Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Unit of Economic History.
    Lindmark, Magnus
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Unit of Economic History.
    Välfärden, skatterna, baumoleffekten och högerpopulismens framväxt2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 7, p. 33-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vi ser i dag en förtroendekris för de politiska krafter som under hela efterkrigstiden har fört en kamp kring avvägningen mellan skatter och offentligt finansierad välfärd under förutsättning att den makroekonomiska jämvikten inteäventyras. Utmanare är högerpopulismen som vunnit mark genom utpekandetav invandring som en allmän förklaring till höga skatter och upplevda brister ivälfärden. Men lika lite som invandringen egentligen kan förklara långsiktigtstigande skatter, lika bortglömd tycks Baumoleffekten vara. Bristen på strukturellekonomisk-historisk analys för att förstå utmaningarna för välfärdsfinansieringär uppenbara

  • 2.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Unit of Economic History.
    Liselotte, Eriksson
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Unit of Economic History. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå Centre for Gender Studies (UCGS).
    Hushållens riskstrategier under en pandemi – erfarenheter från spanska sjukan2020In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 48, no 8, p. 73-78Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi befinner oss i en pandemi som befaras få stora konsekvenser för samhällsekonomin. I denna artikel undersöker vi historiska erfarenheter av hur hushåll hanterade finansiella risker orsakade av influensa-epidemin spanska sjukan, 1918–20. Spanska sjukan ökade livförsäkringstagandet under de år som sjukdomen härjade, men fick inga bestående effekter på hushållens riskstrategier.  Erfarenheterna från spanska sjukan inger begränsade förhoppningar för den ökade invididualiseringen av krisansvaret vi sett under senare år, exempelvis har ansvaret för beredskapslager delvis lyfts över mot hushållen. För att vi ska vara rustade för nya pandemier krävs politisk konsensus kring att pandemiberedskap bör vara ett långsiktigt, samhälleligt åtagande. 

  • 3.
    Andersson, Lars-Fredrik
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History, Economic history.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History, Economic and social geography.
    Hane-Weijman, Emelie
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History, Economic and social geography.
    Växande Regionala Obalanser2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 8, p. 52-63Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den svenska ekonomiska geografin genomgår en snabb förändring. Allt fler tjänstejobb skapas i storstäderna. I takt med att industrijobben minskar bidrar det till färre jobb totalt sett utanför storstäderna. Det hänger samman med storstädernas ekonomiska mångfald: att tjänsterna växer fram i nära koppling till andra relaterade verksamheter. Många tjänster kräver specialkompetenser och hög utbildning, resurser som främst finns i storstäder. Därtill finns starkare efterfrågan kopplad till högre privat köpkraft och offentlig konsumtion. Då dessa processer i hög grad är självförstärkande, spelar politiken en viktig roll för att hantera omvandlingens negativa effekter.

  • 4.
    Bergman, Mats
    Konkurrensverket.
    En utmanares uppgång och fall: åtta år med en avreglerad inrikes flygmarknad2001In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 29, no 1, p. 41-54Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Efter avregleringen av inrikesflyget år 1992 har SAS utmanats av främst Transwede och Malmö Aviation, vilka båda köpts av Braathens. Transwede etablerade sig på Arlanda och utövade i mitten av 1990-talet ett påtagligt konkurrenstryck mot SAS. Bolaget lyckades aldrig bli lönsamt, varför hela dess linjenät nu är nedlagt. Artikeln argumenterar för att det är passagerarnas lojalitet med SAS som är främsta skälet till bolagets misslyckande, och att denna lojalitet delvis grundar sig på naturliga nätverksfördelar, men delvis också är resultatet av lojalitetsskapande åtgärder från SAS sida. Malmö Aviation har haft en mer marginell betydelse för konkurrensen, men har varit lönsamt.

  • 5.
    Bergman, Mats
    et al.
    Södertörns högskola, Sverige.
    Granlund, David
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Fler konkurrenter är nyckeln för att sänka läkemedelspriserna2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 7, p. 18-29Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vi finner att fler konkurrenter på marknader för receptbelagda läkemedel varspatent löpt ut leder till lägre priser. Resultatet är väntat, men att empirisktkvantifiera effekten av ökad konkurrens på priset har visat sig vara förhållandevisbesvärligt. Orsaken till detta är problem såsom omvänd kausalitet ochicke-observerade kvalitetsskillnader, men på de marknader vi studerar är dessaproblem små. Resultaten visar att effekten av ytterligare konkurrenter är storäven när det befintliga antalet är betydande. Exempelvis medför en ökning frånsju till tio företag på lång sikt 21 procent lägre priser på generiska kopior.

  • 6.
    Bostedt, Göran
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Environmental and Resource Economics (CERE). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Statistics.
    John Rawls i klimatekonomiska analyser2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 5, p. 86-89Article, book review (Refereed)
  • 7.
    Bostedt, Göran
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Environmental and Resource Economics (CERE). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Statistics.
    [Ledare] Naturskydd på anbud2019In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, no 5, p. 1p. 3-5Article in journal (Other academic)
  • 8.
    Brülde, Bengt
    et al.
    Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
    Fors, Filip
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Är lyckan grön?2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, ISSN 0345-2646, Vol. 41, no 2, p. 45-46Article in journal (Other academic)
  • 9.
    Granlund, David
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Apotekens inköpspriser påverkas knappt av deras möjlighet att förhandla till sig rabatter2021In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 49, no 1, p. 55-65Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    När apoteksmarknaden omreglerades fick läkemedelsbolag en möjlighet att ge apoteken rabatter på patentskyddade läkemedel. Regeringen hoppades att detta skulle stärka apotekens lönsamhet utan att medföra merkostnader för konsumenter och läkemedelsförmånen (prop. 2008/09:145). Jag beräknar att parallellimport före omregleringen gav besparingar på drygt 500 miljoner kronor per år i form av lägre listpriser. Detta är ungefär lika med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) uppskattning av de rabatter apoteken i genomsnitt fått per år efter omregleringen. Efter omregleringen leder dock inte parallellimport till signifikant lägre listpriser. Sammantaget verkar därmed omregleringen haft små effekter på apotekens faktiska inköpspriser för patentskyddade läkemedel. 

  • 10. Granlund, David
    En allt rikare befolkning kräver mer resurser till hälso- och sjukvård2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 3, p. 3-4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 11.
    Granlund, David
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Generisk förskrivning av läkemedel: våga ta steget fullt ut2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, no 3, p. 3-4Article in journal (Other academic)
  • 12.
    Granlund, David
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Maximera välfärd, inte BNP2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 3, p. 91-91Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Granlund, David
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Medicin kostar mindre efter apoteksreformerna2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 14.
    Granlund, David
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Skattekilarna får inte blir för låga2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 1, p. 3-4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Gustafsson, Johan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Därför måste vi bli bättre på att prata om ojämlikhet2023In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 8, no 51Article, book review (Other academic)
  • 16.
    Gyllenram, André
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Hellström, Jörgen
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE).
    Hanes, Niklas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Förmåga att hantera stress och individers beslut att äga aktier2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 1, p. 7-15Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nyare finansiell forskning har påvisat att individers kognitiva förmåga (IQ) påverkar finansiella beslut. Att äga aktier korrelerar t ex starkt med IQ. Men även bland ”smarta” individer är det många som inte äger aktier. Detta är förbryllande, då avkastningen på aktiemarknaden historiskt har slagit andra investeringsalternativ, och det indikerar att det kanske inte räcker med att vara ”smart” för att göra smarta val. En möjlig förklaring till detta, som vi finner empiriskt stöd för, är att även andra personliga egenskaper, som exempelvis stresstålighet, kan påverka finansiella beslut.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Lindmark, Magnus
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Unit of Economic History.
    Andersson, Lars Fredrik
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Unit of Economic History.
    Tillväxten och de stigande förväntningarnas missnöje2019In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, no 2, p. 75-76Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 18.
    Löfström, Åsa
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Lön, livslön och livslögn: en studie av könslönegapet i ekonomyrket2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 7, p. 36-46Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den könssegregerade arbetsmarknaden har länge fått klä skott för det könsrelaterade lönegapet, men innebär det att gapet är noll i yrken som är könsintegrerade? I denna artikel studeras ekonomyrket. Resultatet visar en skillnad mellan män och kvinnor på sju procent. Gapet varierar dock med yrkets lönestruktur och är mer än tio procent i den övre delen av lönefördelningen mot knappt fyra i den undre. Att likhet i utbildning och yrke skulle borga för ett noll-gap verkar ha stannat vid en förhoppning, en förhoppning som kanske är på väg att utvecklas till en livslögn med konsekvenser för kvinnors livslön.

  • 19.
    Mannberg, Andrea
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Brännlund, Runar
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Economics.
    Jansson, Johan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Business Administration.
    Lindgren, Urban
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History.
    Pettersson, Thomas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History.
    Påverkar skatteundantag hushållens benägenhet att köpa miljöbilar? En studie av Stockholms trängselskatt2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 1, p. 32-39Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Sedan januari 2006 är in- och ut-passage genom tullarna i Stockholm belagt med en avgift för bilister. Som ett led i riksdagens mål att helt eliminera utsläppen av växthusgaser 2050 och ha en bilpark oberoende av fossila bränslen 2030 (Regeringens proposition 2008/09:162) undantogs sk miljöbilar från trängselskatten mellan 2006 och 2009. I denna studie har vi undersökt om undantaget av miljöbilar från trängselskatten i Stockholm påverkade sannolikheten att köpa etanolbil (E85). Våra resultat visar att undantaget för etanolbilar i trängselskatten hade en signifikant effekt på etanolbilsförsäljningeni Stockholm.

  • 20.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Bergman, Mats
    Södertörns Högskola.
    Mandell, Svante
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Nyström, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Pyddoke, Roger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Vart tar pengarna vägen?: Om behovet av bättre uppföljning för ökad effektivitet i offentlig sektor2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, no 1, p. 44-56Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är inte möjligt att följa kostnaderna för infrastrukturinvesteringar från regeringens investeringsplan och riksdagens budgetbeslut till kostnaden vid upphandlingstillfället och till slutlig resursförbrukning. I uppsatsen diskuteras tänkbara förklaringar. Oavsett anledning är bristen på uppföljning problematisk eftersom både den interna styrningen och regeringskansliets styrning av myndigheten försvåras. Det mesta talar för att det till mycket begränsade kostnader går att utforma system som gör det möjligt att dra lärdomar av både goda och mindre goda erfarenheter och därmed förbättra kostnadseffektiviteten i offentlig sektor.

  • 21.
    Näsman, Mattias
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Unit of Economic History.
    Historiska perspektiv på fordonsflottans gröna omställning2022In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 6, p. 19-29Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Personbilstrafiken är en flaskhals i klimatomställningen. Genom att använda styrmedel som koldioxidskatt, reduktionsplikt och bonus-malus har Sverige ambitionen att leda utfasningen av fossila bränslen globalt. Dessa styrmedel gör fossila alternativ dyrare, men har låg acceptans, problematiska fördelningseffekter och leder inte till teknisk utveckling. Nyligen har EU tagit det historiska beslutet att fasa ut fossildrivna personbilar och lätta lastbilar från 2035. Den svenska debatten underskattar dock vikten av internationella regelverk. Sverige bör fokusera mindre på att ställa om den egna fordonsflottan genom att höja bränslepriset och i stället fokusera på en smidig omställning inom hela EU.

  • 22. Scocco, Sandro
    et al.
    Andersson, Lars Fredrik
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    Hur väl bedömer vi effekterna av invandringen på offentliga finanser?2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 6, p. 52-62Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tvärsnittskalkyler används ofta för att bedöma invandringens effekter på offentliga finanser, tex i en av bilagorna till finansdepartementets långtidsutredning. Att tolka statiska omfördelningseffekter mellan infödda och utrikesfödda svenskar som faktiska offentliga kostnader eller intäkter för invandring är dock problematiskt. Internationella longitudinella studier har pekat på en rad effekter som talar emot att tolka tvärsnittskalkyler annat än i finansiella flöden i offentlig sektor. Vi menar att metoden behöver utvecklas för att kunna tolka invandringens faktiska kostnader och intäkter

  • 23.
    Stenberg, Anders
    et al.
    University of Stockholm.
    Westerlund, Olle
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Kunskapslyft för arbetslösa genom generell utbildning istället för yrkesinriktade program?2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 1, p. 24-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Det finns en internationellt utbredd uppfattning bland såväl forskare som politiker att arbetsmarknadspolitisk utbildning bör vara yrkesinriktad. Ett undantag från denna ståndpunkt utgjordes av reformen Kunskapslyftet 1997–2002, som tillät arbetslösa att välja generella studier vid Komvux. Hypotetiskt kan generella kunskaper göra individer mer flexibla inför förändringar på arbetsmarknaden och därför på lång sikt vara en mer effektiv utbildningsåtgärd. I denna studie jämförs arbetsinkomster 1990–2010 för arbetslösa individer som 1997 deltog i program med yrkesinriktad respektive generell utbildning.

  • 24.
    Åberg, Rune
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Polariseringens fördelningseffekter2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 5, p. 23-39Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strukturomvandlingen har i Sverige och många andra länder inneburit att låg- och höglönejobb vuxit mer än jobben däremellan. I denna artikel studeras vad detta har betytt för jämlikheten. Analysen begränsas till de anställda och baseras på data från lönestrukturstatistiken. Både effekterna på löne- och inkomstfördelningen inom den gruppen och fördelningen av vilka som hamnar i låg- och höglönejobb studeras. Resultatet visar att lönespridning och inkomstfördelning påverkats relativt lite av just denna förändring men att rekryteringsmönstren förändrats markant, i huvudsak till följd av matchningen mellan strukturförändringen av jobben och den förändrade sammansättningen av arbetskraftsutbudet.

  • 25.
    Åberg, Rune
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Tjugohundratalets arbetsmarknad: fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering?2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 2, p. 6-15Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln redovisar en analys av jobbstrukturens förändring baserad på registerdata hämtade från lönestrukturstatistiken. Huvudresultatet från studien är att utvecklingen i Sverige, sett över hela perioden efter millennieskiftet, har gått i polariserande riktning, dvs att både låg- och höglönejobben har vuxit relativt mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Det stöder den teoririktning som menar att såväl ny teknik som globalisering får sådana effekter. Men även politik och konjunktur har sannolikt påverkat utvecklingen, som efter regeringsskifte och lågkonjunktur inneburit en fortsatt tillväxt av låglönejobb men små förändringar av antalet jobb med höga löner och höga kvalifikationskrav.

1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf