Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eklund Wimelius, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Kinsman, John
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Strandh, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Den lokala nivåns betydelse i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande islamistisk extremism2017Inngår i: Våldsbejakande extremism: en forskarantologi / [ed] Christofer Edling och Amir Rostamni, Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, s. 225--255Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Eklund Wimelius, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Strandh, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Kinsman, John
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Lokal resiliens mot radikalisering och våldsbejakande extremism - från ett krisberedskapsperspektiv2020Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Emsing, Mikael
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Police conflict management: a scoping reviewManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Emsing, Mikael
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisiärt arbete.
    Ghazinour, Mehdi
    Institution of Police Studies, Södertörn University, Stockholm, Sweden.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisiärt arbete.
    Police conflict management: a scoping review2024Inngår i: Journal of Police and Criminal Psychology, ISSN 0882-0783, E-ISSN 1936-6469Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Police officers frequently interact with the public, and many of these interactions involve some form of conflict. As professionals, and representatives of the state, police officers are expected to handle these conflicts in a professional and just manner to maintain positive relationships with the public. Therefore, solid conflict management skills are necessary for any officer in a democratic society. The present scoping review examines the current state of research on police involved conflicts and conflict management in a police context. Results indicate that a majority of the studies have been conducted in the USA and that many of these studies focus on use of force rather than effective conflict management strategies and methods. The study further indicates a number of methodological difficulties in researching this important area of policing, including difficulties in obtaining data as well as a lack of unified definitions of concepts and methods.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Emsing, Mikael
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Hansson, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Swedish Police Officers’ Perceptions of Conflict Management Training in School and Probationary Training2020Inngår i: Nordic Journal of Studies in Policing, E-ISSN 2703-7045, Vol. 7, nr 2, s. 80-98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to increase knowledge of how police officers define conflict and conflict management as well as how they perceive their training in conflict management, in relation to previous experiences, in-school training and their probationary training. Swedish police officers (n = 20) who had recently finished their probationary training were interviewed focusing on conflict and conflict management. The study shows that the respondents had general descriptions of conflict, which focused almost solely on interpersonal conflict. Further, the development of adaptive conflict behaviors during probationary training was largely dependent on their instructors, whose role and tasks are very complex. In addition, respondents reported an accelerated maturation process of sorts, in which they described themselves as less naïve and more cynical, despite their short time at work. The findings in this study might provide valuable insights into how police officers perceive conflict and conflict management.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Eriksson, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Problembilden: medborgarnas kontra polisens perspektiv2022Inngår i: Polisiärt arbete i utsatta områden: utmaningar och möjligheter / [ed] Mehdi Ghazinour; Malin Eriksson, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, 1, s. 75-102Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Ghazinour, Mehdi
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Hansson, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Lauritz, Lars Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Mojgan, Padyab
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Wimelius, Malin E.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ögren, Kenneth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Avvisningar och utvisningar av ensamkommande flyktingbarn: om effektivitet, värdighet och barnens bästa från tjänstemäns och gode mäns perspektiv2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport tar sin utgångspunkt i den svenska regeringens ställningstagande att barn som inte anses ha skyddsbehov eller andra skäl att stanna i Sverige ska kunna återvända hem på värdiga sätt. Samma regering har dock också tydligt uttalat att antalet av- och utvisningar väsentligen ska öka i förhållande till tidigare år. Det är den potentiella spänningen mellan skarpa krav på effektivitet i av- och utvisningsärenden å ena sidan och kraven på värdighet, respekt för mänskliga rättigheter och barnets bästa å den andra, som undersöks i den här rapporten. Fokus ligger på hur centrala aktörer förhåller sig till och tolkar dessa krav och på vad deras respektive förhållningssätt och tolkningar betyder för samverkan dem emellan.

    Tre fallstudier i kommuner av varierande storlek belägna i de geografiskt åtskilda länen Västerbotten, Skåne och Värmland har genomförts. Fallstudierna bygger på totalt 49 intervjuer med handläggare på Migrationsverket, socialsekreterare, gode män, HVBpersonal och poliser – alla verksamma som centrala aktörer vid av- och utvisningar. I analysen av det insamlade materialet betraktas de professionella aktörerna (de gode männen undantagna) som gräsrotsbyråkrater med vida handlingsutrymmen. Det som undersöks är i vilken utsträckning de anser sig kunna omsätta de politiska målsättningarna om ökad effektivitet och bibehållen värdighet i praktiken. För att kunna analysera vad det är som utmärker samarbete och samverkan mellan aktörerna används teorier om interorganisatorisk samverkan.

    De huvudsakliga slutsatser som framkommit i rapporten är att uppfattningar om och förhållningssätt till det effektiva och värdiga återvändandet skiljer sig åt bland de olika aktörerna i Västerbotten, Skåne och Värmland. Aktörerna gör egna tolkningar av begreppen effektivitet och värdighet, i vilka mening skapas utifrån professionella erfarenheter, roller och uppdrag. De största skillnaderna i uppfattning och tolkning har återfunnits mellan aktörskategorierna, inte mellan de tre fallstudierna. Polis och Migrationsverk anser generellt att effektivitet och värdighet går att förena. Poliserna och tjänstemännen på Migrationsverket har jämfört med de andra aktörerna oftare ett uttalat legalt perspektiv och ser både värdighet och respekt för barnens mänskliga rättigheter som inbäddade i det juridiska ramverket. Socialsekreterare, HVB-personal och gode män anser däremot generellt att ett återvändande mot ett barns vilja inte någonsin kan bli värdigt. De är också mer benägna att se det som att Barnkonventionen i relation till utlänningslagen hamnar i underordnad ställning. Vissa likheter mellan aktörerna har också kunnat identifieras. Samtliga betonar gott bemötande, god kommunikation och tydlig information i relation till de barn som fått av- eller utvisningsbeslut.

    Aktörernas olika förhållningssätt får konsekvenser för deras samverkan. Överlag kan samverkan i samtliga undersökta kommuner beskrivas som begränsad, oklar, personberoende och utan gemensamma mål. Aktörerna uttrycker brist på tillit och många upplever en känsla av ensamhet i sina roller. Goda erfarenheter av samverkan finns visserligen men det är tydligt att skilda professionella normer, organisationskulturer, erfarenheter och perspektiv försvårar samverkan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ghazinour, Mehdi
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hansson, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Lauritz, Lars Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Eklund Wimelius, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ögren, Kenneth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    En resa med tvång: erfarenheter av avvisningar och utvisningar av ensamkommande asylsökande flyktingbarn2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ghazinour, Mehdi
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hansson, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Lauritz, Lars Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Wimelius, Malin E.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ögren, Kenneth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ensamkommande flyktingbarns återvändande: om förutsättningar samt centrala aktörers roller och ansvar2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ghazinour, Mehdi
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hansson, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Den psykiska hälsan hos poliser som arbetar i yttre tjänst i särskilt utsatta områden2021Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 98, nr 2, s. 290-302Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikelns syfte är att belysa den psykiska hälsan hos svenska poliser som arbetar i yttre tjänst. Polisernas psykiska hälsa är ett viktigt forskningsområde med tanke på hur polisen arbetar i samhället. Att utföra enkla och svåra arbetsuppgifter ställer höga krav på polisens mentala processer. I den här artikeln uppmärksammar vi poliser i yttre tjänst som arbetar i särskilt utsatta områden i Stockholmregionen. Det självskattade frågeformuläret DSM-5 om psykisk hälsa har insamlats och analyserats med hjälp av beskrivande statistik. Resultatet visar att stigande ålder och att leva i en parrelation är skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa hos dessa poliser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Hjertstedt, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Hansson, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Sekretess mellan polis och socialtjänst: En rättslig undersökning av sekretessens styrka och utsträckning samt graden av fakultativitet2020Inngår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift, ISSN 0015-8585, nr 4, s. 613-647Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    För att myndigheter som polis och socialtjänst skall kunna samverka krävs i viss utsträckning att de kan lämna uppgifter mellan varandra. Bestämmelser om sekretess kan dock lägga hinder i vägen för sådant uppgiftslämnande. I en genomförd intervjuundersökning har flera poliser givit uttryck för uppfattningen att polisen delar med sig av information till socialtjänsten, men att de inte får lika mycket information tillbaka. Denna artikel syftar till att undersöka om den svenska sekretesslagstiftningen är utformad så att det är lättare för socialtjänsten att få uppgifter från polisen än tvärtom. Frågan undersöks med hjälp av ett analysverktyg som beaktar sekretessens styrka, utsträckning och grad av fakultativitet. I begränsad mån diskuteras även vilka problem som finns med den gällande ordningen och hur dessa problem skulle kunna lösas.

  • 12.
    Padyab, Mojgan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Hansson, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Inzunza, Miguel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    A comparative study of stress experienced by Swedish and Norwegian police officers2023Inngår i: Frontiers in Health Services, E-ISSN 2813-0146, Vol. 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Police officers work in a variable environment under different circumstances and often involves stressful situations. This include working irregular hours, ongoing exposure to critical incidents, confrontations and violence. community police officers are mainly out in the society and have daily contact with the general public. critical incidents can also consist of being criticized and stigmatized as a police officer, both from the public but also lack of support from their own organization. There is evidence on negative impacts of stress on police officers. However, knowledge about the nature of police stress and its various types is insufficient. It is assumed that there are common stress factors which are universal among all police officers in different contexts but there is a lack of comparative studies to provide empirical evidence. The aim of this study is to compare different types of stress among police officers in Norway and Sweden and how the pattern of experiencing stress has changed over time in these countries.

    Methods: The study population consisted of patrolling police officers from 20 local police districts or units in all seven regions in Sweden (n = 953) and patrolling police officers from four police districts in Norway (n = 678). A 42-item Police Stress Identification Questionnaire was used to measure the stress level.

    Results: The findings show differences in types of stressful events as well as its severity among police officers in Sweden and Norway. The level of stress decreased over time among Swedish police officers whereas it showed no change or even an increase among the Norwegian participants.

    Discussion: The results of this study are relevant for policy-makers, police authorities and lay police officers in each country to tailor their efforts to prevent stress among police officers.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Strandh, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eklund Wimelius, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Kinsman, John
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Lokal resiliens mot våldsbejakande islamistisk extremism i norra Sverige2018Inngår i: Fremmedkrigere: forebygging, straffeforfølgning og rehabilitering i Skandinavia / [ed] Anna Andersson, Sofie Alexandra Engli Høgestøl, Anne Christine Lie, Gyldendal Juridisk, 2018, 1, s. 235-264Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Sundqvist, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Forced repatriation of unaccompanied asylum-seeking refugee children: towards an interagency model2017Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction Not all children seeking asylum without parents or other relatives are entitled to residence permits. In the last few years, more than one in four unaccompanied asylum-seeking refugee children have been forced to repatriate, either to their home country or to a transit country. Mostly the children refuse to leave the country voluntarily, and it becomes a forced repatriation. Five actors collaborate in the Swedish child forced repatriation process: social workers, staff at care homes, police officers, Swedish Migration Board officers and legal guardians. When a child is forced to repatriate, the Swedish workers involved must consider two different demands. The first demand requires dignified repatriation, which is incorporated from the European Union’s (EU’s) Return Directive into Swedish Aliens Act. The second demand requires that the repatriation process be conducted efficiently, which means that a higher number of repatriation cases must be processed. The fact that the same professionals have different and seemingly contradictory requirements places high demands on the involved collaborators. Two professionals have a legal responsibility for the children until the last minute before they leave Sweden: social workers and police officers. That makes them key actors in forced repatriation, as they carry most of the responsibility in the process. Further, they often work with children who are afraid what will happen when they return to their home country and often express their fear through powerful emotions. Being responsible and obliged to carry out the government’s decision, despite forcing children to leave a safe country, may evoke negative emotional and mental stress for the professionals involved in forced repatriation.

    Aim The overall aim of this study is to explore and analyse forced repatriation workers’ collaboration and perceived mental health, with special focus on social workers and police officers in the Swedish context.

    Materials and methods The study combines a qualitative and quantitative research design in order to shed light at both a deep and general level on forced repatriation. In qualitative substudy I, a qualitative case study methodology was used in one municipality in a middle-sized city in Sweden. The municipality had a contract regarding the reception of unaccompanied asylum-seeking refugee children iv with the Swedish Migration Board. The municipality in focus has a population of more than 100,000 inhabitants. The city in which the data were collected has developed a refugee reception system where unaccompanied asylumseeking refugee children are resettled and await a final decision regarding their permit applications. This situation made it possible to recruit participants who had worked with unaccompanied refugee children without a permit. Semi-structured interviews were conducted with a total of 20 social workers, staff at care homes, police officers, Swedish Migration Board officers and legal guardians. A thematic approach was used to analyse the data. In quantitative substudies II, III and IV, a national survey of social workers (n = 380) and police officers (n = 714), with and without experience of forced repatriation, was conducted. The questionnaires included sociodemographic characteristics, the Swedish Demand-Control Questionnaire, Interview Schedule for Social Interaction, Ways of Coping Questionnaire and the 12- item General Mental Health Questionnaire. Factor analysis, correlational analysis, and univariate and multivariable regression models were used to analyse the data.

    Results The qualitative results in substudy I showed low levels of collaboration among the actors (social workers, staff at care homes, police officers, Swedish Migration Board officers and legal guardians) and the use of different strategies to manage their work tasks. Some of them used a teamwork pattern, showing an understanding of the different roles in forced repatriation, and were willing to compromise for the sake of collaboration. Others tended to isolate themselves from interaction and acted on the basis of personal preference, and some tended to behave sensitively, withdraw and become passive observers rather than active partners in the forced repatriation. The quantitative results in substudy II showed that poorer mental health was associated with working with unaccompanied asylum-seeking refugee children among social workers but not among police officers. Psychological job demand was a significant predictor for mental health among social workers, while psychological job demand, decision latitude and marital status were predictors among police officers. Substudy III showed that both social workers and police officers reported relatively high access to social support. Furthermore, police officers working in forced repatriation with low levels of satisfaction with social interaction and close emotional support increased the odds of psychological disturbances. In substudy IV, social workers used more escape avoidance, distancing and positive-reappraisal coping, whereas police officers used more planful problem solving and self-controlling coping. Additionally, social workers with experience in forced repatriation used more planful problem solving than those without experience.

    Conclusions In order to create the most dignified forced repatriation, based on human dignity, for unaccompanied asylum-seeking refugee children and with healthy actors, a forced repatriation system needs: overall statutory national guidance, interagency collaboration, actors working within a teamworking pattern, forced repatriation workers with reasonable job demands and decision latitude, with a high level of social support and adaptive coping strategies. The point of departure for an interagency model is that it is impossible to change the circumstances of the asylum process, but it is possible to make the system more functional and better adapted to both the children’s needs and those of the professionals who are set to handle the children. A centre for unaccompanied asylum-seeking refugee children, consisting of all actors involved in the children’s asylum process sitting under the same roof, at the governmental level (Swedish Migration Board, the police authority) and municipality level (social services, board of legal guardians), can meet all requirements.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    spikblad
    Download (pdf)
    omslag
    Download (png)
    presentationsbild
  • 15.
    Sundqvist, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Hansson, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Hjertstedt, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Initiativ Mareld: en studie om polisanställdas hälsa, arbetsmiljö och trygghetsskapande arbete i särskilt utsatta områden i polisregion Stockholm2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Sundqvist, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisiärt arbete.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisiärt arbete. Institutionen för polisiärt arbete, Södertörns högskola, Huddinge, Sverige.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst2024Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Poliser i yttre tjänst har en avgörande roll i att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, samt att bevaka den allmänna ordningen och säkerheten. Detta uppdrag är inte begränsat till en specifik plats utan spänner över hela samhället. Det innebär att hela samhället utgör polisernas arbetsmiljö. Denna arbetsmiljö är dock komplex och involverar risker såsom hot och våld. Det gör att poliser i yttre tjänst löper en särskilt hög risk för övergrepp, vilket kan leda till långvariga fysiska och psykiska påverkningar.

    Poliser ställs inför ökande krav, särskilt med tanke på de samhällsutmaningar som finns idag med exempelvis den grova organiserade brottsligheten. En hög andel poliser överväger att lämna yrket och upplever känslor av otillräcklighet. Det indikerar att det finns utmaningar i arbetsmiljön. Det är därför nödvändigt att få en systematisk översikt över risk- och friskfaktorer på individ-, organisations och samhällsnivå för att utveckla effektiva arbetsmiljöstrategier för en hållbar polisorganisation.

    Forskargruppens uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap är att sammanställa befintlig forskning som genomförts i Sverige och Europa de senaste tio åren gällande arbetsmiljö för poliser i yttre tjänst. Resultatet kan vara ett stöd i den svenska polismyndighetens arbetsmiljöarbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Sundqvist, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Coping with Stress in the Forced Repatriation of Unaccompanied Asylum-Seeking Refugee Children among Swedish Police Officers and Social Workers2017Inngår i: Psychology, ISSN 2152-7180, E-ISSN 2152-7199, Vol. 8, nr 1, s. 97-118Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Police officers and social workers are key actors in the forced repatriation of unaccompanied asylum-seeking refugee children. Police officers are tasked with arranging the children's departure, whereas social workers are responsible for the children's well-being during their stay in Sweden. To gain a better understanding of how to handle stressors and cope effectively with forced repatriation work, the current study aimed to describe and compare police officers' and social workers' coping strategies for forced repatriation work, controlling for sociodemographic characteristics and social support. Nationally distributed surveys to social workers (n = 380) and police officers (n = 714) with and without experience of forced repatriation were used, analyzed by univariate and multivariable regression models. The police officers used more planful problem-solving and self-controlling strategies, whereas the social workers used more escape-avoidance, distancing and positive reappraisal coping. Additionally, social workers with experience in forced repatriation used more planful problem-solving than those without experience. Police officers involved in forced repatriation manage their work stress via adaptive coping strategies and control over the situation, whereas social workers use more maladaptive coping strategies. Concrete tools are needed at the individual level to strengthen key actors' ability to support the well-being of unaccompanied asylum-seeking refugee children.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Sundqvist, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Hansson, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ögren, Kenneth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Unaccompanied Asylum-Seeking Refugee Children's Forced Repatriation: Social Workers' and Police Officers' Health and Job Characteristics2015Inngår i: Global Journal of Health Science, ISSN 1916-9736, E-ISSN 1916-9744, Vol. 7, nr 6, s. 215-225Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the past ten years the number of unaccompanied asylum-seeking refugee children has dramatically increased in Sweden. Some of them are permitted to stay in the receiving country, but some are forced back to their country of origin. Social workers and police officers are involved in these forced repatriations, and such complex situations may cause stressful working conditions. This study aimed to bridge the gap in knowledge of the relationship between general mental health and working with unaccompanied asylum-seeking refugee children who are due for forced repatriation. In addition, the role of psychosocial job characteristics in such relationships was investigated. A questionnaire including sociodemographic characteristics, the Swedish Demand-Control-Support Questionnaire, and the 12-item General Mental Health Questionnaire were distributed nationally. Univariate and multivariable regression models were used. Poorer mental health was associated with working with unaccompanied asylum-seeking refugee children among social workers but not among police officers. Psychological job demand was a significant predictor for general mental health among social workers, while psychological job demand, decision latitude, and marital status were predictors among police officers. Findings are discussed with special regard to the context of social work and police professions in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Sundqvist, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Kenneth, Ögren
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Collaboration patterns among Swedish professionals in the repatriation of unaccompanied asylum-seeking refugee children: an explorative study2016Inngår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 19, nr 6, s. 901-916Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study explores patterns of collaboration between Swedish professionals involved in the repatriation of unaccompanied asylum-seeking refugee children. A qualitative case study methodology was used. Semi-structured interviews were conducted with a total of 20 statutory social workers, social workers at care homes, police officers, Swedish Migration Board officers, and legal guardians. A thematic approach was used to analyse the data. The results showed low levels of collaboration among the professionals and the use of different strategies by the professionals to manage their work tasks. Patterns were found among the professionals: some tended to isolate themselves from interaction and acted on the basis of personal preference, and others tended to behave sensitively, withdraw, and become passive observers rather than active partners in the repatriation process. These behaviours made it difficult for the relevant professionals to employ dignity and efficiency in the repatriation of unaccompanied asylum-seeking refugee children.

  • 20.
    Sundqvist, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hurtig, Anna-Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    The association between social support and the mental health of social workers and police officers who work with unaccompanied asylum-seeking refugee children’s forced repatriation: a Swedish experience2018Inngår i: International Journal of Mental Health, ISSN 0020-7411, E-ISSN 1557-9328, Vol. 47, nr 1, s. 3-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to contribute to the knowledge of social support and its association with mental health amongst social workers and police officers in forced repatriation work of unaccompanied asylum-seeking refugee children. Nationally distributed surveys to social workers and police officers with and without experience of forced repatriation were used, measured by an abbreviated version of the Interview Schedule for Social Interaction (ISSI), and analyzed by univariate and multivariable regression models. Social workers in forced repatriation showed significantly poorer mental health than other social workers, but simultaneously relatively high access to social support. Irrespective of working with forced repatriation, police officers reported relatively high access to social support, but no difference in mental health. Furthermore, low levels of satisfaction with social interaction and close emotional support increased the odds of psychological disturbances for police officers in forced repatriation. Findings are discussed with special regard to the complexity of forced repatriation, particularly when children are the focus.

1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf