Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 3 of 3
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Wahlgren, Chatrin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Lundström, Nils-Göran
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Jonsson, Lennart
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Eldningsvanor inom några studieområden i Västerbotten2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I syfte att få bättre underlag om vedeldningens omfattning och emissioner har en eldningsvaneundersökning genomförts i fyra områden inom Västerbotten. Undersökningen baseras på en besöksintervju genomförd av två personer vilka följt ett formulär med frågor och standardiserat sina klassificeringar av de intervjuades svar av mer öppen karaktär. Intervjuerna har genomförts i fyra områden med bebyggelse av olika ålder: Vännäs (kommuncentra), Vännäsby, Sävar och Tavleliden/Tomtebo (villaförort i Umeå). På dessa platser har partikelmätningar i en punkt genomförts inom ramen för ett annat projekt, och kortvariga sotmätningar genomförts på fler platser. Hushåll till intervjuerna utvaldes utifrån att de enligt sotarregistret har någon form av ved- , flis- eller pelletseldning. Totalt intervjuades 176 hushåll, endast ett två ytterligare var tillfrågade och avböjde. Studien visar anläggningarnas användningsgrad, bl.a. bränsleförbrukning per år, vilket kan användas för att beräkna utsläppsmängder. För pannor fanns dock inget samband mellan hög sotnings-frekvens enligt sotarregistren och hög vedförbrukning per år enligt intervjuerna. De som har fjärrvärme som huvudsakligt uppvärmningssätt använder sin kamin/lokaleldstad mindre än den som i huvudsak värmer bostaden med el. Utsläpps- och haltberäkningar kan ta hänsyn till denna kunskap.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Modig, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Jonsson, Lennart
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Olsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Strömgren, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Forsberg, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Modell för beräkning av bensen- och 1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifrån geografisk information om bland annat biobränsleeldning och trafik2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar är ett känt folkhälsoproblem i tätorter där trafiken oftast är den största enskilda emissionskällan. Det finns dock andra källor som lokalt kan ge upphov till höga luftföroreningshalter och en sådan är småskalig biobränsleeldning. För att begränsa hälsoeffekterna av luftföroreningar finns normvärden reglerade i lagstiftning, och övervakningen av dessa kan ske via mätningar eller olika typer av beräkningar.

    Syftet med projekt har varit att tillämpa en typ av statistisk beräkningsmodell, ”Land Use Regression (LUR)”, för att predicera halterna av luftföroreningarna bensen och 1,3-butadien i ett antal tätorter med hög andel småskalig biobränsleeldning i och omkring Umeå.

    Principen för en LUR-modell är att först förklara variationen i luftföroreningshalter mellan ett begränsat antal mätpunkter med skillnader i geografiska variabler, som t.ex. populationsdensitet och trafikflöde inom olika radier runt respektive mätplats. Sedan kan modellen användas för att beräkna halten i många fler punkter. I denna studie har bensen och 1,3-butadien mätts vid tre tillfällen på 39 olika mätpunkter. Geografisk information har samlats in för respektive mätpunkt, och innefattar bland annat trafikvariabler men även uppgifter om biobränsleeldning baserat på uppgifter från sotarregister. LUR-modellen har byggts upp i enlighet med den procedur som finns beskrivet inom ett stort europeiskt forskningsprojekt, ESCAPE.

    Rapporten visar att det är möjligt utifrån geografiska variabler att predicera halten bensen och 1,3-butadien i en given punkt med acceptabel precision. Resultaten visar också att befolkningstäthet tillsammans med småskalig biobränsleeldning och trafik är de variabler som gemensamt är viktigast för årsmedelhalten bensen och 1,3-butadien.

    Denna typ av modell är således tillämpbar för att kartlägga och predicera halter av bensen och 1,3-butadien i områden med småskalig biobränsleeldning. Modellen kan även användas för att studera betydelsen av nyetablering av småskalig biobränsleeldning för halten bensen och 1,3-butadien inom t.ex. ett bostadsområde.

    Fulltekst (pdf)
    Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2012:1
  • 3.
    Modig, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Meister, Kadri
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
    Strömgren, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Jonsson, Lennart
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Forsberg, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Betydelsen av förändring i befolkningens geografiska utbredning över tid för resultaten i en hälsokonsekvensbedömning för ett större vägprojekt: Slutrapport2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 3 of 3
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf