Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Eriksson, Malin
    En essä om sociala bestämningsfaktorer för hälsan som ett användbart begreppsligt ramverk för hälso- och sjukvårdskuratorernas arbete2022Ingår i: Socionomens forskningssupplement, ISSN 0283-1929, nr 52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om sambanden mellan sociala livsvillkor och hälsa var tidigt en central utgångspunkt för hälso- och sjukvårdskuratorernas arbete, men har över tid tenderat att underordnas ett fokus på mer individinriktade insatser. Samtidigt beskrivs ofta hälso- och sjukvårdskuratorerna ha en otydlig yrkesroll och en svag professionell ställning. Den nya legitimationsgrundande examen utgör en unik möjlighet att förtydliga hälso- och sjukvårdskuratorernas yrkesroll, och kan idealt leda till utvecklandet av ett samlat begreppsligt ramverk för arbetet. I denna essä lyfter jag ramverket om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsan som ett lämpligt begreppsligt ramverk för hälso- och sjukvårdskuratorernas arbete. Ramverket passar väl in i kuratorernas generalistexpertis och biopsykosociala perspektiv, och skulle kunna bidra till att tydliggöra yrkesgruppens unika kompetens. Ramverket om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsan kan också användas för att återaktualisera och tydliggöra behovet av kurativa insatser inte bara på individ- utan även på meso- och makronivå.

  • 2.
    Nygren, Lennart
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Edvall Malm, Disa
    Hamreby, Kerstin
    Diskontinuitet i sociala barnavårdsprocesser: från risktecken till vuxenliv2020Ingår i: Socionomens forskningssupplement, ISSN 0283-1929, nr 48, s. 18-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver och analyserar förekomst och erfarenheter av diskontinuitet för unga vuxna under deras väg som föremål för samhällets insatser. Underlaget består av detaljerade studier av akt- och journaldata, kombinerat med livshistoriska intervjuer med ett tjugotal unga vuxna med erfarenheter av placering i samhällsvård. Studien visar att diskontinuiteter förekommer i olika faser i samhällets insatser: i tiden mellan första dokumentation av risktecken och de första åtgärderna från socialtjänsten; i de besluts- och insatsprocesser som sker i tidsspannet mellan första åtgärd och den tidpunkt då den unge lämnar samhällsvården; samt, i övergången mellan samhällsvårdens avslutning och den unges självständiga vuxenliv. Diskontinuitet kan vara kontextuellt och individuellt betingad och kopplad till administrativ hantering, relationer, informationsflöden eller vara erfaren eller associerad med problematikens allvarlighetsgrad. I många fall kan diskontinuitetsproblem ge negativa erfarenheter för unga i samhällsvård.

1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf