Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ekbäck, Erik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Rådmark, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Molin, Jenny
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Midgley, Nick
    Department of Clinical, Educational and Health Psychology, University College London, London, United Kingdom.
    Henje, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    The Power Threat Meaning Framework: a qualitative study of depression in adolescents and young adults2024Ingår i: Frontiers in Psychiatry, E-ISSN 1664-0640, Vol. 15, artikel-id 1393066Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Depression constitutes one of our largest global health concerns and current treatment strategies lack convincing evidence of effectiveness in youth. We suggest that this is partly due to inherent limitations of the present diagnostic paradigm that may group fundamentally different conditions together without sufficient consideration of etiology, developmental aspects, or context. Alternatives that complement the diagnostic system are available yet understudied. The Power Threat and Meaning Framework (PTMF) is one option, developed for explanatory and practical purposes. While based on scientific evidence, empirical research on the framework itself is still lacking. This qualitative study was performed to explore the experiences of adolescents and young adults with depression from the perspective of the PTMF.

    Methods: We conducted semi-structured interviews with 11 Swedish individuals aged 15– 22 years, mainly female, currently enrolled in a clinical trial for major depressive disorder. Interviews were transcribed verbatim and analyzed with framework analysis informed by the PTMF.

    Results: A complex multitude of adversities preceding the onset of depression was described, with a rich variety of effects, interpretations, and reactions. In total, 17 themes were identified in the four dimensions of the PTMF, highlighting the explanatory power of the framework in this context. Not all participants were able to formulate coherent narratives.

    Discussion: The PTMF provides a framework for understanding the complexities, common themes, and lived experiences of young individuals with depression. This may be essential for the development of new interventions with increased precision and effectiveness in the young.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Gotfredsen, Anne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa - rättigheter, möjligheter och hinder: kunskapsläge och forskningsbehov2023Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt har för avsikt att kartlägga befintlig kunskap omhur fritid och fritidsaktiviteter kan bidra med friskfaktorer för ungas psykiskahälsa. Översikten har ett tydligt ungdoms- och rättighetsperspektiv för attlyfta ungas egna upplevelser av fritid och om fritiden sker på lika villkor. 

  • 3.
    Ilgunas, Aurelia
    et al.
    Department of Clinical Oral Physiology,Västerbotten County Council, Umeå, Sweden.
    Wänman, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    'I was cracking more than everyone else': young adults' daily life experiences of hypermobility and jaw disorders2020Ingår i: European Journal of Oral Sciences, ISSN 0909-8836, E-ISSN 1600-0722, Vol. 128, s. 74-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Most studies on general joint hypermobility (GJH) and temporomandibular disorders (TMD) are quantitative and have concluded that joint hypermobility is a risk factor for development of TMD. The present qualitative study aimed to explore young adults' daily life experiences of GJH, specifically these relating to jaw function, and their experiences of medical and dental care providers. Semi-structured interviews were conducted with nine young adults (18-22 yr of age) and data were analysed using qualitative content analysis. The overarching thematic category that emerged was 'Hypermobility in daily life', which was broken into six subthemes and three themes: 'emotional perception', 'dealing with symptoms', and 'outside influences'. Participants' narratives centred on experiences of complex symptoms, awkward jaw function and joint noises, feeling different, and a lack of support from general medical and dental care providers. The findings show that young adults with joint hypermobility need early support from medical and dental care providers for managing their symptoms and conditions related to GJH. Future studies are warranted to develop guidelines for professionals in medical and dental care to detect and prevent forthcoming problems and to offer relevant support to hypermobile youths.

  • 4.
    Linander, Ida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Goicolea, Isabel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Gotfredsen, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Power and subjectivity: Making sense of sexual consent among adults living in Sweden2021Ingår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 29, nr 2, s. 110-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While sexual consent has been a hot topic during recent years in the Swedish context, there is a lack of empirical studies on the issue. The aims of this study were to analyse how adults in Sweden experience and make sense of sexual (non)consent in sexual encounters, and to contribute to a conceptual discussion of sexual consent, especially in relation to a Foucauldian understanding of power and subjectivity.

    The analysis is based on 31 interviews with adults living in Sweden. Participants describe consenting to sex due to being exposed to interpersonal forms of power, ranging from violence and clear violations of consent to nagging and being subjected to pressure from others. But they also feel pressure and give consent to sex based on self-regulation and disciplinary forms of power, connected to normative ideals about "the good relationship", monogamy and heterosexuality, men and women, and age. Our Foucauldian analytical lens allowed us to explore and challenge understandings of autonomous, rational subjects who communicate consent on the basis of authentic feelings. It also provided an analytical strategy for analysing and understanding the complex power relations that matter in the negotiation of sexual consent.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Linander, Ida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Gotfredsen, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Goicolea, Isabel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Ljungcrantz, Desireé (Medarbetare/bidragsgivare)
    Folkhälsomyndigheten.
    Eriksson, Tommy (Medarbetare/bidragsgivare)
    Folkhälsomyndigheten.
    Deogan, Charlotte (Medarbetare/bidragsgivare)
    Folkhälsomyndigheten.
    Ett spektrum av sexuella samtycken: En intervjustudie om samtycke hos sexuellt aktiva vuxna2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs: Samtycke anses ofta vara en typ av avtal för sexuell aktivitet, men definitionen av sexuellt samtycke är komplex. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på amerikanska collegestudenter, och det har saknats svenska empiriska studier som undersöker sexuellt samtycke i befolkningen.

    Syftet med den här studien är därför att undersöka hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs i sexuella relationer bland vuxna i Sverige idag.

    Studien är en kvalitativ intervjustudie med 31 sexuellt aktiva personer 23–61 år. Deltagarna rekryterades via annonser i lokaltidningar, breda Facebook-grupper och på stora arbetsplatser. Intervjuerna var semi-strukturerade och berörde sexuell kommunikation, sexuella relationer och erfarenheter av sexuellt samtycke. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys.

    Samtycke kan placeras in på ett spektrum: Analysen av intervjuerna resulterade i ett huvudtema: Ett spektrum av samtycken: kontextuellaoch kontinuerliga sexuella praktiker. 

    Huvudtemat beskriver hur samtycke är mångfacetterat och uttrycks olika beroende av situation,relation och föreställningar om kvinnlig och manlig sexualitet och sexuell praktik. Det beskriver också hur samtycke i sig och hur samtycke kommuniceras är föränderligt och pågående, bådeöver tid och i den sexuella situationen. Huvudtemat beskriver vidare hur deltagarnas förståelse, praktik och upplevelser av samtycke och brist på samtycke kan placeras in på ett spektrummellan fullkomligt samförstånd och avsaknad av samtycke, det vill säga i form av övergrepp och sexuellt våld. Däremellan kan kommunikationen vara bättre eller sämre, och förväntningar på kvinnlig och manlig sexualitet kan spela in i vad som upplevs eller förstås som samtycke. Gråzoner för vad som upplevs som självklart och lustfyllt, eller obekvämt eller tveksamt är en del av samtyckets spektrum. 

    Huvudtemat byggs upp av fem underteman:

    1. Kommunikation – så tydligt, så svårt belyser deltagarnas syn på tydlig och lyhördkommunikation som en nyckel till ett fungerande sexuellt samtycke och samspel. Samtidigt upplever deltagarna att det är svårt att kommunicera om sex och samtycke, och att de därför kan behöva träna på det och finna forum för att förbättra dessa färdigheter. Vidare beskriver deltagarna att typen av kommunikation skiljer sig åt mellan olika slags sexuella situationer och praktiker. Det som upplevs som tabubelagt kan också försvåra en god kommunikation.

    2. Sex och samspel i samförstånd belyser hur sexuellt samtycke när det fungerar bra förstås som självklart och ömsesidigt. Det beskriver hur samtycken kan förändras och fungera olika beroende på situation och utifrån individuella och relationella faktorer. Samtycket är någonting pågående som sker här och nu.

    3. Samtyckets gråzoner beskriver upplevelser där deltagarna varit osäkra på sitt eget eller andras samtycke, och erfarenheter av att bristande lust har omvandlats till samtycke efter hand.

    4. Avsaknad av samtycke handlar om att samtycke inte uppnås utan på olika sätt överträds, exempelvis i form av sexuellt våld. Temat handlar också om konsekvenserna av att bära med sig dessa erfarenheter. 

    5. Att navigera och utmana föreställningar och praktiker för sexualitet belyser hur olika föreställningar om och förväntningar på sexuellt beteende utifrån kön påverkar hur deltagarna förstår, kommunicerar och praktiserar sexuellt samtycke. I temat ingår inslag av att utmana förväntningar på romantisk och tvåsam kärlek. 

    Viktiga insikter för arbetet för sexuell hälsa och motsexuellt våld: Kunskapen från studien kan öka förståelsen för hur sexuellt aktiva vuxna kommunicerar, praktiserar och upplever sexuellt samtycke. Detta har både vetenskaplig och samhälleligbetydelse. Insikterna kan bidra till att utveckla det hälsofrämjande arbetet för sexuell hälsa samtutveckla interventionerna i det förebyggande arbetet och de behandlande insatserna vid sexuellatrakasserier och sexuellt våld.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Lindgren, Britt-Marie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Molin, Jenny
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Salander Renberg, Ellinor
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Ringnér, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Does a new spatial design in psychiatric inpatient care influence patients’ and staff’s perception of their care/working environment?: A study protocol of a pilot study using a single-system experimental design2018Ingår i: Pilot and Feasibility Studies, E-ISSN 2055-5784, Vol. 4, artikel-id 191Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Research shows that worn-out physical environments are obstacles to psychiatric inpatient care. Patients want better relationships with staff and things to do; staff want an environment that offers hope, a calm atmosphere, and joint activities. A county council in northern Sweden and Philips Healthcare partnered to create solutions to the environmental challenges of psychiatric inpatient care. One ward at a county psychiatric clinic was selected for a pilot project to test solutions that could improve the care environment for patients, staff, and relatives. The aim of the overall project is to evaluate the effects of a newly designed psychiatric inpatient ward on patients and staff in terms of quality of care and stress. In this study, we focus on the feasibility through testing questionnaires and exploring barriers to recruiting staff and patients.

    Methods: This study had a single-system experimental design, comparing a psychiatric unit pre- and post-implementation of the novel spatial design, using repeated measures with the same questionnaires twice a week during baseline and intervention phases. Primary outcomes were quality interactions (patients) and perceived stress (staff). Secondary outcomes were levels of anxiety and depression (patients), and stress of conscience (staff). A process evaluation was aimed to describe contextual factors and participant experiences of the new design. Data was collected using questionnaires and semi-structured individual interviews with patients and focus group discussions with staff. Both visual and statistical methods were used to analyse the quantitative data and content analysis for the qualitative data.

    Discussion: The findings will contribute insights into whether and how a new spatial design might contribute to quality interactions and reduced stress. This is relevant both nationally and internationally, as similar interventions are needed but sparse. The findings will be disseminated through peer-reviewed publications and conference presentations.

    Trial registration: ClinicalTrials.gov, NCT03140618, registered 4 May 2017.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Molin, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Lundström, Mats O.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindgren, Britt-Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    It’s Not Just in the Walls: Patient and Staff Experiences of a New Spatial Design for Psychiatric Inpatient Care2021Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 42, nr 12, s. 1114-1122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The environment in psychiatric inpatient care is key to patient recovery and staff job satisfaction. In this qualitative study of patient and staff experiences of a new spatial design in psychiatric inpatient care, we analysed data from 11 semi-structured interviews with patients and five focus group discussions with staff using qualitative content analysis. The new design contributed to feelings of safety and recovery, but patients and staff also reported some frustration and added stress. The results lead us to conclude that while the new spatial design improves some conditions for recovery and job satisfaction, the design itself is simply not enough. Changes in care environments require that both patients and staff be informed and involved in the renovation to ensure that patients feel respected and staff feel confident in using the new environment before and during treatment and follow-ups

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Sandsten, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindgren, Britt-Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Gabrielsson, Sebastian
    Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    General psychiatric inpatient care for persons with anorexia nervosa: an integrative literature review protocol2023Ingår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 13, nr 9, artikel-id e076437Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: People diagnosed with anorexia nervosa are offered or compelled to undergo various treatments and therapies. In Sweden, the lack of highly specialised eating disorder services means that people with anorexia nervosa might be cared for in general psychiatric wards. However, there has been limited research attention paid to how this specific context might benefit or harm persons with anorexia nervosa. There is also limited evidence regarding which form of care is most effective in anorexia nervosa and which type of treatment is optimal in general psychiatric inpatient care. Our intention is to highlight personal and professional perspectives of care for patients with anorexia nervosa in this context, with a focus on person-centred care, gender and power. This protocol describes an integrative literature review aiming to synthesise existing knowledge on general psychiatric inpatient care for persons with anorexia nervosa.

    METHODS AND ANALYSIS: The study will be an integrative literature review following Whittemore and Knafl. We will search the academic databases PubMed, CINAHL and PsycInfo in accordance with a specific search strategy determined in collaboration with a librarian with expertise on systematic reviews. Data will be analysed using a constant comparison method. Persons with their own experience of anorexia nervosa in general psychiatric inpatient care will be involved as coresearchers.

    ETHICS AND DISSEMINATION: As this is a literature review, formal ethical review is not required. The findings will be disseminated through peer-reviewed publication and presented at conferences related to this field.

    AMENDMENTS: If we need to amend this protocol, we will give the date of each amendment, describe the change and give the rationale in this section.

    PROSPERO REGISTRATION NUMBER: CRD42023426095.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Stenberg, Gunilla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Fjellman-Wiklund, Anncristine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Eskilsson, Therese
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    From, Carin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Enberg, Birgit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Gender matters in physiotherapy2022Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 38, nr 13, s. 2316-2329Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The World Health Organization states that gender has implications for health across the course of a person's life in terms of norms, roles and relations. It also has implications in rehabilitation. In this article, we argue the need of gender perspectives in the field of physiotherapy; gender matters and makes a difference in health and rehabilitation. We highlight a number of central areas where gender may be significant and give concrete examples of social gender aspects in physiotherapy practice and in diverse patient groups. We also discuss why it can be important to consider gender from an organizational perspective and how sociocultural norms and ideals relating to body, exercise and health are gendered. Further we present useful gender theories and conceptual frameworks. Finally, we outline future directions in terms of gender-sensitive intervention, physiotherapy education and a gendered application of the ICF model. We want to challenge physiotherapists and physiotherapy students to broaden knowledge and awareness of how gender may impact on physiotherapy, and how gender theory can serve as an analytical lens for a useful perspective on the development of clinical practice, education and research within physiotherapy.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Kroppen som helande process2008Ingår i: Psykisk Hälsa, ISSN 0033-3212, nr 4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa: genusmedveten hälsofrämjande intervention.2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Mental health problems among young people, girls and young women in particular, are a serious public health problem. Gendered patterns of mental illness are seen in conjunction with stress-related problems such as anxiety, depression, and psychosomatic complaints. Intervention models tailored to the health care situation are therefore in need of development and evaluation. The overall aim of this thesis is to develop knowledge and understanding for young women’s mental health, stress-related, and bodily problems from a psychosomatic and gender theory perspective, and to evaluate a gender sensitive physiotherapeutic intervention model consisting of a stress management course for young women with stress-related problems.

    The thesis consists of four studies. The overall research design combines qualitative and quantitative methods in which questionnaires and interviews were used to explore participant experiences and symptoms linked to perceived stress before and after the intervention. Data consisted of a cumulative sample of 65 young women, 16 to 25 years of age, who attended the youth-friendly health center because of stress-related problems. In paper I, multiple symptom areas of mental health and somatic problems, self-image and aspects of body perception were measured before the course. Participants were 47 of the young women. The results were compared with published normative and clinical reference groups. In paper II, the young women’s experiences of living stressful femininity were analysed with a qualitative content analysis using gender theoretical and phenomenological perspectives as an interpretative frame. The study was based on interviews with 25 of the women. In paper III, follow-up interviews were done with 32 of the women after completion of the course. Data was using qualitative content analysis to illuminate experiences of participating in the course. In paper IV, the course was evaluated by measuring changes in multiple symptom areas using the Adult Self Report (ASR), Social Analysis of Social Behaviour (SASB), and Body Perception Questionnaire (BPQ). Participants were 54 of the women who completed measurements finishing the course.

    Young women present complex symptomatology of stress-related problems. The total burden of symptoms plus the narrated experiences highlight how renegotiations of gender constructions and handling of normative and stressful femininity constrain access to bodily resources. After the stress management course, their measured and narrated experiences show positive changes and release of mental health and stress problems, including a more positive self-image and sense of enhanced confidence in their bodies. Experiences of the course as a safe and explorative space for gendered collective understanding and embodied empowerment indicate the need to develop gender-sensitive interventions. The thesis contributes to youth and gender theoretical perspectives with integration of psychosomatic and psychiatric physiotherapy. A broader awareness of how gender constructions and sociocultural aspects are significant in the understanding of psychosomatic expressions of mental ill health and young femininity is valuable in development of theory and interventions in physiotherapy, as well as into other fields. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skapa rum
  • 12.
    Strömbäck, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Fjellman-Wiklund, Anncristine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Keisu, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Sturesson, Marine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Eskilsson, Therese
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Restoring confidence in return to work: A qualitative study of the experiences of persons with exhaustion disorder after a dialogue-based workplace intervention2020Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 15, nr 7, artikel-id e0234897Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Stress-induced exhaustion disorder (SED) is a primary cause for sickness absence among persons with mental health disorders in Sweden. Interventions involving the workplace, and supporting communication between the employee and the supervisor, are proposed to facilitate return to work (RTW). The aim of this study was to explore experiences of persons with SED who participated in a dialogue-based workplace intervention with a convergence dialogue meeting performed by a rehabilitation coordinator.

    Methods: A qualitative design based on group interviews with 15 persons with SED who participated in a 24-week multimodal rehabilitation program was used. The interviews were analyzed with the methodology of grounded theory.

    Results: The analysis resulted in a theoretical model where the core category, restoring confidence on common ground, represented a health promoting process that included three phases: emotional entrance, supportive guidance, and empowering change. The health promoting process was represented in participant experiences of personal progress and safety in RTW.

    Conclusions: The intervention built on a health-promoting pedagogy, supported by continuous guidance from a rehabilitation coordinator and structured convergence dialogue meetings that enhanced common communication and collaboration with the supervisor and others involved in the RTW process. The intervention balanced relationships, transferred knowledge, and changed attitudes about SED among supervisors and colleagues in the workplace. The inclusion of a rehabilitation coordinator in the intervention was beneficial by enhancing RTW and bridging the gaps between healthcare, the workplace, and other organizational structures. In addition, the intervention contributed to a positive re-orientation towards successful RTW instead of an endpoint of employment. In a prolonged process, a dialogue-based workplace intervention with convergence dialogue meetings and a rehabilitation coordinator may support sustainable RTW for persons with SED. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Strömbäck, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Formark, Bodil
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Malmgren-Olsson, Eva-Britt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    The corporeality of living stressful femininity: a gender–theoretical analysis of young Swedish women’s stress experiences2014Ingår i: Young - Nordic Journal of Youth Research, ISSN 1103-3088, E-ISSN 1741-3222, Vol. 22, nr 3, s. 271-289Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyzes young Swedish women’s experiences of living stressful femininity from an existentialist gender theoretical perspective. The study is based on qualitative interviews with 25 women, aged 17–25, who had registered for a stress management course at a youth health centre. Our analysis suggests that their experiences of stress can be related to the renegotiation of gender constructions that have occurred within the Swedish society. The young female subject can be viewed as living through a historic break between a historical position as a subordinated ‘Other’ while simultaneously having to navigate within contemporary discourses of successful femininity. The doing of normative femininity resulted in an exhausting and draining self-evaluating circle. The experiences of having a painful and collapsing body led to a sense of loss of access to and confidence in their bodies. This should be understood as a loss both of subjectivity and connectedness with the corporeality of existence.

  • 14.
    Strömbäck, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Malmgren-Olsson, Eva-Britt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    'Girls need to strengthen each other as a group': experiences from a gender-sensitive stress management intervention by youth-friendly Swedish health services: a qualitative study2013Ingår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 13, nr 907, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mental health problems among young people, and girls and young women in particular, are a well-known health problem. Such gendered mental health patterns are also seen in conjunction with stress-related problems, such as anxiety and depression and psychosomatic complaints. Thus, intervention models tailored to the health care situation experienced by young women within a gendered and sociocultural context are needed. This qualitative study aims to illuminate young women's experiences of participating in a body-based, gender-sensitive stress management group intervention by youth-friendly health services in northern Sweden.

    A physiotherapeutic body-based, health-promoting, gender-sensitive stress management intervention was created by youth-friendly Swedish health services. The stress management courses (n = 7) consisted of eight sessions, each lasting about two hours, and were led by the physiotherapist at the youth centre. The content in the intervention had a gender-sensitive approach, combining reflective discussions; short general lectures on, for example, stress and pressures related to body ideals; and physiotherapeutic methods, including body awareness and relaxation. Follow-up interviews were carried out with 32 young women (17--25 years of age) after they had completed the intervention. The data were analysed with qualitative content analysis.

    The overall results of our interview analysis suggest that the stress management course we evaluated facilitated 'a space for gendered and embodied empowerment in a hectic life', implying that it both contributed to a sense of individual growth and allowed participants to unburden themselves of stress problems within a trustful and supportive context. Participants' narrated experiences of 'finding a social oasis to challenge gendered expectations', 'being bodily empowered', and 'altering gendered positions and stance to life' point to empowering processes of change that allowed them to cope with distress, despite sometimes continuously stressful life situations. This intervention also decreased stress-related symptoms such as anxiousness, restlessness, muscle tension, aches and pains, fatigue, and impaired sleep.

    The participants' experiences of the intervention as a safe and exploratory space for gendered collective understanding and embodied empowerment further indicates the need to develop gender-sensitive interventions to reduce individualisation of health problems and instead encourage spaces for collective support, action, and change.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Strömbäck et al 2013
  • 15.
    Strömbäck, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Creating space for youth in physiotherapy: related to gender and embodied empowerment2017Ingår i: Physiotherapy in mental health and psychiatry: a scientific and clinical based approach / [ed] Michel Probst and Liv Helvik Skjaerven, Elsevier, 2017, s. 290-298Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 16.
    Strömbäck, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Bengs, Carita
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Danielsson, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    ”Jag skakar” tjejers uttryck för psykisk ohälsa2015Ingår i: När livet känns fel: ungas upplevelser kring psykisk ohälsa / [ed] Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor , 2015, s. 174-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur tänker unga kvinnor själva om sin psykiska hälsa och hur tar den sig uttryck? Artikeln fördjupar förståelsen för hur tonårstjejer och unga kvinnor uttrycker psykisk ohälsa utifrån egna berättelser. Ofta använder de bildspråk, liknelser och metaforer för att förklara och begripliggöra hur de mår och hur de har det i livet. Avslutningsvis diskuterar vi de unga kvinnornas erfarenheter utifrån genus- och maktperspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Strömbäck, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Salander Renberg, Ellinor
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Malmgren-Olsson, Eva-Britt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Complex symptomatology among young women who present with stress-related problems2015Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 2, s. 234-247Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: In Scandinavia and globally, mental health and stress-related problems among adolescent girls and young women are public health concerns that need attention. The aim of this study was to investigate mental health and somatic symptoms with a special focus on internalized problems, self-image, and body-mind aspects of body perception in a group of adolescent girls and young women presenting with stress-related problems at a youth-friendly Swedish health center, and to compare them with normative and clinical reference groups.

    Methods: The participants were 47 adolescent girls and young women, aged 17 to 25 years. The Adult Self Report (ASR), Social Analysis of Social Behavior (SASB) and Body Perception Questionnaire (BPQ) were used to measure multiple symptom areas.

    Results: Compared to reference groups, adolescent girls and young women report complex symptomatology with high levels of internalized problems such as anxiousness, depression, and somatic complaints. This manifested in attention problems, negative self-image, and perceived bodily discomfort and distrust.

    Conclusion

    Adolescent girls and young women emerging into adulthood present complex symptomatology of stress-related problems. This study gathered valuable information about their symptoms when they were seeking help. These young women showed higher symptom frequency than normative groups, and similar or higher symptom frequency than other clinical groups. Our findings of internalised and cognitive problems, including impaired self-image and body perceptions, point to the need for preventive strategies and tailored multidisciplinary interventions involving body-based methods to meet this complexity. Using tenets of stress theory, the complex symptomatology may be understood as logical responses to overwhelming stimuli and demands that exceed their ability to cope and disturb their ‘equilibrium’. However, the complex gendered interplays between various external/internal stressors and a broad range of stress responses and health outcomes need further study in a long-term perspective.

  • 18.
    Strömbäck, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Salander Renberg, Ellinor
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Malmgren-Olsson, Eva-Britt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Gender-sensitive and youth-friendly physiotherapy: Steps toward a stress management intervention for girls and young women2016Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 32, nr 1, s. 20-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes and evaluates initial steps of a gender-sensitive, youth-friendly group intervention model designed for teenage girls and young women who experience stress-related or psychosomatic problems. Fifty-four young women (16–25 years of age) participated in a gendersensitive physiotherapy stress management course at a youth health center. Inclusion criteria were self-defined stress-related problems and a wish to participate in the group intervention. Measurements of aspects of body perception, self-image, multiple somatic problems, and mental health symptom areas were assessed both before and after intervention with the Body Perception Questionnaire ad modum Schiöler, social analysis of social behavior, and Adult Self-Report scale. Significant positive changes were found in aspects of body perception, self-image, and mental health and somatic symptoms. The changes were most significant in lower internalization of anxiety and depression symptoms. Symptoms such as headaches and sleeping problems decreased. Participants were more satisfied with their bodies and more able to listen to body signals. Among cognitive issues, significant change occurred in thought problems, but not in attention problems. The intervention model needs further evaluation in controlled trials, but is promising and should be developed further in other physiotherapy settings and subgroups of young people.

  • 19.
    Wiklund, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Danielsson, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Bengs, Carita
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Dissonanser och möjligheter: i ljuset av genus, normativitet och samhällets individualisering2015Ingår i: När livet känns fel: ungas upplevelser kring psykisk ohälsa / [ed] Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, Stockholm: mucf.se , 2015, s. 153-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna fördjupande artikel riktar vi blickarna mot ungas psykiska ohälsa – dissonanser och möjligheter – i förhållande till genuskonstruktioner, normativitet och inflytelserika samhällstrender som individualisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dissonanser och möjligheter
  • 20.
    Wiklund, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Challenging individualized discourses on girls’ stress2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Wiklund, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Från genusblind till genusmedveten: Teoridriven interventionsutveckling i ungdomsvänlig miljö2015Ingår i: Fysioterapi, ISSN 1653-5804, nr 03, s. 24-30Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ungas psykiska och psykosomatiska hälsa är ett högaktuellt område där fysioterapeuter kan bidra med kunskap om det komplexa samspelet mellan kropp och psyke – i den här artikeln tolkad i en samhällskontext genomsyrad av genus. Resultaten och erfarenheterna kommer från ett forskningsprojekt där vi utvecklat och utvärderat stresshanteringskurser för tjejer vid en ungdomshälsomottagning i Umeå, Ungdomshälsan. Ungdomshälsan är specifikt inrättad för unga med psykosociala och psykiska problem. Under tiden för forskningsprojektet upptäckte man på Ungdomshälsan nyttan av fysioterapeutisk kompetens. I denna artikel ger vi några exempel från den genusmedvetna teori- och metodutveckling som vi själva bedriver med fokus på ungas hälsa, kroppslighet och rörelsefrihet ur olika sociokulturella och genusteoretiska perspektiv. Inför framtiden ser vi en stor potential i genus- och kontextmedveten metod och teori inom olika grenar av fysioterapi.

  • 22.
    Wiklund, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Bengs, Carita
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    En ribba att nå: Unga kvinnors förkroppsligade stress i en neoliberal och könad kontext2013Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, nr 2-3, s. 57-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I föreliggande artikel är vårt syfte att synliggöra och problematisera tonårsflickors och unga kvinnors upplevda och förkroppsligade stress och psykiska ohälsa i förhållande till en könad samhällelig kontext – vilket vi menar har relevans för såväl folkhälsovetenskaplig forskning som för genusvetenskaplig flickforskning. Genom sammanförandet av historiska, sociokulturella, politiska och hälsorelaterade infallsvinklar från olika forskningsfält belyser vi komplexiteten och motstridigheterna i fenomenet/problemet ”unga tjejers stress” med utgångspunkt i vår empiriskt baserade forskning om unga kvinnor, kroppslighet och psykisk ohälsa. Några av våra frågeställningar lyder: Vad och hur berättar unga kvinnor själva om sin upplevda stress och livssituation, och vilka centrala teman kan vi skönja i deras berättelser? Hur kan unga kvinnors stress och psykiska ohälsa kontextualiseras, förstås och begripliggöras utifrån historiska, politiska, sociokulturella och genusrelaterade perspektiv? Hur förkroppsligas den sociala kontexten i unga kvinnors berättade upplevelser och uttryck av stress?

  • 23.
    Åhlander, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Strömbäck, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Sandlund, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för fysioterapi. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Living (dys)regulated and alienated young masculinity: young men's embodied experiences of mental disorders and suicidality2023Ingår i: Counselling and Psychotherapy Research, ISSN 1473-3145, E-ISSN 1746-1405, Vol. 23, nr 4, s. 893-905Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Mental disorders, such as depression and anxiety with interlinked suicidality, are the leading cause of health-related disability among young men. Knowledge of the interaction between emotional, bodily, social and gendered mental health processes in young men is limited and therefore needed.

    Aim: This study aimed to explore young men's lived embodied experiences of mental disorders and suicidality, and to conceptualise these by integrating affective–emotional, physiological, social and gendered processes.

    Methods: Semistructured individual interviews were conducted with 13 young men who had sought professional help for mental disorders and suicidality. Grounded theory (GT) was used with a social constructivist perspective.

    Results: The results comprise one core category - Living (dys)regulated and alienated young masculinity - with related categories “battling with the emotional body,” “suffering in social silence” and “balancing embodied darkness and distress.” The GT illustrates how young men navigate and manage their embodied and emotional suffering in a context of “regulative” masculine and social norms alongside insufficient social support.

    Conclusion: Our results suggest that young men's lived embodied experiences of mental disorders and suicidality can be understood as a dynamic process of internal and external “(dys)regulation and alienation.” The generated GT provides a broad tentative explanation model, contributing to theory development, and serves as a basis for gender-sensitive interventions - in both psychotherapy and physiotherapy - integrating body, mind and the social context.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf