Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Nuottaniemi, Andreas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Flerspråkighet på (o)jämlik grund2022Ingår i: Möjligheter till lärande: andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv / [ed] Kristina Aldén; Mikael Olofsson, Stockholm: Liber, 2022, s. 286-298Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Flerspråkiga elever får ofta höra att språket är den nyckel de behöver för tillträde till samhälle och utbildning. Men för de kosmopolitiska ungdomarna på Älvskolan i Nyland är svenska inte så mycket en nyckel som del av ett påtagligt stängt rum få av dem kommer in i. I detta kapitel argumenterar författaren för ett perspektivskifte i relation till elever med svenska som andraspråk. I stället för att lägga ansvaret för kontruktionen av den metaforiska nyckeln på eleverna själva, behöver en andraspråksundervisning med jämlikhet som utgångspunkt bidra till att öppna de rum där svenska kan användas och utvecklas.

  • 2.
    Nuottaniemi, Andreas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Flerspråkighetens gränser: språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid2023Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to critically examine opportunities and obstacles to develop teaching in Swedish as a second language on equal ground. This is done by ethnographically exploring a group of students’ and their teachers’ lived experiences of language and teaching practices in a school and society in northern Sweden’s peripheralized interior. In the different chapters focus is on how Swedish and other named languages are socially constructed in relation to the students, and how this process affects (and is affected by) their conditions to produce lived multilingual spaces (cf. Lefebvre 1991) and to take place as legitimate speakers (Bourdieu 1991b) of Swedish. 

    By directing attention towards “the white listening subjects” (Flores 2021; Flores and Rosa 2015) that repeatedly assess the participants as inadequate language learners and illegitimate language users, neoliberal views of linguistic competence as first and foremost an individual skill are challenged (Del Percio and Flubacher 2017). In contrast to the monotonous and dominated spaces (Lefebvre 1991:164) where Swedish is used, it is also shown how the students produce more permissive spaces, where they learn languages such as Hindi, Moldavian and Turkish, from each other as well as from interaction with popular culture and digital medias. It is argued that the heterogenous language practices characterizing these appropriated, polyrhythmical spaces (Lefebvre 2004:105) or heterotopias (Foucault 2008a), have the potential to shed light on how a language pedagogy on equal grounds could be developed.

    In the concluding chapter, the author discusses how we can imagine ways of teaching Swedish as a second language that, instead of being built upon monolingualism and nativespeakerism (Ortega 2019), tries to realize multilingualism and social justice. By drawing upon Rancière’s (1991) radical notion of equality – where equality is seen as a starting point rather than a distant goal – it is not only suggested that a language pedagogy on equal ground must strive to open up spaces where valued linguistic resources can be developed, but also that we need new conceptualizations of language, better aligned with multilingual subjects in the age of migrations. The optimistic suggestion, following the sometimes disheartening descriptions of the young participants’ lives in Nyland, is that the heterotopias (Foucault 2008a) of Fjällskolan can be a point of departure for a conversation about the more concrete didactical implications of this study.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    errata
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
    Ladda ner (jpg)
    omslag
  • 3.
    Nuottaniemi, Andreas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Kompetenta talare behöver solidariska lyssnare2023Ingår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 3, s. 16-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Nuottaniemi, Andreas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Repliken: det behövs mer solidariskt lyssnande och mindre mästrande2023Ingår i: Västerbottens-Kuriren, ISSN 1104-0246, nr 2023-03-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Andreas Nuottaniemi, språkforskare, Umeå universitet, skriver en replik till en krönika av Karina Folkesson om språk och svenskaundervisning.

  • 5.
    Nuottaniemi, Andreas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Synen på svenska språket som integrationsverktyg bör ändras2023Ingår i: Dagens arenaArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Nuottaniemi, Andreas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    The slowness of language, the speed of capital: Conflicting temporalities of the “green transition” in the Swedish north2024Ingår i: Multilingua - Journal of Cross-cultural and Interlanguage Communication, ISSN 0167-8507, E-ISSN 1613-3684Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ett fåtal utvalda plats i norra Sverige upplever nu hastiga ekonomiska och kulturella förändringar till följd av omfattande investeringar i batteriproduktion och fossilfritt stål. Syftet med den här artikeln är att utforska vilken roll språkundervisning spelar för tre olika grupper av (im)mobila subjekt – flyktingar, arbetsmigranter och kosmopolitiska eliter – i den pågående samhällsomvandlingen. Genom att utgå från de tidskrävande och ideologiskt laddade sociala praktikerna undervisning och lärande av språk visas här att även om samhällsomvandlingen ofta ramas in som ett hållbarhetsprojekt så bestäms hastigheten av kapitalismens accelererande logik, vilket innebär utmaningar för demokratiska planeringsprocesser, likväl som för samhälleliga delsystem som präglas av betydligt långsammare temporala regimer. Även om Sverige har förbundit sig att arbeta för en rättvis omställning som en del av Parisavtalet blir det därför tydligt att somliga tjänar betydligt mer än andra på den här omvandlingen. Artikeln belyser vidare de potentiellt höga kostnaderna för lokalsamhällen som ”vinner” tävlingen om de nya gröna industrierna. Förutom betydande ekonomiska kostnader i samtiden kan ett annat resultat bli ökad stratifiering och minskad social sammanhållning på lång sikt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf