Umeå universitets logga

Sloyd education in Sweden – current trends and future possibilities

With the school subject ”sloyd” means work in mainly textiles, wood and metal in elementary and lower secondary levels. The subject is still one of the most popular compulsory subjects among the students, while some parents ask why such ”old fashioned” subject is needed today. Other asks for education in computer knowledge instead of Sloyd and Home Economics. It seems that even if the subject has changed both aims and teaching and learning methods, from focusing mainly craft techniques to stress creativity and problem solving, people in general base their opinion on their own memories from the past. The pedagogical idea behind sloyd teaching seems to be more or less forgotten.

Another problem is that also teachers have a wage idea about the basic philosophy of Sloyd.  Some sloyd teachers seem to prefer to rely on personal memories and ideas than the national syllabus. It is common that they have chosen their occupation because of their own interest in craft. As teachers they just change their focus from making craft themselves to teach others the same thing. They follow their own intuition with the explanation that the syllabus is difficult to understand or that it is so wage that any activity could fit. Next problem is the lack of commonly used scientific and professional language for sloyd knowledge and sloyd science. When it comes to assessing the students, the teachers find it hard to put into words what is required and preferable.

On the other hand there are important values embedded in the Sloyd subject. Young persons are very interested in sloyd activities. They feel very proud when they have finished a sloyd project, they learn a lot and they enjoy the activity very much. Through sloyd lessons they learn about material, craft techniques and tools through exploration, experience and reflection, instead of being taught facts before hand. The society need people who are creative and inventive and have the initiative to act, which is practised during sloyd lessons. There is a growing interest in creating a sustainable society and recycling, which is also trained in sloyd. 

The sloyd subject in Sweden need to get a solid scientific base through research results, the subject also need be redefined and explained not only as cultural heritage, but also as a very useful subject in a modern society. New possibilities (and other problems?) will come with a new national plan for teacher education and a new national syllabus for all school subjects in 2011. 

This study deals with the academisation or “academic drift” of teacher education in the aesthetic subjects in Sweden from the 1970s to the millennium shift. After long preparations that already began after the Second World War, TE, along with other vocational education, was integrated into the Swedish university system as part of the expansion of the higher education sector in 1977 (H77). The study’s aims were to describe and analyse how the conditions for teacher education in practical/aesthetic subjects changed in the new and diversified higher education sector. For the study, we drew on Official Reports of the Swedish Government (SOU), a type of authoritative policy text intended to influence an activity, but which govern less formally than “governing policy texts” like bills that are legislative in nature. Our study reveals that a division was made between the old, prestigious and discipline-based universities and the newcomers in terms of vocationally-based education. The entire teacher education ended up on the periphery of the new higher education sector. We establish that the absence of own academic structures and thereby power within the higher education structures has harmed the independent development of teacher education in the aesthetic subjects as part of the enlarged higher education sector in the process of them moving from school subjects to university-like disciplines.

Det omfattande kunskapsområdet slöjd och hantverk har en stark tradition av det som ibland kallas tyst lärande och tyst kunskap. Ibland finns även uppfattningar om grundskolans slöjdämne som delvis ordlöst och där lärande sker genom förevisning. Emellertid ställs sedan 2011 nya kunskapskrav på elever för att erhålla godkänt betyg i slöjdämnet. Själva ämnet har konstruerats med didaktiska syften och uppställda mål och numera ställs krav på att elever ska kunna uttrycka sig i ord kring sitt lärande och sina val under arbetsprocessen för att synliggöra lärandet i slöjdämnet. Det innebär att slöjdlärare behöver undervisa så att eleverna ges möjlighet att utveckla den förmågan. Kunskaper som kanske tidigare bedömdes ordlöst, genom uppvisade färdigheter i hantverket och förståelse i medvetna slöjdprocesser ska nu beskrivas med ord av både lärare och elev. Då många slöjdlärare beskriver både sin egen ämneskunskap och slöjdämnet som hantverksbaserade har kursplanens nya formuleringar i flera fall lett till utmaningar där kunskapskraven ibland skapat incitament för att förändra själva undervisningen. Teoretiska modeller av didaktiskt tänkande ger förståelse för två olika sätt att som lärare förhålla sig till slöjdämnets ramar och innehåll, vilket visar sig som två olika ämneskonceptioner om slöjdämnet. 

Vad händer med slöjdämnet när/om det som främst bedöms är att sätta ord på den förmåga som beskriver kunskapen i ord, t.ex. att motivera, formulera, ge omdöme eller föra resonemang? 

On July 1, 2018, the curriculum for primary school was revised when the government decided to clarify the school's assignment to strengthen the students' digital competence (Regeringskansliet, 2017; Skolverket, 2017). For the subject Sloyd this means that the  central content in the syllabus stipulates that the teaching should contain conditions for the pupils to combine different materials with digital technology. Digital tools are described as means for documentation of work process and results, and for work with sketches, models and patterns. However, digital technology combined with traditional and other materials is a completely new content of the subject syllabus, which neither has any subject tradition to build on. Previous research and the National Subject Evaluation in Sloyd has shown that transformation of previous new elements in the syllabus has been problematic for Sloyd teachers (Skolverket, 2015; Frohagen, 2016; Jeansson, 2017). Based on questions about how the area could be introduced and dealt with in the Sloyd teacher education, and further in the school subject, a practice based development project was carried out with Sloyd teacher educators in 2018. The participants were allowed to try and investigate how digital technology can be included, be seen, or sets traces in the media-specific expression of the Sloyd subject which is manifestades in the artifact, ie. the product. Based on interviews with the participants, the results indicate that so-called digital technology means a new area to conquer and relate to pedagogically. One of the participant projects that involved trying out different digitally controlled processes of materials is presented to exemplify the exploring of material and digital process.

Grundskolans slöjdämne har från att historiskt varit uppdelat i två slöjdarter formats till ett ämne där vi idag kan tala om en vidgad materialanvändning som enligt ämnets kursplan ska innehålla kombinationer av metall, textil och trä, samt andra material. Den 1 juli 2018 trädde en övergripande förändring av samtliga grundskolans kursplaner i kraft, då regeringen beslutat att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. För slöjdämnet innebär detta att kursplanens centrala innehåll föreskriver att undervisningen ska innehålla förutsättningar för eleverna att kombinera olika material med digital teknik. Digitala verktyg beskrivs som medel för dokumentation av arbetsprocess och resultat, samt för arbete med skisser, modeller och mönster. Forskning och Nationell ämnesutvärdering har visat att transformering av tidigare nya inslag i slöjdämnets kursplan varit problematiskt för slöjdlärare. 

Digital teknik kombinerad med traditionella och andra material är ett helt nytt inslag i slöjdämnets kursplan som inte heller har någon ämnestradition att bygga vidare på. Utifrån frågeställningar om hur området skulle kunna införas och behandlas inom slöjdlärarutbildningen genomfördes under 2018 ett praktikbaserat fortbildningsprojekt med slöjdlärarutbildare. Vår ingång var att tillsammans med deltagarna studera och undersöka hur digital teknik kan rymmas inom begreppet vidgad materialanvändning och därmed ingå, synas eller sätta spår i det mediespecifika uttrycket för slöjdämnet som utgörs av artefakten, dvs. produkten. Utifrån intervjuer med deltagarna indikerar resultaten att så kallad digital teknik innebär ett nytt område att erövra och förhålla sig till didaktiskt.

Syfte/mål: Syftet med avhandlingen har varit att söka kunskap om vad som formar gestaltningen av slöjdämnet utifrån hur ämnet tar sig uttryck i aktuell kursplans formuleringar och i textillärares uppfattningar om undervisning och ämnets innehåll och former.

Metod: Med grund i forskarens förförståelse har en hermeneutisk forskningsprocess utformats och utvecklats. Studien omfattar 17 intervjuer med verksamma textillärare. Genom upprepad läsning formades övergripande teman.  

Teoretisk inramning: För ett övergripande perspektiv användes en ramfaktormodell med tre policynivåer: formuleringsnivå, transformeringsnivå och genomförandenivå. För ett praktiknära perspektiv användes didaktisk teori med fokus på ämnesdidaktisk analys av studiens empiri. Modeller för didaktiskt tänkande ligger till grund för analys av hur de intervjuade lärarnas uppfattningar påverkar utformningen av slöjdämnet.

Slutsatser: Två nivåer av didaktiskt tänkande angående textillärarnas uppfattningar om syfte, innehåll, undervisning och bedömning framkom i resultatanalysen. Nivåerna formar två ämneskonceptioner angående slöjdämnet, en kursplanenära tolkning utgående från kunskapskraven och en tolkning närmare kunskapsområdet slöjd. Lärarna ansluter till en av dessa eller rör sig mellan dem i olika faser av didaktisk planering och reflektion. Ämneskonceptionerna bidrar till gestaltningen av ämnet som resultatorienterat eller traditionsbundet. Ökat fokus på resultat kan leda till en förändring av ämnesinnehållet.

Relevans för pedagogiskt arbete: Problemområdet bygger på forskarens erfarenheter och förförståelse och härstammar därmed i skolans praktik. Studien omfattar slöjdlärares beskrivningar av uppfattningar och praktisk yrkesverksamhet, därmed får resultaten betydelse för förståelse av slöjdämnet och dess plats i skolkontext och samhälle.    

The thesis deals with questions of how the purpose and content in the Swedish school subject Sloyd can be understood in the present, some years after a new curriculum came into effect in 2011. Through sloyd teachers’ stories of their knowledge and the historical traces that have left a mark on their teaching, such as older syllabuses and mediated experiences, the intention is to examine the pedagogical thinking that forms the classroom’s activities. The overall purpose is to develop knowledge of what shapes the design of sloyd, based on how the subject is expressed in the syllabus and in teachers' understandings of teaching and the subject. Based on previous knowledge and interviews, a hermeneutic research process has been designed and developed over time. Seventeen semi-structured interviews with textiles teachers where conducted, recorded and transcribed for the study. The hermeneutic interpretation process involved repeatedly reading and listening, and the material was coded using the digital analysis tool ATLAS.ti. Through repeated reading of the codes, three overarching themes were found: Textiles teachers' perceptions of Sloyd’s purpose and content, Textiles teachers’ teaching, and Manual and intellectual work in unity. The perspective of curriculum theory using a frame factor model is intended to highlight how Sloyd manifests itself at different levels of interpretation, which may impact how sloyd takes shape in the classroom. For a functional perspective on the study's data, didactic theory is used with a focus on subject didactics. The transformation phase is central to the shaping of Sloyd, where teachers’ beliefs and perceptions about the subject will influence their interpretation of the syllabus. Shulman's model of pedagogical thinking and action linked to pedagogical content knowledge, PCK, form the basis for the analysis together with theoretical perspectives on teachers’ pedagogical thinking as Kansanen and Hansén describes it. In summary, two levels of pedagogical thinking are distinguished by analysis. Firstly, based on those teachers who transform and implement teaching in sloyd based on an interpretation that follows the syllabus closely, and secondly, based on those who proceed from an interpretation that is closer to sloyd’s field of knowledge, based on handicraft. This results in two subject conceptions relating to sloyd. Teachers can ascribe to one of these, or move between them in the different phases of pedagogical planning and reflection. The conclusions also include an understanding of why the knowledge requirements in the syllabus largely relate to the students expressing themselves in words regarding their learning and their choices during the process. The curriculum is results-oriented and the knowledge that is evaluated must therefore be measurable and comparable, and be made possible to learn through the subject content. It can also be interpreted as an approximation of a practical knowledge culture to a theoretical knowledge culture, and therefore a legitimation of a practical subject in the school context that elementary school constitutes.

Three sloyd teachers were interviewed concerning their opinions of the content of knowledge in the Swedish school subject sloyd. Their choices and opinions are compared to the syllabus of sloyd. The results indicate that the teachers do not understand or care about the syllabus, although they believe that anything they do fits in to it. They have opinions on knowledge grounded in their own view on what sloyd is and how to work with it. Knowledge comes from working with handicraft, which includes creativity, problem solving, planning and working methodologically. These skills are needed in society today, which the interviewed teachers are aware of, in spite of that their choosing to describe the subject and claiming that it as a complement to theoretical subjects at school. The school subject sloyd needs a new syllabus that teachers can understand and use, and a description with an explicit connection to usefulness and society.

What is the meaning of handicraft in the Swedish school subject sloyd? Teachers’ perceptions of content and teaching methods in relation to the syllabus Åsa Jeansson (Umeå University)

In Sweden we have a new curriculum since 2011, with new syllabuses for all compulsory subjects in primary school. In this study, 13 teachers in textile sloyd was interviewed about how they relate to this syllabus, in relation to their own experiences and perceptions regarding the subject content and purpose. They describe how they through their teaching and individualization, handle requirements on students' documentation and reflection on the work process, related to their work with handicraft. The teaching is nowadays based on the knowledge requirements and the purpose of this study is to contribute to the understanding of how the work with handicraft finds or retains its place in the subject sloyd. There is an old approach to the school subject sloyd as a "doing" activity, which needs to be problematized, not removed. The subject sloyd has changed and teachers' own voices gives knowledge of the implementation of this.

Den här presentationen handlar om ett utvecklingsprojekt för lärarutbildare inom slöjdlärarutbildningen vid Umeå universitet. Bakgrunden till projektet var att grundskolan 2017 fick till uppdrag att stärka elevers digitala kompetens varpå närapå alla grundskolans kursplaner reviderades. För grundskolans slöjdämne innebar detta att kursplanens centrala innehåll beskrev undervisning där elever gavs förutsättningar att använda digitala verktyg samt kombinera olika material med digital teknik. Digitala verktyg var redan vanligt förekommande i undervisningen då det beskrevs som medel för dokumentation av arbetsprocess och resultat, samt för arbete med skisser, modeller och mönster. Digital teknik kombinerad med traditionella och andra material var däremot ett helt nytt inslag i slöjdämnets innehåll och förutom att formuleringen var svår att förstå, saknades ämnestradition och ämnesdidaktiska erfarenheter. Även tidigare har nya inslag i ämnet varit problematiska för slöjdlärare att omsätta i undervisning (Skolverket, 2015; Frohagen, 2016; Jeansson, 2017). Det förändrade ämnesinnehållet i grundskoleämnet slöjd blev mot denna bakgrund även en utmaning och ett ansvar för slöjdlärarutbildningen och slöjdlärarutbildare.   

Utifrån frågeställningar om hur området skulle kunna införas och behandlas inom slöjdlärarutbildningen, och vidare i grundskolans slöjdämne, genomfördes under 2018 ett praktikbaserat utvecklingsprojekt med slöjdlärarutbildare. Avsikten var att arbeta med tolkning och transformering av kursplanens skrivning om ”digital teknik”, för att kunna omsätta den i slöjdlärarutbildningen och stödja studenterna i kritisk orientering angående formuleringarna i kursplanen. 

Utvecklingsprojektet innehöll workshops där slöjdlärarutbildarna erbjöds att orientera sig och arbeta digitalt med material, redskap och maskiner i det FabLab där vi hyrt lokaler för de fem tillfällen som ingick. Deltagarna prövade och undersökte hur digital teknik kan ingå, synas eller sätta spår i det mediespecifika uttrycket för slöjdämnet som utgörs av artefakten, dvs. produkten. Utifrån intervjuer med deltagarna visar resultaten att så kallad digital teknik innebär ett nytt område att erövra och förhålla sig till didaktiskt. 

Ett av deltagarprojekten som handlade om att pröva olika digitalt styrda bearbetningsprocesser av material presenteras för att exemplifiera orientering och arbete i FabLab.  

Skolämnena slöjd och bild genomgår ständig förändring i takt med samhället och nya policydirektiv, men vad olika förändringar leder till i förlängningen är svårt att förutse. I det pågående fyraåriga forskningsprojektet Estetikens ekologiundersöks hur förändringsprocesserna akademisering och digitalisering skapar nya förutsättningar för det svenska slöjdämnet och bildämnet samt den handlingsburna kunskap som karaktäriserar ämnena. Akademiseringen av lärarutbildning har bidragit till vetenskapliggörande av undervisning, stärkt vetenskaplig grund och breddad forskningsanknytning men också kommit att förstärka den textburna kunskapen i ämnena i grundskola och lärarutbildning. Digitalisering och ökad digital verktygsanvändning påverkar undervisningens innehåll och form och när användningen av digitala verktyg ökar och tid omfördelas till reflektion och vetenskaplig skolning från utveckling av kunnande i hantverk så förändras slöjd- och bildämnenas förutsättningar. Projektets och presentationens övergripande syfte är att ur ett utbildningsekologiskt perspektiv belysa och diskutera hur nya förutsättningar skapas och vilka konsekvenser de får för ämnesinnehåll och slöjd- och bildlärares arbete. Projektet vilar på en mixed method design och i presentationen ges en första inblick i två av projektets delstudier, en enkätstudie och en intervjustudie med verksamma lärare i grundskolan. Presentationen fokuserar lärares uppfattningar om kursplanernas skrivningar och olika direktiv, hur de tänker om akademisering och digitalisering, förutsättningarna för undervisningen samt hur de beskriver sitt arbete med eleverna. Preliminära resultat visar exempelvis hur såväl akademisering som digitalisering tar både explicita och implicita uttryck och hur en likriktning av utbildningssystemet får långtgående konsekvenser för ämnenas förutsättningar. Delstudiernas informanter tenderar att anamma nya arbetssätt, men inte på en nivå där deras uppfattningar om ämnet och synen på kunskap utmanas. En fråga blir hur man kan tänka om den balans mellan motstånd och acceptans som lärarna beskriver och vad det betyder för ämnenas innehåll och likvärdighet? Projektets kunskapsbidrag rör hur lärarutbildningens omvandling och förändringar i policy också förändrar förutsättningarna för kunskapsutveckling i enskilda ämnen som slöjd och bild, och vilken betydelse det kan få för estetiska ämnen i skola och lärarutbildning.

Crafting revisited is an ongoing project financed by UmArts, an interdisciplinary arts centre located at Umeå University. The arts centre, which includes five departments from the Faculty of Arts and Humanities and the Faculty of Science and Technology, aims to stimulate and strengthen interdisciplinary arts research in visual arts, architecture, design, curatorial and creative studies.

Projektet Crafting revisited ingår i en satsning på små, visionära projekt finansierade av UmArts, ett tvärvetenskapligt centrum för konstnärlig forskning vid Umeå universitet. I projektet utvecklas och prövas ett metodologiskt ramverk för att stödja kollaborativ utveckling av kunskap i slöjd i skärningspunkter mellan konstnärlig och utbildningsvetenskaplig forskning. Det faktum att slöjdfältet saknar vetenskaplig disciplin och eget forskarutbildningsämne har bidragit till att befintlig forskning i stor utsträckning har ett pedagogiskt fokus. Mer sällan har dock utbildningsvetenskaplig forskning beaktat teknologiska aspekter av slöjd eller undersökt arbetsprocesser och artefakter som konstnärliga uttryck eller sätt att besvara forskningsproblem, med följd att forskning om centrala dimensioner av slöjd uteblivit. I projektet Crafting revisited återvänder vi därför till vårt eget slöjdkunnande och hantverkskunskap inom broderi i möte med digital broderiteknik, och använder det textila materialet och dess uttryck för att artikulera, dokumentera och kommunicera forskningsresultat. Syftet är att undersöka integrationen mellan tidigare analog slöjdkunskap och den slöjdkunskap som utvecklas i arbetet med digitala redskap. Vi ställer frågor om hur ”analoga” och ”digitala” kunskaper samordnas och vad som krävs för att variation och kontroll i de materiella uttrycken. Den metodologiska utgångspunkten är hermeneutisk och influerad av metoder inom materiell kultur som tillvaratar såväl forskarnas reflektioner i arbetet med material och redskap som materialet/artefakten som huvudsaklig dokumentation genom att ställa frågor materialet förmår besvara. För att stödja reflektion videofilmas arbetet som genomförs i en rad olika workshops. Projektet utgör en ”act of relating” (Borgdorff, 2012) som vi hoppas kan stödja utforskande i och med material av relevans för både konstnärlig och utbildningsvetenskaplig forskning. 

While Swedish schools and teacher education under global influence adapt course content and teaching to what is measurable in internationalknowledge tests, other processes are proceeding, partly in the opposite direction. This project intends to address two of these oppositeprocesses: the academicization and the digitization of school and teacher education, and in particular their impact on the school subjects Art andSloyd.

The academisation of teacher education has created a broader research connection and a stronger scientific basis for school, supported by theSwedish School Act (Erixon Arreman 2008; SFS 2010: 800). This has led to a strengthening of text-based knowledge in both Art and Sloyd,subjects previously primarily based on action and experience-based knowledge (Borg 2007; Lindgren 2008; Carlgren 2015), in which the abilityto process, investigate and form material develops over time. Also, and unlike most other school subjects, Art and Sloyd are not connected to anacademic discipline. Therefore, the scientific basis for them is not clearly defined, and therefore more vulnerable to external pressure.

When more and more of the content of school subjects in the academisation process is mediated by written text, or when screen and keyboardreplace paper and pen, school subjects like Art and Sloyd change more than school subjects already strongly mediated by text. From aneducational ecological perspective (Bateson 1972; Goodlad 1997), the situation can be described as disrupting the ecological balance in thesubjects.

Theoretically, the project is based on an ecological perspective on education (Bateson 1972; Goodlad 1997). We consider the Aesthetic subjectsArt and Sloyd as living ecologies in interaction with surrounding parts of an extensive education system. The ecology, or ecosystem, consists ofinstitutions with special functions, rules, activities, goals, and people with different roles. An ecological way of understanding change considersthe procedural process and the fact that parts of the system always interact and affect the system as a whole in ways that may not initially beobvious. Overall, the concept of boundary crossing (Akkerman & Bakker 2011) is used to analyze how transfers of epistemologies andknowledge, under the influence of academia and digitalisation, occur across boundaries in educational ecology and the consequences it has (cf.Svenkerud et al, 2018). Furthermore, the project is based on media ecology as a way of understanding the impact of digital technologies ineducational contexts (Erixon 2015). New technology not only add something, but change the entire environments (Postman 1970); reshapesthinking and perception as well as what roles and actions are possible. At the same time, new and old technologies interact like different speciesin the ecosystem and compete for space. Changes in the ecosystem, evolution, occur not as one might think gradually, but in more unexpected,punctuated equilibrium, which violently displace the balance, in analogy with Kuhn's paradigm shift (Eldredge & Gould 1972; Erixon 2015).

In summary, the purpose of the project is to study how academicization and digitization of education create new conditions for the schoolsubjects Art and Sloyd, in compulsory school and teacher education. The aim is broken down in the following research questions:

1. What characterizes the processes of change in academia and digitization in the subjects Art and Sloyd?

2. What consequences will the academicization and digitalisation have for the subject content in Art and Sloyd?

3. What possible teacher positions are created by the academicization and digitization of Art and Sloyd?

4. What space is there for aesthetic and practical forms of knowledge in today's educational ecology?

Methodology or Methods/ Research Instruments or Sources Used: Neither quantitative nor qualitative data per se is sufficient to capture the complexity of the problem area. Therefore, several methods will beused, in a mixed methods sequential explanatory design (Ivankova, Creswell & Stick 2006). The study is based on three sub-studies: In the firstsub study (1), a document study, the background of the academicization and digitization of the Swedish education system (from compulsoryschool to teacher education) is mapped and analyzed, with a focus on significance for the subject’s Art and Sloyd. The method is criticaldiscourse analysis (CDA) (Fairclough 2010) and the material consists of policy documents and debate articles from teachers' union journals anddaily press. The second sub study (2) a survey study, aims to map the Art and Sloyd teachers' perceptions of what characterizes the changeprocesses academicization and digitization of the respective school subject, as well as the consequences the change processes have for thesubject content in Art and Sloyd. Quantitative data is then collected and analyzed to identify relationships and provide a general understanding ofthe research problem. The results are then used to design a qualitative case study, which can explain, develop and deepen the quantitativeresults. A case study involves an exploration of a system or one (or more) case over time, through a detailed, deep data collection using multiplesources of information, rich in context (Merriam 1998). The third sub-study (3) is an in-depth multidisciplinary study based on interviews (rhetoric)and observations (practice). Semi-structured interviews are conducted with 15 teachers from each school subject. The intention is to gather in-depth descriptions of the impact of academia and digitalisation on teaching and content in each subject.

Conclusions, Expected Outcomes or Findings: Our research issues are for instance derived from our own experiences as University teachers and lessons learned from two previously fundedprojects by the Swedish Research Council. The first concerned digitalization, School subject paradigm and teaching practice in screen culture(2010-2013), studying how school the subjects Art, Music and Swedish L1 change when digital media have a great influence (Erixon 2015). Thesecond project concerned academicization, the Struggle for the Text (2012–2016), and was about the requirement for academisation andacademic writing in relation to other and more practical parts of teacher education (Erixon & Josephson 2017). Also, in previous studies, participants in the research group have been concerned with digitalisation, showing that teachers in Art and Sloydrespectively to varying extent make use of digital tools in their teaching, and that resistance to digital tools is a common attitude among many ofthe teachers (Jeansson 2017; Wikberg 2017) as well as the students (Westerlund 2015). Ongoing pilot studies show that Sloyd teachereducators perceive digital tools and materials as a completely new area to acquire. Also, when it comes to academisation and a school on scientific basis, the spoken and written language tend to take oven and teachers who wish to develop other mediations are discouraged bystructures (Westerlund 2019). It is clear that development is taking place in different places and appears to be divisive, which shows therelevance of taking a comprehensive approach to the change processes that affect the school subjects' Art and Sloyd in different, and sometimescontradictory, ways.The project provides general knowledge about how teacher education’s transformations and changes in policy documents change the conditionsfor knowledge development in different subjects in different ways. 

References: Akkerman, Sanne F., & Bakker, Arthur. (2011). Boundary Crossing and Boundary Objects. Review of Educational Research,81(2), 132–169. Bateson, Gregory. (2000/1972). Steps to an Ecology of Mind. Chicago: University of Chicago Björck, Catrine (2014). ”Klicka där!” En studie om bildundervisning med datorer. Stockholm: Stockholms universitet. Borg, Kajsa (2007). Akademisering. En väg till ökad professionalism i läraryrket? Pedagogisk forskning i Sverige, 12(3), 211–225. Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. Cuban. Eldredge, Niles J. & Gould, Stephen J. (1972). Punctuated equilibria: An alternative to phyletic gradualism. I: Thomas J. M.Schopf. (red.). Models in paleobiology (s. 82–115). San Francisco: Freeman Cooper. Erixon Arreman, Inger (2008). The Process of Finding a Shape: stabilising new research structures in Swedish teachereducation, 2000-2007. European Educational Research Journal, 7(2), 157–175. Erixon, Per-Olof (2015). Punctuated equilibrium – Digital Technology in Schools ́ Teaching of the Mother Tongue. ScandinavianJournal of Educational Research, 60(3), 337–358. Erixon, Per-Olof & Josephson, Olle (red.) (2017). Kampen om texten. Examensarbetet i lärarutbildningen. Lund: Studentlitteratur. Fairclough, Norman (2010). Critical Discourse Analysis. Harlow: Longman. Goodlad, John I. (1997). In Praise of Education. New York: Teachers College Press. Gouseti, Ivankova, Nalaliya, Creswell, John W. & Stick, Sheldon L. (2006). Using Mixed-Methods Sequential Explanatory Design: FromTheory to Practice. Field Methods, 18(1), 3–20. Jeansson, Åsa (2017). Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation tillkursplanen. Umeå: Umeå universitet. Lindgren, Bengt (2008). Forskningsfältet bilddidaktik. Rapport från Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgsuniversitet. Merriam, Sharan B. (1998). Qualitative research and case study applications in education: Revised and expanded from casestudy research in education. San Fransisco: Jossey-Bass. Neave, Guy (1979). Academic drift: Some views from Europe. Studiesin Higher Education, 4(2), 143–159. SFS 2010:800. Swedish School Acto [Skollag] 1 kap. 5 §. Svenkerud, Sigryn., Ballangrud, Brit., Madsen, Janne. & Strande, Anne Lise. (2018). Ecology and Boundaries: Methaphors inSustainable Education. Paper presentation at symposium, ECER 2018: Inclusion and Exclusion, Resources for EducationalResearch?, Bolzano Westerlund, Stina (2015). Lust och olust – elevers erfarenheter i textilslöjd. Umeå: Umeå universitet. Westerlund, Stina (2019). Career Teachers in Sloyd – Assignment, Contradictions and Dilemmas. Wikberg, Stina (2017). Visual Art Education in Primary School: Between Pottering, Paraphrases and Digital Media. Paperpresented at E17 – Nordic Research Conference on Aesthetic subjects, Umeå 31 okt – 2 nov 2017.