Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Meili, Kaspar Walter
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Capability for broader cost-effectiveness in public health and social welfare: developing, valuing, and applyingcapability-adjusted life years Sweden (CALY-SWE)2024Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kostnader inom välfärdsområden som hälso- och sjukvård, socialt arbete, folkhälsa, utbildning och arbetsmarknad utgör en stor andel av den offentliga budgeten. En kostnadseffektiv resursallokering är en moralisk plikt mot både skattebetalare och de som använder välfärden. Skattepengar ska användas effektivt, och nyttan borde redovisas mer transparent. Till syvende och sist är ekonomisk hushållning viktigt för ett hållbart framtida välstånd och för att kunna möta grundläggande utmaningar som klimatpåverkan och demografiska förändringar. 

    I hälso- och sjukvården är kostnadseffektivitetsanalyser med kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) ett etablerat verktyg för beslutsfattande. Med kostnader i förhållande till vunna QALYs blir hälsorelaterad livskvalitet ‐ inte pengar ‐ ett explicit självändamål. Dessutom möjliggör kostnad per QALY jämförelser av olika interventioner genom att effekterna mäts på en gemensam QALY skala. 

    För aktörer med verksamhet som berör välfärd i allmänhet, som svenska kommuner, är dock QALYs ett mindre användbart mått eftersom QALYs fokuserar på hälsa. Användbara mått, som beaktar bredare konsekvenser för livskvalitet och  som liknar QALYs till konstruktionen, saknas i nuläget. Syftet med avhandlingen var att utveckla, värdera och tillämpa Goda år (CALY-SWE), ett mått som konceptuellt bygger på handlingsfrihetsansatsen (capability approach), för beskrivning och analys av välfärd i Sverige. 

    I delstudie 1 genomförde vi en Delfi-panel i syfte att välja ut relevanta handlingsfriheter för det nya måttet (capability-adjusted life years Sweden, CALY-SWE).  Det resulterade i sex attribut – hälsa, nära relationer, ekonomi och boende, sysselsättning, säkerhet, politiska och medborgerliga rättigheter – som vardera har tre svarsnivåer. Formuleringarna inbegriper ett implicit tröskelvärde med syfte att fokusera sensitiviteten på nedre delen av skalan. På så sätt integreras effektivitets- och jämlikhetaspekter i samhällets prioriteringar. 

    I delstudie 2 utvecklade vi vikter för de 729 möjliga CALY-SWE tillstånden. Vi använde hälsoekonomiska metoder utvecklade i QALY-studier, nämligen hybridmodellering av DCE- och TTO-svar som vi samlade in genom en tvärsnittsenkät i ett representativt urval. På så vis kan CALY-SWE enkätsvar översättas i en enda  *livskvalitetsvikt* som kan användas i kostnadseffektivitetsanalyser för att beräkna Goda År (capability-adjusted life years, CALYs). 

    I delstudie 3 använde vi CALY-SWE frågor (studie 1) och vikter (studie 2) för att beskriva fördelningen av handlingsfrihet i ett representativt tvärsnittsurval av den svenska befolkningen. I ett ramverk inspirerat av sjukvårdens etiska plattform jämfördes graden av handlingsfrihet och CALYs för olika befolkningsgrupper. Resultaten visade att det finns brister i handlingsfrihet för grupper som har sämre objektiva förutsättningar för livskvalitet (*nackdelsgrupper*, t.ex. sjukskrivna och arbetslösa) samt för grupper som har ökad risk för diskriminering (*mångfaldsgrupper*, t.ex. kön och födelseland). 

    I delstudie 4 använde vi CALY-SWE i en kostnadseffektivitetsanalys för att modellera effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter under finanskrisen från 2007 till 2016 bland unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Interventionen var säkerligen kostnadseffektiv från ett samhällsperspektiv men med mindre sannolikhet från ett fiskalt perspektiv. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet då tröskelvärdet för en CALY ännu inte har beräknats. 

    Avslutningsvis förs ett resonemang om måttets utveckling i förhållande till normativa frågor som fördelningsrättvisa, det svenska välfärdssystemet inklusive beslutsfattande, samt till andra utfallsmått för ekonomisk utvärdering. Den sammantagna bedömningen är att CALY-SWE förhåller sig väl till handlingsfrihetsansatsen så som den ursprungligen föreslogs av Amartya Sen. 

    Det krävs fortsatt forskning om CALY-SWE som att utforska psykometriska egenskaper, utveckla konceptualiseringen av ankringsvärdena 1 och 0 för kapabilitetsvikter, och uppskatta ett tröskelvärde för en CALY. Denna avhandling utgör dock ett viktigt steg och kostnadseffektivitetsanalyser inom välfärd och folkhälsa med CALY-SWE är nu genomförbara. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    preview image
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
  • 2.
    Meili, Kaspar Walter
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hjelte, Jan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Jonsson, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Löfgren, Curt
    Månsdotter, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Lindholm, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    NEET prevention through Sweden’s youth payroll tax cut: Evaluating cost-effectiveness using CALY-SWEManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Meili, Kaspar Walter
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Hjelte, Jan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lindholm, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Månsdotter, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Capability inequality: Does disadvantage or plurality matter more for policy?: A Swedish cross-sectional study on the population distribution and group differences of capability using CALY-SWEManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Meili, Kaspar Walter
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Jonsson, Håkan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Lindholm, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Månsdotter, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Public Health Agency of Sweden, Department of Living Conditions and Lifestyles, Sweden.
    Perceived changes in capability during the COVID-19 pandemic: A Swedish cross-sectional study from June 20202022Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 50, nr 1, s. 102-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: Measures against COVID-19 potentially impact quality of life in different ways. The capability approach by Amartya Sen with a broad and consistent framework for measuring quality of life is suited to capture the various consequences. We aimed to examine (a) whether individuals experienced change in 10 capability dimensions during the first half of 2020, (b) which dimensions were affected most, and (c) whether changes were unequally distributed in terms of gender, education, income, geography, housing, living situation and place of birth.

    Methods: We assessed self-reported capability change in Sweden in 10 capability dimensions in a cross-sectional online survey among 500 participants on a five-item Likert scale. We analysed the distribution of answers by comparing the balance of positive and negative perceived changes and used mixed effects logistic regression to examine associations with background characteristics of the participants.

    Results: Reported perceived negative changes outweighed positive changes, and a higher proportion stated negative perceived changes if they also stated having low capability in the same dimension. In the capabilities of financial situation, political resources and health, the proportions of perceived negative change were highest. Odds for perceived negative change compared to no or positive change were higher for higher incomes, living in medium-sized municipalities, being born outside Europe, living in the south of Sweden, and renting instead of owning housing.

    Conclusions: Self-reported negative capability change, and associated inequalities related to socioeconomic position, place of birth and regional residence should be of concern for policymakers.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf