Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Frames for choice and market characteristics - a Swedish case study of community mental health services in change2015Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 5, nr 3, s. 227-243, artikel-id 1059772Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe and analyse structural frames for choice, as well as characteristics of a free-choice market, implemented in community mental health services in Sweden. Day centres were focused. A case study was conducted. Documents were collected and semi-structured interviews were conducted with twenty-eight agents involved in the implementation process. Content analysis of data showed that users’ freedom of choice was influenced by detailed regulation. Freedom of choice was extended, but it was also substantially reduced. The gain or loss of freedom of choice depended on which aspects of the system were emphasised. Features, which could be interpreted as paternalistic, were once again structurally embedded, despite a system addressing individual freedom of choice. Further, the market did not seem to be adjusted for the average user of community mental health services.

  • 2.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Freedom of choice or cost efficiency?: the implementation of a free-choice market system in community mental health services in Sweden2016Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 18, nr 2, s. 129-141Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This case study investigates the implementation of a free-choice market system in community mental health services using the example of day centres for people with psychiatric disabilities. It was conducted in a major city that was about to implement a free-choice market system due to a new legislation that made it feasible. Eighteen semi-structured interviews were conducted. Agents situated in different parts of the organization were interviewed one year before and two years after the free-choice system was launched in 2010. Data showed a top–down political process. A majority of the intentions of the legislation advocated individual autonomy as the market system's main purpose; only one concerned organizational efficiency. Data reflected, however, that financial efficiency dominated the agents' experiences of the implemented system. The twofold market purpose was clearly reflected in the interviews. Front-line staff hoped for improvements mainly for the users, whereas managers mainly focused on the market as a resource allocator.

  • 3.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Extended freedom attained?: A case study of a free-choice market system in community mental health care.2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background/Objectives Systems for freedom of choice within mental health has been implemented in several western countries to increase citizens’ freedom of choice, conduce diversification in service and providers of service, reduce inequalities by providing equitable choice to all users while contribute higher quality of service and facilitate efficient use of public funds. In Sweden “Act of Free Choice Systems” (2008:962) was introduced in 2009, and optional for municipalities to use. Community mental health is organized within the municipalities. The aim of this study is to describe the process of designing and constructing a market of free choice within community mental health, and analyse what kind of freedom of choice the citizen in need of community mental health have, in the example of Daily occupation.

    Methods A case study was conducted in Stockholm, the capital of Sweden, where free choice was implemented in January 2010. The study consists of semi-structured interviews with twenty-eight actors’ involved in the process, complemented with political documents. Interviews were conducted 2009 and 2012. To analyse the material direct content analysis was used, and theories regarding quasi-markets, market design and regulation of markets were applied.

    Results The design and construction of the market of community mental health have determined the degree of clients’ freedom of choice. The volume of the market was regulated by national legislation, but sometimes influenced by the local political budget, and users sometimes appealed their decisions in court to have their rights assessed by law. Admission rules set by authorities concerning management and staff qualifications, financial stability and technical documentation equipment, determined which providers could enter the market. Many user-led organisations were not able to enter due to the admission rules. Quality regulation was developed by authorities to examine providers within the system. The client should be provided neutral and rich information, though full information was hard to access.

    Discussion/Conclusion Freedom of choice seems to have been both extended and reduced by the design and construction of the new system. All users theoretically had the same possibilities to choose providers in the system. However the construction limited the actual client choice significantly.

  • 4.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    I valet och kvalet: implementering av valfrihetssystem inom svensk socialpsykiatri genom exemplet meningsfull sysselsättning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds Universitet.
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    The implementation of a Free-choice Market System in Swedish Community Mental Health Services by the Example of Day Centres2014Ingår i: Jubilee Congress 50 years WASP World Association of Social Psychiatry, London, November 13-15, 2014., 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Marketization in community mental health services is a new phenomenon and might be the most comprehensive reform in the field since the deinstitutionalisation that occurred during the second half of the twentieth century. Historically, mental health services have been characterized by discipline and paternalistic practices.There has been an absence ofwhat is now, due to the new organizational model based on individual freedom of choice, is to be introduced.

     

    The aim of this study was to investigate the implementation of a free-choice market system in community mental health services, using the example of day centres for people with psychiatric disabilities. The study was conducted in a major city that was about to implement a free-choice market system due to a new legislation.

     

    Eighteen semi-structured interviews were conducted. Agents situated in different parts of the organization were interviewed one year before and two years after the free-choice system was launched in 2010. Data showed a top-down political process. The policy intentions of the new Act were in focus when studying the relation between policy and practice during the implementation process. A majority of the policy intentions of the new Act advocated individual autonomy as the market system’s main purpose, only one intention concerned organizational efficiency. Interview data reflected, however, that financial efficiency dominated the agents’ experiences of the implemented system. The twofold market purpose was clearly reflected in the interviews. Front-line staff hoped for improvements mainly for the users, when managers mainly focused on the market as a resource allocator.

  • 6. Bengtsson-Tops, A
    et al.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Lewin, B
    The prevalence of abuse in Swedish female psychiatric users, the perpetrators and places where abuse occured2005Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry, Vol. 59, s. 504-510Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7. Berglund-Snodgrass, Lina
    et al.
    Fjellfeldt, Maria
    Högström, Ebba
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    A healthy city for all? Social services’ roles in collaborative urban development2022Ingår i: Urban Planning, E-ISSN 2183-7635, Vol. 7, nr 4, s. 113-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is broad consensus among policymakers about the urgency of developing healthy, inclusive, and socially sustainable cities. In the Swedish context, social services are considered to have knowledge that needs to be integrated into the broader urban development processes in order to accomplish such ends. This article aims to better understand the ways in which social service officials collaborate in urban development processes for developing the social dimensions of healthy cities. We draw from neo-institutional theories, which set out actors (e.g., social service officials) as acting according to a logic of appropriateness, which means that actors do what they see as appropriate for themselves in a specific type of situation. Based on semi-structured interviews with social services officials in 10 Swedish municipalities on their experiences of collaboration in the development of housing and living environments for people with psychiatric disabilities, we identified that they act based on (a) a pragmatic rule of conduct through the role of the problem solver, (b) a bureaucratic rule of conduct through the role of the knowledge provider, and (c) activist rule of conduct through the role of the advocator. In these roles, they have little authority in the development processes, and are unable to set the agenda for the social dimensions of healthy cities but act as the moral consciousness by looking out for everyone’s right to equal living conditions in urban development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8. Berglund-Snodgrass, Lina
    et al.
    Högström, Ebba
    Fjellfeldt, Maria
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Organizing cross-sectoral housing provision planning: settings, problems and knowledge2021Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 29, nr 5, s. 862-882Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the governance of housing provision, the public sector is considered unable efficiently to manage such problems through the traditional bureaucratic organizations and associated governing tools. Instead, municipalities are expected to engage in collaborative processes across sectors and with external stakeholders, with the overarching objective to deliver more efficient planning outcomes. As the processes are carried out across sectors, it opens up the opportunity to privilege certain sectors' perspectives and marginalize others. By drawing from Mouffe's agonistic political theories, this article makes an empirical account of the political in organizing cross-sectoral collaborative planning in Swedish municipalities, with the empirical example of developing municipal programmes for housing provision. The article concludes that social service is severely marginalized in what is generally a depoliticized housing provision planning process. Underpinning the collaboration is the conceptualizing of housing provision as primarily a general deficit in constructing housing. Primarily organizing objectivist knowledge, housing provision is constructed as a technical and procedural matter rather than ideological and political. Through such organizing principles, the overarching housing provision problem remains undealt with, e.g. how do we provide housing to 'all' our citizens?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Bergmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bejerholm, Ulrika
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Critical Components in Implementing Evidence-based Practice: A Multiple Case Study of Individual Placement and Support for People with Psychiatric Disabilities2018Ingår i: Social Policy & Administration, ISSN 0144-5596, E-ISSN 1467-9515, Vol. 52, nr 3, s. 790-808Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When developing Community Mental Health Services to support people with psychiatric disabilities, European countries are advocating evidence-based practice (EBP). Individual Placement and Support (IPS) is an evidence-based model designed to support people in acquiring and maintaining competitive employment. Implementation science is a growing research field, with a focus on components that impact the process of implementing EBP programmes. In this multiple case study, we have followed three IPS demonstration sites for two years, in order to describe and analyze barriers and facilitators for implementation, according to constructs described in the Consolidated Framework for Implementation Research (Damschroder et al. 2009). The results highlight the importance of strategic networking, as well as the need for planning and preparations carried out before the start of an EBP programme, since deficiencies related to these constructs are difficult to compensate for.

  • 10.
    Bergmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bejerholm, Ulrika
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Implementation of evidence-based interventions: analyzing critical components for sustainability in community mental health services2019Ingår i: Social Work in Mental Health, ISSN 1533-2985, E-ISSN 1533-2993, Vol. 17, nr 2, s. 129-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study analyses the implementation and sustainability of evidence-based community mental health services in the form of publicly financed Individual Placement and Support programs. Critical implementation components and program fidelity were assessed after one year. After two years, program fidelity was assessed once again. After three years, the programs’ sustainability was assessed and semi-structured interviews performed, in order to deepen the understanding of implementation. Interviews and documents provided the quantitative and qualitative data, which were analyzed by the use of the Supported Employment Fidelity Scale, the Sustainable Implementation Scale (which was developed in a connecting study), and qualitative content analysis. Despite promising fidelity results after one year, eight out of 14 programs were terminated within three years. Implementation of integrated evidence-based programs in community-based settings is a delicate undertaking. Implementing agencies can benefit from rigorous preparation before program start, especially concerning the circumstances at the organizational level, such as making plans for collaboration, financing and assessments of program fidelity.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Bergmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bejerholm, Ulrika
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper..
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Policy Changes in Community Mental Health: Interventions and Strategies Used in Sweden over 20 Years2017Ingår i: Social Policy & Administration, ISSN 0144-5596, E-ISSN 1467-9515, Vol. 51, nr 1, s. 95-113Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The deinstitutionalization of mental health care has changed the responsibilities of involved authoritiesand has led to a continuous need for new treatment forms and interventions. This articledescribes this development in Europe, and in particular how these new conditions have been handledin Sweden over the past 20 years at the level of governmental policy-making. Three major policydocuments from 1994, 2009 and 2012 were included in this study. To increase our understandingof the policies’ contents, we have used theoretical concepts concerning governance,implementation and political risk management. Although our main interest was to find out howthe government handles interventions for users of the mental health care system, we found that thepolicy work is progressing stepwise. The first document, from the deinstitutionalization era, did notdiscuss interventions clearly. Instead, it was mainly concerned with both practical and economicalareas of responsibility. The second document, from the post-deinstitutionalization era, was morefocused on what services should be delivered to the users, while the most recently published documentto a greater extent addressed the question of how the support is supposed to be designed. The trendin European community mental health policy has been to advocate services in open forms that areintegrated into the society’s other care systems. This is also the case in Sweden, and continuous workis being done by the government to find strategies to support the development, and to meet the needs atboth political and local levels.

  • 12.
    Bergmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bejerholm, Ulrika
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper..
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Svensson, Bengt
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper..
    Incorporation of evidence-based programs in local contexts: Components of importance for implementation, fidelity and sustainability2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The trend toward evidence-based practice has lead to an increased use of internationally tested programs. This development has been questioned because of translation problems, including the lack of fit with national welfare systems and local organizations. This study has followed the implementation process of 14 Individual Placement and Support (IPS) programs that have received national stimulus startup grants.

     

    The overarching aim was to explore whether a high fidelity implementation of IPS in a real life Swedish context is possible. The study’s focus was directed towards implementation components at different organizational levels, program fidelity, and the sustainability of the initiatives.

     

    Fourteen IPS programs that started during 2012 were selected. Based on research findings that described essential implementation components, an interview protocol and an analysis scale were developed and used. The Sustainable Implementation Scale (SIS) includes components at organizational level, team level, and continuous support. Representatives from the IPS programs were interviewed at baseline, after 12 and 24 months. The 24-month follow-up was conducted 6 months after the disbursement of stimulus grants had ended; therefore questions about the programs sustainability were included. The Supported Employment Fidelity Scale (SEFS) was used to monitor program fidelity after 12 and 24 months.

     

    Five of the municipalities with IPS programs had shut them down, while 3 municipalities had partly integrated IPS in regular programs.

    Six of the programs were fully integrated in the organizations’ regular activities. These 6 programs were characterized by high scores in SIS, primarily on the components concerning recruitment of staff, management, education and access to support structures. There was a significant correlation between the scores on SEFS, SIS, and the sustainability of the program. Collaboration between authorities was a challenge for the programs. An engaged, joint steering group and strategies for local financing were important for the survival of the initiatives.

     

    A high fidelity, real-life implementation of IPS in Sweden is possible, but requires a strong focus on essential implementation components and strategies that address contextual barriers. The SIS is a promising tool for monitoring implementation.

  • 13.
    Bergmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bejerholm, Ulrika
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper..
    Svensson, Bengt
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper..
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Complex Interventions and Interorganisational Relationships: Examining Core Implementation Components of Assertive Community Treatment2018Ingår i: International Journal of Integrated Care, ISSN 1568-4156, E-ISSN 1568-4156, Vol. 18, nr 4, s. 1-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: There is increasing interest in implementing evidence-based integrated models of care in community-based mental health service systems. Assertive Community Treatment (ACT) is seen as an attractive, and at the same time challenging, model to implement in sectored service settings. This study investigates the implementation process of such an initiative.

    Methods: Interviews were conducted with ACT team members, the process leader, steering group members, and collaboration partners. The “Sustainable Implementation Scale” helped to identify critical implementation components, and these were further explored using the qualitative interview data. The “Tool for Measuring Assertive Community Treatment” addressed programme fidelity, and the initiative’s sustainability was assessed.

    Results: High-fidelity implementation of ACT in a sectored service setting is possible. Prominent components that facilitated implementation were careful preparations, team members’ characteristics, and efforts by the process leader and the steering group to improve networking. Implementation was hampered by conflicting goals among the involved authorities and a mismatch between the ACT model’s characteristics and existing organisational traditions and regulations.

    Discussion and Conclusions: Reducing the uncertainty caused by conflicting goals is an important step in improving the implementation of ACT. In order to facilitate implementation, the goals, regulations, and availability of resources should be aligned horizontally and vertically through the involved organisations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Bergmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bejerholm, Ulrika
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper..
    Svensson, Bengt
    Lunds Universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Facilitators and Barriers for Sustainable Implementation of Integrated Support in a Sectored Community Mental Health Service System: Experiences from a Swedish Project2017Ingår i: ENMESH - The context of mental health care: Groningen 2017 - Abstractbook, 2017, s. 134-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The present research project, reported in several published articles, have studied the implementation of integrated support models (IPS and ACT). Implementation strategies used at several levels have been analyzed, including the national political level, organizational level and team level. This presentation aims to discuss the main findings of barriers and facilitators for sustainable implementation of these interventions in a sectored community mental health service system.

    Method: Qualitative content analysis was used to analyze political steering strategies. The Sustainable Implementation Scale, based on findings from implementation science, was used to assess effectiveness of implementation. The Supported Employment Fidelity Scale and Tool for Assessment of Assertive Community Treatment was used to assess program fidelity of 15 programs. Data of the selected programs’ target groups and sustainability was used in order to assess the programs establishment in the welfare system’s regular services.

    Results: Sustainable implementation of the selected models is possible, but several barriers in and between different organizational levels exist. Preparations and collaboration strategies are crucial for teams and organizations. The system level includes several inconsistencies that hamper effective implementation.

    Conclusions: Political steering, involved agencies’ organizations and the models supposed to be implemented has to be better aligned. A more holistic approach is needed in order to promote supportive horizontal and vertical inter-organizational relationships.

  • 15.
    Bergmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bejerholm, Ulrika
    Lunds Universitet.
    Municipality-Based Social Psychiatry: Implementation of IPS in Swedish Context2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study is to investigate and explain factors contributing to the result of implementing Individual Placement and Support (IPS) in Swedish context.

    Background: The Swedish mental health service system has, since the psychiatry reform of 1995, been characterized by the continuous development of diverse psychosocial interventions, where the trend has shifted from locally developed solutions to internationally tested programs and methods. The current research project is studying 16 Swedish municipalities’ implementation of methods recommended in the national guidelines for severe mental illness, published by the National Board of Health and Welfare 2011. The presented study focuses on 3 different municipalities’ implementation of Individual Placement and Support (IPS).

    Methods: Semi-structured interviews (40 tot.) were conducted at baseline (when the projects was started) and 12 months after. Project leaders, staff, managers and partners of collaboration were interviewed regarding the implementation processes. After 12 months was also the program fidelity measured by using fidelity scales. A content analysis approach has been used in the data analysis.

    Results/conclusion: The preliminary results suggest that involved authorities’ will and ability of collaboration had great impact on the possibilities for good implementation. Other important factors were seen on an organizational level, such as the projects’ legitimacy in the organization and possible competition or support from other providers of vocational support. Differences in how the teams were organized and their view on IPS also had effect on the implementation processes.

  • 16.
    Bergmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Richter Sundberg, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Evidence-based Methods in Rural Areas – Knowledge and National Guideline Utilization in Mental Health Service Development2022Ingår i: Journal of Evidence-Based Social Work, ISSN 1543-3714, E-ISSN 1543-3722, Vol. 19, nr 2, s. 161-184Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To examine how rural municipalities develop services to people with serious mental illness in relation to evidence-based practice and national guidelines. Additional sources of knowledge and strategies used by the municipalities in relation to their development needs were explored as well.

    METHOD: Qualitative multiple-case approach, with 43 deep-interviews involving 84 informants representing selected social psychiatric services from 11 sites.

    RESULTS: National guidelines and evidence-based practices have a limited impact on how rural municipalities develop services to the target group. The municipalities favor other sources of knowledge, including regional networks, pragmatic problem-solving approaches and community-based knowledge.

    DISCUSSION AND CONCLUSION:  Most of the informants expressed a need for more systematic and evidence-based knowledge in order to meet their clients’ needs. A major challenge to improve the utilization of these methods, is to make adaptions to match the rural municipalities’ needs and actual resources without risking the quality of these evidence-based services.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Brunt, David
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Bejerholm, UlrikaLunds universitet.Markström, UrbanUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.Hansson, LarsLunds universitet.
    Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser2020Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det offentliga stödsystemet för personer med psykisk funktionsnedsättning är i dag huvudsakligen ett samhällsbaserat servicesystem med tyngdpunkt på öppna vård- och stödformer. Det finns dock brister i systemets förmåga att möta behoven hos dessa personer, liksom det finns övergripande brister i deras situation i samhället som helhet. Trots omfattande reformer kännetecknas fortfarande situationen för målgruppen av utsatthet i form av diskriminering och andra former av stigmatisering samt ekonomisk och social marginalisering. Till detta kommer upplevelser av bristande inflytande över den egna vård- och stödsituationen.Trots svårigheter att leva upp till välfärdsreformernas målsättningar och att implementera evidensbaserade och effektiva insatser på området, finns ändå anledning till optimism. Det här är den tredje reviderade upplagan av boken, där aktuell forskning om livssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning samt kunskap om effektiva vård- och stödinsatser presenteras. Här redovisas en mängd olika interventioner och stödformer som visar att det finns effektiva sätt att förändra situationen.Att leva med psykisk funktionsnedsättning vänder sig till studerande inom sociala eller vårdinriktade högskoleutbildningar, men också till personer inom verksamheter som i arbetet möter personer med psykisk funktionsnedsättning.

  • 18.
    Ehliasson, Kent
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Revealing the Ideas in the Swedish Social Services Act Regarding Support to Individuals with Disabilities2020Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 22, nr 1, s. 393-402Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A disability policy defines the relationship between the state and the disabled and is generally based on ideas in different legislation. These ideas have an impact on decision makers and the disabled’s everyday life and are under current pressure for change; therefore, it is important to thoroughly scrutinise the ideas, make them conscious and visible. The purpose of this study is to reveal the ideas expressed in the Swedish Social Services Act (SoL), which supports people with disabilities, and to compare the results with ideas expressed in the Swedish Disability Act (LSS). A text analysis of SoL identified the following ideas, that is, conceptions of reality and values: (1) the social contract and justice, (2) the collective and integration/normalisation, (3) the individual and autonomy and (4) decentralisation and the shift of power. There are great similarities between the ideas in the legislation, but there are also few but significant differences. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Eklund, Mona
    et al.
    Lunds universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Outcomes of a freedom of choice reform in community mental health day center services2015Ingår i: Administration and Policy in Mental Health, ISSN 0894-587X, E-ISSN 1573-3289, Vol. 42, nr 6, s. 664-671Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A freedom-of-choice reform within mentalhealth day center services was evaluated. The reformaimed to (1) facilitate users’ change between units and (2)increase the availability of service providers. Seventy-eightusers responded to questionnaires about the reform,empowerment, social network, engagement and satisfactionand were followed-up after 15 months. Fifty-fourpercent knew about the reform. A majority stated thereform meant nothing to them; *25 % had a negative and*20 % a positive opinion. Satisfaction with the serviceshad decreased after 15 months. Empowerment decreasedfor a more intensively followed subgroup. No positiveconsequences of the reform could thus be discerned.

  • 20.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Implementation of choice from participants' perspectives: a study of community mental healthcare reform in Sweden2016Ingår i: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 15, nr 2, s. 116-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore participants' experiences and opinions about a free-choice system in relation to policy objectives articulated by the national government and local authorities. A case study was conducted. Thirty-five informants participated. Qualitative interviews were undertaken. Results are discussed on how to address different dimensions of choice, not only where, but also what, by whom, how much, and when. They also concern how to design systems that in some ways ensure predictability and continuity to avoid unwanted harm caused by the unpredictability embedded in competitive choice systems. Finally, different aspects of quality need to be addressed.

  • 21. Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Högström, Ebba
    Berglund-Snodgrass, Lina
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Fringe or Not Fringe?: Strategies for Localizing Supported Accommodation in a Post‐Deinstitutional Era2021Ingår i: Social Inclusion, ISSN 2183-2803, E-ISSN 2183-2803, Vol. 9, nr 3, s. 201-213Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Finding suitable locations for supported accommodations is crucial both for the wellbeing of individuals with psychiatric disabilities (PD) and to achieve the objectives of the mental health care reform in order to create opportunities for social inclusion. This article explores municipal strategies for localizing supported accommodations for people with PD. In a multiple case study, interviews with 20 municipal civil servants from social services and urban planning were conducted. Three strategies were identified and further analyzed with a public location theory approach: (1) re‐use, i.e., using existing facilities for a new purpose, (2) fill‐in, i.e., infilling new purpose‐built facilities in existing neighborhoods, and (3) insert, i.e., inserting new premises or facilities as part of a new development. The article shows that the “re‐use” strategy was employed primarily for pragmatic reasons, but also because re‐using former care facilities was found to cause less conflicts, as residents were supposedly used to neighbors with special needs. When the “fill‐in” and “insert” strategies were employed, new accommodations were more often located on the outskirts of neighborhoods. This was a way to balance potential conflicts between residents in ordinary housing and residents in supported accommodations, but also to meet alleged viewpoints of service users’ need for a quiet and secluded accommodation. Furthermore, ideas associated with social services’ view of social inclusion and urban planning’s notion of “tricky” tenants significantly influenced localization strategies. Finally, this article is also a call for more empirical research on the decision‐making processes, use of strategies (intended or not) and spatial outcomes, when localizing supported accommodation for people with PD and other groups in need of support and service.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Competing Logics and Idealistic Professionalism: Development of a Swedish Community Mental Health Serivce MarketManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore the longitudinal development of an organisational fieldafter the implementation of a freedom-of-choice system in terms of the range and characteristicsof providers and services as well as the dynamics and professionalism that appeared as a resultof these changes. Our findings suggest that the expected effects of the reform in terms of varietyof providers and services within the organizational field did not materialise due to a lack ofmarket competition. Providers complemented each other rather than competed with each other,and the logics of care, choice, and advocacy challenged each other within the quasi-market. Allinformants described financial conditions in the market as extremely strained. Strong personalcommitment characterized providers entering and exiting the market, and this strongcommitment suggests a nuanced professionalism we refer to as idealistic professionalism. Agap was found between policy goals and experiences among stakeholders, and efficiency wasfound to be the policy goal achieved most often in practice. This raises the questions of howthe Swedish community mental health service market will develop in the future and what theimplications are for the participants.

  • 23.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Development of a Swedish community mental health service market2019Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, nr 1, s. 72-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine changes in an organizational field over time when implementing a freedom of choice model. Main focus was on the range and characteristics of providers and services. Our findings suggest that the expected effects of the reform in terms of variety of providers and services within the organizational field did not materialise due to a lack of market competition. Providers complemented each other rather than competed with each other, and the logics of care, choice, and advocacy challenged each other within the quasi-market. All informants described financial conditions in the market as extremely strained. Strong personal commitment characterized providers entering and exiting the market. A gap was found between policy goals and experiences among stakeholders, and efficiency was found to be the policy goal achieved most often in practice. This raises the questions of how the Swedish community mental health service market will develop in the future and what the implications are for the participants.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Länsgemensamma insatser för psykisk hälsa – en balansakt: Sammanställning och analys av handlingsstrategier i 21 handlingsplaner formulerade inom ramen för statens satsning Överenskommelse 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att få behålla de statliga stimulansmedel som delats ut till kommuner och landsting inom området psykisk hälsa 2017 förväntades aktörerna lämna in länsgemensamma handlingsplaner avseende riktade insatser. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att sammanställa och analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat.

    Inför länens arbete med handlingsplanerna uppmanades kommuner och landsting att länsvis, liksom 2016, presentera en aktuell gemensam analys och handlingsplan med tillhörande budget för att arbeta med befolkningens psykiska hälsa utifrån ett gemensamt ansvarstagande. År 2017 förväntades länen även presentera en fördjupad analys och handlingsplan med fokus på barn och unga 0–24 år, samt en uppföljning av arbetet 2017.

    Liksom 2016 fanns det även 2017 en stor variation i länsplanerna, både beträffande struktur och innehåll. Det framstår dock som att varje län funnit en form för det egna arbetet under detta andra år med gemensamt handlingsplansarbete. Handlingsplanerna 2017 påminner mycket om handlingsplanerna 2016, med tillägget att de 2017 inkluderar uppföljning av insatser samt särskilt fokuserar barn, unga och unga vuxna. Några handlingsplaner visar att den statliga satsningen inneburit att länen under 2017 kunnat utvecklat nya strategier för att arbeta länsgemensamt med insatser inom området psykisk hälsa. Andra handlingsplaner visar att länsnivån inte heller 2017 varit en naturlig plattform för kommunerna och landstingens arbete på området. I anslutning till länsplanerna 2017 har länen skickat in ett flertal dokument som de anser är relaterade till handlingsplanen, exempelvis regionernas egna handlingsplaner för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa.

    Alla län följer upp insatser genomförda 2017. Uppföljningarna tenderar att vara instrumentella i meningen att man mäter om insatser är genomförda eller inte, snarare än att man följer upp resultaten av insatserna. Några län problematiserar uppföljningen av specifika indikatorer, samt länsnivåns möjligheter och svårigheter i relation till uppföljning och utvärderingsarbete.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till den vuxna och äldre delen av befolkningen kunde följande iakttagelser göras:

    • Det fanns en balans mellan generella insatser för psykisk hälsa riktade till en bred målgrupp i termer av hela befolkningen och specifika insatser riktade till en mer specifik målgrupp i termer av personer med långvarig psykisk ohälsa.
    • Insatser riktade till både en bred och en snävare målgrupp befann sig i ett spektrum från främjande insatser, till tidiga insatser och slutligen behandlande och långsiktigt stödjande insatser.
    • Den breddade policyn tycks ha påverkat med vilka perspektiv man betraktar även den traditionella målgruppen, lämpligast uttryckt som ett helhetstänkande som inte bara omfattar stöd och behandling utan även prevention och hälsofrämjande arbete.
    • Handlingsplanerna presenterar även ett antal utvecklingsområden som är av övergripande karaktär. De två teman som förekommer i flest planer är: brukare och närståendes delaktighet samt samverkan och samordning. Detta resultat kan tolkas som områden där hierarkier och maktrelationer, olika gruppers handlingsutrymme och olika syn på uppdrag och professionalitet aktualiseras.

    Sammantaget så är det en mycket jämn fördelning mellan de olika målgrupperna; den breda målgruppen medborgare, och den snävare målgruppen personer med etablerad psykisk ohälsa.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till barn, unga och unga vuxna kunde följande iakttagelser göras:

    • Sammanställningen av planerna visar att det har varit ett trevande arbete i flera län, samtidigt som det i vissa län varit en fortsättning på ett sedan flera år redan påbörjat arbete.
    • Länen har gjort analyser utifrån elevhälsodata, folkhälsodata, riktade enkäter, intervjuer och fokusgrupper. I samband med analysarbetet har SKL gett länen 58 nyckelindikatorer att genomföra sina analyser utifrån. Dessa indikatorer har påverkat länens sökljus, och i förlängningen innehållet i länens handlingsplaner.
    • Handlingsplanerna för barn, unga och unga vuxna präglas av att riskgrupper för psykisk ohälsa identifieras. Tio olika riskgrupper nämns. Asylsökande, nyanlända och ensamkommande, ”hemmasittare” som varken studerar eller arbetar, personer med annan funktionsnedsättning, barn som anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning och barn i samhällsvård är de riskgrupper som flest län nämner. Dessa fem riskgrupper finns med bland nyckelindikatorerna.
    • Bland övriga utvecklingsområden, förebyggande, tidiga, behandlande insatser samt övergripande teman, syns tydliga spår av de 58 nyckelindikatorerna. Det finns dock även en lokal variation beträffande riskgrupper, insatser, målgrupper och övergripande teman.
    • Samverkan och delaktighet utgör de viktigaste övergripande utvecklingsområdena även när det gäller övergripande områden med fokus på insatser för barn och unga.

    Länen formulerar sig med några få undantag, ofta svepande kring frågan om kunskapsbaserade arbetssätt. Det finns generellt en lyhördhet för nationella initiativ, där man i planerna kan referera till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SBU eller SKL med innebörden att sådana statliga satsningar utgår från bästa tillgängliga kunskaper.

    Trots en breddad policy i den nationella satsningen, är många av de specifika arbetssätt och interventioner som nämns i planerna riktade till personer med allvarliga tillstånd eller funktionsnedsättningar. Oaktat den uppmärksamhet som ägnas åt psykosociala interventioner vid allvarlig psykisk sjukdom, är suicidprevention det enskilda insatsområde som dominerar handlingsplanerna.

    Några ”tystnader” som identifierats i materialet är följande: 1, avsaknaden av insyn i det reguljära arbetet, som en följd av att handlingsplanerna fokuserar länens utvecklingsarbete 2, unga vuxna, och specifikt unga flickor och kvinnor utgör inte en prioriterad riskgrupp i länsplanerna, trots att aktuell statistik pekar ut denna grupp som utsatt 3, avsaknaden av familjeinterventioner i länens praktik, trots hög evidensgrad och prioriteringsnivå i nationella riktlinjer 4, avsaknaden av att systematiskt arbeta med brukarerfarenheter på länsnivå.

    I rapportens avslutande del lyfts ett antal reflektioner upp till diskussion. Några saker som diskuteras är:

    • Länsnivåns legitimitet när det inte finns någon politisk nivå att förankra planerna i, eller instans att utkräva ansvar från.
    • Tillitsstyrningens dilemma på länsnivå – staten ingår en överenskommelse med vem?
    • Materialet visar att den breddade folkhälsopolicyn kompletteras med ett perspektiv på ohälsa och sjukdom som värnar om personer med långvarig psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar.
    • Det breda uppdraget landar i en struktur som tidigare skapats för att arbeta med en specifik målgrupp: personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna tradition påverkar vilka aktörer som är delaktiga även när det gäller den breddade policyn. Det tycks vara svårt att förankra delaktighet hos en breddad aktörskara i länen, t.ex. skolan, så länge det inte finns ekonomiska incitament för att delta.
    • Innebär den breddade policyn ett ”förfrämligande” hos specialistpsykiatrin i arbetet med handlingsplanerna?
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Nationell styrning och lokal respons: en implementeringsstudie av länsgemensamt arbete för psykisk hälsa2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utifrån statens och SKLs Överenskommelse "Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa" har Sveriges län under 2016 och 2017 formulerat länsgemensamma strategier och handlingsplaner. I denna rapport presenteras en studie av hur tre kommuner arbetat med handlingsplanerna i sina lokala sammanhang. Kommunerna har valts ut utifrån de länsgemensamma handlingsplanernas karaktär, kommunens geografiska placering och invånarantal. En så stor variation som möjligt eftersträvades. 18 nyckelpersoner intervjuades. I den lilla kommunen karaktäriserades arbetet av att anpassas till ett lokalt behov av att arbeta med psykisk hälsa i relation till integration av nyanlända personer. Ett starkt engagemang hos personer på chefsposition inom detta område beskrevs som av vikt, såväl som möjligheten att kunna söka och få del av externa medel för arbete med psykisk hälsa inom just detta område. Den lilla kommunens små ekonomiska resurser utifrån fördelningsprincipen i Överenskommelsen innebar att alternativa ekonomiska lösningar aktualiserades för att kunna arbeta i linje med handlingsplanens mål. Förutsättningen att externa medel finansierade verksamheten påverkade inriktningen på det arbete som var möjligt att genomföra.I den mellanstora kommunen pågick sedan länge ett folkhälsoarbete till vilket den nya satsningen som rörde befolkningens psykiska hälsa kunde knytas. Det fanns sedan tidigare folkhälsostrateger som kunde ta sig an uppgiften, och uppbyggda nätverk inom vilka satsningen kunde materialiseras. Detta innebar att implementeringsprocessen i denna kommun fick en tydlig folkhälsoprägel.I den stora kommunen fanns sedan tidigare ett väletablerat nätverksarbete uppbyggt mellan brukarorganisationer, kommun och landsting beträffande arbete med personer med komplex eller svår psykisk problematik. I denna kommun landade därför satsningen i en lokal kontext där det fanns drivande aktörer som förespråkade att arbetet skulle inriktas på den målgrupp som upplever störst konsekvenser av psykisk ohälsa. Den ambition som fanns i kommunen beträffande arbete med denna målgrupp bedömdes inte vara uppnådd, och arbetet utifrån handlingsplanen fokuserade därför företrädesvis på att fortsätta att arbeta med denna målgrupp, även om ytterligare initiativ lokalt också togs inom ramen för satsningen.Studien visade att implementeringsprocessen i de tre kommunerna hade en starkt lokal prägel. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att den nationella styrningen med en låg grad av konflikt beträffande vad som skulle göras – främja befolkningens psykiska hälsa - kombinerat med en hög grad av otydlighet beträffande hur detta mål ska nås innebar att kontextuella förutsättningar var av avgörande betydelse för implementeringsprocessen. Kommunens historia och traditioner, vilka aktörer som engagerade sig på lokal nivå, vilka resurser som ställdes till förfogande, vilka lokala projekt som sedan tidigare var påbörjade och som föll inom ramen för handlingsplanens mål, samt vilka nätverk och samverkansstrukturer som tidigare byggts upp, var av avgörande betydelse för den lokala implementeringsprocessens utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nationell styrning och lokal respons
  • 26.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Implementation of Choice from Participants' Perspectives: A study of Community Mental Healthcare reform in Sweden2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Psykisk hälsa - ett mångfacetterat uppdrag: analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att få del av de statliga stimulansmedlen inom ramen för överenskommelsen mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 var kommuner och landsting skyldiga att länsvis sammanställa en handlingsplan med avseende på området psykisk hälsa. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat. Preliminära resultat presenterades under en seminariedag i Stockholm där representanter för länen samt företrädare för SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samlats. I samband med denna presentation inkom kompletterande uppgifter som innebar att vissa revideringen av rapporten genomfördes. Inför länens arbete med handlingsplanerna föreslog regeringen i överenskommelsen med SKL att kommuner och landsting skulle beakta fem fokusområden: 1, förebyggande och främjande insatser 2, tillgängliga tidiga insatser 3, enskildas delaktighet och rättigheter 4, utsatta grupper och 5, styrning, ledning och organisation. Dessa fem områden är aktuella för barn och unga, vuxna och äldre. I samtliga handlingsplaner förhåller sig länen till dessa fokusområden. I 18 av 21 län har man strukturerat sina handlingsplaner i relation till fokusområdena. Tre län förhåller sig friare till de angivna fokusområdena. Sveriges län skiljer sig åt på många sätt, vilket återspeglas i handlingsplanerna som varierar till form och innehåll. Vissa län har gjort behovsanalyser utifrån ett folkhälsoperspektiv på psykisk hälsa, medan andra behovsanalyser undersöker faktorer som är mer relaterade till ett perspektiv på manifest ohälsa och sjukdom. I vissa län finns detaljerade målsättningar som specificeras i långsiktiga mål och kortsiktiga delmål. I andra län har målformulerandet just påbörjats. I en del handlingsplaner finns detaljerade åtgärdsförslag medan det i andra län presenteras mer övergripande och generella åtgärder. Variationsrikedomen i handlingsplanerna är mycket stor. När det gäller beskrivningen av arbetsprocessen i samband med att handlingsplanerna utarbetats varierar graden av insyn i hur arbetet gått till. I vissa handlingsplaner beskrivs processen i detalj, och personer som deltagit är namngivna. I andra handlingsplaner går det inte att utläsa vare sig hur arbetsprocessen har gått till eller vilka som varit delaktiga. I ett län har ett ägarskap skrivits in i handlingsplanen som innebär att instanser utsetts som ansvariga för att handlingsplanen i sin helhet omsätts i praktik. I några län utses ansvariga inom respektive insatsområde, medan vissa län inte berör ansvarsfrågan alls. I såväl den nationella policyn som i handlingsplanerna finns en komplexitet när det gäller den tredelade målgruppsbeskrivningen om ”allas” psykiska hälsa, utsatta gruppers psykiska hälsa och personer med omfattande psykiatrisk problematik.

    Hur kommuner och landsting hanterat frågan om brukarmedverkan i arbetet med planerna varierar; alltifrån att inte ha någon brukarmedverkan dokumenterad alls, till att en brukarorganisation är en av tre jämbördiga parter. I ett län anläggs ett folkhälsoperspektiv på brukarmedverkan genom att representanter från ett brett spektrum av brukar- anhörig- och patientföreningar finns representerade, liksom representanter för skola. Att använda sig av länsnivån som avsändare för planerna innebär utmaningar. Vilken grad av struktur som finns varierar mellan länen – se Länsinventering Psykisk Hälsa (SKL 2015). Det finns ingen självklar politisk struktur vilket innebär att det är svårt att förankra handlingsplanerna i en politisk kontext. I 9 län beskrivs politisk förankring av varierande grad. I återstående 12 län framgår det inte om handlingsplanerna är politiskt förankrade eller inte. Graden av politisk förankring påverkar möjligheten att omsätta handlingsplanen i praktiken. En annan utmaning rör tillgången till tjänstemän på länsnivå som kan arbeta med länsgemensamma uppdrag. Även detta skiljer sig åt mellan länen och påverkar arbetet med länsgemensamma planer och målsättningar. När det gäller målsättningar presenteras det i drygt hälften (12 av 21) av handlingsplanerna långsiktiga mål som är nedbrutna i kortsiktiga delmål. I fyra län är långsiktiga och kortsiktiga målsättningar fristående ifrån varandra. Målsättningar strukturerats antingen utifrån de fem fokusområdena eller tematiskt utifrån prioriterade områden i länen. I fem av länen har man hanterat målsättningar på andra sätt. De slutsatser som dragits utifrån analysen av de 21 länens handlingsplaner är följande:

    • Strukturer för att arbeta på länsnivå ser mycket olika ut i länen. Därför skiljer sig handlingsplanerna åt, både till form och innehåll. I vissa län tycks arbetet med länsplanen innebära ett mervärde för de inblandade aktörerna, i andra inte. Om principen från regeringen och SKL att använda sig av länsnivån i kommunikationen ska bestå, bör strategier för stöd till länen övervägas.

    • Generellt sett rör länsplanerna utvecklingsarbete och endast i liten utsträckning organisationernas kärnverksamhet.

    • Länsplanerna handlar främst om kommunerna och landstingens gemensamma arbete och om samverkan mellan organisationerna. Detta innebär att de enskilda huvudmännens verksamheter endast uppmärksammas i mycket liten utsträckning. Följaktligen saknas en stor del av den reguljära kärnverksamhet som bedrivs av kommuner och landsting var för sig, som till exempel den specialiserade psykiatrins behandlingsarbete eller primärvårdens insatser. Inriktningen är särskilt tydligt under fokusområdet ”ledarskap och organisering” där handlingsplanerna företrädesvis rör samordning och samverkan.

    • Det finns en hög ambition i länen att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och att samarbeta mellan huvudmännen kring barn och unga som har utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • I länen finns en hög ambition att samarbeta huvudmän emellan och tillsammans med det civila samhället för att bli bättre på hälsofrämjande insatser riktade till asylsökande och nyanlända, samt att bli bättre på insatser som riktas till asylsökande och nyanlända som utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • Två insatsområden som återkommer frekvent i länen är arbetet med suicidprevention och arbetet med att erbjuda dem som får stöd från de båda huvudmännen en samordnad individuell plan (SIP) samt att utveckla formerna för SIP.

    • I handlingsplanerna finns en ansats att främja den psykiska folkhälsan i länen. Detta sker parallellt med att insatser riktas till riskgrupper och grupper där psykisk ohälsa redan utvecklats. Detta innebär att kommuner och landsting tagit emot de nationella styrsignalerna, och fortsatt vidga sitt fokus från PRIO-satsningen till att omfatta folkhälsoperspektivet inom området psykisk hälsa. Dock sker detta endast i mindre utsträckning för grupperna vuxna och äldre personer.

    Avslutningsvis ges exempel på några aspekter utifrån vilka ”en lyckad plan” kan förstås. En lyckad plan kännetecknas av ett tydligt ägarskap, systematisk analys, realistiska mål och ett val av tydliga aktiviteter som kan implementeras och följas upp. Vi ger även tre rekommendationer till länen i det fortsatta arbetet med att formulera länsgemensamma handlingsplaner: 1, att skriva planerna för sin egen skull 2, att öka genomförbarheten i planerna genom aktiva prioriteringar mellan de breda och olikartade målsättningar som staten lanserat 3, att ta frågan om ansvar för planerna på allvar genom att klargöra vem eller vilka som ansvarar för handlingsplanen och dess implementering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Hansson, Lars
    et al.
    Lunds universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    The effectiveness of an anti-stigma intervention in a basic police officer training programme: a controlled study2014Ingår i: BMC Psychiatry, E-ISSN 1471-244X, Vol. 14, s. 55-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Stigma and discrimination are still prominent features of the life situation of persons with mental illness, adding to the burden of the illness, causing a lowered self-esteem, quality of life and affecting possibilities of adequate housing and work. It is also a major barrier to help seeking. The deinstitutionalization of mental health services has led to a significant increase in contacts between the police and persons with mental illness. It has been argued that police officers should be provided education and training to enable them to interact adaptively and with good outcomes with people with mental illness. The present study is investigating the effectiveness of an anti-stigma intervention in a basic police officer training programme at a university in Sweden. Methods: The study was performed as a controlled pre-post intervention study using a comparison group, and a 6-month follow-up of the intervention group. Attitudes, mental health literacy and intentional behaviour were assessed. Main analyses were made on an intention to treat basis using repeated measures ANOVA. A total of 120 participants at a basic police officer training programme were included. Results: Time by group analyses showed improvements in the intervention group in overall score of attitudes and regarding the subscale Open minded and pro integration, in intentional behaviour (willingness to work with) and in 4 out of 6 items assessing mental health literacy. At the 6-month follow-up the intervention group had, as compared to baseline, improved attitudes in both overall score and in two of the subscales. Intentional behaviour had also improved in terms of an increased willingness to live or work with a person with mental health problems. Mental health literacy had improved in 3 out of 6 items. Conclusions: The anti-stigma intervention proved to be effective in changing attitudes, mental health literacy and intentional behaviour. Improvements mainly endured at the 6-month follow-up. The intervention seems promising in facilitating encounters between the police and persons with mental illness. Further studies are needed to disentangle the relative effectiveness of the components of the intervention before further implementation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The effectiveness of an anti-stigma intervention in a basic police officer training programme: a controlled study
  • 29.
    Hultqvist, Jenny
    et al.
    Lunds universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Tjörnstrand, Carina
    Lunds universitet.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    Programme characteristics and everyday occupations in day centres and clubhouses in Sweden2017Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 24, nr 3, s. 197-207Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Meaningful everyday occupations are important for mental health and recovery and are provided by both community-based day centres (DCs) and clubhouses. It is unknown, however, if any of the two has more recovery-promoting features. Objective: This nine-month longitudinal study compared DC and clubhouses, concerning the users' perceptions of unit and programme characteristics, and aspects of everyday occupations in terms of engagement and satisfaction. Stability over time in these respects, as well as motivation for participation and relationships with occupational engagement and satisfaction, were explored. Methods: Participants from 10 DCs (n = 128) and 5 clubhouses (n = 57) completed self-report instruments. Results: DC attendees rated lower levels on two organizational factors; choice and ability to influence decisions, and the unit's social network. Motivation showed to be an important factor for perceived occupational engagement, which did not differ between the two groups. DC attendees were more satisfied with their everyday occupations at baseline, but that factor increased more in the clubhouse group and there was no group difference at follow-up. The unit and programme characteristics and occupational engagement showed stability over time. Discussion: Clubhouses seemed more advantageous and DC services may consider developing users' opportunities for choice and decision-making, and peer support.

  • 30.
    Hultqvist, Jenny
    et al.
    Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Tjörnstrand, Carina
    Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
    Eklund, Mona
    Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
    Quality of life among people with psychiatric disabilities attending community-based day centres or Clubhouses2018Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 32, nr 4, s. 418-1427Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: People with psychiatric disability have been found to have a poorer quality of life (QOL) compared to the general population, and QOL is an important outcome from psychosocial rehabilitation.

    Aims: This study aimed at comparing users of two approaches to psychosocial rehabilitation in Sweden, community‐based mental health day centres (DCs) and clubhouses, regarding QOL. A further aim was to investigate predictors of QOL.

    Methods: People regularly attending DCs (n = 128) or clubhouses (n = 57) completed questionnaires at baseline and a 9‐month follow‐up about socio‐demographics, QOL, self‐esteem, social network, satisfaction with daily occupations, satisfaction with services and the unit's organisation.

    Results: Quality of life remained stable over time in both groups. QOL at follow‐up was associated with baseline self‐esteem, social network, satisfaction with daily occupations and QOL at baseline. The strongest indicator of a higher QOL at follow‐up was attending a clubhouse programme followed by having scored high on QOL at baseline.

    Conclusion: Both approaches were suited for supporting their users in maintaining QOL. Visiting clubhouses seems, however, advantageous for QOL in a longer‐term perspective. Although this study contributed some new knowledge, research should further address which circumstances are associated with maintaining stability in QOL.

  • 31.
    Hultqvist, Jenny
    et al.
    Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Tjörnstrand, Carina
    Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
    Eklund, Mona
    Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
    Social networks and social interaction among people with psychiatric disabilities: comparison of users of day centres and clubhouses2017Ingår i: Global Journal of Health Science, ISSN 1916-9736, E-ISSN 1916-9744, Vol. 9, nr 6, s. 107-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of the study was to compare users of community-based mental health day centres (DCs) and clubhouses in Sweden regarding reported social networks and social interaction and the stability of these over time. A further aim was to investigate social network predictors both cross-sectionally and longitudinally. METHODS: People regularly attending DCs (n=128) or clubhouses (n=57) completed questionnaires about social network and social interaction (social engagement and social functioning), self-esteem and socio-demographics at baseline and a nine-month follow-up. RESULTS: Perceived social engagement and social functioning did not differ between the groups and remained stable over time. Fewer in the DC reported having a close friend but there was no difference regarding having recently (the past week) seen a friend. When naming "someone with whom you can share your innermost thoughts and feelings", the DC group named more professional contacts, fewer friends and more often "nobody" compared to the clubhouse group. Finally, on both occasions the DC group scored significantly lower on size of the social network compared to the clubhouse users. Self-esteem and having recently seen a friend could predict size of the social network in the cross-sectional perspective. Strong indicators of belonging to the group with a larger social network at follow-up were being a woman, attending a clubhouse programme and having scored high on social network at baseline. CONCLUSION & IMPLICATION FOR PRACTICE: Having friends and strengthening one’s self-esteem may be essential factors for the social network of people with psychiatric disabilities in a short-term perspective. Visiting clubhouses seems advantageous in a longer-term perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Hultqvist, Jenny
    et al.
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Tjörnstrand, Carina
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Users perceptions of programme characteristics and everyday activities in day centres and clubhouses - a longitudinal study2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Högström, Ebba
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Berglund Snodgrass, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna.
    Andersén, Jimmie
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Lilliehorn, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Boende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa: en forskningsrapport om stödinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och bostadsförsörjning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport har vi redovisat den första delen av två i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker.  

    Vår utgångspunkt var att ta reda på mer om vad som kännetecknar stödinsatser riktade till människor med psykisk funktionsnedsättning och hur dessa organiseras, samt undersöka tvärsektoriell samverkan i fråga om planering för bostadsförsörjning och inkluderande livsmiljöer. 

    Vårt material visar att målgruppen för boende- och stödinsatser har förändrats. Personer med funktionsnedsättningar till följd långvarig psykossjukdom utgör fortfarande en central grupp, ofta med behov av insatser med hög servicenivå. Målgruppen för insatserna är dock stadd i förändring och detta har i några kommuner medfört en utveckling mot en mer generell organisation för stödinsatserna utan specialistfunktioner. Boendeinsatser beslutade i enlighet med SoL dominerar men en blandning av förhållningssätt kan ses, från enskilda undantag där LSS tillämpas till en kommun där alla beslut om bostad med särskild service tas enligt LSS. När det gäller verksamhetstyperna för stödinsatser dominerar det traditionella gruppboendet och boendestödet. Vissa menar att gruppboendet som typ kommer på sikt att försvinna, och bland verksamhetsansvariga finns det en samsyn att fältet i stort är på väg mot en inriktning att arbeta i riktning mot ökad självständighet och autonomi för brukarna inom verksamheterna. 

    Hur socialtjänst och samhällsbyggnadsförvaltningar arbetar tillsammans med frågor som berör målgruppen skiljer sig åt mellan kommunerna. Arbetet organiseras ibland i nätverk, ibland handlar det om koordinering, i vissa fall samarbete eller samverkan vilket gör att den gemensamma spelplanen ser tämligen olika ut. I en del kommuner finns det fora för kontinuerligt gemensamt arbete, i andra anses det inte behövas alls. Hur möten mellan de båda förvaltningarna organiseras, på vems initiativ och ansvar hanteras på olika sätt. Det är en komplex bild som träder fram där frågor förs fram i olika instanser och på olika nivåer inom den egna förvaltningen såväl som mellan förvaltningarna.  

    När det gäller det kommunala bostadsförsörjningsansvaret är arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet en viktig del. Tjänstepersoner från olika förvaltningar engageras på olika sätt i detta arbete, från samordning och koordinering till långsiktiga strategiska samarbeten. Olika typer av roller utvecklas, som initiativtagare, informationsgivare, expert eller språkrör med olika handlingsutrymmen.Socialtjänstens erfarenhetsbaserade kunskap om rådande situation för olika grupper tas inte alltid i bruk. Att frågan är politisk känslig och hellre förs fram som en bred målsättning om ’bostad för alla’ utan tydligare konkretisering framträder i materialet.  

    De kommunala strategierna kring lokalisering av bostäder med särskild service handlar om omvandling av befintliga lokaler, bygga nya boenden i redan uppbyggda bostadsområden samt planering för nya boenden i stadsutvecklingsprocesser. Det övergripande mönstret för lokaliseringen av boenden är i bostadsområden men i utkanten, en kompromiss mellan socialförvaltningens idéer om social inkludering och samhällsbyggnadsförvaltningarnas tankar om integritet. Brukarnas möjligheter att skaffa sig positiva grannkontakter kan dock försvåras av sådana perifera lokaliseringar. 

    Vad en inkluderande, ‘god’, livsmiljö skulle kunna vara för personer med psykisk funktionsnedsättning visar sig vara en ny frågeställning för våra informanter. Flera informanter från socialtjänsten inte tidigare funderat över hur boenden och sysselsättning förhåller sig till varandra geografiskt och på vilket sätt det påverkar upplevelser av livsmiljön. Att frågan om inkluderande livsmiljöer för vår målgrupp skulle kunna ses som en del i den bredare samhällsplaneringen var inte självklart för samhällsplanerarna. Det framkom också att det är svårare för kommunen att ställa krav på de som bygger boenden med särskild service och andra liknande omsorgsboenden än när det gäller kommunhus, bibliotek eller simhallar, något som avspeglas i lokalisering och arkitektonisk kvalitet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Johansson, Suzanne
    et al.
    Lunds universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bejerholm, Ulrika
    Lunds universitet.
    Enabling the return-to-work process among people with affective disorders: a multiple-case study2019Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 26, nr 3, s. 205-218Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The Individual Enabling and Support (IES) model is an adapted, supported employment program developed to meet motivational, cognitive and time-use needs of people with affective disorders. Vocational programs for this target group have been developed but more knowledge is needed about the important characteristics and perceived usefulness of the programs. The aim of this study was to illustrate the IES model and process from multiple perspectives.

    Methods: Five participants were included in this multiple-case study. The material comprised interviews with participants, intervention documents, memos and interviews with employment specialists. Within and cross-case analyzes and an analytical generalization were performed.

    Results: The cases illustrated different IES processes, and the theme; Enabling engagement in return to work (RTW) was formulated. Continuous support from the employment specialist and a focus on personal resources and motivation were essential to overcome low self-confidence regarding RTW. Motivational, cognitive and time-use strategies gave an opportunity to learn new behavior and coping strategies for job seeking, getting employed and working.

    Conclusion: Providing a combination of these strategies integrated with supported employment could promote self-efficacy and engagement in the RTW process among people on sick leave due to an affective disorder.

  • 35.
    Johansson, Suzanne
    et al.
    Lund University, Department of Health Sciences.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Larsson, Maria E.
    Gothenburg University, Department of Neuroscience and Physiology.
    Bejerholm, Ulrika
    Lund University, Department of Health Sciences.
    Implementation of a novel return-to-work approach for persons with affective disorders in a traditional vocational rehabilitation context: a case study2020Ingår i: International Journal of Mental Health Systems, E-ISSN 1752-4458, Vol. 14, nr 1, artikel-id 22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The person-centred Individual Enabling and Support (IES) model is a novel return-to-work (RTW) intervention for people with affective disorders that was developed from evidence-based supported employment for persons with severe mental illness. Typically, supported employment is integrated into mental healthcare and provides a network around the service user and close collaboration with employment and insurance services and employers. Introducing integrated models into a highly sectored welfare system that includes traditional mental healthcare and vocational rehabilitation is challenging. Greater knowledge is needed to understand how facilitating or hindering factors influence this introduction. The aim of this study was to investigate essential components in implementation of the IES model.

    Methods: A case-study was conducted and included four mental healthcare services. Data collection was comprised of semi-structured interviews with 19 key informants, documentation from meetings, and reflection notes. Analyses were performed according to directed content analysis, using the components of the Consolidated Framework of Implementation Research (CFIR) as a guiding tool. Fidelity assessments were performed at 6 and 12 months.

    Results: Anticipating RTW support for the target group, and building collaborative relationships and a network with employment specialists that engaged staff in every organization were components that resulted in the greatest facilitation if IES implementation. Barriers consisted of difficulty in integrating employment specialists into the mental healthcare teams, insufficient engagement of first line managers, reorganization and differing perceptions of the IES model fit into a traditional vocational context. Delivery of the IES model had good fidelity.

    Conclusions: The IES model can be implemented with good fidelity, several model advantages, and context adaptation. Team integration difficulties and negative perceptions of model fit in a traditional vocational rehabilitation context can be overcome to a certain degree, but this is insufficient for sustainable implementation on a larger scale. Policy and guidelines need to promote integrative and person-centred RTW approaches rather than a segregated stepwise approach. Further implementation studies in the traditional vocational rehabilitation context are needed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal Högskola.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Idealitet i omvandling?: om det civila samhällets organisationer på psykiatriområdet2013 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Ersta sköndal Högskola.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Idealitet i omvandling?: om det civila samhällets organisationer på psykiatriområdet2013Bok (Refereegranskat)
  • 38. Karlsson, Magnus
    et al.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Non-profit organizations in mental health: their roles as seen in research2012Ingår i: VOLUNTAS - International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, ISSN 0957-8765, E-ISSN 1573-7888, Vol. 23, nr 2, s. 287-301Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Non-profit organizations (NPO) for mental health are becoming significant actors. Here, their roles in welfare society as understood in research are identified and analyzed. Results from recent research publications on the mental health field are synthesized and categorized in order to find out their origin, theoretical orientation, and view on mental health NPO’s in relation to the public welfare systems. Relevant publications are primarily from the US, empirically oriented, and addressing surveys on both individual and organizational level. NPOs were most often seen as consensus-oriented service organizations, while very few (4%) were seen as conflict-oriented advocates (i.e., anti-professional). It is concluded that these NPOs are most often studied as complements or alternatives to existing public welfare services rather than on their own terms, and that research on the topic lacks more complex theoretical attempts.

  • 39.
    Kjellgren, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lilliehorn, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Adolescents’ perspectives on SSWs’ counselling practice in Swedish elementary schools: "plumb the depths and navigate to shore"2024Ingår i: Journal of Children's Services, ISSN 1746-6660, E-ISSN 2042-8677, Vol. 19, nr 1, s. 20-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This study aims to gain a comprehensive understanding of adolescent’s experiences of individual school social work counselling in Swedish elementary schools.

    Design/methodology/approach: The study encompasses interviews with 16 adolescents about their experiences of individual counselling with school social workers (SSWs). The data was analysed using conventional content analysis.

    Findings: The main result was the adolescents’ desire “to navigate to shore” to speak freely about their whole lives with a professional SSW and find a “ safe haven,” […] where a trusting professional cared for and comforted them in counselling. The counselling contact contributed to increased knowledge about oneself. The results reveal the importance of the SSWs paying attention and listening to the adolescents’ narratives. The creation of a coherent life narrative enables to finally end counselling and “Cast off.”

    Originality/value: The results highlight the importance of Swedish SSWs focusing on individual counselling sessions with adolescents to provide a setting for growth.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Kjellgren, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lilliehorn, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    School social work in sweden: Who are the children in counselling, and what support are they offered? a protocol study about individual counselling in elementary schools2023Ingår i: Child and Adolescent Social Work Journal, ISSN 0738-0151, E-ISSN 1573-2797Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The overall aim of the present study is to describe and explore the characteristics and content of school social worker’s (SSWs) individual counselling with children as these are imprinted in session protocols collected at Swedish elementary schools. Specific focus is placed on the character of the children’s concerns, the content of the SSW’s helping strategies, and challenges related to the alliance between the SSW and the children as experienced by the SSW. The study was based on data from a survey protocol of 20 SSW’s daily practice regarding their experiences in counselling children and adolescents. The data consisted of 193 protocols from the same number of unique individual sessions. Data were analysed through quantitative descriptive statistics. The data also contained a large proportion of open-ended textual answers, which were analysed through a qualitative summative content analysis. The counselling strategies were primarily divided into three parts, namely coaching, processing, and assessing. The most common practice elements used included elements of empowerment, alliance and relationship, and hope and trust. In counselling children, SSWs identified a broad range of problems in children’s overall lives. Many children suffered from their home situations, which also impinged upon the SSWs, who were affected by the children’s life narrative. Our results can help inform SSW policy and practices as SSWs assist vulnerable children through individual counselling that corresponds to their help-seeking behaviour and by offering a space for alliances and relationships.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Kjellgren, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lilliehorn, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    The counselling practice of school social workers in Swedish elementary schools. A focus group study2024Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 14, nr 1, s. 18-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes the counselling practice of school social workers (SSWs) with individual children. The work of SSWs is mainly about helping children and adolescents who for various reasons suffer from mental ill-health, school absenteeism or stress that make them unable to achieve their intended goals. SSWs preferably meet these children in individual counselling sessions. The aim of this article is to describe and analyse SSWs’ experience of counselling with children and to examine the characteristics of counselling practice. The data collection was conducted through four semi-structured focus group interviews with a total of 22 SSWs in four different regions in Sweden. SSWs provide counselling to children in order to bring about improved feelings or behavioural changes. It can be noted that SSWs put emphasis on both the counselling process and the alliance with the child. The interviews showed a common practice among SSWs regarding the structure of the counselling sessions, with certain steps and approaches being employed. However, the specific interventions differed and were characterized by an eclectic standpoint in which SSWs utilize a broad repertoire of therapeutic schools and techniques. Furthermore, a relational perspective emerged as a most prominent focus for the SSWs by re-emerging throughout the material. We believe that SSWs could benefit from theoretical perspectives on ‘contextual model’ and ‘attachment theory’ as ‘models of the mind’. Being emotionally close to the child and being able to follow their development requires a lot from SSWs, as both professional caregivers and as ‘safe havens’.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Kjellgren, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lilliehorn, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Therapist, Intermediary or Garbage Can? Examining Professional Challenges for School Social Work in Swedish Elementary Schools2023Ingår i: International Journal of School Social Work, E-ISSN 2161-4148, Vol. 8, nr 1, artikel-id 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The overall aim of this article is to describe and analyse critical components that influence the role and performance of school social workers in the Swedish elementary school. Special attention will be paid to aspects related to formal regulations, professional self-understanding, and SSWs’ role in the interplay between professional domains involved in elementary school.

    The data collection was conducted through four semi-structured qualitative focus group interviews with a total of 22 School Social Workers (SSWs) in four different regions in Sweden during the latter part of 2019.

    The results reveal three main challenges for the SSW: 1. To navigate in a pedagogic and medical arena within a multidisciplinary team, 2. To manage ambiguity without formal regulations and in unclear settings and leadership, and finally, 3. To negotiate tasks at different levels, with a health promotional and preventive focus. The SSW ends up, mainly, in remedial work with individual children. The results also disclose SSWs hold a vague professional self-understanding position with little formal mandate to perform their work. We suggest that national guidelines for SSWs be developed, and that a common base of knowledge and education be established.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Lilliehorn, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Fjellfeldt, Maria
    Dalarna University, Sweden.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Contemporary accommodation services for people with psychiatric disabilities: the simple taxonomy for supported accommodation (STAX-SA) applied and discussed in a Swedish context2023Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 25, nr 1, s. 92-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on the stock of accommodation service units for people with psychiatric disabilities in Sweden and the classification of supported accommodation. We examined 122 units in 12 municipalities in Sweden and classified them according to the Simple Taxonomy for Supported Accommodation (STAX-SA). We found an obvious variation in the field and a movement into a recovery-oriented direction and towards individuality. There is an emphasis on Move-On that seems to expand into and beyond floating outreach support, and there is a relaxation of service units’ boundaries concerning commitment and target groups. The correspondence to STAX-SA was quite low (48%), and the applicability to ‘real world’ services was not satisfactory. When capturing variation and change in a rich dataset, STAX-SA is too reductive. However, STAX-SA was a successful point of departure in the analysis that opened up for identifying diversities and movement. We suggest some adjustments to increase its applicability.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Lindqvist, Rafael
    et al.
    Sociologioska institutionen, Uppsala Universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Psykiska funktionshinder i samhället2010 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 45. Lundvik Gyllensten, Amanda
    et al.
    Svensson, Bengt
    Björkman, Tommy
    Hansson, Lars
    Leufstadius, Christel
    Bejerholm, Ulrika
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Östman, Margareta
    Eklund, Mona
    Brunt, David
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Attitudes in healthcare students towards mental illness: a pre- and post multicenter university program study2011Ingår i: The Internet Journal of Allied Health Sciences & Practice, E-ISSN 1540-580X, Vol. 9, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of the study was to investigate the effects of naturalistic educational interventions on attitudes towards persons with mental illness. Methods: In a pre-post test design, 456 students in vocational University programmes to become nurses, social workers, occupational therapists, physiotherapists, psychologists, and public health workers were studied after a course in mental illness, using questionnaires focusing on familiarity with mental illness and attitudes towards the mentally ill in general and towards schizophrenia in particular. Results: The results revealed a significant improvement for the total group in their being afraid of people with mental illness in general and being more positive towards having mentally ill people living in their neighbourhood. Differences between the student groups were found. Some educational features positively influencing stigmatizing attitudes were identified. Conclusion: Education has some effect on attitudes towards patients with mental illness, mostly on fear. To understand the effective educational ingredients for change, further research is needed.

  • 46.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Forskningsöversikt om arbetsfrämjande stöd för personer med funktionsnedsättning2016Ingår i: Arbetsliv för alla: funktionsnedsättning och arbete / [ed] Berth Danermark & Susanna Larsson Tholén, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 129-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Från sysselsättning till arbete: kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige, liksom i övriga OECD-länder, deltar personer med funktionsnedsättning i arbetslivet i betydligt lägre utsträckning än befolkningen i övrigt. Detta förhållande verkar dessutom öka i omfattning, och framförallt unga med intellektuell funktionsnedsättning och neuropsykiatriska tillstånd samt personer med psykisk funktionsnedsättning verkar stå inför en svår situation i relation till arbetsmarknaden. För dessa grupper har det utvecklats olika former av insatser med fokus på sysselsättning. Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att mycket få personer som deltar i kommunala sysselsättningsinsatser, meningsfull sysselsättning enligt Socialtjänstlagen respektive daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, går från dessa verksamheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden, lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller annat skyddat arbete. Detta trots att en tidigare kartläggning visade att det inom drygt 40 % av de dagliga verksamheterna fanns personer (ca tio procent av det totala antalet deltagare) som både skulle kunna och vill gå från daglig verksamhet till annan sysselsättning alternativt arbete.

    Föreliggande rapport är en kunskapssammanställning om insatser och aktiviteter som skapar förutsättningar för arbete för personer som omfattas av, eller kan komma att omfattas av, sysselsättningsinsatser från socialtjänsten. Kunskapssammanställningen grundar sig på två datainsamlingar: en forskningsöversikt omfattande 110, huvudsakligen internationella, studier om arbetsfrämjande insatser, metoder och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning, samt två fokusgruppintervjuer med totalt 18 verksamhetsföreträdare. Dessa representerade verksamheter som tillhörde en grupp kommuner respektive stadsdelsförvaltningar som via Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser under perioden nov 2011–nov 2012 identifierats som framgångsrika i arbetet med att slussa ut personer från daglig sysselsättning respektive daglig verksamhet till arbete.

    Resultatet visar att arbetsfrämjande stöd är komplext och att om man vill skapa bättre förutsättningar för inträde i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning behöver man verka på flera nivåer samtidigt. Forskning har visat att ett systematiskt, riktat och individualiserat arbetssätt är mer framgångsrikt än generella insatser, och att arbetsfrämjande aktiviteter bör initieras tidigt, löpa parallellt och samordnas över myndighets- och verksamhetsgränser. Med individualiserade insatser menas att stödet ska vara grundat på den enskildes önskemål, färdigheter och att behov matchas med förutsättningar och förhållanden på en reell arbetsplats. Rekrytering av och placering på en arbetsplats bör, enligt forskningsöversikten, utgå från principen ”place-then-train” där stöd till den enskilde kombineras med stöd och information till arbetsplatsen. Detta individualiserade stöd utmanas dock av standardiserade och icke-flexibla strukturer. Med arbetsfrämjande stöd inbegrips också att undanröja eller minska barriärer som kan uppstå på grund av icke-arbetsrelaterade faktorer i den enskildes livssituation. Till detta ska adderas att både tidigare forskning och fokusgruppintervjuerna pekar på att ett långvarigt samt ett över tid vidmakthållet erbjudande om stöd är en väsentlig komponent för framgångsrikt arbetsfrämjande stöd.

    Analysen av den tidigare forskningen och fokusgruppintervjuerna identifierade nio utvecklingsområden för arbetsfrämjande stöd, områden som är angelägna oavsett hur man för närvarande arbetar med dessa. Det handlar om hur man i den egna organisationen kan utveckla sitt sätt att arbeta med:

    1)   att inventera, stötta och över tid bibehålla den enskildes motivation till arbete,

    2)   individualiserade planeringar som uppmärksammar arbete,

    3)   att befrämja individers syn på sig själva i framtida arbete,

    4)    att befrämja personalens och omgivningens syn på individers möjligheter till arbete,

    5)   att skapa reell samverkan över gränserna med andra myndigheter och verksamheter,  

    6)   att skapa goda relationer och samverkan med potentiella och befintliga arbetsgivare, samt rekrytera arbetsplatser,

    7)   att få till stånd en god matchning mellan individ och arbete,

    8)   att ge stöd som samtidigt gagnar både den enskilde och arbetsplatsen,

    9)   att ge stöd för att undanröja barriärer för arbete som uppstår inom andra delar av livet

     

    Sammantaget visar kunskapssammanställningen att ovanstående områden har en nyckelroll när man inom olika verksamheter utvecklat strategier som tycks bidra till att underlätta övergångar från sysselsättningsinsatser till arbete. Det finns också en viss optimism inom området arbetsfrämjande stöd. Forskningsöversikten och fokusgruppintervjuerna speglar ett engagemang för dessa frågor och en ambition att finna framkomliga vägar. Konklusionerna av kunskapssammanställningen har kondenserats till följande områden: organisatorisk och individuell beredskap för arbete, individualiserad planering, stödfunktioner och samverkan. Dessa områden kan vara vägledande i arbetet med övergången från sysselsättning till arbete.

    Rapporten har också identifierat aspekter av arbetsfrämjande stöd som inte fullt ut varit möjliga att analysera inom ramen för denna rapport, bland annat formell och reell kompetens och förhållningssätt. Vilka attityder som finns gentemot personer med funktionsnedsättning, och hur de kommer till uttryck i samhället, inverkar sannolikt också på arbetsgivares syn på personer med funktionsnedsättning som medarbetare. Här kan man skönja viss optimism. Synen på funktionsnedsättning som ett permanent tillstånd håller på att luckras upp, kanske mest påtagligt när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. En växande medvetenhet om att grupperna är heterogena och att funktionsförmåga inte är en över livet statisk egenskap börjar få genomslag. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Från sysselsättning till arbete: Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning
  • 48.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Towards employment: what research says about support-to-work in relation to psychiatric and intellectual disabilities2017Ingår i: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 16, nr 1, s. 14-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents an overview of research about support-to-work in relation to psychiatric and intellectual disabilities. The overview shows that support-to-work services are multifaceted, and that work can be seen as a tool for individual rehabilitation or as a set of goals to achieve. Providers are presented with specific components, which are characterised by systematic, targeted, and individualized interventions. The overview illustrate a need of long-term engagement and cooperation of and between welfare services and agents within the labour market to dissolving the Gordian knot that transition from welfare interventions to employment seems to be.

  • 49.
    Markstrom, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Implementing evidence-based practice in mental health systems - the influence of policy instruments2011Ingår i: Psychiatrische Praxis, ISSN 0303-4259, E-ISSN 1439-0876, Vol. 38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 50.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Arbetet med personer med psykiska funktinshinder - verksamheterna och de anställda2005Ingår i: Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad, Studentlittertur, Lund , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
123 1 - 50 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf