Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur vi kan öka samsynen i handledning och examination av examensarbeten, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande skapandet av samsyn. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av tre pedagogiska projekt vid institutionen för informatik för att öka samsyn inom lärarkollegiet, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.
Det finns flera skäl att ha en god samsyn mellan olika examinatorer för examensarbeten. UKÄ betonar detta med önskvärd tydlighet.
”När en handledare har gett klartecken till en uppsats bör det inte förekomma att examinatorn kräver mycket omfattande förändringar för att uppsatsen ska kunna godkännas. Tydliga kriterier för bedömningen och en kontinuerlig dialog mellan handledaren och examinatorn är exempel på åtgärder för att förhindra att sådana situationer uppkommer. En examinator är dock inte skyldig att sätta ett godkänt betyg bara för att handledaren har gett klartecken för uppsatsen.” (Rättssäker examination, tredje upplagan, 2017, sid 91).
Även om handledare av examensarbeten inte deltar i betygsättning av de examensarbeten man är handledare till, är de värdefullt att det råder samsyn även bland handledare beträffande kvalitet i examensarbeten, tolkning av bedömningskriterier och hur handledarstödet bäst utförs.
Vid institutionen för informatik har Ulrika H. Westergren i rollen som kursansvarig för examensarbeten på avancerad nivå och studierektor och P O Ågren i rollen som kursansvarig för examensarbeten på kandidatnivå och pedagogiskt ansvarig, initierat och genomfört tre projekt som syftar till att öka samsynen mellan dels examinatorer, dels handledare.
Tre projek: Det första projektet innebar att öka samsynen bland examinatorer genom att inrätta betygsnämnder för examinatorerna. Detta projekt inleddes 2012 införa ett system där alla examensarbeten behandlas i en betygsnämnd bestående av 6-8 examinatorer. Varje examinator läser ca fem uppsatser, formulerar betygsmotiveringar utifrån explicita bedömningskriterier på en särskild bedömningsblankett och föredrar dessa inför betygsnämnden. Efter diskussion i betygsnämnden fattar respektive examinator sitt betygsbeslut. De övriga ledamöterna i betygsnämnden är inte delaktiga i själva beslutsfattandet, utan enbart under beredningen av betygsärendet. När betygsbeslut är fattat, skickas denna blankett till studenter och handledare, så att de informeras om både 80 betygsbeslut och motivering till betyget utifrån bedömningskriterierna. Betygsnämnder och deras arbetsformer är numera väl etablerat på såväl kandidatnivå som avancerad nivå.
Det andra projektet innebar att öka samsynen bland handledarna. I institutionens pedagogiska handlingsplan för 2016 formulerades följande aktivitet: ”Under vårterminen 2016 utses ett lämpligt antal frivilliga handledare för examensarbeten på kandidatnivå som medges lite extra handledningsresurser för att pröva denna modell, dokumentera erfarenheterna och föra erfarenheterna vidare till hela kollegiet.” Modellen innebar att handledare parade ihop sig två och två och schemalade vissa handledningsmöten gemensamt med sina respektive studenter. Övriga handledningsmöten schemalades individuellt med studenterna. Projektet ledde till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan handledare och till att studenterna fick återkoppling på sina texter löpande från både andra studenter och från ytterligare en handledare. Denna handledningsform har än så länge inte beslutats gälla generellt, utan baseras på frivilliga handledare.
Det tredje projektet innebar en utveckling av att öka samsynen bland handledare. Utöver gemensam handledning med en annan handledare i föregående projekt, initierades vårterminen 2017 ett projekt som syftar till erfarenhetsutbyte mellan handledare för examensarbeten på kandidatnivå. Handledarna träffades parvis minst tre gånger under vårterminen för att utbyta erfarenheter kring handledning. Handledarna planerade innehållet i träffarna självständigt utifrån de behov de själva uppfattade. I en uppföljning av detta projekt framgår att samtalen rörde sig främst kring tre teman: strategier för handledning i olika situationer, beredskap inför handledningsprocessen och avstämning i form av att handledarna diskuterar studenternas arbeten under olika skeden av kursen.
Resultat: Det första projektet, samsyn mellan examinatorer, har inte utvärderats systematiskt, men erfarenheterna från oss som är och har varit kursansvariga lärare och har deltagit i betygsnämnder, är att rättssäkerheten i de betygsbeslut som fattas efter en kollektiv diskussion är högre än helt individuella betygsbeslut. Vår erfarenhet är att bedömningsprocessen sker med stor respekt inför uppdraget. Examinatorerna är lyhörda inför betygsnämndens tolkningar av bedömningskriterier, och betygsnämnden är lyhörd inför den enskilde examinatorns läsning av examensarbeten. Flera examinatorer har muntligen uttryckt att de känner sig tryggare i sina betygsbeslut, när de fått tillfälle att diskutera sina bedömningar i betygsnämnden.
Det andra projektet, parhandledning, utvärderades av såväl studenter som de handledare som deltog. Studenterna framställde olika kvaliteter: att det var värdefullt att få fler ögon på sitt material än den egna handledaren, att parhandledningsmötena var motiverande, att de fått värdefulla kommentarer vid parhandledning och att förväntningarna på examensarbetena tydliggjordes. Handledarna framställde andra kvaliteter: att det är ett bra sätt att skola in nya handledare, att det är värdefullt att kunna diskutera mer generella frågor vid parhandledning och mer specifika frågor vid individuell handledning och att det är värdefullt för studenterna att diskutera sina arbeten med andra än handledaren.
Från det tredje projektet, erfarenhetsutbyte, uttrycker handledarna olika pedagogiska mervärden i den uppföljning som genomfördes. Bland annat att de får bekräftelse på den egna handledningen genom att man får inblick i en annan handledares process, de upplever en ökad trygghet att få samtala kring handledning med en kollega, de upplever att de får inspiration att förändra sin egen handledning i positiv riktning. Dessutom upplever främst de mindre erfarna handledare en ökad kunskap kring handledning genom att diskutera med en erfarnare kollega och de mer erfarna handledare upplever ett mervärde i att få tillfälle att utgöra ett stöd till en kollega.