Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 36 av 36
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Erixon, Per-Olof
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Elmfeldt, Johan
    Malmö högskola.
    Alexandersson, Mikael
    Högskolan Halmstad.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Olsson, Bengt
    Göteborgs universitet.
    Scheid, Manfred
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Strandberg, Tommy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Ny teknik påverkar förutsättningar för lärande i bild, musik och svenska. Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen: bild, musik och svenska under påverkan.2013Ingår i: Resultatdialog 2013, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2013, s. 72-81Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningsprojektet Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen – bild, musik och svenska under påverkan tar sin utgangspunkt i att undervisningen i skolan i allt hogre grad star under inflytande av den digitala skarmkulturen. En annan utgangspunkt ar att olika skolamnen ar olika mycket inbaddade (”embedded”) (Sutherland et al. 2004) i digitala medier. I projektet star de tre skolamnena bild, musik och svenska i fokus. Vi har undersokt vilka faktiska forandringar man kan urskilja i de tre amnenas paradigm och undervisningspraktik nar digital teknologi integreras, och hur larare och elever forhaller sig till denna i de olika amnena.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Erixon, Per-Olof
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Elmfeldt, Johan
    Malmö högskola.
    Alexandersson, Mikael
    Högskolan Halmstad.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Olsson, Bengt
    Göteborgs universitet.
    Scheid, Manfred
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Strandberg, Tommy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Ny teknik påverkar förutsättningar för lärande i bild, musik och svenska: skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen: bild, musik och svenska under påverkan.2013Ingår i: Resultatdialog 2013, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2013, s. 72-81Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Erixon, Per-Olof
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Scheid, Manfred
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Strandberg, Tommy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    School Subject Paradigms and Teaching Practice in the Screen Culture: Art, Music and Mother tongue (Swedish) Under Pressure2012Ingår i: European Educational Research Journal, E-ISSN 1474-9041, Vol. 11, nr 2, s. 255-273Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There are great expectations that new digital technology will become a powerful tool for developing education activities. Like many countries in Europe and worldwide, Sweden has invested a large amount of resources in new technology and new media (hereafter called digital media), and they have become a natural and important part of school teaching. The developed use of digital media is assumed to lead to educational change and, hence, better teaching. That such expectations have not been fulfilled, however, is shown in a number of Swedish, European and international studies. One explanation of this situation may be that the incorporation of digital media differs between different school subjects. School subjects have their characteristic structures, which are of great importance for how digital media can be integrated. Digital media influence the way in which school subjects can be described from a knowledge theory perspective – i.e. what constitutes the subject’s paradigm and its teaching practice. The point of departure of this article is the school subjects of art, music and the mother tongue (Swedish), which, like other school subjects, are feeling the pressure of a digital media and screen culture to an ever increasing degree, and it queries whether and how teachers and pupils in these three school subjects conceive of and relate to the shifts that take place in the subjects when digital media are being increasingly integrated into the teaching. The study is based on interviews with pupils and teachers in the three school subjects, and the results are presented in terms of four themes that appear in the investigation – namely: (1) educational environments; (2) what teachers and pupils regard as the sacred and the profane; (3) motives for using digital media in teaching; and (4) whether and how working methods are changing with digital technology, i.e. questions concerning collective and individual aspects. In all three subjects, there are clear indications that digital media have already started to influence both the subject content and the working methods, while, at the same time, the proportion of digital media is limited and the impact is weak.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Jonsson Widén, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Kulturskoleklivet – ett kliv för lärarkåren2020Ingår i: Kulturskoleklivet – ett kliv för lärarkåren / [ed] Hans Örtegren & Anna Widén, Umeå: Umeå universitet , 2020, 1, s. 9-18Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I följande nummer av Tilde presenteras olika aspekter av den satsning som sker nationellt inom svensk Kulturskola. Kulturskolan befinner sig i ett förändringsskede där verksamheter breddas och dörrar öppnas för nya verksamhetsområden. Vi ser en utveckling från en kommunal musikskola till en bred kulturskola där ämnen som dans, drama, digitalt skapande, slöjd, litteratur och cirkus bjuds in. Regeringen har definierat olika utmaningar som kulturskolorna står inför. I syfte att kvalitetssäkra framtidens verksamheter satsas därför både på verksamhetsutveckling och pedagogiska insatser för kulturskolans anställda och presumtiva lärare. I detta temanummer görs några nedslag som belyser hur Kulturskolan tagit plats i det akademiska sammanhanget.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Jonsson Widén, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Utmana dig själv och utmana andra2020Ingår i: Lärarutbildning & konstpedagogik: några nordiska nedslag / [ed] Hans Örtegren, Anna Widén, Umeå: Umeå universitet , 2020, s. 77-89Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln koncentreras kring två universitetskurser i konstpedagogikmed inriktning mot samtidskonst. Progressionen i de pedagogiska utbildningarna utgår ifrån det egna ledarskapet och förflyttas till specifika målgrupper.Detta knyter an till lärande genom projektarbeten där studenterna successivt utmanar sig själva i rollen som konstpedagog. Artikeln introduceras mednågra reflektioner över begreppet visuell kultur och dess relation till konst ochsamtidskonst. Vi kommer sedan att behandla erfarenheter av och utvecklingsarbete i två kurser i konstpedagogik. Två fallstudier presenteras och jämförs.Båda dessa exemplifierar en bredare syn på konstområdet, med fokus på dessfunktion inom vår visuella kultur. Därefter kommer vi att utifrån en tredjefallstudie med två studentintervjuer redogöra för utvecklingsarbetet i kurserna. Artikeln avslutas med en diskussion där vi belyser likheter och skillnadermellan bilddidaktik och konstpedagogik med fokus på begreppet progression. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Erixon, Per-Olof
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Elmfeldt, Johan
    Alexandersson, Mikael
    Olsson, Bengt
    Scheid, Manfred
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Strandberg, Tommy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Efter orden2014Ingår i: Skolämnen i digital förändring: en medieekologisk undersökning / [ed] Per-Olof Erixon, Lund: Studentlitteratur , 2014, s. 273-280Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Behövs grundskolans ämnen? Highlights från forskarkonferensen 9-10 februari 20052005Ingår i: Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003 Nuläge och framåtblickar, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Bild: En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning2008Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bild i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 92015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Bildämnet i en kulturskola för alla2005Ingår i: Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003 Nuläge och framåtblickar, Stockholm: Skolverket , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bokrecension av Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel, Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.2013Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 1-2, s. 141-145Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Digitala medier i bildämnet: möten och spänningar2013Ingår i: KLÄM: Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk / [ed] Marner, Anders & Örtegren, Hans, Umeå: Institutionen för estetiska ämnen. Nätverket för ämnesdidaktik , 2013, s. 28-49Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Digitala medier i bildämnet
  • 13.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Digitala medier i ett bildperspektiv2014Ingår i: Skolämnen i digital förändring: en medieekologisk undersökning / [ed] Per-Olof Erixon, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 151-201Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Education through digital art about art2014Ingår i: International Journal of Education Through Art, ISSN 1743-5234, E-ISSN 2040-090X, Vol. 10, nr 1, s. 41-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    En kulturskola för alla - estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv2003Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Evaluation of the international fantasy design project2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Konstprojektet "Som nu ungefär" utvecklades av Lars Cuzner för Kulturverket vid Umeå kommun. Projektet erhöll medel för genomförande. Delar i projektet sammankopplades även med ett filmprojekt i samverkan med Forum för levande historia. Från början var det tänkt att främst engagera elever på gymnasienivå, men av bl.a. schematekniska skäl kopplades fyra klasser 7-9 in från fyra olika skolor.

    Ett uttalat mål i projektet var att öka möjligheterna till aktiv kulturskapande verksamhet. En förhoppning om samverkan mellan skolor för att stimulera till integrationsfrämjande arbete fanns även med. Resultatet av arbetsprocesserna ledde dock till i stort bibehållna grupperingar bland elever vid de fyra olika skolorna. Projektets uppläggning, med bl.a. bussning av elever och samverkan i samma lokaler, ledde till möjliga former för samverkan och indirekt till möten mellan ungdomar från olika stadsdelar och skolor.

    Resultatet tyder på att flera olika faktorer, som på förhand varit svåra att förutse, sannolikt påverkat förloppet avsevärt. Det första gäller deltagarna. Från början var det tänkt att det skulle var gymnasieelever, men av schematekniska skäl gick inte detta. Istället valdes fyra klasser i fyra grundskolor ut. Det andra avser lärarnas medverkan i projektet, som idealt skulle förankrats tydligare och där rollen kunnat vara klarare mellan ingående parter. Det tredje avser vikten av att projektet i sig kan växa fram med möjligheter till justeringar längs vägen och i dialog. Alla dessa tre steg kan utvecklas i kommande projekt. Till projektets art och karaktär hör emellertid att mycket inte skall kunna förutses i detalj. Många utställningsprojekt har vuxit fram som vittnar om stor kreativitet i idé- och genomförande faser. 

    Projektet utmynnade i en utställning som täckte de nedre salarna i Bildmuseets lokaler. De c:a 25 presentationerna lyckades mycket väl med ambitionen som var en bärande idé i projektet – nämligen att visa på den mångfald som den samtida konstens område kan erbjuda. Det är i sig ett viktigt konstaterande att kunna visa upp vad eleverna förmått åstadkomma under professionell ledning. Deltagande elevgrupper, deras lärare och andra engagerade i projektet är nöjda med slutresultaten och har uppfattat projektet som givande att deltaga i. 

    Filmprojekten hade svårigheter att hinna producera filmerna till deadline för filmprojektet i samverkan med Forum för levande historia. Försenade filmprojekt kunde dock till dels införlivas i konstprojektet. De filmer som blev färdiga inom projektet underledning av Forum för levande historia hade positiva effekter på de deltagande eleverna som på lava, Kulturhuset i Stockholm fick möjlighet att diskutera filmerna med andra elever i landet. De hade goda möjligheter att lyfta kunskapen om film och om filmens kommunikativa potential i relation till frågor om tolerans och om värdegrund.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Four approaches to implementing digital media in art education2013Ingår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 4, nr 4, s. 671-688, artikel-id 23217Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is included in a research project called Skola¨mnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen bild, musik och svenska [‘‘School subject paradigm and teaching practice in the screen culture art, music and Swedish’’]. Due to digital changes in the media world of pictures and art, digital media are implemented in the Swedish school subject ‘‘bild’’, art in Englishspeaking countries, in secondary school. The school subject bild is seen as conforming to a school subject paradigm. It is supposed to meet another paradigm, ICT and digital media, with its values and expectancies. What happens if a traditional art subject paradigm, with the idea of the relevance of manual expression of self and of traditional techniques, meets digital media? Four different approaches to the implementation of digital media in the subject of art are discussed: resistance, add-on, embeddedness and digital media as dominant. The main focus is what is happening to the core of the subject, called the sacred, and what really is the core and sacred of the subject. Also discussed is what we call the profane of the subject, which may be expelled, and the relationship between the sacred and profane. Is digitalisation the future of the art subject or is it a way of leaving the art subject the way we are used to thinking of it?

    We are using empirical studies in nine schools in Sweden, including observations and interviews with pupils, art teachers and school administrators, that are accounted for in other articles.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, HansUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    KLÄM: Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk2013Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Kunskapsorientering i bildämnet 2003-20152015Ingår i: Slöjd & Bild: kunskapsorientering och digitalt bildarbete inom bildundervisningen, Umeå: Umeå universitet , 2015, , s. 48s. 39-86Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Rapport från Skolornas konstväg -ett RUC-projekt2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Skolvärlden missar vår boks huvudsakliga innehåll2004Ingår i: Skolvärlden, ISSN 0037-6566, nr 12 augustiArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Skön konst och/eller tillämpad konst: i bild och form och estetik och media med särskilt avseende på digital bild2015Ingår i: Slöjd & Bild: kunskapsorientering och digitalt bildarbete inom bildundervisningen, Umeå: Umeå universitet , 2015, , s. 53s. 124-175Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23. Marner, Anders
    et al.
    Örtegren, Hans
    Synen på frihet i bildundervisning: bildkommunikation, intertextuell undervisning och digital bild2015Ingår i: Slöjd & Bild: kunskapsorientering och digitalt bildarbete inom bildundervisningen / [ed] Eva Skåreus, Umeå: Umeå universitet , 2015, nr 15, s. 37s. 87-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Segerholm, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU –03): Bild: Ämnesrapport till Rapport 253 20052005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Digital media added on to the subject of art in secondary schools2014Ingår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 5, nr 2, artikel-id 23227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to deepen the understanding of how different aspects of the implementation of digital media may be related to subject paradigms and practice in the subject of Art in secondary schools in Sweden. The article is based on observations and interviews with teachers and pupils at secondary schools about their conceptions of the school subject Art and its relation to digital media. The point of departure is a media ecological perspective. Media ecology studies and takes an interest in how different forms of communication media affect human beings’ perceptions, understandings, feelings and values. The results show that in four of nine teaching groups the teachers introduced digital media in small steps, adding on in a teaching environment otherwise completely dominated by analogue tools and traditional image production methods. The subject conception in Art is mainly aesthetic-practical, implying that manual production is given precedence and contributes to the limited use of new digital media in the subject of Art. It is also characterised by the conception of the subject as communicative, while frame factors also play a role in the limited use of new media in Art. The degree and type of digital media implemented are being negotiated through testing in environments chiefly outside the ordinary subject of Art. After that, they might gradually become elements of ordinary teaching.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Konst med konst som motiv: parafrasens estetik i 1900-talets bildkonst1992Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The subject of the thesis is 20th-century art about art. The intentions of the artist, the reference given in the work, and the reaction of the perceiver are all important factors in the definition of a paraphrase of art.

    A paraphrase is made by an artist with the intention of clearly alluding to earlier art. One purpose is that the perceiver will identify important correlations in terms of likeness and difference between the paraphrase and the alluded art. The paraphrase is looked upon as a specific kind of imitation of earlier art, where one purpose is to present a visual comment on the work referred to.

    It is stated that a paraphrase has an intertextual relation to the alluded work implying mutual influence between objects of art, rather than any one-sided influence on the part of the referred work.

    In paraphrases of form, the main transformation deals with changes in the way a given subject is represented. In paraphrases of theme, the main transposition deals with presenting the earlier subject in a new context. These two types basically refer to specific works of art. In the third type,the paraphrases of style, the art referred to is not limited to specific works, but rather to groups of works. A paraphrase of style uses common denominators of other artists or other styles in order to comment on them.

    Paraphrases can be apprehended as contradicting the modernist expectations of originality as a contrast to imitation. We find important similarities in expression paired with radical contrasts in form or theme. This infers that it is possible to say something new, without really saying something new, simply by using new means. Late-20th-century paraphrases of style on the other hand, are more concerned with saying something new, while hardly effecting any change, or at least without any dramatic change in form or content. Either one tends to see significant similarities where there are obvious differences in form or thematic content, or one tends to discern significant differences hidden.

    A common factor in the analyses is that the beholder will find paraphrases intimately connected with meta-art, with art that takes art as its theme. Such was not the case until this century, when artists chose or had to choose between different genres. With the breakdown of earlier hierarchies, art paraphrases established a genre focussing on the interplay between imitation and originality, between 20th-century art and traditional art, as well as within contemporary art itself. The paraphrase facilitates a critical and self-reflective way for artists to comment on the ways of defining not what art is, but when there is art.

  • 27.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Moderna museets konstpedagogiska verksamhet riktad ungdomar2009Ingår i: Pedagogik riktad till undomar: moderna museet och Nordiska akvarellmuseet / [ed] Per-Olof Erixon, Umeå universitet , 2009, s. 11-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Nordiska akvarellmuseets konstpedagogiska verksamhet riktad till ungdomar2009Ingår i: Pedagogik riktad till ungdomar: Moderna museet och nordiska akvarellmuseet / [ed] Per-Olof Erixon, Umeå universitet , 2009, s. 95-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Pedagogik riktad till ungdomar2009Ingår i: Pedagogik riktad till ungdomar: Moderna museet och Nordiska akvarellmuseet / [ed] Per-Olof Erixon, Umeå universitet , 2009, , s. 128s. 5-9Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Pedagogik riktad till ungdomar: Moderna museet och Nordiska akvarellmuseet2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    The scope of digital image media in art education2012Ingår i: Computers and education, ISSN 0360-1315, E-ISSN 1873-782X, Vol. 59, nr 2, s. 793-805Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this case study of forms 7-9 in a Swedish school, the subject conceptions of and teaching practices in art subjects of schoolteachers and pupils are studied, in particular with regard to digital media. Flow the core content of a subject is conceived is compared to the importance of digital media in the teaching practice. For three years a class was followed whose teachers taught the pupils in both the art subject and in a local optional subject called Media. The method of triangulation involving participant observations, focus talks, interviews and questionnaires was employed in order to study the role of digital media in different subjects and their actual use by pupils. The results show that the school subject paradigm in the subject of art is chiefly connected to image production for developing aesthetic-practical skills. Traditional manual production is encouraged, thereby contributing to the limited use of digital media in the subject of art. Frame factors such as time and material also contribute to the limited use of digital media in the subject of art. Unlike the subject of art, the optional subject of media is conceived of more as a communication subject, and digital technology for image production is encouraged. In general, the use of digital media in the school is mainly guaranteed by the school's media plan. The role of the art subject is not prominent in this plan, but its teachers are active in implementing digital media in other contexts than within the framework of the art subject. In this study the representatives of the subject of art hardly used digital image processing at all in their teaching, but did so to a great extent in the optional subject of media. This made it clear that digital media in the subject of art in this school are not regarded as a prioritised media-specific competence. Offering and being able to provide a larger repertoire of digital media in the teaching of art could contribute to a change of the subject paradigm in a more clearly communicative than aesthetic-practical direction. (C) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 32.
    Örtegren, Hans
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Aure, Venke
    HIO , Oslo.
    Illeris, Helene
    Konsten som läranderesurs: syn på lärande, pedagogiska strategier och social inklusion på nordiska konstmuseer2009Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Örtegren, Hans
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Jonsson Widén, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Art Pedagogy: Contemporary Visual Art studies2020Ingår i: IMAG, ISSN 2414-3332, nr 9, s. 133-144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes a collaboration between a university and an art museum. The Contemporary Art Museum in Umeå in northern Sweden is one of Sweden’s largest art galleries for contemporary art. The collaboration involves a course called Art Pedagogy, where an art-pedagogical project is planned, conducted and presented. Two projects collected in the spring of 2018 were selected for analysis. The result show that a win-win situation may occur when actors with different competences and resources participate in a project. For this to happen the schools and teachers need to have an interest and be prepared for a project, with an initial understanding.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Örtegren, Hans
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Jonsson Widén, AnnaUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Kulturskoleklivet: ett kliv för lärarkåren2020Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I följande nummer av Tilde presenteras olika aspekter av den satsning som sker nationellt inom svensk Kulturskola. Kulturskolan befinner sig i ett förändringsskede där verksamheter breddas och dörrar öppnas för nya verksamhetsområden. Vi ser en utveckling från en kommunal musikskola till en bred kulturskola där ämnen som dans, drama, digitalt skapande, slöjd, litteratur och cirkus bjuds in. Regeringen har definierat olika utmaningar som kulturskolorna står inför. I syfte att kvalitetssäkra framtidens verksamheter satsas därför både på verksamhetsutveckling och pedagogiska insatser för kulturskolans anställda och presumtiva lärare. I detta temanummer görs några nedslag som belyser hur Kulturskolan tagit plats i det akademiska sammanhanget.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Örtegren, Hans
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Jonsson Widén, AnnaUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Lärarutbildning & konstpedagogik: några nordiska nedslag2020Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Örtegren, Hans
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    LUK gillar estetik och kreativitet - men räcker utbildningstiden till?1999Ingår i: Bild i skolan, ISSN 0349-2117, Vol. 70, nr 4, s. 38-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 36 av 36
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf