Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Johansson, Cecilia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Risk markers and incidence of atrial fibrillation in northern Sweden2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förmaksflimmer och förmaksfladder (FF) är vanliga hjärtrytmrubbningar som finns i flera olika former. Ungefär 3% av befolkningen är diagnosticerade med FF. Kunskapen om hur många som insjuknar i FF varje år är otillräcklig. Ibland förekommer det att personer som diagnosticeras med FF har något samtidigt tillstånd som triggar FF, exempelvis infektionssjukdom eller hjärtinfarkt. FF ökar risken för stroke (slaganfall). Risken för stroke kan minskas genom behandling med blodförtunnande läkemedel, så kallade antikoagulantia.

    För att om möjligt kunna förebygga FF är det viktigt att känna till bakomliggande orsaker till att människor drabbas av FF. Vi känner till att personer med hög ålder, tidigare hjärtinfarkt och uttalat förhöjt blodtryck har en ökad risk för att insjukna i FF.

    Syftet med denna avhandling var att studera hur vanligt det är med nyinsjuknande i FF i befolkningen. Vi ville också undersöka hur vanligt det är att personer som diagnosticeras med FF har en utlösande faktor till tillståndet och hur vanligt det är med riskfaktorer för stroke i samband med att man diagnosticeras med FF. Dessutom ville vi studera sambandet mellan alkoholkonsumtion, vikt, längd, kroppsstorlek, viktförändring, blodtryck och risk för FF.

    Metod: För att studera hur vanligt det är med nyinsjuknande i FF i befolkningen och hur vanligt det är att personer som diagnosticeras med FF har en utlösande faktor till tillståndet eller har en eller flera riskfaktorer för stroke genomförde vi en studie i Skellefteå och Norsjö kommun i Västerbottens Län med ca 75 000 invånare. Vi sökte i diagnosregister efter nya fall av FF mellan 1 januari 2011 och 31 december 2012. Alla FF-diagnoser var bekräftade med elektrokardiogram (EKG). Information om utlösande faktorer till FF, typ av FF och förekomst av riskfaktorer för stroke hämtades från medicinska journaler.

    Sambandet mellan alkoholkonsumtion, vikt, längd, viktförändring, lätt förhöjt blodtryck och risk för FF undersöktes i en studie där vi utgick från deltagare i Västerbottens Hälsoundersökningar. Invånare i Västerbotten inbjuds till en hälsoundersökning vid 30, 40, 50 och 60 års ålder. I våra studier ingår personer som deltagit i Västerbottens Hälsoundersökningar från 1 januari 1988 till 5 september 2014 och som inte hade diagnosticerats med FF innan de deltog i hälsoundersökningen. Studiedeltagarna följdes från att de deltog i hälsoundersökningen tills de diagnosticerades med FF, dog, flyttade från studieområdet eller tills studien tog slut 5 september 2014. Nya fall av FF i studiegruppen identifierades genom sökning i Nationella Patientregistret. Hälsoundersökningarna omfattade mätning av vikt och längd, blodtryck, blodsocker och blodfetter. Deltagarna svarade också på en enkät som omfattade frågor om personernas alkoholintag, utbildningsnivå, rökning, läkemedelsbehandling och fysisk aktivitet samt om de hade diabetes och om de hade haft hjärtinfarkt.

    Resultat: Studien visade att 4 av 1000 invånare insjuknar i FF varje år. Ungefär en femtedel av dessa har en utlösande faktor till FF i samband med sin första FF-episod. Minst fyra av fem personer med FF har i samband med diagnos en så hög risk för stroke att det motiverar behandling med antikoagulantia. Permanent FF var den vanligaste typen av FF i vår studie. 

    I studierna avseende sambandet mellan alkoholkonsumtion, vikt, längd, viktförändring, blodtryck och risk för FF deltog drygt 100 000 personer. Bland dessa fick drygt 5000 personer diagnosen FF under studietiden.

    Vi fann att de män som drack mest alkohol (minst 4,8 standardglas alkoholhaltig dryck i veckan) hade 20% högre risk att drabbas av FF jämfört med de män som drack minst alkohol (under 0,9 standardglas alkohol i veckan) efter att hänsyn tagits till andra faktorer som skulle kunna påverka risken för FF. Hos kvinnor fanns det inget samband mellan alkoholintag och risk för FF.

    Vi såg ett samband mellan högre vikt, längd samt kroppsstorlek mätt som body mass index och som kroppsyta och högre risk för FF. Sambandet mellan viktförändring och risk för FF undersöktes hos de studiedeltagare som deltagit i två hälsoundersökningar med tio års mellanrum. Det fanns inget samband mellan vare sig viktökning eller viktminskning och risk för FF.

    Vi fann en ökad risk för FF hos personer med lätt förhöjt blodtryck (120–129/80–84 och 130–139/85–89 mm Hg) jämfört med hos personer med blodtryck under 120/80 mm Hg. Vad gäller uppmätta blodtrycksvärden fanns det samband mellan både högre övertryck, undertryck och ökad risk för FF.

    Slutsatser: Fyra av 1000 invånare insjuknar i FF varje år. Alkoholkonsumtion hade samband med högre risk för FF hos män men inte hos kvinnor. Det fanns också ett samband mellan högre vikt, längd, body mass index, kroppsyta och högre risk för FF.  Vi såg också ett samband mellan högre nivåer på blodtryck och högre risk för FF.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Johansson, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Dahlqvist, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Andersson, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Jansson, Jan-Håkan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Incidence, type of atrial fibrillation and risk factors for stroke: a population-based cohort study2017Ingår i: Clinical Epidemiology, E-ISSN 1179-1349, Vol. 9, s. 53-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aims of this study were to estimate the incidence of atrial fibrillation and atrial flutter (AF), to assess the presence of provoking factors and risk factors for stroke and systemic embolism, and to determine the type of AF in patients with first-diagnosed AF. Patients and methods: This cohort study was performed in northern Sweden between January 1, 2011 and December 31, 2012. Diagnosis registries were searched for the International Classification of Diseases-10 code for AF (I48) to identify cases of incident AF. All AF diagnoses were electrocardiogram-verified. Data pertaining to provoking factors, type of AF and presence of risk factors for stroke and systemic embolism according to the CHA(2)DS(2)-VASc score were obtained from medical records. Results: The incidence of AF in the entire population was 4.0 per 1,000 person-years. The incidence was 27.5 per 1,000 person-years in patients aged >= 80 years. A total of 21% of all patients had a provoking factor in association with the first-diagnosed episode of AF. The CHA(2)DS(2)-VASc score was 2 or higher in 81% of the patients. Permanent AF was the most common type of AF (29%). Conclusion: There was a considerable increase in the incidence of AF with age, and a provoking factor was found in one-fifth. The most common type of AF was permanent AF. Four in five patients had a CHA(2)DS(2)-VASc score of 2 or more.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Johansson, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Eriksson, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Andersson, Jonas
    Lind, Marcus M.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Normal blood pressure, high normal blood pressure, and risk of incident atrial fibrillation: a population-based cohort studyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Johansson, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Kardiologi.
    Lind, Marcus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Eriksson, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Weight, height, weight change, and risk of incident atrial fibrillation in middle-aged men and women2020Ingår i: Journal of Arrhythmia, ISSN 1880-4276, Vol. 36, nr 6, s. 974-981Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Anthropometric factors are reported to be risk factors for atrial fibrillation (AF), but it is unclear whether weight change in mid‐life is associated with AF. We aimed to study the possible associations of weight, height, and weight change with the risk of incident AF in men and women.

    Methods: Our study cohort included 108 417 persons (51% women) who participated in a population‐based health examination in northern Sweden at 30, 40, 50, or 60 years of age. The health examination included weight and height measurement and collection of data regarding cardiovascular risk factors. Within this cohort, 40 275 participants underwent two health examinations with a 10‐year interval. We identified cases with a first‐ever diagnosis of AF through the Swedish National Patient Registry.

    Results: During a total follow‐up of 1 469 820 person‐years, 5154 participants developed incident AF. The mean age at inclusion was 46.3 years, and mean age at AF diagnosis was 66.6 years. After adjustment for potential confounders, height, weight, body mass index (BMI), and body surface area (BSA) were positively associated with risk of incident AF in both men and women. Among participants who underwent two health examinations 10 years apart, 1142 persons developed AF. The mean weight change from baseline was a gain of 4.8%. Weight gain or weight loss was not significantly associated with risk of incident AF.

    Conclusions: Height, weight, BMI, and BSA showed positive associations with risk of incident AF in both men and women. Midlife weight change was not significantly associated with AF risk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Johansson, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Kardiologi.
    Lind, Marcus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Eriksson, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Wennberg, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Näringsforskning. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Andersson, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Kardiologi.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Alcohol consumption and risk of incident atrial fibrillation: a population-based cohort study2020Ingår i: European journal of internal medicine, ISSN 0953-6205, E-ISSN 1879-0828, Vol. 76, s. 50-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: Atrial fibrillation (AF) is a common tachyarrhythmia. High alcohol consumption is associated with increased AF risk. It remains unclear whether lower levels of alcohol consumption are also associated with AF risk, and whether the association differs between men and women. In this study, we investigated the association between low to moderate levels of alcohol consumption and AF risk in men and women.

    METHODS: We performed a population-based cohort study of 109,230 health examination participants in northern Sweden. Data regarding alcohol intake were obtained using a questionnaire administered at the health examination. Incident AF cases were identified from the Swedish National Patient Registry.

    RESULTS: AF was diagnosed in 5,230 individuals during a total follow-up of 1,484,547 person-years. Among men, AF risk increased over quartiles of weekly alcohol consumption (P for trend 0.001). Men with alcohol consumption in the highest quartile (≥4.83 standard drinks [each drink containing 12 gs of ethanol] per week; SDW) had a HR of 1.21 (95% CI 1.09-1.34) for AF compared to men in the lowest quartile (<0.90 SDW). In men, problem drinking was also associated with an increased AF risk (HR: 1.24; 95% CI: 1.10-1.39). Among women, AF risk was not significantly associated with alcohol consumption (P for trend 0.09 for decreasing risk of AF over quartiles of weekly alcohol consumption) or problem drinking (HR: 1.00; 95% CI 0.70-1.42).

    CONCLUSION: Self-reported alcohol consumption and problem drinking were associated with an increased risk of AF among men, but not in women.

  • 6.
    Johansson, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Örtendahl, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Lind, Marcus M.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Andersson, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Brunström, Mattias
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Diabetes, prediabetes, and atrial fibrillation: a population-based cohort study based on national and regional registers2023Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 294, nr 5, s. 605-615Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Previous studies have shown an increased risk for atrial fibrillation and atrial flutter (AF) in people with type 2 diabetes and prediabetes. It is unclear whether this increase in AF risk is independent of other risk factors for AF.

    Objective: To investigate the association between diabetes and different prediabetic states, as independent risk factors for the onset of AF.

    Methods: We performed a population-based cohort study in Northern Sweden, including data on fasting plasma glucose, oral glucose tolerance test, major cardiovascular risk factors, medical history, and lifestyle factors. Participants were divided into six groups depending on glycemic status and followed through national registers for AF diagnosis. Cox proportional hazard model was used to assess the association between glycemic status and AF, using normoglycemia as reference.

    Results: The cohort consisted of 88,889 participants who underwent a total of 139,661 health examinations. In the model adjusted for age and sex, there was a significant association between glycemic status and development of AF in all groups except the impaired glucose tolerance group, with the strongest association for the group with known diabetes (p-value <0.001). In a model adjusted for sex, age, systolic blood pressure, body mass index, antihypertensive drugs, cholesterol, alcohol, smoking, education level, marital status, and physical activity, there was no significant association between glycemic status and AF.

    Conclusions/interpretation: The association between glycemic status and AF disappears upon adjustment for potential confounders. Diabetes and prediabetes do not appear to be independent risk factors for AF.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Tschiderer, Lena
    et al.
    Julius Center for Health Sciences and Primary Care, University Medical Center Utrecht, Utrecht, Netherlands; Institute of Health Economics, Medical University of Innsbruck, Innsbruck, Austria.
    Peters, Sanne A. E.
    Julius Center for Health Sciences and Primary Care, University Medical Center Utrecht, Utrecht, Netherlands; The George Institute for Global Health, School of Public Health, Imperial College London, London, United Kingdom; The George Institute for Global Health, University of New South Wales, NSW, Sydney, Australia.
    van der Schouw, Yvonne T.
    Julius Center for Health Sciences and Primary Care, University Medical Center Utrecht, Utrecht, Netherlands.
    van Westing, Anniek C.
    Julius Center for Health Sciences and Primary Care, University Medical Center Utrecht, Utrecht, Netherlands; Division of Human Nutrition and Health, Wageningen University, Wageningen, Netherlands.
    Tong, Tammy Y. N.
    Cancer Epidemiology Unit, Nuffield Department of Population Health, University of Oxford, Oxford, United Kingdom.
    Willeit, Peter
    Institute of Health Economics, Medical University of Innsbruck, Innsbruck, Austria; Department of Public Health and Primary Care, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom.
    Seekircher, Lisa
    Institute of Health Economics, Medical University of Innsbruck, Innsbruck, Austria.
    Moreno-Iribas, Conchi
    Instituto de Salud Pública y Laboral de Navarra, Pamplona, Spain; Centro de Investigación Biomédica en Red de Epidemiología y Salud Pública (CIBERESP), Madrid, Spain; Navarra Institute for Health Research (IdiSNA), Pamplona, Spain.
    Huerta, José María
    Centro de Investigación Biomédica en Red de Epidemiología y Salud Pública (CIBERESP), Madrid, Spain; Department of Epidemiology, Murcia Regional Health Council-IMIB, Murcia, Spain.
    Crous-Bou, Marta
    Unit of Nutrition and Cancer, Cancer Epidemiology Research Program, Catalan Institute of Oncology (ICO)– Bellvitge Biomedical Research Institute, (IDIBELL), L’Hospitalet de Llobregat, Barcelona, Spain; Department of Epidemiology, Harvard T.H. Chan School of Public Health, MA, Boston, United States.
    Söderholm, Martin
    Department of Neurology, Skåne University Hospital, Malmö, Lund and Malmö, Sweden; Department of Clinical Sciences, Malmö, Lund University, Malmö, Sweden.
    Schulze, Matthias B.
    Department of Molecular Epidemiology, German Institute of Human Nutrition Potsdam-Rehbruecke, Nuthetal, Germany; Institute of Nutritional Science, University of Potsdam, Nuthetal, Germany.
    Johansson, Cecilia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Själander, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Heath, Alicia K.
    SwedenDepartment of Epidemiology and Biostatistics, School of Public Health, Imperial College London, London, United Kingdom.
    Macciotta, Alessandra
    Centre for Biostatistics, Epidemiology, and Public Health (C-BEPH), Department of Clinical and Biological Sciences, University of Turin, Turin, Italy.
    Dahm, Christina C.
    Department of Public Health, Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Ibsen, Daniel B.
    Department of Public Health, Aarhus University, Aarhus, Denmark; Steno Diabetes Center Aarhus, Aarhus, Denmark; MRC Epidemiology Unit, University of Cambridge School of Clinical Medicine, Cambridge, United Kingdom; Department of Nutrition, Exercise and Sports, University of Copenhagen, Frederiksberg, Denmark.
    Pala, Valeria
    Epidemiology and Prevention Unit, Fondazione IRCCS Istituto Nazionale dei Tumori, Milan, Italy.
    Mellemkjær, Lene
    Danish Cancer Society Research Center, Copenhagen, Denmark.
    Burgess, Stephen
    Department of Public Health and Primary Care, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom; Heart and Lung Research Institute, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom; MRC Biostatistics Unit, School of Clinical Medicine, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom.
    Wood, Angela
    Department of Public Health and Primary Care, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom.
    Kaaks, Rudolf
    Division of Cancer Epidemiology, German Cancer Research Center, DKFZ, Heidelberg, Germany.
    Katzke, Verena
    Division of Cancer Epidemiology, German Cancer Research Center, DKFZ, Heidelberg, Germany.
    Amiano, Pilar
    Centro de Investigación Biomédica en Red de Epidemiología y Salud Pública (CIBERESP), Madrid, Spain; Ministry of Health of the Basque Government, Sub Directorate for Public Health and Addictions of Gipuzkoa, San Sebastian, Spain; Biodonostia Health Research Institute, Epidemiology of Chronic and Communicable Diseases Group, San Sebastian, Spain.
    Rodriguez-Barranco, Miguel
    Centro de Investigación Biomédica en Red de Epidemiología y Salud Pública (CIBERESP), Madrid, Spain; Escuela Andaluza de Salud Pública (EASP), Granada, Spain; Instituto de Investigación Biosanitaria ibs.GRANADA, Granada, Spain.
    Engström, Gunnar
    Department of Clinical Sciences, Malmö, Lund University, Malmö, Sweden.
    Weiderpass, Elisabete
    International Agency for Research on Cancer, World Health Organization, Lyon, France.
    Tjønneland, Anne
    Danish Cancer Society Research Center, Copenhagen, Denmark; Department of Public Health, Section of Environmental Health, Faculty of Health and Medical Sciences, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Halkjær, Jytte
    Danish Cancer Society Research Center, Copenhagen, Denmark.
    Panico, Salvatore
    School of Medicine, Federico II University, Naples, Italy.
    Danesh, John
    BHF Cardiovascular Epidemiology Unit, Department of Public Health and Primary Care, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom; National Institute for Health and Care Research Cambridge Biomedical Research Centre, Cambridge University Hospitals, Cambridge, United Kingdom; The National Institute for Health and Care Research Blood and Transplant Unit (NIHR BTRU) in Donor Health and Genomics, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom; Human Genetics, Wellcome Sanger Institute, Saffron Walden, United Kingdom; Health Data Research UK Cambridge, Wellcome Genome Campus and University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom; British Heart Foundation Centre of Research Excellence, Division of Cardiovascular Medicine, Addenbrooke’s Hospital, Cambridge, United Kingdom.
    Butterworth, Adam
    Department of Public Health and Primary Care, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom; Heart and Lung Research Institute, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom; Health Data Research UK Cambridge, Wellcome Genome Campus and University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom; NIHR Blood and Transplant Research Unit in Donor Health and Behaviour, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom; BHF Centre of Research Excellence, School of Clinical Medicine, Addenbrooke’s Hospital, Cambridge, United Kingdom.
    Onland-Moret, N. Charlotte
    Julius Center for Health Sciences and Primary Care, University Medical Center Utrecht, Utrecht, Netherlands.
    Age at menopause and the risk of stroke: observational and mendelian randomization analysis in 204 244 postmenopausal women2023Ingår i: Journal of the American Heart Association: Cardiovascular and Cerebrovascular Disease, E-ISSN 2047-9980, Vol. 12, nr 18, artikel-id e030280Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Observational studies have shown that women with an early menopause are at higher risk of stroke compared with women with a later menopause. However, associations with stroke subtypes are inconsistent, and the causality is unclear.

    METHODS AND RESULTS: We analyzed data of the UK Biobank and EPIC-CVD (European Prospective Investigation Into Cancer and Nutrition-Cardiovascular Diseases) study. A total of 204 244 postmenopausal women without a history of stroke at baseline were included (7883 from EPIC-CVD [5292 from the subcohort], 196 361 from the UK Biobank). Pooled mean baseline age was 58.9 years (SD, 5.8), and pooled mean age at menopause was 47.8 years (SD, 6.2). Over a median follow-up of 12.6 years (interquartile range, 11.8–13.3), 6770 women experienced a stroke (5155 ischemic strokes, 1615 hemorrhagic strokes, 976 intracerebral hemorrhages, and 639 subarachnoid hemorrhages). In multivariable adjusted observational Cox regression analyses, the pooled hazard ratios per 5 years younger age at menopause were 1.09 (95% CI, 1.07–1.12) for stroke, 1.09 (95% CI, 1.06–1.13) for ischemic stroke, 1.10 (95% CI, 1.04–1.16) for hemorrhagic stroke, 1.14 (95% CI, 1.08–1.20) for intracerebral hemorrhage, and 1.00 (95% CI, 0.84–1.20) for subarachnoid hemorrhage. When using 2-sample Mendelian randomization analysis, we found no statistically significant association between genetically proxied age at menopause and risk of any type of stroke.

    CONCLUSIONS: In our study, earlier age at menopause was related to a higher risk of stroke. We found no statistically significant association between genetically proxied age at menopause and risk of stroke, suggesting no causal relationship.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf