and Western Australia. The findings indicated that substantial concerns existed regarding the value of innovation within both wine tourism and sustainable winegrowing practices.

  • 16.
    Bengs, Carita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Sundqvist, Joachim
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Det är inne att äta ute - naturmåltider på Instagram2021Ingår i: Måltiden som konstart: Gastronomisk kalender 2022 / [ed] Charlotte Birnbaum; Martin Lind; Christina Möller; Niklas Rådström; Stephan Rössner; Karsten Thurfjell, Stockholm: Carlssons , 2021, s. 81-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Bengts, Sanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Blomster Eriksson, Felicia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    MÅLSMANS UPPFATTNING AV BARNS INTAG AV FRUKT & GRÖNSAKER I RELATION TILL REKOMMENDATIONERNA2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Bengtsson, Chatarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    De Carlo, Viola
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERVISNING I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP: UNDERVISNINGSSALENS UTFORMNING OCH UTRUSTNING: En enkätstudie bland verksamma lärare i Sverige2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Lärmiljön påverkar undervisning och lärande. Enligt Skollagen ska det i skolan finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att nå utbildningens syfte. Hem- och konsumentkunskap (HKK) har specifika lokal- och utrustningsbehov för att kunna nå lärandemålen. Förutsättningar för HKK-undervisning gällande lärmiljön varierar mycket mellan olika skolor.

    Syfte Syftet var att undersöka vilka förutsättningar det finns för att undervisa i HKK utifrån salens utformning och utrustning. 

    Metod En webbenkätundersökning genomfördes under höstterminen 2022 bland HKK-lärare i Sverige. Chi-två test genomfördes för att undersöka skillnader mellan olika skolors storlek, med signifikansnivå p <0,05. 

    Resultat Av 154 deltagare hade 96 % en HKK-sal med minst fyra köksenheter där elever jobbade främst i par och 97 % hade tillgång till tavla/whiteboard och projektor. Mindre än hälften kunde använda dessa samtidigt. Teoriundervisning genomfördes främst vid matplatsen. Deltagare från mindre skolor uttryckte oftare renoveringsbehov och missnöje gällande HKK-salen än övriga. 

    Slutsats Studien påvisar variation gällande förutsättningar för undervisning utifrån HKK-salens utformning och utrustning. Detta påverkar undervisningens likvärdighet och kan bero på skolans decentralisering. Förutsättningarna var ofta bättre för praktisk undervisning än för teoriundervisning, vilket indikerar att HKK-salar inte har förändrats utifrån lärandemål i nya läroplaner. Möbleringen för teoriundervisningen behöver förändras då den inte ger rätt premisser varken för lärare eller elever. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Bergfeldt, Kjell
    et al.
    Uppsala, Sweden.
    Einarsson, Sandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Ekstedt, Mirjam
    Växjö, Sweden.
    Pálsdóttir, Anna María
    Alnarp, Sweden.
    Wengström, Yvonne
    Stockholm, Sweden.
    ”Livet efter cancer är inte en angelägenhet bara för vården”2024Ingår i: Dagens medicin, ISSN 1104-7488, nr 2024-03-12Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fem debattörer från Cancerrehabfondens vetenskapliga råd ställer sig frågan: förstår riksdag och regering fullt ut betydelsen av civilsamhällets roll för den svenska välfärden?

  • 20.
    Berggren, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    “It’s not really about the food, it’s about everything else”: pupil, teacher and head teacher experiences of school lunch in Sweden2021Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The school lunch is often associated with food, nutrition and health while the social, physical, pedagogical and cultural dimensions of the school lunch situation have not been given as much attention. Sweden is one of few countries in the world where tax-funded school meals are served to all pupils in compulsory school. This thesis highlights the school lunch situation from the perspectives of pupils, teachers and head teachers in Sweden. The overall aim is to contribute a deeper understanding of how these school actors perceive and experience the school lunch situation.

    The thesis is compiled from four papers. Paper 1 examine Nordic pupil’s perspectives on the healthiness of the meals in the context of school lunches. The remaining papers have been carried out in a Swedish context. Paper 2 examines pupil’s lived experiences of school lunch and how they relate to the social and physical dimensions of school lunch. Paper 3 examines teachers’ perceptions of the school lunch in terms of intentions and daily practice. Paper 4 examines head teachers’ (also called principals and school leaders) perceptions and experiences of school lunch. The main theoretical base is based on Henri Lefebvre’s theoretical framework of social production of space, applied mostly in Papers 2-4, together with an overarching conceptual framework of social constructivism, applied mostly in Paper 1. The thesis is based on a qualitative descriptive research design where the empirical part of the study is based on focus group discussions, empathy-based stories, a qualitative analysis of open comments from a questionnaire and in the fourth paper, individual interviews.

    Through the four papers performed within this thesis it is clear that the normative, social, emotional, physical and organizational dimensions are central to the way that school lunch is experienced and perceived. The results show that pupils, teachers and head teachers share the perception of school lunch as a space for socializing and eating. The results further show that the perceptions and experiences of school lunch are negatively affected by the way the school lunch is framed and organized at both school and municipality level, and that favorable conditions for the school lunch situation do not always exist. The main concerns are centered on the meal environment, time-restrictions, the logistics and the different structures that pupils, teachers and head teachers have to adapt to. These challenges may affect the possibility of influencing practices and adherence to policies. The physical and organizational dimensions of school lunch need to be acknowledged: specifically, time management and the extent to which school restaurants are purposively designed and built. This is something that should be also taken in consideration when designing and building new school restaurants.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 21.
    Berggren, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Olsson, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Rönnlund, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Waling, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Between good intentions and practical constraints: Swedish teachers' perceptions of school lunch2021Ingår i: Cambridge Journal of Education, ISSN 0305-764X, E-ISSN 1469-3577, Vol. 51, nr 2, s. 247-261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, pupils eat tax-funded school lunches, often in the company of teachers. This article focuses on Swedish compulsory school grade (ages 7-15) teachers' (n = 823) perceptions of the school lunch in terms of intentions and daily practice. Analysis was based on written answers for an open-ended question that was part of a questionnaire focusing on teachers' attitudes towards school lunch as a pedagogical activity. It was found that participating teachers saw the potential of the school lunch, placing emphasis on the social interaction that takes place in the school restaurant and the possibility of meeting pupils in a more informal setting. However, a key outcome was teachers' depictions of the struggle between ideals and reality with the effect that teachers were not always provided with favourable conditions for school lunch interactions. It is important to address this in order to improve meal-time practices and the experience of school lunch.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Berggren, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Olsson, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Waling, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Förutsättningar för en trivsam skollunch2023Ingår i: Læring gennem mad og måltider i grundskolen: teori og praksis fra Danmark, Sverige og Norge / [ed] Dorte Ruge; Frøydis Nordgård Vik; Johanna Björklund; Sara Frödén, Cappelen Damm AS, 2023, s. 131-146Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter highlights conditions for a pleasant school lunch based on experiences and perceptions from pupils, teachers, and head teachers. The empirical part of the study is based on a qualitative design using empathy-based stories, individual interviews, and a qualitative analysis of open comments from a questionnaire. Henri Lefebvre's theory of social production of space constitutes the theoretical framework, placing emphasis on how school lunch is experienced, perceived and conceived. The results show that these pupils, teachers and head teachers share the perception of school lunch as a space for socializing. Additionally, they show that conditions for a pleasant school lunch experience, chief among them the environment and time available, are not always favorable. The results presented in this chapter indicate that physical and organizational dimensions of school lunch need to be given more attention.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Berggren, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Waling, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Olsson, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Head teacher perspectives on school lunch: at variance with national policy2023Ingår i: Health Education Journal, ISSN 0017-8969, E-ISSN 1748-8176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Previous research indicates that head teachers in Sweden frequently fail to see school lunch as part of the educational activities of a school. This study contributes to an understanding of how head teachers in Sweden perceive and experience current national policy intentions related to school lunch.

    Design: Qualitative inquiry.

    Setting: Ten municipal state schools in Sweden.

    Method: Individual semi-structured interviews were conducted with 10 head teachers responsible for the compulsory education of 6- to 15-year-olds in state schools. Data from digitally recorded and transcribed interviews were thematically analysed.

    Results: Head teachers primarily saw school lunch as a means to ensure pupils were fed and energised. Their focus tended to be on what followed after school lunch in the form of academic performance and mood, rather than the stated intentions of national school meal policy. Head teachers stressed the value of a free and nutritious school lunch for social equality, and the importance of good collaboration with food service managers and school meal personnel, despite the difficulty of achieving this.

    Conclusion: This paper highlights a gap between head teachers' perspectives with respect to school lunch and official intentions stated in Swedish national school meals policy. The meanings head teachers saw as connected to school lunch were those of social equality and ensuring pupils were fed, rather than the wider potential envisioned by the authorities. This paper identifies factors that affect the possibility of realising national policy intentions for school lunch in Sweden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Berggren, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Waling, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Rönnlund, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Olsson, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    School lunch – not an integrated part of the educational work at school: - Head teachers’ perceptions and experiences of school lunch in SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Bergsten, Michaela
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Larsson, Amanda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Måltidsrutiner och matintag hos nattarbetande vårdpersonal: En jämförelse mellan arbetsdygn och lediga dygn2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Tidigare studier som gjorts på skift- och nattarbetare har visat en ökad risk för utvecklandet av många folkhälsosjukdomar. Orsakerna kan vara flera, däribland rubbas flera viktiga metabola funktioner vilket i sin tur påverkar matintaget. Det finns få svenska studier gjorda inom området som studerat hur matintaget kan se ut hos nattarbetare i Sverige.

    Syfte

    Syftet med studien är att utforska hur måltidsrutiner och matintag ser ut hos vårdpersonal som arbetar natt, under arbetstid respektive ledig tid samt att studera hur dessa förhåller sig till de Nordiska näringsrekommendationerna.

    Metod

    Flermetodsforskning med tyngdpunkten i en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuguide. En kvantitativ del i form av en kostregistrering för att förstärka intervjuer, samt bidra med material för beräkningar av energifördelning och energiintag. Totalt intervjuades 6 stycken kvinnor i åldrarna 45-66 år och tre kostregistreringar mottogs.

    Resultat

    Skillnad i matintag förekommer mellan arbete och ledig tid. Under arbete intas ett nattmål som under lediga dagar ersätts av lunch. Flera måltider per dygn kan vara lättare måltider som ofta hänger ihop med nedsatt aptit, hunger och trötthet.

    Slutsats

    Den ständiga omställning som sker genom att växla mellan nattarbete och lediga dygn påverkar både matintaget och välbefinnandet. Mer forskning behövs för att kunna ta fram och sprida så bra kostråd som möjligt för nattarbetare.

  • 26.
    Bergwaahl, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Gottfridsson, Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Blivande föräldrapars tankar och attityder kring amning och amningslängd: En kvalitativ intervjustudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Intervjuer med mammor har visat olika anledningar till att amma. Exempelvis nämndes hälsofördelar för barnet, att ge barnet tröst eller att amning ansågs vara biologiskt normalt. I intervjuer med pappor framhävs amning som både positivt och negativt. När blivande föräldrapar intervjuats om attityder kring amning har önskan om partnerns delaktighet lyfts fram som ett nytt bidrag till tidigare forskning. 

    Syfte Syftet med studien var att undersöka blivande föräldrapars tankar och attityder kring amning och amningslängd. 

    Metod Sex blivande föräldrapar intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in för att sedan ordagrant transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys.  

    Resultat De blivande föräldraparen kunde se att det fanns både positiva och negativa aspekter kring att amma, och de uttryckte en öppenhet gentemot andra alternativ så som modersmjölksersättning. Paren upplevde att man kunde amma för länge och det framkom olika faktorer som för paren skulle kunna påverka deras val av amningslängd. De uttryckte en kluven inställning till längre amning och funderade på om det fanns något syfte med att amma ett äldre barn. I intervjuerna framkom att det var viktigt för både den gravida och partnern att partnern skulle vara delaktig i matningen av barnet.  

    Slutsats Trots att paren planerat att amma var det inget måste att fullfölja planen, och paren uttryckte generellt en avslappnad inställning gentemot amning. Mer information under graviditeten skulle kunna minska osäkerheten kring hur länge amningen kan ske samt vilket syfte amningen kan ha när barnet börjar äta annan mat. Det var viktigt att partnern skulle involveras i kommande amning och paren berättade att ett sätt att uppnå detta kunde vara genom användandet av nappflaska. Om detta skulle visa sig ha en negativ påverkan på amningsfrekvensen kan det vara viktigt att ge information kring hur partnern kan vara delaktig och nära på ett sätt som inte konkurrerar ut amning. 

     

     

     

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Björklund, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Simu, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Vikten av vikt i kraftsporten: - En kvalitativ intervjustudie ur coachers perspektiv2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Viktklassidrotter och deras kulturella kontext har genom tidigare forskning påvisats utgöra en risk för ätstörda beteenden, något som beskrivits kunna förorsakas av idrottsliga villkor. Styrkelyft och tyngdlyftning är viktklassidrotter där viktminskningsstrategier nyttjas för en ökad konkurrenskraftighet. Coacher besitter en nyckelroll i att uppmärksamma och motverka ätstörda beteenden hos sina atleter, men det saknas ett djupgående perspektiv avseende hur de förhåller sig till viktminskningsregimernas påverkan på kvinnliga atleter.

    Syfte Studien avser att utforska coachers erfarenheter av och förhållningssätt till etablerade viktminskningsregimer och viktkontroll inom kraftsporten. Fokus ligger på coachers erfarenheter av att ha tränat damatleter inom de, historiskt sett, mansdominerade kraftsporterna tyngdlyftning och styrkelyft.

    Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio kraftsportscoacher. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Analysen resulterade i fem kategorier: - Viktminskningskulturen är ett normaliserat fenomen inom kraftsporten, - Kraftsportens villkor kräver användandet av viktminskningsmetoder, - Risk för att ätstörda beteenden utvecklas, maskeras och/eller undgår ifrågasättande, - Identitet och samhällets kroppsideal – bromsklossar för idrottslig utveckling samt - Coacherna saknar stöd och riktlinjer – lämnas ensamma i ansvarsfrågan. Fokus på vikt och viktminskning ansågs allmänt vedertaget inom kraftsporten, vilket medförde att ätstörda beteenden kunde maskeras och förbises. Konkurrenskraftighet beskrevs ligga till grund för viktminskningsstrategierna, berättigat både inom idrotten och utanför, där samhällets utseendenormer därtill försvårade idrottslig utveckling. Coacherna eftersökte interventioner för ökad kunskap i ämnet samt åtgärdsplaner för agerande när en atlet behöver professionellt stöd.

    Slutsats Kraftsportsatleter existerar i en miljö som ökar risken för dysfunktionella ät- och viktkontrollerande beteenden, och bedöms vara farlig för individer med sårbarhet för att utveckla ätstörda beteenden och ätstörningar. Interventioner behövs om inte kraftsporten ska riskera att bli en miljö där ätstörningar tillåts florera fritt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Björkman, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Stärling, Carolin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Kostvanor och fysisk aktivitet: En kvantitativ jämförelse mellan demografiska grupper i Västerbottens län2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SammanfattningBakgrund Kostvanor och fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan och tidigare studier har varit omfattande med tidskrävande analyser. Vi ville därför bidra med en enklare och mer aktuell ögonblicksbild av läget i Västerbotten.

    Syfte Att undersöka om kostvanor och fysisk aktivitet skilde sig mellan demografiska grupper i Västerbottens län under september 2020.

    Metod En tvärsnittsstudie genomfördes via webbenkät för respondenter >18 år i Västerbottens län. Länken till webbenkäten spreds via gruppsidor på Facebook kopplade till olika länsdelar och respondenterna fick svara på övergripande frågor om kostintag, sömn, stress och fysisk aktivitet. Analys genomfördes i SPSS (version 27) med signifikansnivån 0,05 och testerna Mann- Whitney, Kruskal Wallis, ANOVA (post hoc Bonferroni), Student t-test. Samband analyserades med Pearsons korrelationstest och Spearmans rangkorrelation.

    Resultat  Totalt 321 respondenter i ålder 18–89 år deltog i studien, med representanter från alla kommuner i Västerbotten. En övervägande del av respondenterna var kvinnor i åldern 31–50 år. Kvinnor  och boende i kustkommuner hade hälsosammare kostvanor än män och boende i inlandskommuner  . Inga skillnader framkom inom grupperna ålder, utbildningsnivå, sysselsättning eller familjesituation. Nära en tredjedel av respondenterna angav en fysisk aktivitetsnivå på <30 minuter per vecka och över 60% av respondenterna intog utrymmesmat fyra gånger i veckan eller mer. Nästan två tredjedelar av respondenterna intog mindre frukt, grönsaker och fisk jämfört med kostrekommendationerna.

    Slutsats Kvinnor hade hälsosammare kostvanor än män samtidigt som boende i kustkommunerna hade hälsosammare kostvanor än inlandet. Majoriteten av respondenterna hade ett högt intag av utrymmesmat samt var fysiskt inaktiva, två beteenden som har negativ hälsopåverkan. Folkhälsoarbetet bör riktas till den yngre delen av befolkningen för att skapa goda vanor och ifrågasätta påverkande normer. 

  • 29.
    Björn, Rasmus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Gustafsson, Harald
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Småskaliga vinimportörer under kris: En studie om Systembolagets betydelse för småskaliga vinimportörers hantering av coronapandemin2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse Systembolagets har haft för fem småskaliga vinimportörer i Sverige under coronapandemin. Studien ville även undersöka hur coronapandemin påverkat vinimportörernas försäljning samt vilka lärdomar vinimportörerna tar med sig av coronapandemin i sitt framtida arbete. 

    Studien genomfördes genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem småskaliga vinimportörer i Sverige. Syftet med intervjuerna var att lyfta de småskaliga vinimportörernas berättelser om hur de hanterat coronapandemin. Det empiriska materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i två teman – Vinimportörernas föreställning om Systembolaget och Passionen hos vinimportörer. 

    Resultatet visade att Systembolaget haft en stor betydelse i småskaliga vinimportörers hantering av coronapandemin. Importörerna som aktivt skiftat sin försäljning från restaurang till Systembolaget har kunnat rädda företagens ekonomi trots en kraftig minskad restaurangförsäljning. Vinimportörerna lärdomar av pandemin var en ökad krismedvetenhet, ett värde i att snabbt justera sin affärsmodell och att sprida riskerna i verksamheten. Genom att ha kunskap om processen av vinförsäljning till Systembolaget samt en förmåga att snabbt justera sin försäljning från restaurang till Systembolaget, föreslår studiens författare att småskaliga vinimportörer vara bättre förberedda inför framtida pandemier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Bohm, Ingela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Cultural sustainability: a hidden curriculum in Swedish home economics?2023Ingår i: Food, Culture, and Society: an international journal of multidisciplinary research, ISSN 1552-8014, E-ISSN 1751-7443, Vol. 26, nr 3, s. 742-758Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The school subject home economics (HE) provides education on food, meals, and sustainability. Drawing on observations and interviews with eight Swedish HE teachers during 2018, this paper conceptualizes HE as an ambiguous perceived space between the conceived space of state-controlled learning goals and the lived space of a traditional Swedish, feminine, middle-class home. The subject’s focus on cooking and housework lowered its status and marginalized it from the rest of the school. It seemed in constant threat of neglect and dissipation, which together with the chaotic nature of student cooking gave rise to a need for order and control. This extended to norms surrounding food, cooking, and eating that blurred the line between knowledge content and value judgments. Based on these findings, I suggest that HE is permeated not only by the social, ecological, and economic sustainability perspectives of the syllabus but also a fourth–cultural sustainability–which is not explicitly defined but rather underpins the subject in the form of a hidden curriculum.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Bohm, Ingela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Matkultur och psykosocial hälsa2019Ingår i: Didaktik för hem- och konsumentkunskap / [ed] Karin Hjälmeskog, Karin Höijer, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, s. 105-115Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Bohm, Ingela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    “We can never close the book and say, ‘We’ll continue next week’”: the rhythms of cooking and learning to cook in Swedish Home economics2022Ingår i: Food, Culture, and Society: an international journal of multidisciplinary research, ISSN 1552-8014, E-ISSN 1751-7443, Vol. 5, nr 3, s. 604-619Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish school subject Home Economics (HE) covers complex content to do with cooking and sustainable development, but is allocated relatively few hours. I draw on observations of HE lessons and interviews with teachers to show how experiences of time poverty can be conceptualized as arrhythmia in relation to the requirements of the curriculum, scheduling, cultural expectations, and the unpredictable nature of student cooking. By viewing cooking and learning to cook as sets of rhythms, I illuminate the disjoint between the mathematical rhythms of scheduling and recipes on the one hand and the visceral rhythms of students and food on the other. As teachers struggle to translate the vague knowledge goals and linear progression of the syllabus into the cyclical rhythms of meal-centered lessons where cooking is organized as a group activity, they prioritize time-consuming recipes and cleaning over reasoning around sustainability, which may contribute to a feeling of not keeping up with the contents of the syllabus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Bohm, Ingela
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Bengs, Carita
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Balance, self-efficacy and collective individualism: young people's ideal eater types2023Ingår i: Health Education Journal, ISSN 0017-8969, E-ISSN 1748-8176, Vol. 82, nr 7, s. 752-765Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In health education, there is a risk of giving overly prescriptive recommendations, potentially activating conflicting in-group norms that reduce message receptiveness. For example, the notion of ‘unhealthy youth’ is a stereotype which suggests that young people are expected to make unhealthy choices. If such in-group norms are activated as part of health education, the will to emulate healthy out-group behaviour may decrease.

    Objective: The objective of this study was to explore how young people construct different types of eaters in relation to health recommendations.

    Method: Group interviews were conducted with 31 students aged 10–16 years (from school grades 5 and 8) in northern Sweden and data were analysed using reflexive thematic analysis.

    Results: The analysis yielded eight ideal eater types: healthy-but-not-too-healthy; obsessively healthy; devil-may-care; destabilised; contextual; powerless; intuitive; and discontented eaters. Participants’ preferred types did not overly regulate their eating, bute intuitively ate what they liked and/or needed in a balanced way. They were also receptive to social and contextual cues without being completely guided by them.

    Conclusion: Even in the current era of individualism, food retains its social meanings, and young people’s views of healthy eating are shaped by valued social groups. We therefore recommend the promotion of shared individualism as part of health education, where the expression of individual taste is encouraged alongside adherence to group norms. It is also crucial to highlight how healthy and unhealthy foods can coexist as part of a balanced diet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Bohm, Ingela
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Åbacka, Gun
    Vasa Övningsskola, Åbo Akademi University, Vasa, Finland.
    Hörnell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Bengs, Carita
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    "Can we add a little sugar?": The contradictory discourses around sweet foods in Swedish home economics2023Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweet foods occupy an ambiguous position in many people’s diets, perhaps especially for children and adolescents. The twin expectation that they both covet and limit their intake can create a dilemma not only in the home, but also in the school subject Home Economics (HE), which among other themes has a focus on food and health. In this study, we explored how Discourses on sweet foods were formed, reproduced, and challenged during 26 lessons in northern Sweden. Overall, sweet foods were constructed as desirable but also as unhealthy, disgusting, and unnecessary. They were used as a form of capital where ownership, distribution, and fairness were important, and students could mark friendships by sharing and gifting. Conversely, they could also use sweet foods to police, ridicule, question, or punish each other. Conflicts could arise around less-than-perfect results and students could withhold sweet foods from each other as a form of social rejection. Vague limits to intake placed responsibility for intake on the students themselves. We suggest that a contextualisation of the social, cultural, and health aspects of sweet foods in HE might help students acquire a more holistic Discourse of sweet foods and mitigate their social weaponisation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Brolin Johansson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Azzarri Klingström, Gerd
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Matlagning i Hem- och konsumentkunskap: En kvalitativ intervjustudie om integreringen av teori och praktik i undervisningen2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background The teaching of Home Economics combines theory and practice. Most knowledge requirements are theoretical, but the subject includes practical cooking. The food is prepared with a purpose, which makes the food an educational tool. The student should be able to make healthy choices and gain knowledge to manage different everyday situations. Learning by doing summarizes pragmatism's view of the integration of theory and practice. In Home Economics, it means knowledge in action. With cooking techniques, students can proactively plan their cooking, read recipes, and solve unexpected challenges to develop their skills by training in authentic situations.Objective The purpose of the study was to investigate how teachers used cooking in Home Economics.Method Qualitative interviews were conducted with eight qualified, active teachers who teach Home Economics years 7–9. These were conducted using a semi-structured question guide. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis.Results Three main categories and eight subcategories were identified. The teacher started from knowledge requirements by prioritizing method cooking, using all food groups and starting from central content of the subject when the teaching was planned. The teacher also started from practical conditions such as time, budget, and the room design. The basic idea of intertwining theory and practice was difficult to achieve due to students' expectations and taste, which meant that teachers' sense of care for students affected the content. The cooking was adapted to students and to give practical students the opportunity to feel good in an otherwise theoretical environment.Conclusion The teaching and cooking opportunity had an educational purpose. However, teachers' ambitions were hampered by practical circumstances, such as time, location, and budget. They also considered student concerns that the food should be tasty.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Brolin Johansson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Erlandsson Tordsjänta, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Måltidssituationen i Hem-och konsumentkunskap: Lärarens upplevelser och erfarenheter om måltidssituationen2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Måltiden har en betydande del i människors liv. Den påverkas av aspekter såsom miljön där måltiden äts, tiden för måltiden och sällskapet runt bordet. I det centrala innehållet för hem- och konsumentkunskap nämns det om måltidens betydelse för gemenskap och vikten att kunna arrangera måltider.  Syfte: Syftet med studien var att med semistrukturerade intervjuer utforska lärarens uppfattning, upplevelser och erfarenheter om måltidssituationen i hem- och konsumentkunskap.  Metod: Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Våra respondenter bestod av sex verksamma lärare i hem- och konsumentkunskap för åk 7–9. Intervjuerna har genomförts via telefon. En innehållsanalys har utförts av det inhämtade och transkriberade materialet för att kunna urskilja det väsentliga.  Resultat: Två tydliga kategorier framträdde; eleven i fokus samt ramfaktorer. Utifrån de två kategorierna fann vi sedan tre subgrupper till varje kategori som vi presenterat i resultatet. Det visade sig att måltidens syfte enligt lärarens upplevelser var att låta elevens fokus vara det centrala med måltiden. Att måltiden är elevens stund för gemenskap och samtal. Det framkommer också att på grund av tidsbrist optimerar läraren lektionen med teori under måltiden men också att det saknas rätt förutsättningar för att få till en måltid med lugn och ro i en trivsam miljö.  Slutsats: Läraren saknar förutsättningar för en bra och trevlig måltidssituation. Måltidssituationen betraktades inte som en lika viktig del i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och inte heller som underlag för bedömning. För att möjliggöra måltidssituationen behöver läraren och eleverna mer tid för måltidssituationen för att kunna nyttja måltiden till en del i undervisningen. Läraren behöver också bättre förutsättningar till måltidsmiljön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Brännmark, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Rönnlund, Josefin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Förskolepersonals upplevelse av trygghet, stöd och kunskap i relation till födoämnesöverkänslighet hos barn: En enkätstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Födoämnesöverkänslighet är vanligt hos barn i skolåldern, omkring 6–8 % av yngre barn i Sverige har en bekräftad födoämnesallergi. Den mat som serveras på förskolor och skolor ska vara säker för födoämnesöverkänsliga barn att inta vilket ställer höga krav på skol- och förskolepersonal. Med anledning av hur vanligt det idag är att barn är allergiska eller överkänsliga samt de allvarliga konsekvenserna bristen på kunskap kan medföra är detta ett ämne som bör undersökas vidare.

    Syfte Syftet med studien är att undersöka förskolepersonals upplevelse av trygghet, stöd och kunskap om födoämnesöverkänslighet hos barn, samt att undersöka den upplevda kunskapen i relation till yrkestitel, arbetslivserfarenhet och ålder.

    Metod Studien pågick under hösten 2021 och genomfördes via en webbenkät. Enkäten skickades till kommunala förskolor i Sverige samt publicerades på Facebook. Den insamlade datan från enkätundersökningen analyserades i IBM SPSS Statistics 27.0. Pearson’s chi-två- test och Independent samples t-test användes som statistiska analysmetoder.

    Resultat Totalt svarade 251 personer på webbenkäten, det slutgiltiga urvalet blev dock 237 respondenter då 14 personer inte uppfyllde inklusionskriterierna. Majoriteten av respondenterna arbetade som förskollärare och arbetslivserfarenheten varierade från 0 till 41 år. Mer än hälften av respondenterna upplevde sig ha mycket kunskap om matallergier och födoämnesöverkänslighet och lite mindre än hälften upplevde sig ha mindre kunskap. Upplevd kunskap var högre bland de mer erfarna och äldre respondenterna. Det fanns ingen skillnad i upplevd kunskap mellan förskollärare och barnskötare.

    Slutsats Det finns en brist i förskolepersonals kunskap och utbildning om födoämnesöverkänslighet hos barn. För att öka tryggheten hos både barn och personal bör mer utbildning om födoämnesöverkänslighet erbjudas till förskolepersonal. Samtidigt är detta ett område som bör studeras vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Burén, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Ericsson, Madelene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Fysiologisk kemi.
    Damasceno, Nágila Raquel Teixeira
    Department of Nutrition, School of Public Health, University of Sao Paulo, Sao Paulo, Brazil.
    Sjödin, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    A ketogenic low‐carbohydrate high‐fat diet increases ldl cholesterol in healthy, young, normal‐weight women: A randomized controlled feeding trial2021Ingår i: Nutrients, E-ISSN 2072-6643, Vol. 13, nr 3, s. 1-12, artikel-id 814Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ketogenic low‐carbohydrate high‐fat (LCHF) diets are popular among young, healthy, normal‐weight individuals for various reasons. We aimed to investigate the effect of a ketogenic LCHF diet on low‐density lipoprotein (LDL) cholesterol (primary outcome), LDL cholesterol sub-fractions and conventional cardiovascular risk factors in the blood of healthy, young, and nor-mal‐weight women. The study was a randomized, controlled, feeding trial with crossover design. Twenty‐four women were assigned to a 4 week ketogenic LCHF diet (4% carbohydrates; 77% fat; 19% protein) followed by a 4 week National Food Agency recommended control diet (44% carbo-hydrates; 33% fat; 19% protein), or the reverse sequence due to the crossover design. Treatment periods were separated by a 15 week washout period. Seventeen women completed the study and treatment effects were evaluated using mixed models. The LCHF diet increased LDL cholesterol in every woman with a treatment effect of 1.82 mM (p < 0.001). In addition, Apolipoprotein B‐100 (ApoB), small, dense LDL cholesterol as well as large, buoyant LDL cholesterol increased (p < 0.001, p < 0.01, and p < 0.001, respectively). The data suggest that feeding healthy, young, normal‐weight women a ketogenic LCHF diet induces a deleterious blood lipid profile. The elevated LDL cholesterol should be a cause for concern in young, healthy, normal‐weight women following this kind of LCHF diet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Burén, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Ericsson, Madelene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM).
    Damasceno, Nágila Raquel Teixeira
    Department of Nutrition, School of Public Health, University of Sao Paulo, Sao Paulo, Brazil.
    Sjödin, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Reply to Ravnskov, U. Is High Cholesterol Deleterious? An Alternative Point of View. Comment on “Burén et al. A Ketogenic Low-Carbohydrate High-Fat Diet Increases LDL Cholesterol in Healthy, Young, Normal-Weight Women: A Randomized Controlled Feeding Trial. Nutrients 2021, 13, 814”2021Ingår i: Nutrients, E-ISSN 2072-6643, Vol. 13, nr 7, artikel-id 2127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Byström Titusson, Matilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Kan filmundervisning ersätta dietistkontakt vid nydiagnostiserad graviditetsdiabetes?: En utvärdering av ett nytt arbetssätt inom Region Jönköpings län2022Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) kännetecknas av glukosintolerans som uppträder under graviditet där förhöjda blodsockervärden kan innebära risker för både kvinnan och barnet. Region Jönköpings län anslöt sig till Socialstyrelsens sänkta gränsvärden under 2019 vilket resulterade i ökat patientantal. Till följd av detta publicerades fem filmer om kost vid GDM på vårdguiden 1177 som svensktalande kvinnor hänvisades till istället för dietistkontakt.

    Syfte Att utvärdera om filmundervisning kan ersätta dietistkontakt för kvinnor med GDM samt om och vilka konsekvenser det nya arbetssättet medfört för kvinnorna och vårdpersonalen som arbetar med patientgruppen.

    Metod Mixad metod användes där en digital enkät skickades till kvinnor som diagnostiserades med GDM och hänvisades till filmerna under januari – juli, 2022. Intervjuer genomfördes med barnmorskor och diabetessköterskor som arbetade med patientgruppen.

    Resultat Totalt 379 enkäter skickades ut och besvarades av 67 kvinnor (18%). Majoriteten (86%) av dessa hade sett minst en film. Lika många (86%) upplevde att informationen i filmerna var lätt eller ganska lätt att förstå. Filmerna levde upp till mer än hälften (65%) av kvinnornas förväntningar och nästan alla (95%) skulle rekommendera filmerna till någon annan. Nästan alla (92%) förändrade sin livsstil i positiv riktning efter GDM-diagnos men för cirka en fjärdedel (26%) räckte inte förändringarna för att sänka blodsockret till normala nivåer. Sex intervjuer genomfördes och enligt informanterna var filmerna ett resurssparande verktyg som förmedlade tillräckliga kostråd för många kvinnor, men inte alla. Motivation var en avgörande faktor medan låg hälsoliteracitet kunde försvåra följsamheten. Ansvaret för att ge kostråd uppfattades ha ökat för diabetessköterskor och barnmorskor trots upplevd otillräcklig kunskap eftersom dietisten inte uppfattades lika involverad som tidigare.

    Slutsats För de kvinnor där filmerna inte erbjuder tillräckliga kostråd bör det finnas större möjlighet till dietistkontakt. Filmerna behöver uppdateras med mer information om fysisk aktivitet och borde anpassas efter andra kulturer och/eller översättas på andra språk.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Carrillo Ocampo, Julia Cristina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Strävan efter en hållbar gastronomisk dryckesupplevelse – en utmaning för matsalpersonalen?2021Ingår i: Måltiden som konstart: Gastronomisk kalender 2022 / [ed] Charlotte Birnbaum; Martin Lind; Christina Möller; Niklas Rådström; Stephan Rössner; Karsten Thurfjell, Stockholm: Carlssons , 2021, s. 142-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Genom djupintervjuer och observationer, som har analyserat tematiskt, har jag undersökt de olika kulturella aspekter som framträder i sommelierers och matsalspersonals föreställningar kring viners kvalitet och hållbarhetsfrågor. Detta för att förstå hur dessa aspekter upprätthåller ett dryckesideal som avses som en gastronomisk upplevelse. Tolv intervjuer om vinkvalitet, hållbarhet och mat- och dryckeskombinationer genomfördes med anställda på sju olika verksamheter där vin är i fokus eller som erbjuder olika slags vinservering (glas, flaska och/eller på fat). För att få bred bild av sommelierer och matpersonalens föreställningar studerades olika typer av verksamheter: ett café, två bistroer, en restaurang relaterad till en kulturell verksamhet, två hotellrestauranger och en vinbar med vinförvaringsservice. De deltagande krogarna lokaliseras i olika delar av Sverige: en på landsbygden, två i mindre städer och de resterande i huvudstaden. Under analysen framkom två centrala teman som jag kommer att fördjupa mig nedan. Det första temat rör gastronomisk hållbarhet och beskriver föreställningar kring vinkvalitet och vinhållbarhetsfrågor. Den andra temat beskriver hur normer och förväntningar kring en gastronomisk hållbar dryckesupplevelse skapas. I båda temana har förpackningen en särskilt viktig roll tillsammans med föreställningar om exklusivitet och traditioner.

  • 42.
    Carrillo Ocampo, Julia Cristina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Marshall, Matilda
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Bengs, Carita
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Restaurant professionals as curators of wine spaces: Norms and practices guiding wine quality and sustainability2024Ingår i: Journal of Wine Research, ISSN 0957-1264, E-ISSN 1469-9672Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Little is known about restaurant professionals’ views on wine sustainability and how these beliefs are embedded in cultural norms of wine quality. Using wine spaces as an entry point, this ethnographic study sought to explore the norms and practices that guide restaurant professionals in their assessment of wine quality and sustainability. The article depicts wine spaces as emblems mediating a particular wine culture with its own norms which guide such assessment. These spaces provide professionals with a setting to accumulate culinary capital as curators, and so wine spaces can be understood as the realm of experts. The results show that incorporating sustainability in wine assessment is challenging for restaurant professionals. First, there are inherent conflicts between environmental and sociocultural sustainability. Second, some norms and practices ingrained in heritage and tradition act as barriers to the adoption of, for example, more sustainable packaging. Third, the perceived sensory attributes of more sustainable wines are sometimes considered detrimental to wine quality. However, we argue that in their role as curators and intermediaries, restaurant professionals can use their expert status to challenge norms and give sustainability the same importance as other parameters such as acidity, tannins, and overall balance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Chorell, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Otten, Julia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Stomby, Andreas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Ryberg, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Waling, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Hauksson, Jon
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Radiofysik.
    Svensson, Michael B.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för idrottsmedicin.
    Olsson, Tommy
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Improved peripheral and hepatic insulin sensitivity after lifestyle interventions in type 2 diabetes is associated with specific metabolomic and lipidomic signatures in skeletal muscle and plasma2021Ingår i: Metabolites, ISSN 2218-1989, E-ISSN 2218-1989, Vol. 11, nr 12, artikel-id 834Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Lifestyle interventions with weight loss can improve insulin sensitivity in type 2 diabetes (T2D), but mechanisms are unclear. We explored circulating and skeletal muscle metabolite signatures of altered peripheral (pIS) and hepatic insulin sensitivity (hIS) in overweight and obese T2D individuals that were randomly assigned a 12-week Paleolithic-type diet with (diet-ex, n = 13) or without (diet, n = 13) supervised exercise. Baseline and post-intervention measures included: mass spectrometry-based metabolomics and lipidomics of skeletal muscle and plasma; pIS and hIS; ectopic lipid deposits in the liver and skeletal muscle; and skeletal muscle fat oxidation rate. Both groups lowered BMI and total % fat mass and increased their pIS. Only the diet-group improved hIS and reduced ectopic lipids in the liver and muscle. The combined improvement in pIS and hIS in the diet-group were associated with decreases in muscle and circulating branched-chain amino acid (BCAA) metabolites, specifically valine. Improved pIS with diet-ex was instead linked to increased diacylglycerol (34:2) and triacylglycerol (56:0) and decreased phosphatidylcholine (34:3) in muscle coupled with improved muscle fat oxidation rate. This suggests a tissue crosstalk involving BCAA-metabolites after diet intervention with improved pIS and hIS, reflecting reduced lipid influx. Increased skeletal muscle lipid utilization with exercise may prevent specific lipid accumulation at sites that perturb insulin signaling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Christenson, Elsa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Berg, Frida
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Fiskkonsumtion under och efter graviditet: En kvantitativ enkätstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund Graviditeten är en period då många kvinnor lägger till, undviker eller begränsar vissa livsmedel. Fiskkonsumtion under graviditet har många hälsofördelar både för fostret och för mamman. Trots detta tenderar kvinnor att minska sin fiskkonsumtion under graviditeten. Om fiskkonsumtionen minskar eller utesluts under graviditet och därefter inte återinförs efter att barnet fötts skulle det kunna påverka näringsintaget både hos kvinnan och barnet. 

    Syfte Syftet med studien var att undersöka fiskkonsumtionen hos kvinnor under och efter graviditet i förhållande till Livsmedelsverkets rekommendationer.

    Metod Studien pågick under hösten 2022 och genomfördes via en webbenkät. Enkäten publicerades på Facebook för att nå ut till kvinnor som fött barn de senaste två åren. Insamlade data analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics, version 28.0. Chi-två test användes som statistisk analysmetod.

    Resultat Totalt svarade 82 respondenter på enkäten. Flest respondenter hade en månadsvis fiskkonsumtion under graviditeten. Av de som åt fisk varje vecka var det en respondent som åt fisk fler än två gånger i veckan. Efter graviditeten svarade 57 respondenter att fiskkonsumtionen såg likadan ut som under graviditeten. Även för familjen svarade de flesta att fiskkonsumtionen såg likadan ut. Det var 49 respondenter som mottagit kostråd gällande fiskkonsumtion från sjukvården medan 25 respondenter inte mottagit kostråd. Nöjdheten kring de kostråd respondenterna mottagit var förhållandevis hög.

    Slutsats I förhållande till Livsmedelsverkets rekommendationer om en fiskkonsumtion på 2–3 gånger i veckan var konsumtionen bland kvinnorna i denna studie, både under och efter graviditet, låg. Svårigheter med att öka fiskkonsumtionen innebär att större fokus bör riktas mot alternativa källor till omega-3 och andra näringsämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Copin, Anne-Sophie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    “A kick-start… but a long-term effort.” Patient care practices alongside intragastric balloon procedures: -a qualitative study on clinical dietitians’ perspectives-2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Olika behandlingar är tillgängliga för att hantera övervikt och fetma. Intragastriska ballonger (IGB) är ett alternativ; de fyller magen, ökar mättnadskänslan, begränsar mängden av mat som kan intas och leder därmed till viktminskning. Data tyder dock på att patienter långsiktigt går upp i vikt långsiktigt efter IGB-behandling. Eftersom IGB behandlingar är en relativt ny procedur för övervikt och fetma, finns det bara begränsad information om patientvårdsprocesser som används i samband med behandlingen, och om skillnader i dessa skulle kunna förklara framgång eller misslyckande med att upprätthålla viktminskning långsiktigt.

    Syfte: Syftet med studien var att utforska dietisters perspektiv på patientvårdsprocesser och stödmetoder i samband med IGB-behandlingar.

    Metod: Sex semi-strukturerade kvalitativa intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalysmetoden, vilket resulterade i tre kategorier.

    Resultat: Resultaten visade att dietister använde många processer/metoder för att förbereda patienten innan behandling. Patientundersökning, ballongsinformation och att sätta realistiska förväntningar ansågs vara väsentliga metoder. Engagemang av ett multidisciplinärt team sågs som en kritisk faktor för att säkerställa engagemang och uppföljning med patienten. Resultaten visade en stor variation av frekvens och kontakt från vårdpersonalen under och efter IGB-behandling. Att utveckla patientens förmåga att ta eget ansvar med metoder som motiverande samtal, kostundervisning och beteendeterapi var också vanliga.

    Slutsats: Även om liknande processer/metoder identifierades, resultaten visade en stor variation i praktiken mellan respondenternas arbetsplatser. Studien var ett första försök att undersöka dietisters uppfattningar om patientvårdsprocesser i samband med IGB-behandling, och det är för tidigt att avgöra om skillnader i metoderna har någon inverkan på patienternas viktminskning underhåll långsiktigt. Dessa kan vara i fokus för nya studier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Dahl, Evelina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Spindeln i nätet: En kvalitativ studie om sjuksköterskors erfarenheter av nutritionsomhändertagande inom specialiserad palliativ hemsjukvård2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Palliativ vård syftar till att stödja patienter och dess anhöriga i samtliga skeden av kronisk och/eller svår sjukdom. Nutritionsproblem är vanligt förekommande hos palliativa patienter och synen på nutrition inom palliativ vård skiljer sig ofta åt mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal. Inom palliativ vård har sjuksköterskan en viktig roll att bedöma vilka insatser patienten behöver, samt att stödja patienten och dess anhöriga. Syfte Att utforska sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av nutritionsomhändertagande inom specialiserad palliativ hemsjukvård.Metod En kvalitativ metod valdes och fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat En viktig funktion som informanterna har inom nutritionsarbetet är att inhämta information från patienten, utreda källor till besvär och förmedla det vidare. Nutrition beskrevs som något som diskuteras om det är något särskilt, alternativt om patienten eller en teammedlem tagit upp det. Informanterna framhöll vikten av individanpassad nutrition utifrån sjukdomsfas och behövde i sitt arbete förhålla sig till patientens och anhörigas känslor och önskemål i relation till nutritionen. Inte sällan uppstod etiska dilemman när patientens eller den anhöriges uppfattning om nutrition skiljde sig åt från det som ansågs bäst lämpat för patienten.Slutsats I denna studie framkom att sjuksköterskor är viktiga för att identifiera och lindra nutritionsrelaterade besvär. Individanpassad nutrition är viktigt i relation till den sjukdomsfas patienten befinner sig i. Etiska dilemman kan uppstå när åsikter om nutritionen skiljer sig åt mellan patienten, anhöriga eller teamet. Nutrition vid palliativ sjukdom är komplext och kan ibland komma i andra hand. Identifiering av riskpatienter, etablering av nutritionsrutiner och samarbete i multiprofessionella team skapar förutsättningar för ett individanpassat nutritionsomhändertagande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Darth, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Rehult, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Förskolepersonals perspektiv på neofobi och ätovilja på kommunala förskolor: en enkätstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Barn behöver stor andel näring i förhållande till sin kroppsvikt för att inte tillväxten ska påverkas negativt. Förekomsten av neofobi varierar mellan 40-60% och 50% av tvååringar uppges vara petiga. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan och äter de flesta av sina måltider där så har förskolepersonalen och måltiden en viktig roll i omsorgen.

    Syfte Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal uppfattar förekomsten av neofobi och ätovilja hos barn på kommunala förskolor, samt hur de bemöter denna.

    Metod Studien utfördes via en internetenkät som först skickades till kommunala förskolor i Sverige och som sedan även publicerades i två slutna Facebookgrupper under hösten 2020. Skillnader mellan grupper analyserades med icke-parametriska tester med en signifikansnivå på p<0,05.

    Resultat Totalt deltog 102 personer i enkätstudien. Av 101 deltagare var det 30 (29,7%) som kände till begreppet neofobi, gruppen förskollärare kände till begreppet i större utsträckning än barnskötare. Det fanns ingen skillnad mellan hur många barn och förskolepersonal som närvarade vid måltid och deltagarnas uppfattning av måltidsmiljön. Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan hur länge deltagarna varit yrkesverksamma och deras uppfattning om sin kunskapsnivå  gällande måltidsmiljöns påverkan på barnens ätande. 

    Slutsats Tveksamhet mot ny mat på kommunala förskolor i Sverige stämmer överens med tidigare studier om barn i förskoleåldern. Genom att förskolepersonalen får kunskap om neofobi och hur det skiljer sig från petighet kan de bemöta dessa situationer på ett mer effektivt sätt och på så sätt undvika att barnets kost blir allt för ensidig. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    De Carlo, Viola
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Bengtsson, Chatarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAPS BIDRAG TILL HÅLLBAR UTVECKLING: En studie om årskurs 9 elevers engagemang och förändringsbeteende i Skåne2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Agenda 2030 för hållbar utveckling (HU) är den största utmaningen för mänskligheten och Sverige har valt att ha en ledande roll i detta arbete. Undervisning för HU är ett sätt att arbeta för att nå en del av de globala målen och läroplanen för Hem- och Konsumentkunskap (HK) omfattar HU i dimensionerna hälsa, ekonomi och miljö.

    Syfte Syftet med studien var att undersöka om HK-undervisning hade bidragit till engagemang och handlingskompetens för en HU hos åk 9 elever i Skåne. 

    Metod Studien genomfördes med en webbenkät där åk 9 elever i åtta skolor i Skåne svarade under vårtermin 2021. Chi-två test genomfördes för att undersöka eventuella könsskillnader med signifikansnivå p<0,05.Resultat I studien deltog 152 elever. Studien visade att nästan hälften av deltagarna ansåg att HK-undervisningen hade ökat deras kunskaper om HU, medan ungefär en tredjedel menade att de saknade verktyg för att kunna agera hållbart. Mer än hälften ville jobba aktivt och påverka sin familj mot hållbarare vanor, däremot upplevde 60% att deras förändringar inte skulle göra någon skillnad. Hela 90% hade försökt påverka familjen mot hållbarare vanor genom en eller flera handlingar. Områdena där deltagarna hade gjort mest förändringar och lyckats bättre att påverka sin familj var sopsortering och matsvinn. Området med lägsta engagemanget var klädkonsumtion. Flickor ville göra mer framtida förändringar i större utsträckning än pojkar (p=0,002).

    Slutsats Eleverna visade ett engagemang och en vilja att agera hållbart, men även en känsla av maktlöshet. Resultaten tyder även på att HK-undervisning delvis har påverkat eleverna, men att den kan förstärkas. Ökat antal undervisningstimmar, ökat ämnesövergripande arbete och involvering av föräldrar skulle kunna skapa bättre förutsättningar för en hållbarare framtid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Dietrichson, Mikaela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Kartläggning av kroppssammansättning hos äldre njursjuka i Sverige: Påverkas kroppssammansättningen av proteinreducerad kost?2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund Proteinreducerad kost (PRK) har använts under många årtionden som en del av behandlingen vid kronisk njursjukdom. Det finns många fördelar med PRK men också en oro för bland annat muskelförlust. Få studier har tittat på kroppssammansättningen hos njursjuka som äter PRK och än färre för äldre specifikt.

    Syfte Att bland annat undersöka hur kroppssammansättningen hos kroniskt njursjuka äldre förändras under ett år och studera om det fanns en skillnad i kroppssammansättning mellan de som var ordinerade PRK och de som inte var ordinerade denna kostbehandling. 

    Metod Data till denna retrospektiva och longitudinella observationsstudie inhämtades från den europeiska studien EQUAL. Deltagarna, äldre njursjuka >65 år med estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) <20 ml/min/1,73m2, utgjordes av en svensk subgrupp inom EQUAL-studien som även genomgått upprepade kroppssammansättningsmätningar. Data inhämtades för baseline (n=132) och för 12 månader (n=75). En kategorisering gjordes för de med normalt kontra lågt fettfrimasseindex (FFMI). En kategorisering gjordes även för de med lågt FFMI och samtidigt högt fettmasseindex (FMI) kontra de som inte hade denna typ av kroppssammansättning.

    Resultat Lågt FFMI var vanligt förekommande och ingen skillnad sågs oavsett om ordinerad PRK eller ej (p=0,087 vid baseline respektive 0,871 vid uppföljning). Lågt FFMI med samtidigt högt FMI var vanligare i gruppen PRK vid baseline (p=0,016) men ej vid uppföljning (p=0,550). Vid uppföljning hade FFMI ej minskat men vikt och FMI ökat i gruppen som ej var ordinerad PRK. 

    Slutsats Hos äldre njursjuka bör kroppssammansättning, och inte enbart BMI och vikt, följas regelbundet för att upptäcka låg muskelmassa hos en redan skör grupp. Detta oberoende av om man är ordinerad PRK eller ej.

  • 50.
    Dolk, Loise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    Lindqvist, Jannike
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
    HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP UNDER 60 ÅR: - En läromedelsanalys av miljöperspektivet2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund På 1960-talet blev hem- och konsumentkunskap ett obligatoriskt ämne för både flickor och pojkar. Sedan dess har både styrdokument och läromedel förändrats flertalet gånger. Majoriteten av lärare använder läromedel som stöd till sin planering, vilket även eleverna kan gynnas av. I slutet av 1990-talet diskuterades miljöfrågan av FN som ansåg att hållbara val behövde implementeras i skolundervisningen, både för vuxna och för barn, för att det skulle bli en nödvändig förändring globalt. Med det i åtanke är det av intresse att se hur miljöperspektivet har förändrats i läromedlen under de senaste 60 åren.

    Syfte Syftet är att undersöka hur läromedel i hem- och konsumentkunskap, med fokus på klimat- och miljöperspektivet, har förändrats över tid i grundskolan för årskurserna 7–9. Hur har klimat- och miljöfrågan i läromedlet sett ut och vad har begreppet ‘miljö’ inneburit i läromedlen vid de olika årtiondena?

    Metoder De bäst lämpade metoderna för denna studie är dels diskursanalys då de miljörelaterade begreppen i läromedlen haft varierande betydelse, dels har vi använt en kvantitativ metod för att belysa progressionen i läromedlen. När man använder sig av både en kvalitativ och kvantitativ metod kallas det för en mixad metod vilket vi valt att använda för att öka studiens trovärdighet. Vid en undersökning av en text och hur de för studien aktuella begreppen förhåller sig till varandra är det en praktisk & kritisk diskursanalys som utförs.

    Resultat Studien har visat att de miljörelaterade diskurserna haft en omfattande progression då de tidiga läromedlen har sitt fokus på boendemiljön medan de senare har utvecklats och fått en bredare innebörd. Först från år 1994 tydliggör böckerna dels hur konsumenterna med hjälp av miljömärkningar kan göra hållbara val, dels vad som sker med miljön globalt omförändringar uteblir.

    Slutsats Kan brister av miljörelaterade begrepp i de tidiga läromedlen föranlett till den omfattande klimatpåverkan? Undervisningen bör förmedla vilka förändringar vi behöver tillämpa för att leva mer hållbart. Därmed behöver miljörelaterade frågor ha en central roll i lärostoffet, med stöd av ämnesadekvat innehåll i läromedlen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
123456 1 - 50 av 279
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf