Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Blom, Björn
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Snellman, Marie-Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Socialtjänstens arbete med social hållbarhet: en introduktion2023Ingår i: Socialtjänstens arbete med social hållbarhet: insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå / [ed] Björn Blom; Malin Eriksson; Marie-Louise Snellman, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, s. 21-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här antologin handlar om socialtjänstens arbete med social hållbarhet. Det är ett tema som per definition kan sägas vara betydelsefullt, men samtidigt är det oklart vad det innebär, både i teori och praktik. Vi förmodar att olika läsare närmar sig boken med skilda förväntningar och förkunskaper. Några frågor som antagligen kan infinna sig är: Vad är social hållbarhet? Vad finns det för koppling mellan social hållbarhet och socialtjänstens arbete? Är socialtjänstens arbete med social hållbarhet något nytt? Vilka behöver kunskap om socialtjänstens arbete med social hållbarhet och varför? I det här kapitlet för vi en introducerade diskussion i anslutning till dessa frågor. Därigenom läggs en grund för bokens övriga kapitel där olika aspekter av socialtjänstens arbete med social hållbarhet behandlas mer ingående.

  • 2.
    Blom, Björn
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, MalinUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.Snellman, Marie-LouiseUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Socialtjänstens arbete med social hållbarhet: insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå2023Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att arbeta för social hållbarhet är nödvändigt då det i grund och botten handlar om vår gemensamma framtid. I Sverige är socialtjänsten en nyckelaktör i detta arbete. I den här boken diskuteras bland annat vad social hållbarhet är, kopplingen mellan social hållbarhet och socialtjänstens arbete, samt hur socialtjänsten arbetar med frågor som rör social hållbarhet. I boken ger forskare och yrkesverksamma praktiker initierade och konkreta exempel på socialtjänstens arbete med social hållbarhet på olika samhällsnivåer. Författarna beskriver även hur arbetet med social hållbarhet har sett ut över tid och med utgångspunkt i lagförslag och aktuell forskning diskuteras hur socialtjänstens framtida arbete med social hållbarhet kan utvecklas. Socialtjänstens arbete med social hållbarhet vänder sig framför allt till studenter på socionomprogrammet och till studerande på andra professionsutbildningar inom det samhälls- och beteendevetenskapliga området. Boken kan med fördel läsas även av yrkesverksamma socionomer och annan personal i människobehandlande organisationer. Den är också relevant för beslutsfattare, lärare och forskare.

  • 3.
    Hanberger, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Mårald, Gunilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Snellman, Marie-Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Utvärdering av statens nya modell för fördelning av medel för kvalitetsutveckling av arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare: Slutrapport2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Mårald, Gunilla
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Snellman, Marie-Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hanberger, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Utvärdering av utvecklingsmedel för kvalitetsutveckling av arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare: Delrapport 12014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Olsson, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB). Umeå university.
    Snellman, Marie-Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Socionomstudenters akademiska skrivande och informationskompetens: ett samarbete mellan studieverkstaden och institutionen för socialt arbete2021Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2021: den goda utbildningsmiljön 2.1, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2021, s. 16-17Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studenters svårigheter med att leva upp till krav inom högre utbildning gällande språkkunskaper och skrivande har under senare år uppmärksammats (Garberding, 2019; Börjesson et al, 2021; Grönvall, 2015). Studentgrupperna är idag mer heterogena som en följd av bl.a. utbyggnad av högskolan samt breddad rekrytering. Under senare år har lärare vid institutionen för socialt arbete uppmärksammat att studenter behöver allt mer stöd för att kunna uttrycka sig på en godtagbar och förståelig svenska, samt i att skriva akademiska texter. Utöver det akademiska skrivandet måste studenterna kunna läsa, söka, värdera och kritiskt tolka relevant information, i enlighet med de krav som ställs för en kandidatexamen (SFS 1993:100) Dessa akademiska färdigheter är nära sammanlänkade med det akademiska skrivandet och studenterna behöver träna sig parallellt i båda delarna (Eklund-Heinonen et al., 2018; Eklund Heinonen & Sköldvall, 2015).

    Socialt arbete har sedan länge ett samarbete med Studieverkstaden vid Umeå UB gällande undervisning i informationssökning. Under senare år har diskussioner förts om hur samarbetet kan utökas, då vi ser bristande kunskaper bl.a. i hanteringen av vetenskapliga källor, referenshantering och parafrasering. Det medför merarbete både för studenter, lärare och Studieverkstaden, det leder till misslyckanden i studierna och ibland också misstankar om plagiat.

    Att ämnesintegrera undervisning om akademiskt skrivande har lyfts fram under senare år, men forskning om hur det kan ske på bästa sätt är ännu sparsam (Eklund-Heinonen et al 2018). Studier visar även att studenters lärande i informationssökning fungerar bäst när det är integrerat i kurser (Lokse et al., 2017; Smith, 2003) och att undervisning i informationssökning måste ske vid flera tillfällen (Kim & Sin, 2008). Sedan höstterminen 2020 har vi infört fler undervisningstillfällen i informationssökning och referenshantering på tre olika terminer. Alla undervisningstillfällen, där även ämneslärare ofta deltar, knyts till en specifik uppgift med koppling till kursens innehåll och bygger på aktivt studentdeltagande.

    Granruth och Pashkova-Balkenhols (2018) studie visar att socionomstudenter som utvecklar sin informationskompetens (information literacy) också utvecklar sitt skrivande. Som ett led i att stötta studenterna i det akademiska skrivandet har även ett samarbete med Studieverkstaden inletts, där inslagen sker parallellt med undervisning i informationssökning i termin 1 och 3 och oftast knutet till samma uppgift. Presentationen kommer att konkretisera arbetet med att stötta socionomstudenterna i att utveckla sina akademiska färdigheter.

  • 6.
    Snellman, Marie-Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Conformity and resistance in older women´s life stories2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main obejctive of the presentation is to highlight aspects of conformity and resistance as described in older women's oral life stories. The life stories are part of an ongoing dissertation project, at the Department of social work, Umea university, Sweden. The data consists of ten women's life stories, aged 75 to 85, living in the rural countryside in the county of Vasterbotten in northern Sweden and the region of Ostrobothnia on the west coast of Finland. The meaning of old age cannot be separated from the rest of the course of a person's life, and by conducting life story interviews ageing as a process is emphasised. Life stories not only give us information about the individual, but also about cultural and societal conditions in two similar, but still different countries. Hence, the purpose of the presentation is to make visible women's diverse circumstances during life course, at both a structural and individual level, and how these are articulated through different strategies of adaptation and/or opposition.

     

    The women taking part in the study are all born and raised in an agrarian community. During the women's life course the society has undergone many transformations. The Second World War, modernisation and the development of the welfare state are some of the changes that have taken place during their life course, as well as reassessment about women's work and family life. Despite many similarities between the two countries, there are also disparities that must be considered when trying to understand and interpret the life stories of these women. The national economical conditions after the Second World War were completely different, which has also influenced political and ideological attitudes and values about men's and women's responsibilities and positions. How such circumstances have shaped strategies of conformity and resistance used by women in different situations, concerning i.e education, work and relationships is therefore of interest to investigate. 

  • 7.
    Snellman, Marie-Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    "Det är ju inte hela tiden bara lycka heller": äldre kvinnors berättade liv- om arbete, omsorg och åldrande i landsbygdsmiljö2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Even though ageing in Western society has been a major issue in research and politics in recent years, there is still a distinct lack of knowledge about elderly people and their experiences. As much of the ongoing research has focused mainly on the oldest of the old and elderly people in need of public care, research about elderly people in general is needed. Ageing in a rural environment is of interest, because research about the elderly and ageing generally concerns urban areas. The study of old women has grown during the last decades in the academic fields of social gerontology and feminist studies. Older women’s disadvantaged position has been highlighted from a structural perspective. This knowledge needs to be combined with knowledge from a micro level in order to make other experiences of being an older woman visible.

    The importance of considering ageing as an integral part of life has been stressed by social gerontological research during the last decades. The focus of this thesis is the life stories of ten women aged between 75 and 85 years of age. The study has two main aims: firstly, to analyse the diverse meanings involved in being a woman who was born between 1920 and 1930, and lives in the Swedish or Finnish rural countryside. Secondly, the aim is to highlight and analyse how caring is reflected in the women’s stories about their lives. A broad understanding of caring as a fundamental condition for human existence is stressed in the thesis.

    Life stories are never complete, nor do they cover the totality of a life lived. The life story is a story told from a certain perspective in a specific situation and the meaning in the life stories is produced through interaction with the researcher. The women who participated in the study have lived their lives through major societal transformations. Historical events that have affected women’s rights, possibilities and conditions, have served as a framework for understanding the women’s life stories in a wider context. Structural and individual conditions have been taken into account, and indicate that the enabling and limiting conditions are both multi-dimensional and vary from individual to individual. A contextual framing is needed to understand expressions of care in the life stories. The life stories make visible caring as changeable; caring is carried out differently in different contexts and situations. An extended understanding of caring makes it possible to gain additional insights into meaningful expressions of caring during the life course, and these insights reach beyond conventional definitions in theories on caring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Snellman, Marie-Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Obetalt arbete och kontext i äldre kvinnors livsberättelser2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett övergripande syfte med presentationen är att lyfta fram kvinnors obetalda arbete, såsom det framträder i fritt formulerade livsberättelser av kvinnor födda på 1920-talet och boendes på landsbygden, i Västerbotten i Sverige och Österbotten i Finland. Materialet ingår i ett avhandlingsprojekt vid Institutionen för socialt arbete och inom ramen för Genusforskarskolan vid Umeå universitet. Materialet, insamlat åren 2004-2005, består av tio kvinnors muntliga livsberättelser, berättade vid två olika tillfällen. Utgångspunkten är att livsberättelser inte bara ger kunskap om den enskilda individen, utan att de även kan förstås i ett kulturellt och samhälleligt perspektiv. Därmed är avsikten med presentationen att synliggöra hur kvinnornas villkor och förutsättningar under livet har sett olika ut i de båda länderna, samt på vilket sätt detta avspeglar sig i hur det obetalda arbetet framträder i livsberättelserna. Utöver detta är syftet med presentationen också att belysa hur det obetalda arbetet tar sig uttryck, med utgångspunkt i olikartade livssituationer och familjeförhållanden. Vilka skillnader och likheter finns i förhållande till obetalt arbete, beroende av om man levt sitt liv som ogift och ensamstående, eller som gift i en traditionell kärnfamilj? Vilka skillnader och likheter finns mellan kvinnorna i de båda länderna?

     

    Kvinnorna som ingår i studien är alla födda under en tid då det agrara inslaget i samhället fortfarande var stort, både i Sverige och Finland. Deras liv har präglats av att samhället genomgått stora omvälvande förvandlingar. Krigstiden, samhällets modernisering och utvecklandet av välfärdsstaten, samt omvärderingar i synen på kvinnors förvärvsarbete och familjelivet är exempel på förändringar som skett under deras livstid. Trots många likheter i den utveckling som skett i Sverige och Finland, finns även skillnader som bör synliggöras i förståelsen av kvinnornas livsberättelser. Det finländska samhället drabbades hårt av krigen under 1930- och 1940-talet. Förutsättningarna för de båda ländernas samhällsuppbyggnad efter kriget var helt olikartade. Finland förblev länge ett agrart land, där moderniseringen och effektiviseringen av jordbruket, välfärdssamhällets utbyggnad samt den fortsatta industrialiseringen fördröjdes. Sverige upplevde däremot en stark ekonomisk utveckling under efterkrigsåren. De olikartade samhällsekonomiska utgångspunkterna har även fått konsekvenser för politiska och ideologiska förhållningssätt och värderingar gällande mäns och kvinnors uppgifter och positioner i samhället. I relation till detta är det intressant att studera hur det obetalda arbetet synliggörs i kvinnornas livsberättelser överlag, men också utifrån deras olikartade civilrättsliga positioner i en viss social(historisk) kontext. 

  • 9.
    Snellman, Marie-Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Social hållbarhet och en hållbar socialtjänst – utmaningar och möjligheter2023Ingår i: Socialtjänstens arbete med social hållbarhet: insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå / [ed] Björn Blom; Malin Eriksson; Marie-Louise Snellman, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, 1, s. 299-316Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här antologin beskriver ett antal författare socialtjänstens arbete med social hållbarhet utifrån olika nivåer och perspektiv. I det avslutande kapitlet sammanfattar vi de centrala aspekter som framkommer i bokens olika kapitel och som bidrar till ett klargörande av vad socialtjänstens arbete med social hållbarhet kan innebära. Vidare presenterar vi en sammanfattande tolkning av policylogiken bakom den planerade reformeringen av socialtjänsten och hur de olika insatser som diskuteras i boken kan förstås i relation till en sådan logik. Avslutningsvis diskuteras de behov, utmaningar och möjligheter, som mot bakgrund av bokens kapitel, är centrala för att kunna utveckla socialtjänstens arbete med social hållbarhet.

  • 10.
    Snellman, Marie-Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Mårald, Gunilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Hanberger, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Utvärdering av utvecklingsmedel för kvalitetsutveckling av arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare: Delrapport 22014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Snellman, Marie-Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Svenlin, Anu-Riina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. University of Jyväskylä.
    Burén, Linda
    Umeå kommun, Umeå, Sverige.
    Jägerving Isaksson, Camilla
    Umeå kommun, Umeå, Sverige.
    Bergmark, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Snellman, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Tillsammans för ett bättre liv – livet ut: forskningsöversikt om äldres självständighet och aktiva deltagande i samhällslivet samt hur kommuner kan förbättra sin samhällsplanering2024Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rapporten är ett resultat av ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun och Umeå Universitet. Syftet är att ta reda på vilka förhållanden som kan främja äldre invånares möjligheter att bo kvar hemma i eget boende och samtidigt möjliggöra förutsättningar till ett aktivt deltagande i samhällslivet, ökad självständighet och ett förlängt steg till vård- och omsorg.

     Rapporten innehåller en narrativ litteraturöversikt, där målsättningen är att sammanfatta och diskutera empiriska och teoretiska studier på ett område där det saknas en etablerad översikt och kunskapsläget är oklart. Översikten genomfördes i fyra faser: 1) Inledande litteratursökning, 2) Fokuserad litteratursökning, 3) Översiktlig analys av identifierade publikationer, samt 4) Kompletterande sökning och slutlig analys. För att identifiera relevanta publikationer gjordes datorbaserade sökningar i vetenskapliga databaser och etablerade sökmotorer. Det empiriska materialet består av 99 publikationer som slutligen valdes ut och analyserades systematiskt i fem steg.

    Resultaten presenteras i fem kapitel: 1) Förhållanden relaterade till den egna personen, 2) Social delaktighet, sociala relationer och nätverk, 3) Boende och bostaden, 4) Digital teknik, 5) Fysisk omgivning. Resultaten visar att för att äldre ska kunna bo kvar hemma krävs ett holistiskt perspektiv som inkluderar både bostaden och den sociala och fysiska miljön utanför. Viktiga faktorer inkluderar självständighet, trygghet och säkerhet inom hemmet, samt att ta hänsyn till äldres egna uppfattningar om stöd och service. Det finns begränsat med forskning med fokus på att främja äldres boende i eget hem, och i rapporten betonas att det är en komplex fråga som kräver insatser från olika discipliner och sektorer. Att se de äldre som individer med varierande behov, och att använda ett personcentrerat förhållningssätt är centralt, trots att många insatser ofta utformas utifrån en homogen bild av äldre.

    Baserat på resultaten diskuteras i det sista kapitlet tre huvudteman: Proaktiv bostads- och samhällsplanering, Social delaktighet och tredje rum, samt Digital teknik i den äldres vardag. Där belyses även bristen på studier som tar ett helhetsgrepp kring främjande av äldres vardag och självständighet i olika livssituationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Snellman, Marie-Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Svenlin, Anu-Riina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Burén, Linda
    Umeå municipality, Umeå, Sweden.
    Jägerving Isaksson, Camilla
    Umeå municipality, Umeå, Sweden.
    Snellman, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bergmark, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    What needs must be met for older people to be able to stay at home longer?: A scoping review by multi-professional collaborators2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: In Sweden and in many other countries, the proportion of older people will increase dramatically over the next ten years. Resources such as residential care will not be sufficient for the needs within the target group to the same extent as today. Organizations responsible for care needs to initiate new solutions to promote older people’s independence, active participation to extend the age of onset for elderly care interventions. This societal challenge was investigated through a scoping review with an overarching research question: What needs must be met for older people to be able to stay at home longer?

    Review: Sub-questions were designed informed by Maslow’s hierarchy of needs. Which conditions make it possible for older people to stay at home longer regarding: 1) the person her/himself?, 2) the housing?, 3) the social relations?, 4) the surroundings? Several databases and search engines were used to search for a range of literature published 2000-2021, in English and Scandinavian languages. The search resulted in approx. 2500 abstracts of which 386 publications were selected.

    Results: A preliminary assessment indicates that:

    - the research area is heterogeneous (many different disciplines, target groups, questions, designs and theories).

    - the publications include person-related factors (73%), environment-related factors (19%) and housing factors (8%).

    - person-related factors include physical conditions (35%), psychological conditions (24%) and social relationships (13%).

    We will present a compilation of preconditions that enable older people to stay at home longer, as well as demonstrate a model of how these preconditions are interrelated.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Accepted manuscript
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Presentation
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf