Intresset för praktiknära skolforskning är idag stort. Aktionsforskning är en populär form för samarbete mellan forskare och lärare där handledning är centralt. Syftet med denna studie är att problematisera handledning och handledarroller i aktionsforskningsprojekt. Som teoretisk grund ligger den amerikanska utbildningsfilosofen Nel Noddings omsorgsetik. Deltagarna i studien är en forskare och tre lärare som alla har erfarenheter av att leda aktionsforskningsprojekt genomförda inom kommunal skolverksamhet. Datainsamling har skett genom skriftliga reflektioner och kollegiala samtal om handledning och handledarroller. Analysen har utgått ifrån tematisk analys och domäninteraktionsmodell. I analysen framträder fyra handledningsmetaforer i aktionsforskning: trädgårdsmästaren, herden, läraren och brobyggaren. Alla rollerna kan praktiseras samtidigt och fingertoppskänsla avgör när en handledare går in i och ut ur olika roller. Slutsatsen är att omsorgsetik kan bidra till ökad förståelse för handledning som något situerat och relationellt, där ett symmetriskt förhållningssätt mellan handledare och handledd betonas. I handledning är det viktigt att inte behandla alla likadant, utan att i stället lära känna varandra som individer, ha tilltro till varandra och visa omsorg baserad på specifika behov. Handledarens roll omfattar att skapa förståelse för andras perspektiv samt att inbjuda till kommunikation och reflektion. Utifrån studiens resultat kan konstateras att de fyra metaforerna för handledarroller är användbara för att belysa komplexiteten i handledarroller och för att bidra till underlag för reflektion och omformulerande av stereotypa handledarroller.
Mentoring is a central aspect of action research processes and raises ethical issues concerning roles and responsibilities, particularly when teachers and researchers collaborate. The purpose of the study is to explore mentoring and the roles of mentors in action research from an ethical stance. The theoretical basis is the philosophy of care ethics developed by the American educational philosopher, Nel Noddings. Participants in the study included one researcher and three teachers with experience serving as mentors in action research. Data collection included written reflections and collegial conversations on mentoring. Thematic analysis and the domain interactional model were used in the analysis, where four mentor metaphors in action research emerged: the gardener, the shepherd, the teacher and the bridge-builder. All roles can be practiced at the same time; sensitivity determines when a mentor moves in and out of different roles. The study finds that care ethics can contribute to an increased understanding of mentoring as something situated and relational, where a symmetrical approach between mentor and mentee is emphasized. The goal of mentoring should not be to treat everyone equally, but instead to build relationships on the individual level in order to establish mutual trust based on individual needs. The study shows that the four mentor metaphors can serve as a useful tool for critical reflection on the complexity of the mentor role and accordingly, the renegotiation of stereotypical mentor roles in relation to the quality of teaching.
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Teman som tas upp i boken är:
• Initiering av praktiknära forskning
• Genomförande av praktiknära forskning
• Dokumentation och analys i praktiknära forskning
• Kommunikation och spridning av lärdomar
• Hållbarhet bortom ett projekt
Praktiknära forskning i förskola och skola – undervisning, forskning och utveckling i samverkan vänder sig till lärare och rektorer inom alla skolans stadier, från förskola till vuxenutbildning samt till forskare och lärarutbildare. Boken kan användas som inspiration i konkret arbete med praktiknära forskning i samverkan mellan lärare, rektorer och forskare.
I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankrings- arbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete.
Aktionsforskningens styrka ligger i att den för samman forskning med undervisning och lärares erfarenheter. I den här boken beskrivs aktionsforskningsprocesen från idé till konkret handling.
Teman som berörs är:
Aktionsforskning i undervisningen: från idé till handling vänder sig till lärare och rektorer inom alla skolans stadier, från förskola till vuxenutbilddning. Boken fungerar som vägledning för verksamma i förskolor och skolor som på egen hand vill initiera och genomföra en aktionsforskningsprocess i undervisningen, men den kan även användas i samverkansprojekt mellan universitet och skolverksamhet.
This study highlights and discusses power aspects within discourses discerned in articulations on triadic mentoring in degree projects in teacher education in Sweden. Each mentoring triad consisted of a pre-service teacher, a professional teacher acting as co-mentor, and a university mentor. As teacher education is to be based on a scientific foundation and proven experience, a symmetrical and complementary approach was to be implemented. Data from interviews, logbooks, and observations of mentoring were analysed discursively using CDA. Two main discourses were distinguished: The hegemony of science, and A gateway to the profession and science: The potential third space. The study shows that the academic paradigm tends to overshadow the symmetrical and complementary approach, but that the third space, the metaphorical meeting outside of the participants’ comfort zone, potentially balances up the mentoring triads through the pre-service teachers’ ownership of the process.
I denna artikel diskuteras gymnasielevers erfarenheter av gemensam läsning och litteratur samtal. Studien har genomförts i fyra klasser på studieförberedande program, vilka under hela gymnasietiden genomfört lärarledda texttolkande litteratursamtal en gång i veckan. Utifrån skriftliga elevreflektioner, som analyserats tematiskt, diskuteras i artikeln hur olika dimensioner av lärande framträder i elevers beskrivningar av litteraturundervisningen. Studiens teoretiska referensramar utgår från Biestas (2006, 2011, 2020) beskrivning av utbildningens olika dimensioner. Resultatet visar att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, analysera och diskutera texter samt sin förmåga till metareflektion. Arbetssättet har haft en samhörighetsskapande funktion och bidragit till att eleverna, genom att regelbundet delta i tanke- och meningsutbyte, utvecklats på som människor. Eleverna får med sig kunskaper som är viktiga på såväl personlig som samhällelig nivå och som kan främja elevers deltagande i det demokratiska samtalet. Slutsatser av studien är att såväl läsning av skönlitteratur som litteratursamtal gynnas av kontinuitet samt att elevers förståelse främjas av gemensam bearbetning.