Umeå University's logo

Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. I samtliga undersökta fall av problematiska inskolningar uppstod med eller mindre uttalade konflikter kring när och hur föräldern skulle lämna barnet och hur man skulle tolka barnets gråt.

Det är allt fler elever som går ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till någon utbildning på gymnasiet. Ett IV-program på den skola undersökningen gällde hade startat en lärlingsutbildning med namnet LIV (

Lärande I Verksamhet) för att hjälpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde målet med lärlingsutbildningen om att bli anställningsbar. Utifrån detta syfte söktes svar på lärlingselevers bedömning av möjlighet till anställning, för- och nackdelar med lärlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna är i skolan, lär sig och når uppsatta mål. Nio intervjuer genomfördes fördelade på tre elever och fyra lärare inom lärlingsprogrammet samt två representanter från lärlingsföretagen. Dessutom gjordes en kartläggning av de femton första eleverna som efter preparandåret fortsatte sina studier på LIV. Resultatet visade att mer än hälften av eleverna hade ett arbete efter avslutade studier. Resultatet indikerade även på en hög måluppfyllnad hos eleverna. Eftersom de hade uppnått en hög grad av anställningsbarhet samtidigt som de tillskansat sig en bra plattform att bygga sitt sociala liv och yrkesliv på. Båda informanterna från företagen var överens om att det inte fanns några nackdelar med lärlingsutbildning. Utifrån deras positiva erfarenheter av lärlingar valde de att enbart handleda lärlingar på sina företag. Resultatet indikerade även att lärlingsutbildning som utbildningsform hade motiverat eleverna till att lära sig. Alla lärare var eniga om att motivationsarbete var viktigt för inlärning och att mellanmänskliga relationer mellan elever och lärare var helt avgörande om eleverna skulle komma till skolan och lära sig. Resultatet visade slutligen att med rätt verktyg var det möjligt för alla att prestera utifrån om de upplevde något meningsfullt eller inte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet. Begrepp såsom värden, normativ etik och mediera behandlas. Våra resultat visar bland annat att de värden som lyfts av informanterna i första hand handlar om relationer – vad som är lämpligt och olämpligt beteende, att värdegrunden till stor del konkretiseras i lokala dokument och regler samt att det allra viktigaste i det värdepedagogiska arbetet är pedagogens förhållningssätt. 

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infärgning på Hotell- och restaurangprogrammet. Forskningsfrågorna bestod av hur infärgning förändrar elevers intresse till kärnämnen och vilka kärnämnen de ansåg var viktiga för karaktärsämnena samt om deras studieresultat påverkats av infärgningen och hur eleverna såg på ett samarbete mellan olika ämnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs tre. Resultatet visade att infärgning inte förekommit i så stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förändras för att intresset skulle öka för kärnämnena, de poängterade att intresset berodde på dem själva. Eleverna framförde också att de hade förståelse varför de läste kärnämnena, att de hörde till allmänbildningen. Slutligen framkom det i studien att deras studieresultat inte hade påverkats av infärgning samt att eleverna trodde på ett ökat samarbete mellan kärn- och karaktärsämnen för att det skulle leda till en ökad kunskap och därmed bli en helhet för programmet.

This article provides an overview and analysis of the relationship between gender, educational policy, and governance in Scotland and Sweden and the two countries' response to European Union and global legislative and policy change. In Scotland, gender is mainly invisible in recent policies on inclusion, achievement beyond academic attainment, and the idealisation of the child. Gender is thus marginalised within a range of factors contributing to social in/equality. In Sweden, in contrast, gender has higher visibility in policy and governance as both an indicator of democracy and a means of preserving social democratic consensus and prosperity. However, recently its privileged position has come under attack. We draw on social capital, gender, and policy theory to analyse the range of influences on gender and educational governance in the two countries including that of the social capital of organised feminism.

Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen är

• På vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma?
• Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av?
• Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut?

I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig. Läraren behöver vara medveten om strategiers inverkan på det enskilda lärandet och låta elevens aktiva deltagande prägla undervisningen. Detta märks i de uppgifter och det bemötande läraren ger eleverna. Eleverna i sin tur gynnas av medvetenhet kring lässtrategier på så vis att de i högre grad kan dra nytta av dem och frågan är om det inte resulterar i högre prestation? Ytterligare något som studien indikerar är att högpresterande elever använder sig av mer globala strategier än vad lågpresterande gör.

I dagens samhälle står allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anställningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det är elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stämmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter från frisörbranschen ansåg att utbildning och arbetsklimatet påverkats av den rådande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur påverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Nyckelinformanterna var tre frisörföretagare med anställda, en företrädare från Handelsanställdas förbund från den lokala avdelning, två företrädare från Sveriges Frisörföretagare centralt och lokalt, en representant från utbildningsförvaltningen på kommunal nivå och fyra tidigare frisörelever. Resultatet visade på en bransch som har lärt sig att agera och företagare som blivit stärkta i sin roll som företagare. Studien visade på utbildningsaktörernas snabba reaktion och utveckling av utbildningsplatser som i detta fall sker på bekostnad av elevernas kunskap och anställningsbarhet. Ytterligare ett resultat var att de större kommunerna lockar till sig elever med ett större utbud med olika utbildningsmöjligheter.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur man i grundskolans tidigare år arbetar med bild och bildspråk samt användningen av bilderböcker i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftets frågeställningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelärare tidigare år samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lärare i grundskolans tidigare år arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lärare om bild som ämne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare år? Vad fyller bildspråket för syfte beträffande läs- och skrivinlärning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanställd av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att användas med hjälp av dess bildspråk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn på bild som ämne samt en antydan till en viss ängslan i att undervisa i bild. Forskning och bakgrundslitteratur pekar på att bildspråket fungerar kommunikativt. En del författare menar vidare att vi lever i ett bildsamhälle där det blir allt mer av vikt att använda sig av bildspråket. Mot den bakgrunden är det märkligt att det finns lärare som anser att man inte behöver bild som ämne i åk 1-3 och som dessutom påstår att det inte finns med i läroplanen.

 Överallt och ingenstans - mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola är en kunskapsöversikt som tar sin utgångspunkt i svensk invandringshistoria, skolpolitik, styrdokument samt forskning och projekt för att belysa vad vi i idag vet och i viss mån också vad som hittills gjorts inom området mångkultur i skolan. Författarna belyser de mångkulturella och antirasistiska frågorna utifrån ett kritiskt mångkulturellt teoretiskt perspektiv och den bild som växer fram är komplex. Några av översiktens viktigaste resultat är att goda integrationspolitiska intentioner länge funnits med på den politiska agendan men att det lika länge har funnits försvårande omständigheter för realisering av målen. Författarna uppmärksammar också att skolan under lång tid tilldelats nyckelrollen för att realisera samhälleliga integrationsmål samtidigt som resultaten i översikten visar att det finns en uttalad osäkerhet kring hur detta ska genomföras. Lärare lämnas relativt ensamma i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Ett annat och framträdande resultat är att komplicerade frågor kring rasism, identitet och kultur har fokuserats i långt mindre omfattning än språkfrågan som länge har dominerat rapporter och projekt inom det mångkulturella området.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förväntningar skolans företrädare har på APU och vad närlingslivets företrädare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och näringslivet, närlingslivets organisering och dess synsätt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkäter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag där elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förväntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrågade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar från dagsschema till total avsaknad av organisering. Synsättet på APU varierar beroende på vilken personalkategori personen tillhör. Avsaknaden på handledarutbildning var stor bland handledarna och näringslivets kunskaper om skolans ämnesplaner är knappa.

Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra målarlärlingen anställningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en målerifirma, utifrån vad läroplanen säger och vilka önskningar och krav en målarmästare har inför en anställning. Syftet var att beskriva karaktärsämneslärarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anställningsmetoder som en målarmästare använder sig av när en nyanställning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkät, samt intervjuer med ett antal målarmästare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkät skickats ut över hela landet och intervjuer med sex måleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts. Resultatet visade att skolans mål och hur företagen anställer sin personal skiljde sig markant åt. Skolans läroplan hade större utbildnings krav och är betydligt bredare i sin omfattning till målet för utbildningen än vad ett företag har som krav inför en anställning. Det verkligt intressanta blev de svar som målarmästarna gav som den viktigaste länken till anställning. Målarmästarens önskningar av kunskapskrav av den framtida arbetskraftens yrkeskunskap skiljde sig markant mot de kunskaper som lärlingen bär med sig från gymnasieskolan.

From autumn 2008 Sweden has reinstalled the Special Education Needs teacher education. For future special education teachers and active teachers in the field, it is important to know the history and be aware of future visions to create a good role for the Special Education Needs teachers. This study examines attitudes towards special education and Special Education Needs teachers amongst school principals and classroom teachers at seven schools in Umeå municipality. School principals were interviewed, and a survey was handed out amongst the selected General Education teachers. From this it appears that school principals have a picture of special needs education and Special Education Needs teachers' work that corresponds well with the objectives of the school's governing documents. The study shows that General Education teachers' expectations of Special Education Needs teachers are to work with single students or small groups of students. The Special Education Needs teachers who are now examined can easily be trapped working with these small groups or single students and must ensure that they work according to the guidelines of governing documents. The study also shows that school principals support inclusive methods.

Följande kartläggande undersökning berör området kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ”bildskapande aktiviteter” har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till bildskapande aktiviteter på fritidshemmet. Resultatet beskriver ett flertal aspekter där betydelsen med bildskapandet på fritidshem tas upp och tydliggörs. Bland annat att den största skillnaden mellan elever och fritidshemspersonalen är att eleverna vill ha mer bildskapande aktiviteter medan fritidshemspersonalen tycks vara nöjda med det bildskapande som redan finns på fritidshemmet

Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förändring vad det gäller den tekniska utvecklingen. Detta ställer ökade krav på mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa på branschens syn i Västernorrland på den kompetensförändring som syns i andra studier, samt att visa på hur branschen ser på den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju märkesverkstäder. Urvalet gjordes genom studier av försäljningssiffror av antalet sålda fordon inom deras fordonsmärken. Resultatet visade på att branschen ser en höjning av kompetenskraven inom elektronik, diagnostisering, felsökning samt sociala färdigheter. Resultatet visade även att branschen är nöjda med de elever som yrkesskolorna utbildar, men att de ändå vill påverka en del i utbildningen, men det kom inte riktigt fram hur.

Syfte med min studie var att undersöka elevers läs- och skrivsvårigheter i ett yrkesprogram och hur lärarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att få svar på dessa frågor så gjordes en kvalitativ studie på en skola i norrland. Intervjupersonerna är fyra stycken elever med läs- och skrivsvårigheter och fyra stycken lärare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om läs- och skrivsvårigheter tas också upp. Resultatet tyder på att både lärare och elever inte får resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjälpa elever och lärare i klassrummet. Lärarna försöker att anpassa sitt eget material till eleverna med bilder och ljudböcker. Informationen mellan karaktärsämneslärare och kärnämneslärare brister när det gäller att delge om en elev har t.ex. läs- och skrivsvårigheter eller särskilda behov. Eleverna i studien trivs när de har karaktärsämnen och får arbeta praktiskt med händerna både i skolan och på arbetsförlagd utbildning.

Denna studie har som syfte att utreda hur förskollärare ser på dans inom förskolans och förskoleklassens verksamhet, att öka kunskapen om vilka förutsättningar som skapas för dansen inom ramen för förskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har även avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika förutsättningar och möjligheter för att dansa. Vi har använt oss av intervjuer för att uppnå detta syfte, och har intervjuat 11 förskollärare verksamma i förskola och fem förskollärare verksamma i förskoleklass. Intervjuernas resultat har vi analyserat och presenterat utifrån frågeställningarna för studien. De slutsatser vi har kunnat dra är att synen på dans är bred och varierad mellan förskollärare utan någon allmänt vedertagen kärna, samt att medvetet arbete med dans kan vara ett sätt att synliggöra och motarbeta stereotypa genusarrangemang. Vi kan även konstatera att det finns många olika tolkningar av uppdraget att arbeta med dans både i förskola och förskoleklass.

According to many documents, there is a strong need to renew science education. One way could be to work with SSI (socio-scientific issues). This paper reports on both students' and teachers' experiences and learning when working with socio-scientific issues in science education in secondary school (aged from 13 to 16). The approach is multidimensional, as factors that influence cognition as well as motivation and the forming of attitudes are complex. Results suggest that SSI work forms are more important than personal factors for explaining outcomes. Relevant issues, autonomy and functioning group work seem to be important aspects of successful SSI work together with structure provided by the teacher, and information that challenges previous knowledge. In general, SSI seems to be most efficient for students, who believe that they learn from presenting and discussing their knowledge, focus on "the large picture", acknowledge own responsibility for learning, find school science personally relevant and are self-efficacious. It seems that the outcomes from SSI work are much in the hands of the teacher. This paper is a short summary of the first year and quantitative part of the project. Further results from the project will later be found in our homepage (http://www.sisc.se). 

In this paper we use keystroke logging to examine the development of fluency and revision in high school L1 Swedish and L2 English writing.  Each writer wrote one text in English and one in Swedish in each year of the study. Using a combination of statistical and automatic analyses of the keystroke log, we attempted to investigate: i) how the on-line writing process in terms of revising, pausing and fluency in first and second language writing changes over time, ii) whether there are on-line writing process variables which can be identified as contributing to text improvement, and iii) whether there are any aspects of L1 writing which can be identified as contributing to L2 writing and learning processes and which may form part of a teaching programme. Previous studies of L2 writers have attested to changes in fluency, pause and revision behaviour, and amount of text produced, although associations with the quality of the final output are not clearly supported. The within-writer comparison of this study addresses differences in fluency, pause and revision behaviour between L1 and L2 writing. A regression analysis looking at quality and two types of revision (Form, and Conceptual) found that form revision frequency was related to the language of writing and that conceptual revision frequency was dependent on linguistic experience rather than on language. The findings suggest that conceptual revision and writing skills are transferred from the L1 to the L2, and that these skills should be taught accordingly.

Avsikten med vår studie har varit att belysa historiken från stickningens uppkomst och fram till idag i både ett skol- och ett samhällsperspektiv. Syftet har även varit att göra en studie i hur stickning växt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhälle. De metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, Internet och en enkätundersökning. Vi har också besökt stickcaféer samt dokumenterat stickgraffiti. Enkäten skickades ut till textillärare som undervisade från skolår 3 till och med skolår 9 i Örebro, Stockholms och Västerbottens län. Av femtio utskickade enkäter fick vi tillbaka trettioåtta stycken. Det resultat vi fick fram visar att de textillärare som ingick i undersökningen tyckte att stickning är en viktig teknik att undervisa om i dagens skola. Vi kom också fram till att stickningens popularitet gått i vågor men att intresset för stickning ökat igen sedan början av 2000-talet. Det beror på stickcaféernas tillkomst, stickgraffitins spridning, det ökande användandet av Internet som informations- och inspirationskälla samt att stickningen blivit ett hantverk för att nå ut med olika budskap, till exempel politiska. Vår slutsats blev att stickning är populärare än någonsin, både i skola och samhälle.

During the last twenty-five years, Sweden has turned from an education system characterised by strong central management and detailed regulation to having one of the most decentralised systems in Europe (OECD 1998). This shift has been accompanied by the introduction of market mechanisms, such as choice, vouchers and increased competition, and by considerable cuts in the budgets of municipalities and schools. Today the State prescribes the educational objectives of pre-school, primary and secondary school, and controls the extent to which educational goals have been reached. Most other decisions, however, concerning e.g. the organisation of work, choice of methods and class sizes, are delegated to the local and, in particular, to the school level. Recently, still further steps towards decentralisation and deregulation have been taken, in regards to the regulation of time use and time allocation in primary school. In this paper we critically examine the potential effects and importance of such a step, based upon an empirical study among school managers and headmasters. 1 Initially, the Swedish case is briefly presented and discussed in an international perspective.

Syftet med denna studie är att belysa rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten. Tre fritidshem har deltagit och vi har valt situationer där barnen själva styrt upp rollekar. Analysen av observationerna visar att en stor påverkan av materialet och miljön finns i skapandet av rollekar. Avslutningsvis så för vi en diskussion hur dessa skillnader såg ut. Studien visade att det vi kallat för rollek även kunde förekomma i andra aktiviteter. Vi såg också att det fanns skillnader mellan hur flickor och pojkar gör för att upptäcka könsroller och skapa egna rollsituationer.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i den egna verksamheten ger

kulturskolans lärare och rektorer uttryck för? Blir alla ämnen behandlade likvärdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de själva står för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska ämnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkäter till sex kulturskolors rektorer och lärare.

Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lärare i musik på kulturskolorna anser att alla ämnen inom deras skola får lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. Lärare inom de övriga estetiska ämnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad. Det finns en oro och osäkerhet inom lärarkåren om vilka ämnen som kan få neddragningar vid besparingar och på hur man ska förhålla sig till nya ämnen och genrer. Denna osäkerhet kan bero på att populärkulturen och marknadsestetiken styr så att ”traditionell” kultur inte får samma framträdande plats som förut. Men också på att det inte finns nationella styrdokument för Sveriges kulturskolor.

The present study aims at exploring if a sample of Swedish grade 3 pupils reported any test anxiety and whether there were any relations to performance in different mathematical areas. Overall, test anxiety explained 20% of the variance for the total mathematical score, with the subscale “thoughts” as the significant predictor. The model of test anxiety also explained Number understanding, Mass and Time, Patterns, and Mathematical problems; however Mental arithmetic and Written arithmetic algorithms were not significantly explained by the model. Test anxiety seems not to be a major problem in this sample; still, significant negative correlations were found, which likely might influence the pupils in some aspects.

Compared to other countries, Swedish pupils undergo a very small number of examinations during their compulsory education (OECD, 2005). However, a new assessment program that has recently been introduced in Sweden requires that pupils undergo an increased number of mandatory national examinations. In Finland, there are no national examinations taken by all pupils at a given stage in their basic education. Instead, schools are assessed on the basis of the test results of a random representative sample, typically in a single subject. Notwithstanding, Finnish pupils generally have more classroom examinations over the course of the school year. In addition to undergoing different numbers of exams during their time in school, pupils in Finland and Sweden also differ in terms of their levels of academic achievement, as measured by various international comparative studies in education. For several years, the ranking of Swedish pupils in these comparative exercises has fallen; there is a stable downwards trend in Sweden’s PISA rank. By contrast, Finnish pupils have maintained consistently high rankings (Kupiainen et al., 2009).

Both Finland and Sweden could be said to have “low-stakes” national assessment systems, although this may be changing in the case of Sweden. While the Swedish accountability system is not really standards-based, it has certain elements that incline it in that direction (Eklöf et al., 2009). High-stakes tests are generally perceived as being stressful, resulting in anxiety (O’Neil & Abedi, 1992). If pupils experience high stress connected to taking a test, i.e. test anxiety, it may adversely affect their performance. Research has shown that as group, highly test-anxious individuals perform less well on examinations (Zeidner, 2007).

On the other hand, it is possible that increased testing may boost educational performance. Studies have shown that tests influence pupils’ behaviour and stances, providing motivation and encouragement. Together with increases in test-taking skills, familiarity, and changes in attitudes (Connor-Greene, 2000), this seems to reduce test anxiety (Roediger et al., 2006).

Test anxiety is a growing problem in diverse geographical and cultural settings. There are over 1 000 publications on test anxiety (Stöber & Pekrun, 2004), but little attention has been paid to its occurrence in Sweden or Finland. Even though test anxiety levels do not seem to differ greatly between nations, some cultural groups score higher than others on test anxiety scales (Bodas et al., 2008). Accordingly test anxiety may be sensitive to cultural and socialization factors, and so it may be imprudent to simply generalize previous research findings to other national populations (Zeidner, 1990).

The objective of present study was thus to determine whether pupils in two unlike school settings, Sweden and Finland, differ in their experiences of test anxiety. Moreover, we examined the test anxiety instrument of Wren and Benson (2004) and their construct of test anxiety; a statistical comparison of its groups and items was undertaken to assess its utility for studying Swedish and Finnish pupils. The result is further discussed and related to Europe-wide patterns and trends in national testing systems.

Method

103 girls (34 Swedish) and 69 boys (29 Swedish) between nine and ten years of age participated. The children came from eleven grade three classes (4 Swedish and 7 Finnish) from six different schools (2 Swedish). Finnish and Swedish are being speaking in both countries, and therefore both language groups were included from both countries. The CTAS (the Children’s Test Anxiety Scale: Wren & Benson, 2004) is a refined and modernized 30-item self-reported pen-and-paper instrument. The CTAS assesses an individual’s level of anxiety about testing on a 1-4 Likert scale, asking for participants’ response about how anxious they would feel in response to various settings and experiences. The CTAS is one of several widely-used test anxiety inventories that have satisfactory reliability coefficients and high practicality in naturalistic field settings (Zeidner, 2007). The test has three dimensions: thoughts; autonomic reactions; and off-task behaviors.

Expected Outcomes

No differences were found between the levels of test anxiety of Swedish and Finnish pupils. Additionally, low levels of test anxiety were reported. The CTAS was found to accurately measure the latent constructs of thoughts, autonomic reactions and off task behavior in both Finnish and Swedish boys and girls. Two items relating to worries about the test going badly indicated the existence of differences between the two nations. Swedish pupils experienced more worry about what would happen if they failed, whereas Finns worried more about what their parents would say if they failed. The great majority of national tests in Europe are mandatory for all pupils. The use of sample tests in Finland for the purpose of monitoring national performance is relatively widespread in Europe. Only a smaller number of countries, including Sweden, use the tests for formative purposes. Accordingly, either Finland or Sweden has the traditional objective with national testing which is to certify individual pupil attainment, a system being connected to stress. Sample tests are argued to not significantly increasing the burden on pupils (Eurydice, 2009). Consequently, the low reported levels of test anxiety here could be a result of current policies on national testing in respectively country.

References

Bodas, J., Ollendick, T. H., & Sovani, A. V. (2008). Test anxiety in Indian children: a cross-cultural perspective. Anxiety, Stress, & Coping, 21(4), 387-404. Connor-Greene P A (2000) Assessing and promoting student learning: blurring the line between teaching and testing Teaching of Psychology, 27(2), 84-88. Eklöf H., Andersson, E., & Wikström, C. (2009). The concept of accountability in education: does the Swedish school system apply? Cadmo, 2, 1-12. Eurydice. (2009). National testing of Pupils in Europe: Objectives, Organisation and Use of Results. Brussels: Education, Audiovisual and Culture Executive Agency P9 Eurydice, Retrieved March, 16, 2010, from http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/109EN.pdf Kupiainen, S., Hautamäki, J., & Karjalainen, T. (2009). The Finnish Education System and Pisa. Undervisningsministeriet, Ministry of Education, Helsinki University Print. O’Neil, H. F., Jr., & Abedi, J. (1992). Japanese children’s trait and state worry and emotionality in a high-stakes testing environment. Anxiety, Stress, and Coping, 5(3), 225-239. OECD. (2005). Education at a glance: OECD indicators. Centre for Educational Research and Innovation, Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development. Roediger, H. L. III, McDaniel, M., & McDermott, K. (2006). Test enhanced learning. APS Observer, 19(3). Stöber, J., & Pekrun, R. (2004). Advances in test anxiety research. Anxiety, Stress, & Coping, 17(3), 205-211. Wren, D. G., & Benson, J. (2004). Measuring test anxiety in children: scale development and internal construct validation. Anxiety, Stress, & Coping, 17(3), 227-240. Zeidner, M. (1990). Does test anxiety bias scholastic aptitude test performance by gender and social group? Journal of Personality Assessment, 55(1&2), 145-160. Zeidner, M. (2007). Test anxiety in educational contexts: Concepts, findings, and future directions. In P. A. Schutz, & R. Pekrun (Eds.), Emotion and education (165-184). San Diego, CA: Elsevier INC

Introduction. The Swedish government has decided to introduce national tests in primary education. Swedish pupils in general have few tests and a recognised possible adverse effect of testing is test anxiety among pupils, which may have a negative impact on examination performance. However, there has been little research on effects of testing on young children within the Swedish context.

Objectives. The current study explores the experience of test anxiety related to achievement in mathematics and Swedish in a sample of 40 grade 3 pupils. 

Method.  A modernised standardised test for measuring children’s test anxiety. Academic achievement in various mathematical and Swedish domains.

Results. Test anxiety, in particular its subcomponent autonomic reactions, is related to poor performance in Swedish. In mathematics there is an especially marked relationship between the subtest Written arithmetic and test anxiety, particularly its subcomponent anxious thoughts.

Conclusion. Test anxiety seems not to be a general problem in present Swedish young sample, however, cautions need to be taken regarding the acquiring of algorithms and number of tests given.