Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bäckström, M.
    et al.
    Division of Nursing and Medical Technology, Department of Health, Education and Technology, Luleå University of Technology, Sweden.
    Leijon-Sundqvist, K.
    Division of Nursing and Medical Technology, Department of Health, Education and Technology, Luleå University of Technology, Sweden.
    Lundvall, L.-L.
    Division of Nursing and Medical Technology, Department of Health, Education and Technology, Luleå University of Technology, Sweden; Department of Radiology, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden; Department of Radiology, Västerviks Hospital, Västervik, Sweden.
    Jonsson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Engström, Å.
    Division of Nursing and Medical Technology, Department of Health, Education and Technology, Luleå University of Technology, Sweden.
    On the edge of decision-making in trauma care: a focus group study on radiographers’ experiences of interprofessional collaboration2023Ingår i: Radiography, ISSN 1078-8174, E-ISSN 1532-2831, Vol. 29, nr 6, s. 1123-1129Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: The temporary trauma teams in trauma alerts consist of a diverse group of unique professionals requiring interprofessional collaboration and coordination to achieve efficient, high-quality care. The uncertain situation and complex care environment impose high demands on team dynamics such as individual attitudes and team behaviours. Within interprofessional teams, interaction and coordination reflect the collective success of collaboration and the achievement of goals. Interactions with radiographers have increased in trauma teams given computed tomography's prominent role in providing crucial knowledge for decision-making in trauma care. This study aimed to explore radiographers' experiences of interprofessional collaboration during trauma alerts.

    Method: The study was designed with focus group methodology, including 17 radiographers participating in five focus groups, analysed with an inductive focus group analysis. Results: An overarching theme, "On the edge of decision-making", emerged along with three sub-themes: "Feeling included requires acknowledgement", "Exclusion precludes shared knowledge", and "Experience and mutual awareness facilitate team interaction".

    Conclusions: Interprofessional collaboration from the radiographer's perspective within trauma teams requires a sense of inclusion and the ability to interact with the team. Exclusion from vital decision-making obstructs radiographers' comprehension of situations and thereby the interdependence in interprofessional collaboration.

    Implications for practice: Common platforms are needed for knowledge sharing and team practices, including radiographers’ areas of responsibility and relational coordination to foster interprofessional relationships. Through these means interdependence through awareness and shared knowledge can be facilitated on trauma teams.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Hultin, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård.
    Jonsson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Härgestam, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Reliability of instruments that measure situation awareness, team performance and task performance in a simulation setting with medical students2019Ingår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 9, artikel-id e029412Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The assessment of situation awareness (SA), team performance and task performance in a simulation training session requires reliable and feasible measurement techniques. The objectives of this study were to test the Airways-Breathing-Circulation-Disability-Exposure (ABCDE) checklist and the Team Emergency Assessment Measure (TEAM) for inter-rater reliability, as well as the application of Situation Awareness Global Assessment Technique (SAGAT) for feasibility and internal consistency.

    DESIGN: Methodological approach.

    SETTING: Data collection during team training using full-scale simulation at a university clinical training centre. The video-recorded scenarios were rated independently by four raters.

    PARTICIPANTS: 55 medical students aged 22-40 years in their fourth year of medical studies, during the clerkship in anaesthesiology and critical care medicine, formed 23 different teams. All students answered the SAGAT questionnaires, and of these students, 24 answered the follow-up postsimulation questionnaire (PSQ). TEAM and ABCDE were scored by four professionals.

    MEASURES: The ABCDE and TEAM were tested for inter-rater reliability. The feasibility of SAGAT was tested using PSQ. SAGAT was tested for internal consistency both at an individual level (SAGAT) and a team level (Team Situation Awareness Global Assessment Technique (TSAGAT)).

    RESULTS: The intraclass correlation was 0.54/0.83 (single/average measurements) for TEAM and 0.55/0.83 for ABCDE. According to the PSQ, the items in SAGAT were rated as relevant to the scenario by 96% of the participants. Cronbach's alpha for SAGAT/TSAGAT for the two scenarios was 0.80/0.83 vs 0.62/0.76, and normed χ² was 1.72 vs 1.62.

    CONCLUSION: Task performance, team performance and SA could be purposefully measured, and the reliability of the measurements was good.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Jonsson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Knowing what’s going on: situation awareness and team performance in interprofessional teams2021Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att veta vad som händer vid akuta situationer inom intensivvård av svårt sjuka eller skadade är nödvändigt för att kunna ta rätt beslut vid rätt tidpunkt. Arbetsmiljön på intensivvårdsavdelningar (IVA) beskrivs därför som komplex och kräver välutbildad och erfaren personal. Brister i icke-tekniska färdigheter är ett problem i hälso- och sjukvården och inte minst inom intensivvården. Bristerna påverkar kvalitén i utförandet och orsakar vårdskador. Utifrån erfarenhet och kunskap inom flygindustrin har icketekniska färdigheter börjat komma i fokus inom akutsjukvård och intensivvård. En viktig del i icke-tekniska färdigheter ärsituationsmedvetenhet (eng; situation awareness, SA) och under de senaste årtiondena har modeller för SA och teamarbete utvecklats. I dagsläget finns endast ett fåtal studier som specifikt utvärderar utbildning i SA i interprofessionella team, in situ och med hjälp av simulering. Föreliggandeavhandling har därför fokus på interprofessionella IVA-team, SA och teamprestation och förmåga att hantera och genomföra arbetsuppgifter. 

    Avhandlingen omfattar fyra delarbeten. För att genomföra studie II och III krävdes en initial studie (studie I) vars syfte var att kvalitetssäkra tre mätmetoder avseende användbarhet och reliabilitet: dels en teknik för att mäta situationsmedvetenhet (SAGAT), dels ett instrument för att mäta teamets prestation (TEAM instrument) och dels en checklista för att mäta teamets förmåga att hantera arbetsuppgifter (ABCDE checklist). Därefter analyserades relationen mellan teamets bakgrundskaraktäristika och teamets prestation och hantering av arbetsuppgifter (studie II). I studie III utvärderades ett utbildningsprogram med fokus på SA inklusive simuleringsövningar in situ. För att få en djupare förståelse för fenomenet teamarbete inom IVA, genomfördes en intervjustudie där tre personalgrupper som vanligen ingår i IVA-team intervjuades med fokus på erfarenheter om teamarbete.

    Deltagarna i delstudie 1 var 55 läkarstudenter på termin sju som fördelades i 23 team. De två följande delstudierna (II och III) omfattade undersköterskor (n=30), sjuksköterskor (n=49) och läkare (n=26) som arbetade vid två intensivvårdsavdelningar vid två olika sjukhus i norra Sverige. Deltagarna i studie III delades slumpmässigt in i 11 team (interventionsgrupp) respektive 9 team (kontrollgrupp). I delstudie IV deltog 31 individer från delstudie II och III fördelade på nio fokusgrupper. 

    Interventionen i delstudie III utgjordes av ett kort utbildningsprogram med fokus på att förstå betydelsen av situationsmedvetenhet i teamarbete samt hur den kan uppnås. Den första delen av utbildningen var webbaserad med korta lektioner om situationsmedvetenhet och samarbete varvat med instuderingsuppgifter och reflektionsfrågor. Deltagarna genomförde utbildningen individuellt en vecka före teamträningstillfället. Teamträningstillfället för interventionsgruppen inleddes med en reflektionstimme där olika reaktioner från webutbildningen diskuterades med fokus på hur de olika begreppen skulle omsättas i praktiken. Därefter genomförde teamet ett patientscenario in situ, på en intensivvårdsplats. Efter scenariet återsamlades teamet för en andra reflektion med fokus på hur teamet kan åstadkomma och bibehålla hög situationsmedvetenhet för att gemensamt kunna fatta rätt beslut. Teamträningen avslutades med ytterligare ett patientscenario in situ. Kontrollgruppen teamtränade utan att ha genomfört webutbildningen, utan reflektionen före scenario nummer ett, samt att reflektionen efter scenario nummer ett genomfördes utan specifikt fokus på situationsmedvetenhet.

    Vid datainsamlingen till studie I-III genomförde deltagarna teamövningar innefattande olika scenarier med svårt sjuk patient (SimMan, en avancerad patientsimulator). Samtliga teamövningar videofilmades och analyserades avseende teamets samarbete och genomförande av arbetsuppgifter. I studie I och III mättes deltagarnas situationsmedvetenhet med frågeformulär under scenariet. Ett kort uppehåll gjordes där deltagarna svarade på frågor. En vecka efter avslutad övning fick deltagarna i studie I besvara en enkät om hur avbrottet påverkat det pågående scenariet. Data från dessa tre första studier analyserades med hjälp av statistiska metoder. Datainsamlingen till studie IV genomfördes med fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna ljudinspelades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultatet från studie I visade att det fanns en god samstämmighet mellan de fyra bedömare som skattade teamets prestation. Med hjälp av ett frågeformulär angav studenterna att tekniken som användes för att mäta teamets situationsmedvetenhet var användbart och användarvänligt.

    Resultatet i delstudie II visade att det fanns ett positivt samband mellan genomsnittlig ålder och teamets övergripande prestation och samarbete, samt hur teamet prioriterade och hanterade arbetsuppgifter. Vidare visade resultatet att tidigare erfarenhet av att ha tränat i team också innebar bättre förmåga att hantera arbetsuppgifterna. Däremot visade analyserna att tidigare utbildning i kommunikation också innebar sämre ledarskap. 

    Huvudresultatet i denna avhandling visar på positiva skillnader i prestation hos team som fått utbildning med fokus på situationsmedvetenhet jämfört med kontrollgruppen som inte fått utbildning. De team som erhållit utbildning presterade bättre. Förbättringen kunde mätas i subskalorna ledarskap och prioritering av arbetsuppgifter. Inga skillnader kunde dock påvisas i situationsmedvetenhet eller i genomförande av arbetsuppgifter. 

    I fokusgruppsintervjuerna (delstudie IV) beskrev deltagarna sina erfarenheter av teamarbetet i det interprofessionella teamet som bestod av både främjande och hindrande aspekter: 1) att ha potential för excellens och samtidigt hantera teammedlemmar som inte agerar som lagspelare, 2) att skapa en säker atmosfär och samtidigt arbeta i en okänd omgivning och kämpa för att upprätthålla sin position i teamet, samt 3) att vara i ett flöde av arbetsuppgifter utan att bli överbelastad. Av kategorierna framgår att fenomenet teamarbete handlar om att balansera kunskap och beteende vilket också bildade temat i delstudien. Deltagarna upplevde att det var viktigt att arbeta i en trygg miljö som präglades av respekt och stöd på intensivvårdsavdelningen men även när de arbetade på exempelvis akutmottagningen. Det framkom också att även om arbetet kunde upplevas stressigt och rörigt kunde det ändå finnas ett flyt. 

    Sammantaget bidrar avhandlingens resultat till att visa att en utbildning med fokus på situationsmedvetenhet kan förbättra hur team inom intensivvården presterar. Vidare har balansen i kunskap och beteende lyfts fram som viktigt för samarbetet inom teamet. De instrument som använts för att mäta deltagarnas prestationer och situationsmedvetenhet var tillförlitliga och användbara i denna kontext. Slutligen fanns ett positivt samband mellan hög ålder och god teamprestation, samt till genomförande av arbetsuppgifter. Detta samband fanns inte till yrkeserfarenhet vilket antyder att det i bakgrunden skulle kunna finnas någon icke teknisk färdighet som samvarierar med ålder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Jonsson, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hultin, Magnus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård.
    Härgestam, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård.
    Balancing between knowledge and behaviour in teamwork-experiences in interprofessional ICU teamsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Jonsson, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Härgestam, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Hultin, Magnus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård.
    Do team and task performance improve after training situation awareness?: A randomized controlled study of interprofessional intensive care teams2021Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, E-ISSN 1757-7241, Vol. 29, nr 1, artikel-id 73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: When working in complex environments with critically ill patients, team performance is influenced by situation awareness in teams. Moreover, improved situation awareness in the teams will probably improve team and task performance. The aim of this study is to evaluate an educational programme on situation awareness for interprofessional teams at the intensive care units using team and task performance as outcomes.

    Method: Twenty interprofessional teams from the northern part of Sweden participated in this randomized controlled intervention study conducted in situ in two intensive care units. The study was based on three cases (cases 0, 1 and 2) with patients in a critical situation. The intervention group (n = 11) participated in a two-hour educational programme in situation awareness, including theory, practice, and reflection, while the control group (n = 9) performed the training without education in situation awareness. The outcomes were team performance (TEAM instrument), task performance (ABCDE checklist) and situation awareness (Situation Awareness Global Assessment Technique (SAGAT)). Generalized estimating equation were used to analyse the changes from case 0 to case 2, and from case 1 to case 2.

    Results: Education in situation awareness in the intervention group improved TEAM leadership (p = 0.003), TEAM task management (p = 0.018) and TEAM total (p = 0.030) when comparing cases 1 and 2; these significant improvements were not found in the control group. No significant differences were observed in the SAGAT or the ABCDE checklist.

    Conclusions: This intervention study shows that a 2-h education in situation awareness improved parts of team performance in an acute care situation. Team leadership and task management improved in the intervention group, which may indicate that the one or several of the components in situation awareness (perception, comprehension and projection) were improved. However, in the present study this potential increase in situation awareness was not detected with SAGAT. Further research is needed to evaluate how educational programs can be used to increase situation awareness in interprofessional ICU teams and to establish which components that are essential in these programs.

    Trial registration: This randomized controlled trial was not registered as it does not report the results of health outcomes after a health care intervention on human participants.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Jonsson, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hultin, Magnus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård.
    Härgestam, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Factors Influencing Team and Task Performance in Intensive Care Teams in a Simulated Scenario2020Ingår i: Simulation in Healthcare: The Journal of the Society for Simulation in Healthcare, ISSN 1559-2332, E-ISSN 1559-713X, Vol. 16, nr 1, s. 29-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Healthcare teams and their performance in a complex environment such as that of intensive care units (ICUs) are influenced by several factors. This study investigates the relationship between team background characteristics and team as well as task performance.

    METHODS: This study included 105 professionals (26 teams), working at the ICUs of 2 hospitals in Northern Sweden. The team-based simulation training sessions were video recorded, and thereafter, team performance and task performance were analyzed based on ratings of the TEAM instrument and the ABCDE checklist.

    RESULTS: The final analyses showed that a higher age was significantly associated with better total team performance (β = 0.35, P = 0.04), teamwork (β = 0.04, P = 0.04), and task management (β = 0.04, P = 0.05) and with a higher overall rating for global team performance (β = 0.09, P = 0.02). The same pattern was found for the association between age and task performance (β = 0.02, P = 0.04). In addition, prior team training without video-facilitated reflection was significantly associated with better task performance (β = 0.35, P = 0.04). On the other hand, prior team training in communication was significantly associated with worse (β = -1.30, P = 0.02) leadership performance.

    CONCLUSIONS: This study reveals that a higher age is important for better team performance when caring for a severely ill patient in a simulation setting in the ICU. In addition, prior team training had a positive impact on task performance. Therefore, on a team level, this study indicates that age and, to some extent, prior team training without video-facilitated reflection have an impact on team performance in the care of critically ill patients.

  • 7.
    Lämås, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Härgestam, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jonsson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bölenius, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Students’ performance in venous blood specimen collection practice before internship: an observation study2022Ingår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 13, nr 07, s. 2340-2353Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Newly trained nurses experience a lack of preparedness in practical skills, and research shows  that students and newly trained nurses have deficiencies in performing practical skills such as venous blood specimen collection. There is a lack of knowledge regarding the level of accuracy reached by students after training at clinical training centres and before entering clinical practice. The aim of this study was to assess the performance of venous blood specimen collection among nursing students after regular education and training at the clinical training centre but before starting an internship. 

    Methods: Twenty-three nursing students were observed and video-recorded. An observation protocol was developed based on a validated questionnaire measuring adherence to valid guidelines, and a model for practical skills performance. Data were analysed using descriptive statistics. 

    Results: A large variation was found in students’ performance with respect to information provided to the patient, patient identification procedures, and tourniquet procedures. The students gave adequate information in 39% of cases, accurately performed patient identification in 83% of cases, and accurately performed the tourniquet procedure in 22% of cases. 

    Conclusions: Many nursing students are not prepared to practice on real patients. It is therefore important for university lecturers to develop more efficient teaching methods and to communicate students’ skill levels to the supervisor at the clinic, in order for the clinical training to be adapted to a suitable level. There is a need for further research on how to close the gap between the university and internship in order to ensure patient safety.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Morian, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Härgestam, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hultin, Magnus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård.
    Jonsson, Håkan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Jonsson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nordahl Amorøe, Torben
    Department of Molecular and Clinical Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Simulation Center West, Department of Research, Education, and Development, Region Västra Götaland, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Creutzfeldt, Johan
    Department of Clinical Science, Intervention, and Technology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Center for Advanced Medical Simulation and Training, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Reliability and validity testing of team emergency assessment measure in a distributed team context2023Ingår i: Frontiers in Psychology, E-ISSN 1664-1078, Vol. 14, artikel-id 1110306Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Medical multi-professional teams are increasingly collaborating via telemedicine. In distributed team settings, members are geographically separated and collaborate through technology. Developing improved training strategies for distributed teams and finding appropriate instruments to assess team performance is necessary. The Team Emergency Assessment Measure (TEAM), an instrument validated in traditional collocated acute-care settings, was tested for validity and reliability in this study when used for distributed teams. Three raters assessed video recordings of simulated team training scenarios (n = 18) among teamswith varying levels of proficiency working with a remotely located physician via telemedicine. Inter-rater reliability, determined by intraclass correlation, was 0.74–0.92 on the TEAM instrument’s three domains of leadership, teamwork, and task management. Internal consistency (Cronbach’s alpha) ranged between 0.89–0.97 for the various domains. Predictive validity was established by comparing scores with proficiency levels. Finally, concurrent validity was established by high correlations, >0.92, between scores in the three TEAM domains and the teams’overall performance. Our results indicate that TEAM can be used in distributed acute-care team settings and consequently applied in future-directed learning and research on distributed healthcare teams.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf