Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Indén, Tobias
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Law.
    Lindström, Hanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Lundberg, Sofia
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Erixon, Olof (Contributor)
    Svenskt Näringsliv.
    Frödén, Dan (Contributor)
    Tenders Sverige AB.
    Nilsson, Magnus (Contributor)
    Peak Procurement AB.
    Spånberg, Emma (Contributor)
    SNS.
    Cope, Malin (Contributor)
    Konkurrensverket.
    Wallenklint, Joakim (Contributor)
    Konkurrensverket.
    Överprövningar av offentliga upphandlingar: En intervjustudie om skillnader mellan LOU och LUF2014Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera möjliga förklaringar till att upphandlingarsom görs enligt Lagen (2007:1092) om offentlig upphandling inom områdenavatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) tycks föranleda en mindre andelöverprövningar än upphandlingar som görs enligt Lagen (2007:1091) om offentligupphandling (LOU). Den senare lagstiftningen är tillämplig på offentliga upphandlingarav tjänster, varor och byggentreprenader som inte faller under de områdensom anges i LUF (se ovan).Tillgänglig statistik visar att överprövning är mer vanligt förekommande blandupphandlingar som regleras av LOU. Detta förhållande kvarstår med hänsyn tagentill att det är mer vanligt att upphandla enligt LOU än LUF. För att belysa möjligaförklaringar till detta har 28 intervjuer genomförts med beställare/upphandlare frånstatliga och kommunala organ samt med företrädare för leverantörer från olikabranscher.Utgångspunkterna för intervjuerna har varit frågor relaterade till upphandlingssituationen(t.ex. organisation och kompetens), juridiska faktorer (t.ex. förhandlingsmöjligheter)samt leverantörernas syn på upphandling (t.ex. överprövningsom affärsstrategi).Intervjuerna ger vid handen att en avgörande anledning till att upphandlingarenligt LUF överprövas i mindre utsträckning än upphandlingar enligt LOU är detmer omfattande förhandlingsutrymme som till skillnad från LOU finns i LUF. Frånupphandlarsidan menar de intervjuade att förhandling förebygger och ger möjlighetatt hantera missförstånd och felaktigheter under upphandlingens gång. Dettaanses minska risken för att en leverantör upplever sig felbehandlad eller upphandlingensom illa genomförd. En annan intressant iakttagelse är att de intervjuadeupphandlarna beskriver att de branscher som upphandlas enligt LOU i högreutsträckning präglas av en ”överprövningskultur”. Av de intervjuade nämner fleraatt LUF-upphandlingar ofta är mer komplexa och att myndigheter som upphandlarunder LUF därför håller sig med upphandlare med hög marknadsspecifikkompetens. En sådan lösning är något som skulle vara mer resurskrävande förkommunala organ, då de ofta förfogar över en i högre grad diversifieradupphandlingsportfölj.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Lindström, Hanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Food for Thought: Essays on Green Public Procurement and the Market for Organic Food2021Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Paper [I] In this paper, we study a Green Public Procurement (GPP) policy decided by the Swedish government in 2006, stating objectives related to organic farming. The policy aims to increase the public sector's organic food purchases, in order to incentivise Swedish farmers to convert to organic practices, thereby contributing to national environmental quality objectives. We analyse the effect of organic food procurement on organic agricultural land, using panel data from 2003 to 2016 including information on municipalities' organic food purchases, land use, and direct subsidies aimed at organic production. Based on different specifications and mainly FGLS estimations, we conclude that the 2006 organic food policy is associated with a significant positive impact on organic agricultural land. A significant effect of direct agricultural policy in the form of subsidies is also found.

    Paper [II] In this paper, we analyse the uptake of a national and voluntary green public procurement policy among Swedish municipalities. The policy, decided in 2006, was intended to contribute to increased organic farming by stipulating that at least 25 percent of public food purchases be organic. Based on survey data on municipalities’ organic food purchases for the period 2003–2016, supplemented with municipal characteristics, we analyse the determinants underpinning uptake of the policy, accounting for potential selection bias. The main finding is that political goals have a significant and positive effect on the share of organic food purchases, suggesting that there is an uptake and that the voluntary policy is in fact implemented. Secondly, we find that the increase in expenditures per capita devoted to organic food is quite substantial following the adoption of an organic food policy.

    Paper [III] In this paper, I study consumer demand for organic and conventional milk, using weekly scanner data from the Swedish retail market for the years 2011–2017. Own- and cross-price elasticities of demand are estimated using a quadratic almost ideal demand system. The paper contributes to previous literature by (i) studying a market with relatively small organic price premiums, (ii) using a highly representative sample of retailers, and (iii) differentiating between private labels and brands. Results show that demand for organic milk is relatively elastic, despite relatively small organic price premiums in the Swedish milk market. Results also show that demand for branded products is, generally, less price elastic compared to private label products, suggesting that consumers have strong preferences for traditional, regional brands.

    Paper [IV] In this paper, I analyse wholesale to retail price transmission for organic and conventional milk in the Swedish milk sector, using time-series analysis applied to monthly price data for the period Jan 2007–Nov 2017. Although much empirical work addresses the efficiency of food supply chains by studying price transmission, studies on price transmission for quality-differentiated food are scarce, and particularly for organic food vis-á-vis conventional food. This study adds to this scarce literature. Estimations are performed using the non-linear ARDL model which allows for asymmetric cointegration of prices and a simultaneous analysis of short- and long-run asymmetry, the latter of which has been largely overlooked in previous studies. In the case of conventional milk, results indicate positive asymmetries in magnitude both in the short-run and the long-run. For organic milk, the long-run positive asymmetry is less pronounced and organic consumers are therefore likely to experience smaller differences between surplus losses and gains following positive and negative wholesale price changes, respectively.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    spikblad
  • 3.
    Lindström, Hanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Price transmission for organic and conventional milk products in SwedenManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    Although much empirical work addresses the efficiency of food supply chains by studying price transmission, studies on quality-differentiated food are scarce, and particularly for organic food vis-á-vis conventional food. This study adds to this scarce literature by analysing wholesale to retail price transmission for organic and conventional milk in the Swedish milk sector, using time-series analysis applied to monthly price data for the period Jan 2007–Nov 2017. Estimations are performed using the non-linear ARDL model which allows for asymmetric cointegration of prices and a simultaneous analysis of short- and long-run asymmetry, the latter of which has been largely overlooked in previous studies. In the case of conventional milk, results indicate positive asymmetries both in the short-run and the long-run. For organic milk, the long-run positive asymmetry is smaller and not statistically significant in all specifications. Organic consumers are therefore likely to experience smaller differences between surplus losses and gains, following positive and negative wholesale price changes, respectively. 

  • 4.
    Lindström, Hanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    The Swedish consumer market for organic and conventional milk: a demand system analysis2022In: Agribusiness, ISSN 0742-4477, E-ISSN 1520-6297, Vol. 38, no 3, p. 505-532Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Increasing the production of organic food is becoming an important environmental target for many governments, and consumer demand for organic food is pivotal in reaching these targets. This paper studies consumer demand for organic and conventional milk, using weekly scanner data from the Swedish retail market for the years 2011–2017. Own- and cross-price elasticities of demand are estimated using a quadratic almost ideal demand system. While previous studies on this topic show that demand for organic milk is commonly more price elastic than for its conventional alternative, this paper complements previous literature by (i) studying a market with relatively small organic price premiums, (ii) using a highly representative sample of retailers, and (iii) differentiating between private labels and brands. Results show that demand for organic milk is relatively elastic, despite relatively small organic price premiums in the Swedish milk market. Results also show that demand for branded products is, generally, less elastic compared to private label products, suggesting that consumers have strong preferences for traditional, regional brands.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Lindström, Hanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Lundberg, Sofia
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Marklund, Per-Olov
    The National Institute of Economic Research (NIER), Stockholm, Sweden.
    Green Public Procurement: An empirical analysis of the uptake of organic food policy2022In: Journal of Purchasing and Supply Management, ISSN 1478-4092, E-ISSN 1873-6505, Vol. 28, no 3, article id 100752Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper analyses the uptake of a voluntary green public procurement policy in Sweden. The policy, decided in 2006, stated a national goal for the public sector to increase its share of organic food purchases to 25% by 2010. The overall purpose was to increase organic farming. Municipalities, which are highly independent authorities with self-determination, were encouraged to formulate own political goals. Based on survey data on organic food purchases for the period 2003–2016, supplemented with data on municipality characteristics, we analyse the determinants of the local uptake of the national policy, accounting for potential selection bias. The main finding is that local political goals are set and that these have in turn, a significant and positive effect on the share of organic food purchases. This suggests that there is an uptake of the voluntary policy. Also, we find that the increase in expenditures per capita devoted to organic food is quite substantial following the adoption of a local policy.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Lindström, Hanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Lundberg, Sofia
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Marklund, Per-Olov
    Konjunkturinstitutet.
    How Green Public Procurement can drive conversion of farmland: An empirical analysis of an organic food policy2020In: Ecological Economics, ISSN 0921-8009, E-ISSN 1873-6106, Vol. 172, article id 106622Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper studies a Green Public Procurement (GPP) policy decided by the Swedish government in 2006, stating objectives related to organic farming. The policy aims to increase the public sector's organic food purchases, in order to incentivise Swedish farmers to convert to organic practices, thereby contributing to national environmental quality objectives. We analyse the effect of organic food procurement on organic agricultural land, using panel data from 2003 to 2016 including information on municipalities' organic food purchases, land use, and direct subsidies aimed at organic production. Based on different specifications and mainly FGLS estimations, we conclude that the 2006 organic food policy is associated with a significant positive impact on organic agricultural land. A significant effect of direct agricultural policy in the form of subsidies is also found.

  • 7.
    Lundberg, Sofia
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Lindström, Hanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Att upphandla med miljöhänsyn: när, hur och varför?2022Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den offentliga sektorn i Sverige upphandlar årligen varor, tjänster och entreprenader för drygt 800 miljarder kronor, vilket utgör nästan en femtedel av Sveriges BNP (Upphandlingsmyndigheten, 2021a). Omfattningen av den offentliga sektorns inköp gör att det finns en utbredd uppfattning om att miljöhänsyn inom offentlig upphandling kan vara ett verkningsfullt och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel (Europeiska kommissionen, 2008). De politiska ambitionerna kring miljöhänsyn i offentlig upphandling har tilltagit under de senaste 20 åren och syns bland annat i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan (Prop. 2019:20/65), i Sveriges upphandlingsstrategi (Regeringskansliet, 2016), samt i flertalet EU-initiativ, såsom gemensamma miljökriterier (Europeiska kommissionen, 2008), samt EU:s Gröna Giv (Europeiska kommissionen, 2020a).

    Nuvarande regelverk anger i 4 kap. 3 § LOU att upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. Även om vissa regelskärpningar som ska göra det mer tvingande att ta miljöhänsyn eventuellt är på gång, är det i hög grad upp till upphandlande myndighet att bedöma när, varför och hur den ska beakta miljöhänsyn.

    Syftet med denna rapport är att, med utgångspunkt i nationalekonomisk forskning, beskriva och analysera miljöhänsyn i offentlig upphandling och de förutsättningar under vilka det kan vara ett ändamålsenligt och effektivt miljöpolitiskt styrmedel. Rapporten riktar sig till en bred målgrupp som inkluderar, men är inte begränsad till, politiker, beslutsfattare och upphandlande tjänstemän. Rapporten utgår huvudsakligen från ett samhällsekonomiskt perspektiv, men berör även verksamhetsmässiga aspekter. Mer specifikt adresseras följande:de kriterier mot vilka ett miljöpolitiskt styrmedel kan utvärderas,marknadsmässiga förutsättningar för att miljöhänsyn inom offentlig upphandling ska påverka det avsedda miljöproblemet, samtupphandlingssidans förutsättningar för att ta miljöhänsyn i offentlig upphandling.De kriterier som anges inom samhällsekonomisk forskning för att utvärdera miljöpolitiska styrmedel utgörs huvudsakligen av måleffektivitet och kostnadseffektivitet, samt styrmedlets flexibilitet och fördelningspolitiska potential (Hanley med flera, 2007). Ett annat viktigt kriterium utgörs av styrmedlets transparens vad gäller planering, genomförande och uppföljning (Bennear och Stavins, 2007). Då det kommer till miljöhänsyn i offentlig upphandling är det viktigt att hålla isär styrmedlets effekt och dess samhällsekonomiska effektivitet. Utifrån befintlig forskning på området är miljöhänsyn i offentlig upphandling i första hand att betrakta som ett administrativt styrmedel. Det kan därmed inte ses som kostnadseffektivt, med mindre att upphandlande myndigheter inhämtar information om och ställer leverantörsspecifika krav inom ramen för upphandlingen. Eftersom det står leverantörer fritt att delta i upphandlingar, och därmed göra de eventuella miljöanpassningar som krävs, är styrmedlet inte heller att betrakta som måleffektivt.

    Trots att miljöhänsyn i offentlig upphandling inte kan ses som mål- eller kostnadseffektivt kan de offentliga inköpen ändå ha effekt på en bransch, eller bidra till att politiska målsättningar nås. Miljöhänsyn i offentlig upphandling kan då motiveras utifrån kriterier som flexibilitet eller rättvisa. Dels kan styrmedlet erbjuda flexibilitet vad gäller hantering av exempelvis lokala miljöproblem som är svåra att adressera via nationella skattesatser och gränsvärden. Dessutom finns det möjlighet att fördela ansvar och kostnader för miljöarbetet genom att upphandlande myndigheter har olika riktlinjer för att ta miljöhänsyn, utifrån exempelvis finansiella förutsättningar.

    Oavsett om en upphandlande myndighet väljer att implementera miljöhänsyn utifrån kriterier om rättvisa eller flexibilitet (eller något annat kriterium) är det viktigt att bedöma dess potential till effekt. Tidigare forskning visar att den offentliga upphandlingens förutsättningar att bidra till avsedd effekt på miljön beror på hur den specifika marknaden ser ut. Det handlar bland annat om marknadens utseende vad gäller offentlig sektors köpkraft, privata konsumenters priskänslighet, befintlig miljöprestanda bland potentiella leverantörer, samt leverantörers villighet att ställa om till en mer miljöanpassad produktion. Alltför tuffa miljökrav i förhållande till marknadsmakt och befintlig miljöprestanda riskerar att påverka konkurrensgraden så att deltagande leverantörer begränsas till de som redan gjort omställningen. Rapporten betonar vikten av att upphandlande myndigheter för en kontinuerlig dialog med den aktuella marknadens aktörer avseende dessa faktorer för att kunna utforma en så ändamålsenlig och effektiv upphandling som möjligt.

    Implementering av miljöhänsyn i offentlig upphandling behöver präglas av transparens. Det handlar dels om att redogöra för kopplingen mellan mål och medel, det vill säga, mellan det miljöproblem som ska adresseras och den miljöhänsyn som anges i den specifika upphandlingen. Upphandlarsidan bör även vara transparent vad gäller uppskattade och faktiska kostnader förenat med att ta miljöhänsyn, för att kunna göra avvägningar mellan nyttor och kostnader, samt jämföra med andra relevanta styrmedel. Även upphandlingsdokumenten behöver vara transparenta i termer av krav och kriterier, utvärderingsmodell och uppföljning relaterat till miljöhänsyn, i syfte att ge potentiella leverantörer förutsättningar att lämna konkurrenskraftiga anbud.

    Utan att gå in på alla detaljer inom upphandlingsdesign visar rapporten att beslutet om att ta miljöhänsyn berör samtliga faser av upphandlingen. Förberedelsefasen bör innehålla en kartläggning av miljöproblemet och dess koppling till upphandlingsföremålet, samt dialog med marknaden. Under framför allt genomförandefasen anpassas upphandlingens utformning i relation till marknadens föreliggande miljöprestanda och målen med miljöhänsynen. Rapporten betonar betydelsen av krav och kriterier i kombination med tilldelningsgrund och utvärderingsmodell, liksom kontraktsvillkor som kan hantera osäkerhet om kostnader och kvalitet. I realiseringsfasen bör övervakning och uppföljning ske, både med avseende på kvalitet och med avseende på indikatorer kopplade till verksamhetsmässiga och samhällsmässiga mål med miljöhänsynen.

    En upphandlande myndighet som står i begrepp att implementera miljöhänsyn behöver även fundera över den egna verksamhetens förutsättningar för detta. Offentlig upphandling är, till stor del, en decentraliserad uppgift som utförs av tjänstemän med varierande förutsättningar att bedriva miljöarbete. Svensk och internationell forskning visar att det i huvudsak är ekonomiska, kompetensmässiga och politiska faktorer som påverkar om och hur upphandlande myndigheter beaktar miljöhänsyn (Cheng med flera, 2018; Lindström med flera, 2022; Michelsen och de Boer, 2009).

    Rapporten avslutas med en illustration av hur miljöhänsyn inom offentlig upphandling kan se ut för en specifik marknad genom att presentera resultat från empiriska studier av svenska kommuners ekologiska livsmedelsupphandling mellan 2003–2016. Resultaten av dessa studier visar på stor skillnad i andel ekologiska livsmedelsinköp mellan kommuner, och att denna andel påverkas av politiska, ekonomiska och, i viss utsträckning, kompetensmässiga faktorer (Lindström med flera, 2022). En studie som gjorts av Lindström med flera (2020) på effekter av offentlig sektors ekologiska livsmedelsupphandling visar på vikten av att offentlig sektor har erforderlig köpkraft för att miljöhänsynen ska få avsedd effekt, i det här fallet på svensk ekologisk jordbruksmark.

    Sammantaget visar rapporten på potentialen med miljöhänsyn i offentlig upphandling, men också på dess komplexitet. I slutdiskussionen sammanfattas de viktigaste frågorna i ett konkret medskick, vilket kan användas som en checklista för upphandlande myndigheter som står i begrepp att implementera miljöhänsyn i offentlig upphandling. Författarna ser även att det föreligger ett behov av mer forskning om när och hur miljöhänsyn i offentlig upphandling bör användas i syfte att vara ett ändamålsenligt och effektivt styrmedel. Denna forskning kan med fördel anta en jämförande ansats och utgå ifrån såväl ekonomiska som juridiska och miljömässiga aspekter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf