Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Harr, Rikard
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Att få saker gjorda: studenterfarenheter från en kurs med ett onlinebaserat tidshanteringsstöd2013In: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv : konferensrapport / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet , 2013, , p. 24p. 27-50Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    En trend bland dagens studenter är att dela sitt engagemang, inte bara mellan ett rikt fritidsliv och heltidsstudier utan också mellan deltidsarbete och extrakurser. Detta är en omständighet som kan medföra problem för studentens studieresultat då en fragmentering av vardagen uppstår. Inom arbetskontexter har det sedan en tid florerat en mängd system ämnade att stödja tidshantering i vardagen. Avsikten med dessa Getting Things Done (GTD) tillämpningar är att hjälpa individer att bättre hantera sin tid, hinna med de uppgifter man åtagit sig och att reducera stress. Den studie som denna artikel rapporterar genomfördes i syfte att utvärdera i vilken omfattning en studentgrupp av idag finner värde och stöd i att använda ett GTD-system under en campuskurs. Den programvara som de 50 studenterna använde sig av under en period av fyra veckor kallas Plancake, är gratis och internetbaserad. Användandet säkerställdes genom att en examination infördes i slutet av kursen där besvarandet av ett antal frågor förutsatte en viss tids användning. Resultaten av försöket visar att Plancake i dess nuvarande form inte upplevdes som ett särskilt värdefullt stöd för studenterna och att en rad förändringar vad gäller applikationens funktionalitet och introduktion får anses som nödvändig.

  • 2.
    Harr, Rikard
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics. eXpressions Umeå.
    "It depends upon whether it’s true or not": Entrepreneurs’ Perspective on Dark Design Patterns2021In: What Can CHI Do About Dark Patterns? CHI Workshop - May 8, 2021: Position Papers, 2021Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper outlines the perspective of entrepreneurs on dark design patterns and their use. The phenomena of persuasive design and dark design patterns have up to this point primarily focused on categorization efforts, the occurrence of these patterns and to some extent on end-user perspectives. Limited focus has been placed on the actors making the actual decision to use them. This paper reports an initial analysis of the perspective of entrepreneurs on dark design patterns. Initial insights are provided regarding entrepreneurs’ perspective and the rationale behind it. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Harr, Rikard
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Berggren, Marcus
    Carlsson, Richard
    Källstedt, Sebastian
    Friend or foe: exploring master suppression techniques on Facebook2016In: Information research, E-ISSN 1368-1613, Vol. 21, no 2, article id SM4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction. This paper focuses on the unexplored area of master suppression techniques on Facebook. A lot is known about these techniques in offline contexts, but very little is known about their application in the online context in general or their use and nature on social media in particular. This paper therefore explores the use of master suppression techniques on a social media platform. Method. We used a netnographic approach based on passive and unobtrusive observations of 30 open forums on Facebook. Approximately 1000 threads and posts were observed. Analysis. We analyzed the gathered data using qualitative content analysis techniques based on the concepts of meaning units, condensed meaning units, codes, subcategories, categories and themes. Results. People apply a range of master suppression techniques on Facebook, some of which have been imported from offline contexts while others have not. Conclusions. We were able to determine which master suppression techniques people apply on Facebook and show that they appear to be harsher than we initially expected. A categorisation model for master suppression techniques used on Facebook was developed using these findings.

  • 4.
    Harr, Rikard
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Nyberg, Annakarin Harr
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Enhancing and Inhibiting: artifact ecologies and human experience2015In: Workshop at CHI2015, At Seoul, Korea, 2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper outlines the rationale for, and plans to, conduct a study addressing the paradoxical nature of IT-use in relation to everyday activities. While the area of User Experience Design (UXD) focus on immediate use of an IT-artifact, the focus of the proposed empirical study is how individuals use, or restrict their use, of these artifacts to enhance and avoid inhibiting an experience. We expect the outcome to be an improved understanding of individual strategies for ITuse for enhancing the experience of everyday activities as well as the rationale behind them.

  • 5.
    Hoshi, Kei
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Öhberg, Fredrik
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Radiation Sciences, Radiation Physics.
    Bridging the contextual reality gap in blended reality space: the case of AGNES2011In: Include 2011 Proceedings: the role of inclusive design in making social innovation happen, 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This research explores where the contextual reality gap emerges in social sharing of knowledge, understanding and experience generated between users (also between a designer and a user) in different contexts. It then examines how this 'contextual reality gap' can be bridged effectively in the sharing of meaning through mediated communication within emergent virtual/physical space, in what we call Blended Reality Space. As a concrete example, we refer to our current project, AGNES, developing User-sensitive Home-based Systems for Successful Ageing in a Networked Society, funded under the Ambient Assisted Living (AAL) Joint programme. Finally, we propose a conceptual framework for managing, structuring and composing contexts in designing interactive systems, a new approach we refer to as the Contextual Reality Framework.

  • 6.
    Hoshi, Kei
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Öhberg, Fredrik
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Radiation Sciences, Radiation Physics. Umeå University Hospital, Umeå, Sweden.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Designing blended reality space: conceptual foundations and applications2011In: BCS-HCI '11: Proceedings of the 25th BCS Conference on Human-Computer Interaction, 2011, p. 217-226Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The present paper starts with a crucial discussion about the imbalance between technological and human concerns in the context of human-computer interaction, an imbalance that has arisen partly from the mechanistic aspect and its impact on interaction design. We then introduce the concept of Blended Reality Space, interactive mixed reality environments where the physical and the virtual are seamlessly combined and affect each other. The conceptual grounding and practical examples that illustrate our approach to interaction design are then discussed, adopting a standard figurative representation of blends. This helps understanding the role of blending that meaningfully bridges unbalanced separations between cognition and action, and the physical and the virtual. As a concrete example, the AGNES project, which is aimed at developing “user sensitive home-based systems for successful ageing in a networked society”, is introduced. We believe that the emphasis on ʻbalanceʼ or appropriate blending is very important in the development of better interactive systems for health, capitalizing on seamless combinations of the virtual and the physical in Blended Reality Space.

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 7.
    Ikonomidis Svedmark, Eva
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Om det privata i publika och digitala rum2009In: Se mig: Unga om sex och internet, Stockholm: Davidsons Tryckeri AB , 2009, , p. 30p. 354-383Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Nilsson, Elin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Business Administration. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Samverkansworkshop: Om att driva förändring i komplexa miljöer2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att överbrygga gap mellan olika aktörer och sammanhang är ett viktigt led att föra samman universitet och omgivande samhälle. I denna studie har metoden samverkansworkshop bidragit till att ett avancerat affärsutvecklingsprogram utvecklats i växelverkan mellan praktik och akademi. Ett samverkanshjul presenteras för att diskutera växelverkan mellan universitet och omgivande samhälle. Hjulet illustrerar den cirkulära rörelsen av kunskaper och erfarenheter som utbyts mellan olika intressenter. Hjulet beskrivs utifrån termerna Att nå ut med forskning, Att ta tillvara på praktiknära erfarenheter, samt Att återföra nya forskningsrön.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Digitalt entreprenörskap2012 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 10.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    The significance of the others:: A qualitative study of non-users of digital artifacts2015In: PROCEEDINGS OF THE INTERNATIONAL CONFERENCES ON ICT, SOCIETY AND HUMAN BEINGS 2015, WEB BASED COMMUNITIES AND SOCIAL MEDIA 2015 AND CONNECTED SMART CITIES 2015 / [ed] Isaias P., Rodrigues L., Betancort H.F., Kommers P., Peng G.C., IADIS Press, 2015, p. 45-54Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper shows the difficulties in clinging to accepted understandings and concepts such as use or non-use  of digital artefacts, due to misleading connotations. In line with the ambition to find concepts that better match the ways we currently live with digital artefacts, it is suggested that we should talk about various ways to relate to them, rather than talking  about use or non-use. This opens up for a more nuanced understanding of people’s varying decisions to incorporate the artefacts into their lives. The paper builds on a narrative inspired empirical study of what are commonly referred to as non-users, which are people who have  decided not to invite digital artefacts into their lives. The study shows that it is difficult to discern definite decisions of use or non-use; it also demonstrates varying, intelligent and elaborate ways to relate to the artefacts. The ways that are explored via a trial-and-error-like-approach are based on people’s specific needs, values and routines. This is an understanding of non-use and non-users that differs from earlier attempts to understand non-use of digital artefacts. The study contributes to a deeper understanding about the so-called non-users and their non-use of digital artefacts. It also contributes to an increased understanding about the methodological value in learning about people who restrict, control or even bar digital artefacts from their lives. Learning about these fairly different people and their decisions has a lot to offer when it comes to a deeper understanding about digital artefacts and their consequences for people in their everyday lives.

  • 11.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Berggren, Marcus
    Carlsson, Richard
    Källstedt, Sebastian
    Power play online: Exploring master suppression techniques on Facebook2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Today we are spending increasingly large parts of our lives online and at the same time, new applications see the light of day in a steady stream. Accordingly we invent new and changing ways of communicating, managing relationships and interact. How these ways can be understood and managed thus becomes a constant, current and multifaceted issue. One aspect of this issue concerns our ability to exert subtle power and positioning games by the various kinds of social media that we use. In this paper, we address that particular field of research. We examine what suppression techniques (Ås 1978) and what shades of suppression techniques (Nyberg & Wiberg 2014) that are exerted on Facebook, as well as how and why they are expressed the way they do.

    Theoretically this paper is based on solid and proven theoretical frameworks of domination techniques that are mainly known through the scientific work of Ås (1978) and Nissen (1946). More recently, the framework has as well been explored in terms of what happens when suppression techniques are moving online and in social media (Nyberg & Wiberg 2014). More specific, social media is explored with regard to it’s spaces of possible actions (Stolterman 2004) and it’s importance to the user's ability to exercise power, as well as to manage or respond to the exercise of power through the so-called counter-strategies (Nyberg & Wiberg 2015). This paper builds on this collected work and focus one of our most popular social media worldwide: Facebook. More specifically, we examine the comment field in open forums on Facebook, where it is not required a registered user to be able to read posts, comment and discuss.

    Methodologically, this paper builds on a netnographic observational study, a qualitative content analysis and a pragmatic – interactionistic approach for analysis. The netnographic study was conducted based on the criterion of being able to obtain a broad picture of the digital environment. The users themselves are not important for the study, but our interest is in people's representations of themselves on the internet. This was followed by a content analysis and finally, the data were analysed through a pragmatic – interactionistic approach for analysis.

    This article contributes to a richer understanding of the use of master suppression techniques on Facebook. The following techniques are explored and discussed: making invisible, ridiculing, withholding information, damned if you do and damned if you don’t and heaping blame and putting to shame. Based on the result of our observation studies we draw the conclusion that you can see signs of some of the master suppression techniques on Facebook. We also argue why others don’t show up. Another conclusion that we draw is that the environment on public Facebook pages is harsher than first expected. We also present a categorisation model for a simple overviewing of master suppression techniques on Facebook. This model can be a valuable aid in the study and analysis of social power and positioning game in the other social media.

    References:

    Löwgren, J. "och Stolterman, E.(2004)." Design av informationsteknik–materialet utan egenskaper.

    Nissen, I. (1974). Psykopatenes diktatur. Oslo: Aschehoug.

    Nyberg, Annakarin, and Mikael Wiberg. "Sociala medier-ett nät av härskartekniker?." Human IT (2015).

    Nyberg, Annakarin, and Mikael Wiberg. "Sociala medier och härskartekniker." (2014).

    Ås, Berit. "Hersketeknikker." Master Suppression Techniques.] Kjerringråd 3 (1978): 17-21.

  • 12.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Dahlgren, Erica
    Härskarteknik2021 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Är det svårt att upptäcka härskarteknik på jobbet? Handlar allt om härskarteknik eller har vi gått vilse i alla nya råd och begrepp som rör härskartekniken? Vad skiljer härskarteknik från relevant kritik i arbetslivet?

    För att söka svar på frågorna går bokens författare tillbaka till härskarteknikens vetenskapliga grunder. Författarna har mött Berit Ås, den norska professor och politiker som genom sju handfasta begrepp har gjort det lättare att upptäcka härskartekniker i vardagen:

    • Osynliggörande
    • Förlöjligande
    • Undanhållande av information
    • Dubbel bestraffning
    • Påförande av skuld och skam
    • Objektifiering
    • Våld eller hot om våld.

    Medan Ås arbete växte fram under 1970-talet, frågar sig bokens författare hur de sju härskarteknikerna kan användas idag i arbetslivet, på och utanför nätet.

    Härskarteknik vänder sig till dig som vill förstå och kunna hantera de sociala makt- och positioneringsspel som omgärdar våra arbetsplatser. Du får själv frågor att reflektera kring för att du lättare ska förstå, hantera och bemöta maktspel i vardagen. En rad yrkesverksamma från olika branscher delar också med sig av sina erfarenheter av härskarteknik. Exempelvis berättar konstnären Stina Wollter hur hon möter hot och kränkningar via sociala medier, tenoren Rickard Söderberg berättar om det motstånd han möter i sitt arbete för hbtq-frågor och den prisade företagsledaren Azita Shariati vittnar om vad som kan hända bakom förhandlingsrummets lyckta dörrar.

    Boken passar utbildningar inom exempelvis sociologi, pedagogik, personalvetenskap, psykologi samt kommunikation och ledarskap. Boken är också lämpad för politiker, organisationer, föreningar, HR, arbetsgivare och fackförbund samt en intresserad allmänhet.

    Boken utgår från härskarteknikens vetenskapliga grunder och sorterar upp bland moderna begrepp.Innehåller starka berättelser från bland andra grundaren av de sju härskarteknikerna Berit Ås, konstnären Stina Wollter, tenoren Rickard Söderberg och företagsledaren Azita Shariati, som modigt delar med sig av sina erfarenheter av att ha utsatts för maktspel.Reflektionsfrågor och en handfast verktygslåda ger läsaren förutsättningar att förstå, bemöta och hantera maktspel i arbetslivet.Sagt om boken"Boken är välskriven. Ett efterlängtat verktyg." Berit Ås, norsk politiker och tidigare professor i socialpsykologi.

    "Boken vänder sig till alla som vill lära sig mer om och förstå sig på de ibland skeva maktsituationer som man kan finna sig själv i, både som mottagare och givare. Varje kapitel innehåller frågor för reflektion och boken avslutas med en verktygslåda innehållande de praktiska motstrategier som författarna uppmanar oss att börja använda för att tillsammans och på sikt motarbeta dessa otrevliga härskartekniker." /Helhetsbetyg: 4 av 5. Louise Sverud, BTJ-häftet nr 15, 2021.

    Om författarna: Annakarin Nyberg är internetforskare, föreläsare och författare av böcker om härskarteknik och näthat i sociala medier. Erica Dahlgren är journalist och författare.

  • 13.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Dahlgren, Erica
    Dahlgren, Erica (Narrator)
    Härskarteknik [ljudbok]2023Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 14.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Dunkels, Elza
    Härskarteknik i digitala lärmiljöer: om att identifiera, hantera och förebygga2022In: Digitala didaktiska dilemman / [ed] Sofia Lundmark; Janne Kontio, Stockholm: Natur och kultur, 2022, 1, p. 291-310Chapter in book (Refereed)
  • 15.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Dunkels, Elza
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Netthets: strategier og tilnaerminger2018 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [no]

    Hvordan kan vi forstå og håndtere hets,trusler og maktutøvelse på nettet?

    Skal det være opp til hver enkelt å håndterenetthets, eller kan vi sammen og med felles krefter gå spørsmålene i møte?

    Dette er blant de sentrale problemstillingene som tas opp i denne boken.

    I tillegg til strategier og tilnærminger, presenteres også spørsmål somkan bidra til økt kunnskap og refleksjon rundt egen forståelse og erfaringangående maktutøvelse og netthets.

  • 16.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Dunkels, Elza
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Näthat: strategier och förhållningssätt2018 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur kan vi förstå och hantera hat, hot och maktutövande på nätet?

    Är svaren på frågorna upp till den enskilda individen att hantera, eller kan vi agera tillsammans och med gemensamma krafter?

    Det är några av de centrala frågeställningarna för den här boken.

    Tillsammans med förslag på strategier och förhållningssätt presenteras också frågor som syftar till att synliggöra den egna förståelsen, erfaren- heten och kunskapen om maktutövande och näthat.

  • 17.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Elza, Dunkels
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Vad är egentligen näthat?2019In: Svensk Psykiatri, no 4, p. 16-17Article in journal (Other academic)
  • 18.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Harr, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Let the right one in: Boundary management of social media among senior Facebook users2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The ubiquitous nature of online access, reduced prices on consumer electronics and the increased number of connected everyday artifacts, have created a situation where internet use and social networking participation are spreading to user groups not touched upon before. One of many consequence of this change is how we in the last couple of years and in many countries have been witnessing a radical increase in online presence of seniors (La Rose, 2008, Zickuhr and Madden, 2012, Findahl 2012). In the US, for instance, more than every second senior aged 65 or above have found their way online (Zickuhr and Madden, 2012). As for other groups of Internet users, social networking sites such as Facebook, MySpace and LinkedIn are becoming increasingly popular among seniors. From 2009 to 2011 usage levels of social networking sites within this group in the US climbed from 13% to 33%, an increase with 150%.

     The place for internet and social networking in the lives of seniors is by many researchers considered to be as a tool to avoid loneliness, unhappiness and isolation during their senescence (Fiori et al. 2007, Gibson et al. 2010, Lewis and Ariyachandrat 2010, Sundar et al. 2011, Taylor 2011). Some of the ways to achieve that is through enabling an easy way to maintain contact with family and friends (Selwyn 2004, Lewis and Ariyachandrat 2010, Sundar et al. 2011), potentially causing increased health (Berkman, 1995, Gibson et al. 2010), access to health and societal related information (Selwyn 2004) and a chance to live at home as long as possible (Sundar et al. 2011).  

     Even if more and more seniors are becoming internet and SNS users there are still many that are not. Many older adults and seniors are reported as being cautious regarding social networking sites in specific and internet use in general (Lehtinen et al. 2009). Some of the fears that have previously been documented are related to a view on internet as a dangerous place (Lehtinen et al. 2009), SNS as an arena for socially unacceptable behavior (Lehtinen et al. 2009). Lehtinen et al. (2009, p. 51) even state that: “From this it follows that SNSs do not seem to fit the everyday communication of older adults well”. Overcoming obstacles for inclusion in the information society, of which social media in undeniably an important part, is an important challenge emphasized by a number of national and international efforts (e.g. UNECE 2007, CEC 2007).

     Michael Arnold (2003) used the two-faced god Janus as a metaphor to describe how a certain kind of technology functioning in one way in one context may have consequences or implications of one kind, and a contrary set of consequences or implications in another. While Arnold used the mobile phone as an example for describing this characteristic of technology, he could just as well, due to ubiquitous internet access and widely spread computer literacy, have used social networking sites.

     Even if previous research have addressed and characterized early use of social networking services among seniors, there are still a lot left to be done. While we have come to know a great deal about reasons, benefits and consequences of online presence and reasons for resistance, we know very little about the process through which seniors manage their personal boundaries in relation to SNS. This is what this paper addresses, the way that seniors let, or do not let, aspects of SNS become a part of their lives. This is a fundamental question in strive towards inclusion of all segments of citizens to be part of the information society.

     Empirically, the paper is based on a three yearlong qualitative study of senior’s use of internet and social media (AGNES – ageing in an networked society). We have conducted focus group interviews as well as individual interviews and the seniors have also kept diaries. The diaries contain their reflections on the processes through which they have come to involve Facebook in their everyday life. Apart from capturing the dynamics of the ways that seniors start using social media, the paper does as well contribute to knowledge about how to methodologically explore senior’s IT-use.

  • 19.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Waterworth, Eva
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Boken om AGNES: erfarenheter av ett projekt om äldre och IT2013 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur kan vi utveckla informationsteknik som passar äldre? Är sådan teknikspeciell, och i så fall hur och varför? Vad innebär det att vara äldre och delta iett sådant forskningsprojekt? Och när projektet är användardrivet och deäldre betraktas som de allra viktigaste deltagarna, vad innebär egentligendet?Det här är några exempel på de frågor som har lyfts i forskningsprojektetAGNES. Boken visar dels på erfarenheter av att skapa och driva ett projektmed syfte att bedriva användardriven teknikutveckling tillsammans medseniorer och representanter från näringsliv, kommun och universitetet. Delsvisar den på de äldres perspektiv på att ha deltagit i utveckling av nyinformationsteknik.

    Download full text (pdf)
    Boken om AGNES
  • 20.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Wiberg, Mikael
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Sociala medier - ett nät av härskartekniker?2015In: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, Vol. 13, no 1, p. 1-34Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    På senare tid har fenomenet näthat debatterats flitigt som en företeelse i sociala medier. Det handlar om explicita former av mobbning, utpekanden och svartmålande av individer och grupper. Näthat kan ses som en extrem form av försök att skapa maktasymmetrier mellan människor, det kan även ses som en förlängning av härskartekniker. I vår forskning har vi dock riktat vår uppmärksamhet mot ett närbesläktat, men betydligt mer subtilt sätt att utöva sociala makt- och positioneringsspel på nätet, exempelvis genom osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbel bestraffning, påförande av skuld och skam, våld och hot om våld samt objektifiering. Mer specifikt fokuserar vi vilka möjligheter att utöva makt som möjliggörs när dessa klassiska härskartekniker flyttar ut i sociala medier. De centrala frågorna i denna artikel är: vilka uttryck tar sig de klassiska härskarteknikerna i sociala medier, och vilka motstrategier växer fram i strävan att förhålla sig till dessa? Vår forskning bygger på en kvalitativ intervjustudie av människors användning och erfarenheter av Facebook, Instagram, Twitter och bloggar. Mot bakgrund av studien visar vi hur sociala mediers handlingsutrymmen möjliggör olika former av härskartekniker, och vi diskuterar även vilken betydelse internets och sociala mediers potentiella spridnings- och nätverkseffekter har i detta sammanhang. Vidare identifierar vi 11 motstrategier som har formats i syfte att bemöta och stävja utövande av härskartekniker i sociala medier. Avslutningsvis diskuterar vi vad medieträning för sociala medier skulle kunna innebära i ljuset av de sociala makt- och positioneringsspel som just nu utspelar sig på Facebook, Twitter, Instagram och i bloggosfären.

    Download full text (pdf)
    Sociala medier - ett nät av härskartekniker?
  • 21.
    Nyberg, Annakarin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Wiberg, Mikael
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Sociala medier och härskartekniker2014 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En snabb kommentar, en gest eller bara en lite för lång konstpaus kan fullständigt omdefiniera det sociala rummet. Mellan två personer skapas en maktasymmetri där den ena parten använder tekniker för att ställa sig ovanför, vid sidan om, eller i avstånd från den andre. Det sker subtilt men ändå så uppenbart. Det handlar om härskartekniker.

    Sociala medier är inget undantag. Även på Twitter, Facebook, Instagram och i exempelvis bloggosfären, pågår liknande sociala makt- och positioneringsspel. I den här boken möter du nätprofilerna Johanna Frändén och Clara Lidström som båda har skapat sig en stark röst och position i de sociala medierna. Genom deras erfarenheter lär vi oss om strategier som har vuxit fram för att förhålla sig till det sociala spel som pågår på nätet.

    Bokens teoretiska utgångspunkt är de handlingsutrymmen och härskartekniker som de sociala medierna möjliggör. Författarna Annakarin Nyberg och Mikael Wiberg presenterar tio härskartekniker som idag utövas på nätet – och tio motstrategier för att utveckla ett bättre förhållningssätt till såväl subtila som tydliga härskartekniker i sociala medier.

    Sociala medier och härskartekniker vänder sig till dig som vill förstå vår digitala samtid. Boken syftar till att medvetandegöra det komplexa i det till synes ytliga i vår vardag på nätet.

    Download (pdf)
    Bokomslag
  • 22.
    Wiberg, Charlotte
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Innovating social media: five strategies for successful digital entrepreneurship2012In: Innovation through Social Media: ISM 2012, Trondheim, Norge, 2012, p. 119-126Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the Swedish blogosphere, a high rate of blog readers and writers is woman. It includes some real success stories, where female bloggers are well established, widely known, and successful digital entrepreneurs. The study in this paper included 20 interviews with nine female bloggers, and results show upon five strategies for successful digital entrepreneurship: Out of the closet – from peaceful anonymity to strength to bloom on stage, Understanding the essence of technology – from constraint to transparency, Strategic cooperation between blogging peers, Informal relation management: positive encouragement and mentorship for newcomers, and finally, Becoming friends with your visitors.

  • 23.
    Ågren, Per-Olof
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Hur avslutar vi kandidatprogram?2017In: Universitetspedagogiska konferensen 2017: Undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2017, p. 76-78Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur utbildningar bäst kan avslutas, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande hur utbildningsprogram kan avslutas. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av en nyligen genomförd förändring av ett utbildningsprograms avslutning, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.

    Under första halvan av 10-talet växte idén om att flytta kursen Examensarbete i informatik, 15 hp, från att vara den sista kursen studenterna genomför, till att vara den näst sista kursen. Denna idé dryftades med såväl lärarkollegor och med studenter.

    Det visade sig att idén föll i god jord. Genom att tidigarelägga examensarbetet fem veckor under den sista vårterminen på kandidatprogrammen, minskade tidspressen för handledare, examinatorer och inte minst studenter, genom att allt arbete som krävs efter avslutat examensarbete inte behöver utföras efter terminsslut. Det blev dessutom ett utmärkt utrymme att organisera ett andra examinationstillfälle inom ramen för vårterminen, vilket är en stor fördel för studenter.

    Denna förändring gav även möjligheten att ställa oss frågan: Hurska en kurs som avslutar ett utbildningsprogram vara organiserad, när det inte är den traditionsenliga uppsatskursen som utgör programmets avslutning?

    Kursutveckling: I stället för att enbart flytta om existerande kurser under vårterminen, fick Annakarin Nyberg och P O Ågren uppdraget att utveckla en ny kurs på det beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer (BIT-programmet), som skulle ge studenterna en bra avslutning på deras kandidatutbildning.

    Relativt snabbt utkristalliserades två huvudteman för kursen. Våra antaganden var att vad studenter främst gör i slutet av en utbildning är att blicka framåt och att detta framåtblickande handlar om hur de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Kursen fick namnet Framtidens IT-miljöeroch har genomförts två gånger, vårterminen 2016 och 2017.

    Det ena temat handlar om att ge studenterna beredskap att möta framtidens IT-miljöer, vilket görs genom att studera och tillämpa framtidsstudiemetoder, såväl för att själva bedriva framtidsstudier, som för att bättre kunna kritiskt granska andras scenarier kring IT-utvecklingen i samhället.

    Det andra temat, som främst är i fokus för detta rundabordssamtal, handlar om att ge studenterna en individuell beredskap för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det görs genom att studenterna får i uppgift att skapa en reflektionsportfölj som beskriver deras kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor som de har tillägnat sig under sin utbildning.

    För att få återkoppling på sina portföljer, presenterar varje student sina portföljer för aktörer i näringsliv och offentlig sektor som arbetar med att anställa nyutexaminerade studenter. Därmed får studenterna akademisk återkoppling från kursens lärare och arbetslivsanknuten återkoppling från inbjudna personalrekryterare från olika företag och organisationer.

    Genomförande: En reflektionsportfölj har, till skillnad från produktportföljens fokus på arbetsprover, som fokus att föra ett resonemang kring den enskildes kunskaper, färdigheter och förmågor i ett dokument. Under kursens två första veckor arbetar studenterna med att formulera sina portföljer och ges stöd i form av föreläsningar och seminarier.

    Under ett föreläsningspass presenteras och diskuteras artikeln ”Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning –kritiska reflektioner och ”halleluja moments” skriven av Elinor Adenling och Johanna Olsson (2011). Passet syftar till att tillsammans börja reflektera över kunskaper, färdigheter och förmågor för att därefter kunna ta steget att skriva sina egna och mer personliga motsvarigheter.

    Senare möter studenterna en personalchef med lång erfarenhet av rekrytering. Syftet är att få en förståelse för vad en arbetsgivare värdesätter i en intervjusituation, få exempel på hur sådana konkret kangå till. Gästföreläsningen ger studenterna en inblick i hur de rekryterare de senare ska möta kan tänkas agera och resonera.

    Efter två veckor presenterar studenterna sina kunskaper och färdigheter inför tre inbjudna personalrekryterare inom IT-branschen iUmeå. Presentationerna är korta, endast sex minuter långa, så studenterna måste göra ett kvalificerat urval från sina portföljer. Efter varje presentation fick respektive student återkoppling från de tre rekryterarna på sina framföranden och hur de har gjort sina urval av kunskaper och färdigheter.

    När kursen gavs för första gången våren 2016 bjöds rekryterare som vi antog hade viss kännedom om programmet. Våren 2017 bjöds även rekryterare in som vi antog inte hade någon närmare kännedom om utbildningen. Syftet var att öka kunskapen om utbildningen i IT-branschen samt att ge studenterna tillgång till andra perspektiv. Vi formade paneler bestående av tre personer varav minst en man eller kvinna. Inför presentationen instruerades panelen om att det var viktigt att studenterna skulle lämna tillfället stärkta, att de frågor som ställdes och den återkoppling som gavs skulle syfta till att på ett positivt, uppmuntrande och konstruktivt vis, utveckla studenten.

    Resultat: Studenternas reaktioner har under de två kurstillfällen som organiserats varit synnerligen positiva till kursens innehåll och genomförande. Kvaliteter som nämns i kursutvärderingarna är att de får sätta ord på sina kunskaper och färdigheter, att de fick en bra överblick över sin utbildning, att de fick en god inblick i vad personalrekryterare tycker är viktigt att höra från en arbetssökande, att de fick en god känsla för hur de har utvecklats som människor under utbildningen samt, sist men kanske allra viktigast, träna förmågan att framställa sig själv och sina styrkor inför andra.

    I kursutvärderingarna framgår även att de flesta studenter skulle ha omarbetat sina presentationer efter att ha fått återkoppling från personalrekryterarna. Det tyder på att återkopplingen har mottagits väl av studenterna.

1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf