Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Idberger, Karl
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    OER för förändrad studerandeaktivitet2015In: NGL 2015, Next Generation Learning Conference: Book of Abstract, 2015, p. 14-14Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Begreppet OER (Open Educational Resources) har dykt upp inom utbildningsområdet. Med OER menas lärresurser som är fritt tillgängliga, oftast via internet, som ofta fritt får användas, kopieras och spridas, samt i många fall även bearbetas och sedan spridas igen i sin bearbetade form. En OER har ofta en upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor den får användas, kopieras, bearbetas och spridas. Creative Commons är den vanligaste licenstypen.

    Internationellt ser OER-rörelsen ut att fortsätta växa (Horizion Report, 2015). Det händer även saker i Sverige, bl.a. med ett samarbetsprojekt där ett flertal lärosäten, med Karlstad i spetsen, finns med (OER Sverige - öppna digitala lärresurser. 2015)

    En möjlighet med OER är att lärare och studenter kan ta del av de fria resurser som finns och använda dessa i olika undervisnings- och lärsituationer. En annan möjlighet är att låta studenter och kursdeltagare själva skapa OER som en del i undervisningen. Detta kan innebära en förändrad studerandeaktivitet, från konsument till producent, och ge pedagogiska fördelar (Borelius et al, 2012).

    Det finns även andra fördelar, kurser och institutioner kan visa upp sig genom att bra utbildningsmaterial finns synligt vilket kan ge ett gott rykte och locka till sig nya studenter (Ossiannilsson, & Creelman, 2012).

    På UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) vid Umeå universitet ville vi se om det var möjligt att låta deltagarna på en kurs, Pedagogisk Digital Kompetens (PDK), skapa OER som skulle vara tillgänglig på nätet. Vi ville skapa och utvärdera ett upplägg där kursdeltagarna skulle lösa och redovisa en av PDK-kursens uppgifter i form av en OER.

    Syfte: Syftet är tvåfald, dels öka studerandeaktiviteten samt dels öka tillgängligheten på kunskap inom området PDK (Pedagogisk Digital Kompetens)

    Mål: Skapa en OER inom PDK-området som andra kan ha nytta av.

    Metod: Vi utformade ett pedagogiskt upplägg och skapade en teknisk lösning för deltagarna att lösa en uppgift i form av en OER som testades och utvärderades.

    Frågor att hitta svar på var bl.a. - Hur utformas ett pedagogiskt upplägg för kursdeltagare att skapa OER? - Hur löser man de tekniska problem som finns och som gör det enkelt att skapa och publicera resultaten?

    I denna presentation redovisas resultaten från denna pågående studie av hur OER kan användas och hur lärare och kursdeltagare upplevde arbetet. I studien har främst kvantitativa data samlats in samt observationer av arbetet med OER under två kurser vid UPL.

    Referenser

    Bourelius, Lars, Brenner, Mats, Bryant, Keith, Creelman, Alastair,Forsberg, Åsa, Hellström, Margareta, . . . Wennerström, Karin. (2012). Öppna digitala resurser (OER). Nyheter &Amp; Debatt, (3), 4.

    Johnson L, Adams Becker S, Estrada V, Freeman A. NMC horizon report: 2015 higher education edition. Austin, Texas: The New Media Consortium. http://www.nmc.org/publication/nmc-horizon-report-2015-highereducation-edition/. 2015.

    OER Sverige - öppna digitala lärresurser. (2015) Hämtad 1 sept, 1015 från http://oersverige.se.

    Ossiannilsson, Ebba, & Creelman, Alastair. (2012). OER, Resources for learning – Experiences from an OER Project in Sweden. European Journal Of Open And Distance Learning, (1), European Journal of Open and Distance Learning, 2012(1).

  • 2.
    Brinkfeldt, Niklas
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Svedmark, Eva
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Idberger, Karl
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Malmros, Bengt
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Att introducera interaktiva lärmiljöer: Dialogduk som pedagogiskt verktyg2015In: NGL 2015 - Next generation learning conference: Book of Abstract, Falun, 2015, p. 55-55Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Umeå universitet driver under åren 2012-2018 ett internt utvecklingsprojekt med syfte att skapa interaktiva lärmiljöer i fysiska rum. Om- och nybyggnationer rustas med rullbara möbler, pekskärmar, projektorer och annan interaktiv teknik. I takt med att dessa miljöer färdigställs aktualiseras behovet av utbildningsinsatser för lärare så att rummen nyttjas i sin fulla potential och inte återfaller till att bli rum för traditionell katederundervisning. Samhällsvetenskapliga fakulteten gav ht-14 Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) i uppdrag att stärka kompetensen bland fakultetens lärare gällande undervisning i dessa nya lärmiljöer. Syftet var att introducera möjligheterna med interaktiva lärmiljöer avseende olika typer av pedagogiska metoder och didaktiska grepp och därmed också avdramatisera teknikens betydelse, något som många lärare uttryckt sig frustrerade över att inte behärska. Studerandeaktiva lärandeformer som pedagogisk modell blev fokus för utbildningsinsatsen och de interaktiva salarna och dess tillhörande infrastruktur var förutsättningen.

    Med inspiration av Luleå tekniska universitets arbete med att professionalisera studentrollen (NU2014) skapade UPL en verkstad som tar stöd i en dialogduk. Dialogduken fungerar som spelplan och anteckningsyta där verkstadsdeltagarna gruppvis tar sig ann ett antal utmaningar. Till stöd för dialogduken skapades även ett case baserat på en lärare som tänker högt om universitetslärares vardag. Caset för deltagarna framåt och de får genom diskussion och tillämpade övningar pröva på rummets möjligheter, analoga så väl som digitala. Alltid med fokus på den pedagogiska aspekten av lärande. Dialogdukens övningar har valts med omsorg och berör allt från omvänd brainstorming, citatark, flipped-classroom till ommöblering av rummet och presentation av egna lärresurser. Som metareflektion får deltagarna även fundera över frågor som rör studenternas grad av ansvarstagande och aktivitet i relation till rummets möjligheter och begränsningar. Verkstaden avslutades med en diskussion om förändringsarbete på den egna institutionen och hur deltagarna ska ta detta vidare på sin hemmainstitution och i sin undervisningsvardag.

    Responsen på denna utbildningsinsats har varit över förväntan. Utvärderingar (skriftliga/muntliga) ger verkstaden högt betyg. Vissa institutioner har hängt upp duken i personalrummet för att påminna om diskussionerna som gick, andra har bett om att få skicka deltagare till öppna uppsamlingsverkstäder på samma tema. Det visade sig vara ett vinnande koncept att få uppleva och praktisera olika möjligheter i rummen istället för att få dem berättade för sig. En annan viktig aspekt som tas upp i utvärderingen var vikten av att avdramatisera tekniken och istället fokusera på förändrade undervisningsformer och den egna praktikens utmaningar.

  • 3.
    Hedman, Elin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Idberger, Karl
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Kommunikationsmönster i en decentraliserad utbildningsmiljö.2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Hedman, Elin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Idberger, Karl
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Telemedicin i Västerbotten – Effekter på användarnivå.2000Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 5.
    Idberger, Karl
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Englund, Claire
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Hälsostödjande samtal i virtuell miljö2012In: NU2012 : Gränslöst lärande: Konferenskatalog, 2012, p. 148-149Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om utbildning i hälsostödjande samtal med familjer kan bedrivas i en virtuell miljö (Adobe Connect).

    Inom vården ökar användning av telemedicin och vårdpersonal förväntas ha kompetens att genomföra virtuella samtal med patienter och närstående samt vårdgivare på andra orter. Det är därför önskvärt att kunna genomföra utbildningar där vårdpersonal tränas att genomföra dessa känsliga hälsostödjande samtal i en virtuell miljö.

    Utbildningen ställer krav på att de medverkande ska kunna avläsa både verbal och icke- verbal kommunikation samt interaktionen mellan familjemedlemmarna även om personerna under det virtuella samtalet inte fysiskt sitter i samma rum. Då möjligheten att avläsa icke- verbala signaler och ansiktsuttryck är begränsad i virtuella miljöer som använder s.k. avatarer, tex Second Life, har Adobe Connect (AC) testats i denna studie som virtuell samtalsmiljö.

    ”Hälsostödjande familjefokuserad omvårdnad” 7,5 hp utvecklades som en nätbaserad kurs av lärare från Institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet, i samarbete med pedagogiska utvecklare från Universitetspedagogiskt centrum, Umeå universitet. Den pedagogiska ansatsen i utbildningen baseras på ett antal case (familjer med hälsoproblem) och situerat lärande där studenter genomför familjesamtalet i ett rollspel med ett reflekterande team av lärare som observatörer.

    Under vårterminen 2011 genomförde 17 studenter kursen och utbildningen i familjesamtal via AC. Innan kursstart fick både studenter och lärare en introduktion till AC och möjlighet att testa den egna utrustningen.

    Kursen utvärderades via enkätfrågor och fokusgruppsintervjuer med studenter. Intervjuer med lärarna genomfördes både före och efter kursen.

    Innan kursens början uttryckte många studenter en oro över tekniken. Utvärderingen visar dock att tekniken fungerade väl och att studenterna var mycket nöjda med utbildningen och positiva till att genomföra familjesamtal i AC. Före kursen uttryckte även lärarna oro och betänksamheter vad gäller tekniken. Lärarna underströk betydelsen av att tekniken skulle fungera smärtfritt och inte ta fokus från kursens innehåll. Genom att tekniken fungerade tillfredställande kunde diskussionen efter kursen koncentreras på kursens pedagogik, tex att inspelning av familjesamtalen ger möjlighet för studenterna att titta på interaktionen i lugn och ro och reflektera över sina framsteg.

    Hälsostödjande samtal i en virtuell miljö har upplevts som framgångsrikt av såväl lärare som studenter i denna studie. Viss icke-verbal kommunikation saknas i AC men ansiktsuttryck och verbal kommunikation har fungerat bra. Utvärderingen visar att de negativa aspekterna av virtuella samtal övervägs av möjligheten att träna familjesamtal oavsett geografisk läge och av att kunna spela in samtalen och reflektera över den egna insatsen samt se progressionen genom utbildningen.

  • 6.
    Lindh, Viveca
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
    Persson, Chatrin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
    Saveman, Britt Inger
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Surgical and Perioperative Sciences. Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
    Englund, Claire
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Idberger, Karl
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Östlund, Ulrika
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
    An initiative to teach family systems nursing using online health-promoting conversations: A multi-methods evaluation2013In: Journal of Nursing Education and Practice, ISSN 1925-4040, E-ISSN 1925-4059, Vol. 3, no 2, p. 54-66Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Family systems nursing embraces the view that one family member’s illness affects other family members and vice versa. Family nursing developed as a way for nurses to work with families to promote health. Previously, teachers performed most of the education on health-promoting conversations with families on campus. Because online education is increasingly requested in nursing, this article evaluates teaching family systems nursing by using synchronous online health-promoting conversations.

    Methods: Fifteen registered nurses attended the course “Health-Promoting Family Focused Nursing”, an advanced-level nursing elective 10-week course. The course used technology enhanced learning and was evaluated qualitatively and quantitatively. Students and teachers participated in semi-structured focus group interviews analyzed qualitatively. The students filled in a traditional course evaluation. Students responded before and after the course to the multidimensional research instrument “Families’ Importance in Nursing Care—Nurse’s Attitudes” (FINC-NA).

    Results: The students were satisfied with the course and the synchronous health-promoting conversations. They learned to “think family” and acknowledged the importance of inviting families to take part in the care of a family member. They stated that the online practice had helped them gain a useful tool for their future family nursing practice. The teachers appreciated working in a team to develop the course. At the start of the project they viewed the online technology as a challenge. However, during the course they saw many pedagogical possibilities with the synchronous meetings and that the online family conversation training worked well. The ability to record the meetings offered educational advantages and the opportunity for students to reflect on the conversations. Even if the students rated families importance in nursing care positively prior to the course on FINC-NA, the students still gave the following domains even stronger support post-course: Family as a resource in nursing care, Family as a burden, and Family as own resource.

    Conclusions: Family systems nursing and health-promoting conversations with families, comprising interaction between several participants, can be learned using online pedagogical methods. Furthermore, the belief that health-promoting family conversations need to be held with all participants in the same room has been challenged.

  • 7.
    Sjöström, Hans-Erik
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Idberger, Karl
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ivarsson, Jörgen
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Supporting Course Redesign: Strategies for Change2012In: ONLINE EDUCA BERLIN: Reaching Beyond Tomorrow, 2012Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Svedmark, Eva
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Lundmark Weinz, Julia
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Idberger, Karl
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Att leda högskolepedagogisk verksamhet i kristider: Behov av nationell samordning vid extra ordinära händelser (Covid19)2020In: NU2020: Hållbart lärande, 2020, p. 214-214, article id 121Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Med anledning av pandemiutbrottet av Covid19 behöver hela samhället mobilisera och prioritera bland kritiska och mindre kritiska verksamheter. För högre utbildning innebär smittrisken att hela eller delar av sektorn stängs ner, personal och studenter sätts i karantän och/eller genomgår sjukdomsförlopp. Undervisningens förutsättningar ändras och krisgrupper aktiveras lokalt på respektive lärosäte för att på bästa möjliga vis leda och fördela arbetet i en osäker tillvaro där förutsättningarna ändras stundtals timme för timme.

    Undervisningsformer och examinationer behöver anpassas för att klara nya format, ofta genom att äga rum på nätet istället för i fysiska rum. Pedagogiska metoder utmanas då lärandemiljöerna ändras vilket påverkar studenternas förutsättningar för lärande. Lärare förväntas flytta sin redan planerade undervisning till andra lärmiljöer så som lärplattformar, e-mötestjänster eller liknande samtidigt som kapaciteten för systemen är inte anpassade efter den belastning som uppstår när allt mer undervisning kliver ut på nätet.

    Högskolepedagogiska enheter samt ansvariga för e-lärandesystem behöver i stunder av kriser som denna samordna sin verksamhet och den information som lärosätet ger sina anställda och studenter. Korta utbildningsinsatser krävs för att snabbt utbilda lärare i att använda e-lärandesystem för sin undervisning.

    Detta rundabordssamtal tar avstamp i de erfarenheter vi gjort från situationen kring Covid19 för att diskutera hur vi på nationellt plan ska kunna generera samordningsvinster vid liknande katastrofer i framtiden. Vad har vi lärt oss? Vad tar vi med oss? Hur kan vi nästa gång vara bättre förberedda? Har effekterna av åtgärderna vi gjort gett ringar på vattnet som lever kvar i våra verksamheter eller återgår vi till ”business as usual” när faran är över?

    Notera: Då detta är en kris som just startat blir detta ett kort och lite förvirrat abstrakt. Utgången av krisen är omöjlig att förutsäga och därför kan texten framstå som spekulativ. Vi vet idag inte om lärarna klarar av att med kvalitet flytta sin undervisning till nätet, om de högskolepedagogiska enheterna räcker till med sin utbildning, om e-lärande systemen klarar trycket, om lärosätena klarade av att lösa problemen med salstentamen och stora studentgrupper. Vi vet inte om högskoleprovet blåstes av eller om lärosäten stängs helt eller delvis. Inte heller känner vi i dagsläget till om effekterna slår olika för små och stora lärosäten inom högre utbildning. Dock tror vi att det kommer finnas ett stort behov att diskutera erfarenheter kring arbetet som görs med avseende på Covid19.

1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf