Umeå University's logo

Trots att individer med allergier själv vidtar åtgärder för att undvika allergiexponering och försöker minimera risker för insjuknande, utsätts de inför situationer i sin omgivande miljö som de inte kan kontrollera. Omgivningens kunskaper och synsätt kring allergier varierar. Syftet med denna studie var då att belysa hur individer med astma, allergi- och överkänsligheter upplever att omgivningens indirekta- och direkta bemötande inverkar på sättet att se på sig själva, sin livssituation och sin delaktighet i aktivitet. Fyra kvinnor med olika typer av astma, allergi och överkänslighet intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade intervjumaterialet. Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: Viljan att berätta beror på vem du möter. Att tvingas prioritera och acceptera risker för att få vara delaktig. Familj och vänners stöd underlättar. Vårdens och samhällets bemötande skapar osäkerhet. Andras agerande och kunskap påverkar. Denna studie visar bland hur omgivningens sätt att bemöta kan ha en försvårande och underlättande effekt för individer med allergiers självbild, livssituation och delaktighet i samhället, både fysiskt och socialt. Slutsatsen är att andra människors bemötanden, beteenden och sätt att vara har betydelse för hur individer med allergier påverkas av sin sjukdom. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper bidra till ökad förståelse och delaktighet för målgruppen i samhället.

Sökord: allergi, hanteringsstrategier, bemötande, delaktighet, aktivitetsorättvisor, arbetsterapi   

Trots att individer med allergier själv vidtar åtgärder för att undvika allergiexponering och försöker minimera risker för insjuknande, utsätts de inför situationer i sin omgivande miljö som de inte kan kontrollera. Omgivningens kunskaper och synsätt kring allergier varierar. Syftet med denna studie var då att belysa hur individer med astma, allergi- och överkänsligheter upplever att omgivningens indirekta- och direkta bemötande inverkar på sättet att se på sig själva, sin livssituation och sin delaktighet i aktivitet. Fyra kvinnor med olika typer av astma, allergi och överkänslighet intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade intervjumaterialet. Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: Viljan att berätta beror på vem du möter. Att tvingas prioritera och acceptera risker för att få vara delaktig. Familj och vänners stöd underlättar. Vårdens och samhällets bemötande skapar osäkerhet. Andras agerande och kunskap påverkar. Denna studie visar bland hur omgivningens sätt att bemöta kan ha en försvårande och underlättande effekt för individer med allergiers självbild, livssituation och delaktighet i samhället, både fysiskt och socialt. Slutsatsen är att andra människors bemötanden, beteenden och sätt att vara har betydelse för hur individer med allergier påverkas av sin sjukdom. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper bidra till ökad förståelse och delaktighet för målgruppen i samhället.

Sökord: allergi, hanteringsstrategier, bemötande, delaktighet, aktivitetsorättvisor, arbetsterapi   

Personer med ätstörningsproblematik kan ha en bristande insikt och ett kontrollbehov gentemot sin ätstörning. De kan även stundtals vara omotiverade till behandling och kan känna svårigheter i att förändra sitt beteende för att kunna bli fri från sin ätstörning. Detta kan försvåra för arbetsterapeuten att få dessa personer delaktiga i behandlingen, och därför blir syftet med studien att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av vad som kan möjliggöra eller hindra delaktighet i behandlingen för personer med ätstörningsproblematik. Fem arbetsterapeuter intervjuades för att kunna besvara syftet och innehållet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i fyra kategorier; samarbete med patienten, klientcentrerad behandling, att medvetet använda sig själv och motivationens betydelse. Studiens slutsats är att om arbetsterapeuten lyckas skapa ett förtroende hos patienten, kan detta möjliggöra att patienten blir mer motiverad till att vilja bli fri från sin ätstörning. Detta kan uppnås genom att arbetsterapeuten bemöter patienten som en unik och kompetent person och tillsammans med denne reflekterar över personens livssituation och sätter upp mål i behandlingen, vilket leder till en ökad delaktighet i behandlingen. 

Depression kan drabba personer i alla åldrar och är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna i Sverige och i världen. I Sverige drabbas ca 4-10% av befolkningen av depression och symtom kan återkomma flera gånger under en livstid, vilket beskrivs som depressiva episoder. Sjukdomstillståndet kan leda till nedsatt livskvalitet som orsakas av depressiva symtom som nedstämdhet, minskat intresse, aptitförändring, sömnsvårigheter, energilöshet, pessimistiska tankar, koncentrationssvårigheter och självmordstankar. Studiens syfte var att identifiera och beskriva effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid diagnostiserad depression samt att belysa upplevelsen av dessa interventioner.  Nio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades i en litteraturöversikt. Endast vuxna deltagare med egentlig depression som primär diagnos inkluderades i sökning i databaserna PsycINFO, Academic Search Elite, PubMed, - OT-Seeker och CINAHL. Resultatet presenterar aktivitetsbaserade interventioner för att hantera vardagen så som arbetsinriktade interventioner, skapande aktiviteter och programbaserade interventioner. Effekter av dessa arbetsterapeutiska interventioner beskrivs förbättra klientens livskvalitet, minska depressions symtom, öka känsla av delaktighet och tillfredställelse i vardagliga aktiviteter, samt främja klientens återgång till arbete utan att uppleva ökad stress. Författaren i den här studien anser att det kan vara av stor betydelse för yrkesverksamma arbetsterapeuter att använda sig av aktivitetsbaserade interventioner som känns meningsfulla och tillfredställande för klienten. Ytterligare forskning behövs dock, då det finns för få studier som undersöker effekten av arbetsterapeutiska interventioner för personer med depression och upplevelse av att leva med depression. 

The main purpose of this study was to describe the progress made in terms of occupational performance during a two-year period by persons who had suffered a stroke and had been discharged to their home after their initial hospital stay. The population of the study consisted of 49 persons, 30 men and 19 women, with a mean age of 69 years. The Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) was used to assess their occupational performance. Of the whole population at discharge, 66% showed increased effort and 29% showed decreased efficiency and independency. The results also showed that the persons who had decreased the most in their efficiency dropped out from the study. Twenty-nine persons participated in the study for 2 years. The best ADL ability was seen in the population at 3 months after discharge. A decrease was seen at 18 months after discharge in AMPS ADL process ability and at 24 months in AMPS ADL motor ability. The results suggest that persons who have suffered a stroke and live in their homes maintain their AMPS ADL ability performance for 1.5 to 2 years. A low AMPS ADL process ability measure in persons who have suffered a stroke signifies a reduced possibility of living at home.

Autismspektrumtillstånd (AST) sammanfattar olika diagnoser som innebär svårigheter inom social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Barn med AST ställs inför många utmaningar i förskole- och skolmiljö och är i behov av anpassningar och stöd i sina studier. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i förskole- och skolmiljö för barn med autismspektrumtillstånd. En beskrivande litteraturöversikt genomfördes genom att granska vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat omfattar nio vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2006-2012 och beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan tre och tjugo år med diagnos inom AST. Analysen av de utvalda studierna resulterade i tre kategorier: Kompensatoriska interventioner för att möjliggöra delaktighet i klassrummet, Interventioner riktade mot träning av sociala färdigheter och Interventioner riktade mot modifiering av beteenden. För att öka barnens kommunikation och sociala interaktion med omvärlden kan till exempel rollspel, yoga och interventioner med djur vara till hjälp. Kompensatoriska interventioner som bollstolar och tyngdvästar kan utgöra ett stöd för vissa barn men för andra barn påverkas koncentrationsförmågan negativt. Arbetsterapeutiska interventioner har potential att underlätta skolsituationen för barn och unga vuxna med AST. Det finns ett behov av att utveckla arbetsterapeutiska interventioner och undersöka dess effekter.

Sökord: arbetsterapi, elev, åtgärd, autismspektrum, klassrum

Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en neurologisk sjukdom som drabbar den omogna hjärnan tidigt i livet. Denna typ av skada påverkar i stort individens delaktighet i aktivitet. Detta kan leda till ett begränsat liv. Delaktighet är en viktig faktor för att bibehålla en god hälsa. Det handlar om att kunna delta, ingå, och involveras i olika livssituationer. Syftet är att sammanställa befintlig forskning avseende delaktighet i fritidsaktivitet och upplevelsen av delaktighet hos barn med Cerbral Pares. Metod: En litteraturstudie grundad på åtta kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite, publicerade mellan år 2006-2016 och deras resultat sammanställdes i huvudrubriker. Resultat: Deltagarna som deltog i fritidsaktiviteter upplevde en stor glädje till sin aktivitet och föredrar att involvera sig i informella aktiviteter. Diskussion: Deltagarna fick en positiv inställning till att delta i fritidsaktiviteter som utmynnar motivation och intresse men det är lågt forskat inom detta område vilket gör resultatet svårt att generalisera.

Människor med lindrig kognitiv funktionsnedsättning upplever ofta svårigheter i vardagliga aktiviteter. De kan ha problem med minne, uppmärksamhet och problemlösning. Trots att de utför sina dagliga aktiviteter oberoende av stöd gör de fler misstag och tar längre tid på sig. En psykiatrisk öppenvårdsmottagning i norra Sverige startade 2014 en arbetsterapeutisk gruppbehandling för klienter med milda kognitiva funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. I behandlingen får deltagarna möjlighet att identifiera och prioritera aktivitetsproblem. Syftet med studien var att belysa klienters upplevelser och erfarenheter av arbetsterapeutisk gruppbehandling inom psykiatrisk öppenvård. För att svara på syftet valdes en kvalitativ ansats med metoden innehållsanalys. Tidigare deltagare som hade fullgjort sin behandling och hade uppsatta mål under behandlingen identifierades via den psykiatriska öppenvårdsenheten. Analysen utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer och resulterade i totalt fem underkategorier och två huvudkategorier. Första huvudkategorin ”en vilja till förändring genom gruppbehandlingsprocessen” handlar om upplevelsen om de sociala fördelarna av att delta i en grupp och vad som krävs för att skapa en hållbar rutin. Andra huvudkategorin ”strukturlös gruppbehandling” handlar om upplevelsen av bristande struktur och oorganiserade grupptillfällen. Slutsatsen är att deltagarna upplevde positiva fördelar med att delta i gruppbehandling och att utbytet sinsemellan i gruppen bidrog till att komma till rätta med deltagarnas aktivitetsbegränsningar. Deltagarna beskrev att den sociala träningen som grupptillfällena erbjöd var värdefull och atmosfären i gruppen var stöttande. Upplevelsen av ostrukturerade grupptillfällen och hög frånvaro bland gruppdeltagarna beskrevs öka det kaos som deltagarna önskade kontrollera.

Att flytta hemifrån innebär både möjligheter och ansvar för sig själv och sitt boende. För unga vuxna med funktionsnedsättning kan detta bli en stor utmaning som, enligt olika studier, kräver stöd från olika håll. Övergången till vuxenlivet utmanar även individens förmåga att klara sig själv. Självständighet kan ses utifrån olika aspekter och påverkas av olika omständigheter. Kvalitativa intervjuer med fem unga vuxna genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att belysa upplevelser av transitionen till vuxenlivet för unga vuxna med rörelsehinder. Resultatet visar att intervjupersonernas transition till vuxenlivet innebar en omvälvande process, men att de ändå upplevde sig självständiga trots krånglig byråkrati och en mycket tidskrävande process. Upplevelsen av självständighet kan även kopplas till omgivningens attityder. Resultatet och tidigare forskning stämmer överrens i många avseenden, men visar samtidigt på avsaknad av svensk forskning inom området.

Abstrakt

Arbetslösheten drabbar Sverige i stor omfattning och påverkar inte enbart samhället utan även individerna. Arbetsmarknaden är idag instabil och på grund av detta ökar arbetslösheten bland ungdomar årligen. Forskning visar att arbetslösheten påverkar individen både psykiskt och fysiskt. Syftet med föreliggande undersökning var att belysa ungdomars upplevelser av sin situation som arbetslös med fokus på vilka faktorer de upplever blir mest påverkade. Studien har en kvalitativ ansats och fem arbetslösa ungdomar mellan 18 – 26 år som varit arbetslösa mer än 3 månader intervjuades. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och grupperades till fem huvudkategorier, som utgör resultatdelarna. Resultatet visade att ungdomarna saknar struktur i vardagen och att upprätthålla meningsfulla aktiviteter är svårt främst på grund av deras bristande självförtroende och dåliga ekonomi. De upplevde frustration och stress över att inte få en anställning och deras sociala liv påverkas negativt. Fortsatt forskning behövs för att få mer underlag om ungdomars upplevelser och tankar kring arbetslösheten.

Sökord: arbetslöshet, arbete, unga vuxna, hälsa, rutiner, ekonomi, självförtroende.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig. Arbetsterapeuter kan möjliggöra gott spirituellt mående för patienterna via kreativa aktiviteter. Rehabilitering för denna patientgrupp ska vara holistisk och ta hänsyn till de friska aspekterna i patientens liv. Majoriteten av arbetsterapeuternas arbetstid tillbringas med icke direkta patientaktiviteter och de möter fler patienter med metastaser än patienter med primär sjukdom. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter kan bistå patienten med tekniker och strategier för att övervinna fatigue. För palliativa patienter är det viktigt att hitta nya sätt att acceptera sig själv i situationen och skapa mening i livet. Rehabilitering inom palliativ vård kan leda till att patienterna får ökad kontroll, självständighet, värdighet samt snabbare anpassar sig till sin sjukdom.

Aims: The aim of this study has been first to investigate whether common characteristics exist in the field of art therapy or not, and second to illustrate the way art therapists write reports about their sessions.

Methods: A literature study was made. Ten case studies were selected and analysed.

Results: The results of the study showed that the art therapists often went beyond the concepts of the traditional therapy room and of materials used in their sessions. The results also showed shortcomings in the way art therapists reported.

Conclusion: Art therapists need to refine and develop their way of writing reports in order for these reports to become more scholarly. Both general studies and investigations of more depth are needed to confirm or falsify the results of this study.

Several international studies regarding art therapy in the care of cancer patients and palliative care, have shown positive results. However, no written accounts of how this compares in the whole of Sweden are available. A research study was carried out using a questionnaire. The aim of the study was to describe if and how art therapy was being utilized in palliative care in Sweden, as well as the conditions surrounding its availability and operation. A quantitative method was used. Ninety caregivers participated in the study, 15 of those 90 offered art therapy. Those 15 caregivers, all offered therapy in connection with a hospital or a hospice. Only one caregiver offered art therapy in the patient’s own home.  The result in general shows that the role of art therapy in palliative care in Sweden differs greatly among the caregivers and is not utilized to its fullest potential. This study may contribute to an increased knowledge and understanding in this field.

Demens är ett vanligt folkhälsoproblem och benämns ofta som en ”anhörigsjukdom”. Det är väldigt stressande och utmanande för den anhörige att ge omsorg till en person med demens i hemmet, vilket kan upplevas som en börda i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka behov och önskemål om stöd från vården hos anhöriga till personer med demens. Sex deltagare intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer det att möjlighet till färdighetsträning, psykosocialt stöd och utbildning skapar motivation och ökar livskvaliteten samt att den formella vården ser till anhörigas behov, vilket bidrar till ett ökat välbefinnande. Tidigare forskning visar att dessa stödinsatser bidrar till ett minskat beroende av sjukvårdens resurser, vilket är kostnadseffektivt. Slutsatsen är att anhöriga som får stödinsatser från den formella vården uppskattar och värdesätter dessa, dock upplever många anhöriga uteblivet stöd som en brist. Det är önskvärt att den formella vården i framtiden följer Patientlagen och Socialtjänstlagen som styr dess verksamheter.

E-hälsa är ett växande koncept med stora visioner. Inom konceptet ingår kliniskt arbete på distans, vilket inom arbetsterapi kan uttryckas som telerehabilitering. Forskning visade att telerehabilitering är resurs- och kostnadseffektivt, samt innebär goda behandlingsresultat, men beskrivningar av upplevelsen att utöva den arbetsterapeutiska professionen inom ramen för telerehabilitering saknades. Syftet med studien var därför att beskriva erfarenheter och upplevelser av telerehabilitering bland arbetsterapeuter verksamma inom handrehabilitering. Fem intervjuer genomfördes och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i fyra kategorier: Kompetensutveckling till följd av telerehabilitering, Konsultativt stöd av kollegor på avstånd, Teknologi och organisation påverkar telerehabiliteringen och Inställningar till telerehabilitering som tillvägagångssätt. Studiens slutsats är att telerehabilitering fungerar som ett komplement till konventionell arbetsterapi, och inte som en fullgod ersättning. Teknologiska begränsningar och verksamhetsområdets karakteristika kan innebära utmaningar. När telerehabilitering fungerar väl medför det flera positiva effekter såsom kompetensutveckling och kvalitetssäkring.

Att leva med en utvecklingsstörning påverkar alla delar av det dagliga livet. Barn med utvecklingsstörning har möj­ ligheten att :ta gå i grundsärskolan för att få rätt stöd i un­ dervisningen och få öka sin delaktighet. För att främja del­ aktighet är det dock viktigt att lyssna till elevernas egna åsikter om skolan. Syftet med denna studie var att belysa hur elever i grundsärskolan upplever delaktighet i sin skolmiljö. Kvalitativa intervjuer med sju elever i grundsär­ skolan genomfördes och analyserades med kvalitativ inne­ hållsanalys. Resultatet visade att eleverna trivdes på grundsärskolan men det framkom tillfällen där eleverna upplevde svårigheter eller kände sig mindre delaktiga i skolan. Resultatet och tidigare  forskning  överensstämmer på många punkter. Dock behövs det mer forsknings om grundsärskoleelevers  upplevelse av delaktighet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva bildterapeutiska tekniker som används för att återskapa kontroll i behandling av personer som varit utsatta för trafficking eller andra sexuella övergrepp. Studien omfattar en analys av totalt sju artiklar. Två av dem beskriver specifika tekniker som används i kontakt med personer som varit utsatta för trafficking. Kompletterande artiklar beskriver tekniker som används i kontakten med personer som varit utsatta för andra typer av sexuella övergrepp. I de fall trafficking inkluderar sexuella övergrepp skulle teknikerna kunna vara användbara även i detta sammanhang. I studien framkommer att kontrollförlusten i samband med upplevelsen av trafficking av flera psykologer pekas ut som den värsta aspekten av trauma skapat av trafficking. Resultat framkommer i studien som visar att det finns bildskapande tekniker som syftar till att återerövra makten/kontrollen över sin kropp och sin identitet, vilka används både individuellt och i grupp och utifrån olika teoretiska referensramar. De bildskapande teknikerna kan delas in i fyra kategorier: att arbeta med och utifrån den egna kroppen, den egna identiteten, sitt självporträtt och genom omformulering. Olika tekniker används utifrån olika teoretiska referensramar. Studien visar även att bildskapande kan vara ett mindre skrämmande sätt att avslöja vad som hänt för personer som genom hot förbjudits att berätta vad de utsatts för. När en person byter land kan det visuella språket vara ett kompletterande sätt att uttrycka sig om det gemensamma verbala språket i det nya landet innebär en begränsning.

Utvecklingen av ny teknik som datorer och Internet går snabbt framåt och i dagsläget är många varor och tjänster enbart eller delvis tillgängliga via denna teknik. Mätningar har visat att äldre personer över 65 år använder Internet i betydligt lägre grad än de i yrkesverksam ålder. Dessa skillnader i användning gör att äldres hälsa och delaktighet i samhället kan påverkas negativt. För att den nya digitala tekniken ska kunna gynna äldre krävs att de ges möjligheten att lära sig hur den används och vilka fördelar den kan medföra. Syftet med denna studie var därför att identifiera och beskriva insatser som genomförts för att bibehålla eller utveckla äldres aktivitet, hälsa och delaktighet via Internet samt effekterna av dessa. Metoden som använts är en beskrivande litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. Vid analys av data framkom interventioner som gjorts i grupp, individuella interventioner samt interventioner med både inslag av individ -och grupp moment. Vidare fanns även karaktäristiska likheter och skillnader i effekter vilka var minskad känsla av ensamhet och depression, ökat självförtroende och självkänsla samt ökad känsla av delaktighet. Resultatet visar att interventioner i grupp var vanliga samt att Interventioner med olika utformning och syften resulterade i likartade effekter.

Objective. To examine diverse nonmotor neurobehavioral impairments (NBIs) that impact activities of daily living (ADL) task performance and to verify if such impairments can be viewed as one dimension when evaluated in an ecologically-relevant context. Methods. Rasch analysis was performed on data from 206 individuals diagnosed with dementia or cerebral vascular accident (CVA) who had been scored on 50 standardized NBIs from the A-ONE Neurobehavioral Impairment scale, based on naturalistic observation of ADL task performance. Evaluation of mean square (MnSq) infit and outfit values and principal components analysis (PCA) of residuals were used to evaluate unidimensionality of the items. Two evaluations were implemented: (1) to evaluate if there is a single global dimension common for persons with either dementia or CVA, and (2) to evaluate if the 50 NBIs are unidimensional, but comprised of different diagnosis-specific global hierarchies (dementia, left CVA, and right CVA). Results. The PCA indicated that 56.8% of variance was explained by the global measure (Rasch factor) of NBIs, with 4.9% of the unexplained variance explained by the first contrast. Four items showed outfit misfit to the common hierarchy. Developing diagnosis-specific global hierarchies resulted in improved PCA results for all 3 diagnostic groups (Rasch factor = 79.2% to 85.5%; unexplained variance in first contrast = 1.7% to 3.4%) after removal of 2 to 3 misfitting items. Conclusions. Nonmotor NBIs, when evaluated based on naturalistic performance of ADL, can be considered unidimensional, but the hierarchical structure of the dimension likely varies across diagnostic groups. Further study is needed with larger samples to verify these results.

Objective: The fact that different neurobehavioral impairments affect daily life task performance of clients with different neurological diagnoses currently restricts between-group comparisons in rehabilitation. The purpose of this study was to determine whether a single neurobehavioral impact scale could be constructed for use with different diagnostic groups. Methods and results. Rasch analysis of 422 clients (diagnosed with CVA and dementia) demonstrated that 29 of 55 items from the A-ONE Neurobehavioral Scale could be used to construct a short-form, Common Scale. Conclusions: While the use of different and longer diagnostic-specific scales versions may be more useful clinically, the short-form, Common Scale has the potential to be used in research focusing on comparison of groups. Further research will be needed to validate the common, short version.

Arnadottir SA, Lundin-Olsson L, Gunnarsdottir ED, Fisher AG. Application of Rasch analysis to examine psychometric aspects of the Activities-Specific Balance Confidence Scale when used in a new cultural context. OBJECTIVE: To investigate by using Rasch analysis the psychometric properties of the Activities-Specific Balance Confidence (ABC) Scale when applied in a new Icelandic context. DESIGN: Cross-sectional, population-based, random selection from the Icelandic National Registry. SETTING: Community-based. PARTICIPANTS: Icelanders (N=183), 65 to 88 years old, and 48% women. INTERVENTIONS: Not applicable. MAIN OUTCOME MEASURE: ABC, an instrument used to evaluate how confident older people are in maintaining balance and remaining steady when moving through the environment. An Icelandic translation of the ABC (ABC-ICE) scale was evaluated by implementing Rasch rating scale analysis to transform ordinal ABC-ICE scores into interval measures and evaluating aspects of validity and reliability of the scale. RESULTS: Participants were not able to differentiate reliably between the 11 rating scale categories of the ABC-ICE. Additionally, 3 items failed to show acceptable goodness of fit to the ABC-ICE rating scale model. By collapsing categories and creating a new 5-category scale, only 1 item misfit. Removing that item resulted in a modified version of ABC-ICE with 5 categories and 15 items. Both item goodness-of-fit statistics and principal components analysis supported unidimensionality of the modified ABC-ICE. The ABC-ICE measures reliably separated the sample into at least 4 statistically distinct strata of balance confidence. Finally, the hierarchical order of item difficulties was consistent with theoretic expectations, and the items were reasonably well targeted to the balance confidence of the persons tested. CONCLUSIONS: Rasch analysis indicated a need to modify the ABC-ICE to improve its psychometric properties. Further studies are needed to determine if similar analyses of other versions of the ABC, including the original one, will yield similar results.

Applikationer i mobiltelefoner är vanligt som teknikstöd för att underlätta i vardagen. Det kan varakomplicerat att lära sig att nyttja alla funktioner, speciellt om man har nedsatt kognitiv förmåga. Personermed ryggmärgsbråck har kognitiva svårigheter vilket kan begränsa möjligheten till att vara aktiv ochdelaktig i samhället. Syftet med studien var att beskriva utformning av design och funktion i enapplikation utifrån erfarenheter i vardagen hos unga vuxna med ryggmärgsbråck. Fem personer (17-­ 24år) med ryggmärgsbråck deltog i studien. En kvalitativ metod, Participatory Action Research (PAR),användes för att i samarbete med deltagarna utveckla en applikation. Datainsamlingen bestod av två delaroch inleddes med semistrukturerade individuella intervjuer med bedömningsinstrumentet CanadianOccupational Performance Measure (COPM) och därefter genomfördes fokusgruppsintervjuer vid fyratillfällen under utvecklingsperioden. Analys av data har skett i flera steg. En sammanställning utifrånCOPM-­intervjuerna utgjorde en grund inför fokusgruppsintevjuerna. De transkriberadefokusgruppsintevjuerna har bearbetats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen􀁕􀁈􀁖􀁘􀁏􀁗􀁈􀁕􀁄􀁇􀁈􀀃􀁌􀀃􀁉􀁼􀁏􀁍􀁄􀁑􀁇􀁈􀀃􀁗􀁈􀁐􀁄􀁑􀀃􀂴􀀰􀁈􀁇􀁙􀁈􀁗􀁈􀁑􀁋􀁈􀁗􀀃􀁒􀁐􀀃􀁅􀁈􀁊􀁕􀁬􀁑􀁖􀁑􀁌􀁑􀁊􀁄􀁕􀀃􀁌􀀃􀁙􀁄􀁕􀁇􀁄􀁊􀁈􀁑􀂴􀀏􀀃􀂴􀀷􀁈􀁎􀁑􀁌􀁎􀁖􀁗􀁼􀁇􀀃􀁘􀁑􀁇􀁈􀁕􀁏􀁬􀁗􀁗􀁄􀁕􀀃􀁌􀁑􀁗􀁈􀀃􀁄􀁏􀁏􀁗􀁌􀁇􀂴􀀃􀁒􀁆􀁋􀀃􀂴􀀨􀁑􀁊􀁄􀁊􀁈􀁕􀁄􀁇􀁈􀀃􀁌􀀃􀁇􀁈􀁖􀁌􀁊􀁑􀀃􀁒􀁆􀁋􀀃􀁉􀁘􀁑􀁎􀁗􀁌􀁒􀁑􀁄􀁏􀁌􀁗􀁈􀁗􀁈􀁕􀂴􀀑􀀃􀀵􀁈􀁖􀁘􀁏􀁗􀁄􀁗􀁈􀁗 visade också att deltagarna var välmedvetna om sina svårigheter och hur det påverkade deras vardag. Utifrån sina erfarenheter komdeltagarna med värdefulla synpunkter vilket medförde ett par nya förslag till funktioner och att designenutvecklades till att den baserades mer på gester än knapptryck. Detta för att snabbt komma in i den ochför att få större utrymmen att navigera i applikationen. Resultatet visar på betydelsen av att personer medfunktionsnedsättning är med i utformning av applikationer. Smartphones ger en ökad flexibilitet och harpotential att bli en plattform för framtida utveckling.

The main purpose of this narrative literature review is to examine the evidence that can be used to construct assignments in and with nature for art therapy in horticultural therapy and other forms of treatment and rehabilitation where nature is a central part. The reason for this is to make nature a coherent theme throughout the rehabilitation. The theoretical framework is based on several different theories as art therapy in horticultural therapy is not yet thoroughly investigated. The result is constructed from findings in literature, theories and research about art therapy, horticultural therapy and other forms of nature based therapy, and mindfulness and is combined with inspiration from land art. The result is the findings of evidence for the different forms of treatment and suggestions of assignments that can be done outdoors with a group.

After a brain injury, whether traumatic or caused by a stroke, perceptual impairments are common. They are, however, only seldom revealed by a routine physical examination. In this article, the many manifestations of perceptual impairment and tests for perceptual function are briefly presented. It appears that perceptual deficits contribute largely to reduced self-care ability in patients with brain lesions. An effective training program for perceptual deficits remains to be developed.

Ungdomar står inför många utmaningar och förändringar, och det kan under ungdomstiden vara svårt att identifiera sina egna resurser samt utnyttja dessa på bästa sätt. Ett lyckat ungdomsliv kan komma att spela en avgörande roll för det kommande vuxenlivet och det ansvar som kommer med det. Projektet Livsentreprenörens vision är att stödja ungdomar med funktionsnedsättningar att ta till vara på sina resurser, följa sina drömmar och jobba på ett medvetet sätt för sin hälsa och för sin karriär. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av egenkontroll hos ungdomar som deltar i projektet Livsentreprenören. Fem deltagare deltog i en två timmar lång fokusgruppsintervju som spelades in och sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: En känsla av att vara begränsad, frustration över personer i omgivningen och deras brist på tilltro, positiv upplevelse av stöd i vardagen, en känsla av att bli förminskad, hopp om att bemästra drömmar och mål, samt att våga tro på sig själv. Det visade sig att deltagarna ofta kände sig överkörda av personer i deras omgivning. Studiens deltagare upplevde få av de egenskaper vanliga hos de personer som upplever egenkontroll.

Självbestämmande är en viktig faktor som påverkar vårdtagarnas livskvalitet. Det är därför ett viktigt ämne att undersöka och få större förståelse kring. Syftet med studien var att undersöka vilka begränsningar och möjligheter till självbestämmande arbetsterapeuter uppfattar att vårdtagarna på särskilt boende har. Studien genomfördes med en deskriptiv kvalitativ ansats och materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades materialet med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Informanterna bestod av fem arbetsterapeuter verksamma inom särskilt boende. Analysen presenteras i de tre huvudkategorierna ”Vårdtagarens egna förmågors inverkan på självbestämmandet”, ”Personal- och organisationsfaktorers inverkan på självbestämmande”, ” Olika aktiviteters möjligheter och begränsningar i relation till självbestämmande” och nio underkategorier. Det framkom i studien att informanterna upplevde att viktiga orsaker till begränsningar i vårdtagarnas självbestämmande var vårdtagarnas personliga förmågor, personaltäthet samt omvårdnadspersonalens övriga arbetsuppgifter och engagemang. Det visade sig att sömnrutiner var det område där vårdtagarna hade störst möjlighet till självbestämmande och att individuella aktivitetsönskemål krävde insatser ifrån andra verksamheter. Det krävs mer forskning som undersöker faktorer som påverkar självbestämmande för vårdtagarna inom särskilt boende.

I Sverige har substansbrukssyndrom ökat och från den senaste utredningen av Statens Offentliga utredning från 2011 har över 300 000 personer någon form av missbruk eller beroende. Det finns få studier som beskriver arbetsteapeuters insatser när det kommer till målgruppen och inga som nämner hur arbetsprocessen beskriver från en arbetsterapeuts synvinkel. Syftet med studien var att belysa arbetterapeuters erfarenheter av yrkets arbetsprocess för personer med ett sybstansbrukssyndrom. I studien användes en kvalitativ metod där sju arbetsterapeuter i olika delar av Sverige intervjuades, data analyserades med tematisk innehållsanalys och resulterade i tre övergripande teman; arbetsterapeuters tillvägagångssätt i arbetsprocessen, komponenter som påverkar arbetsprocessen, och tillgångar och restriktioner som påverkar arbetsprocessen. Ur resultatdiskussionen framkom det att arbetsprocessen är komplex där arbetsterapeuten behöver utreda flera aspekter av klientens aktivitetsmönster och kontinuerlig kontakt med andra professioner behövs för att klientens ska återfå en strukturerad vardag. Sammanfattningsvis behövs mer forskning om arbetsterapeuters insatser för personer med substansbrukssyndrom. 

En till två elever i varje klass inom grundskolan har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och upplever skolan som en stor kamp. För att stödja elever inom gymnasieskolan startades projektet Pusselbiten där elevhälsan kompletterades med elevcoacher, bestående av arbetsterapeuter och beteendevetare. Elevcoacherna fokuserade sina interventioner inte enbart på skolsituationen, utan även på elevens hela vardagssituation då detta påverkar deras prestation i skolan. Syftet med denna studie var att beskriva elevernas erfarenheter av särskilda stödinsatser från elevcoach i gymnasieskolan. Utvärderingen gjordes genom en nätbaserad kvantitativ enkätundersökning och data bearbetades genom en deskriptiv analys. Resultatet visade att alla elever ansåg att de fick den hjälp de behövde av elevcoacherna i skolan. De vanligaste insatserna elevcoacherna fick hjälpa eleverna med, var att hitta struktur i vardagen och att komma igång med skoluppgifter. I denna studie framstår elevernas erfarenheter av projektet som positiva men det behövs fler studier inom området för att på ett vetenskapligt sätt kunna utvärdera effekten av elevcoachernas interventioner.Sökord: Elevcoach i skolan, arbetsterapi i skolan, coach, neuropsykiatriska funktionshinder och webbenkät.

Inom aktivitetsvetenskap har människans dagliga mönster av aktiviteter länge ansetts vara av betydelse för hälsan. Unga vuxna kan ha många förväntningar att leva upp till och att dessutom vara sjuk kan göra vardagen svår att hålla samman. Enligt tidigare forskning finns ett behov av att fokusera på unga vuxna med reumatisk sjukdom för att få större inblick i deras vardag. Därför genomfördes denna studie i syfte att belysa hur unga vuxna med reumatisk sjukdom upplever balans i vardagen och vad som kan påverka denna. Studien hade en kvalitativ ansats där sju personer i åldern 21-33 år intervjuades. Data bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Upplevelsen av balans skildrades genom huvudkategorierna; i relation till dygnets tid, i ett socialt sammanhang, att känna sig frisk eller sjuk, med känslan av kontroll, att få vara aktiv och göra det som är viktigt samt att befinna sig på en lagom nivå. Viljan att vara aktiv var centralt och ett perspektiv på aktivitet och hälsa kunde urskiljas. Personliga faktorer och omgivningsfaktorer, däribland anpassningsförmåga, känslor, smärta, trötthet och social omgivning visade sig vara möjliggörande eller hindrande för känslan av balans. En helhetsbild och förståelse för samspelet mellan person, aktivitet och miljö är viktigt för att vid eventuell obalans kunna erbjuda stöd för att främja en balanserad vardag.

Aktivitet beskrivs som ett görande och är viktigt för alla individer. Sömnsvårigheter kan påverka aktiviteters utförande och göra att utförandet blir otillfredsställande. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av sömnsvårigheter och dess inverkan på aktivitet hos unga vuxna med diagnosen ADHD. Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Personer med sömnsvårigheter och diagnosen ADHD intervjuades med stöd av intervjuguide. Materialet analyserades sedan med stöd av innehållsanalys. Intervjuerna resulterade i fyra kategorier, som visade att personer med en ADHD diagnos upplevde att sömnsvårigheter påverkade deras förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. ADHD ansågs vara en bidragande faktor till sömnsvårigheterna och att kunna somna upplevdes som en utmaning. Det var tydligt att miljön hade inverkan både på god och bristande sömnkvalitet. Olika strategier som hjälpmedel och fasta rutiner för att skapa struktur användes för att öka möjligheten att kunna somna. Det saknas forskning om verksamma arbetsterapeutiska interventioner riktade mot personer med ADHD och sömnsvårigheter. Det är därför viktigt att mer forskning utförs på det området.

Sökord: sömnkvalitet, arbetsterapi, neuropsykiatriskt funktions- hinder, aktivitetsutförande

Aim: The purpose of this pilot study was to describe and examine cognitive functioning, perceived ability in activities of daily living (ADL), health-related quality of life and life satisfaction of people with meningiomas on two occasions, preoperatively and at follow-up postoperatively for three to five months. A second objective was to examine how well the assessment instruments fit this diagnosis group.

Method: A pilot study with 15 participants over 18 years old and diagnosed meningioma were recruited from a neurosurgical clinic during December 2013-January 2016. The cognitive function was measured with The Montreal Cognitive Assessment (MOCA), the perceived ADL ability was assessed using ADL taxonomy and independence in ADL with Karnofsky Performance Status scale (KPS). Participants answered two different questionnaires, the EQ-5D health-related quality of life and Life Satisfaction Checklist (LisaT-11) to life satisfaction. All assessments were performed pre- and postoperatively for three to five months.

The result: The participants experienced a significant improvement in cognition postoperatively, but otherwise there were no significant changes. Participants experienced good ADL, and independence in ADL, both before and after surgery.

Conclusion: Significant changes were only seen in the cognitions that could be partly explained by that the chosen instruments were not sensitive enough or not applicable for the participants in this study.

Juvenil artrit även kallad barnreumatism är en ledgångssjukdom som kan påverka barnets och ungdomens förmåga att delta i en aktivitet. Syftet med litteraturstudien är att belysa om rehabiliteringsinsatser kan hjälpa barn och ungdomar med juvenil artrit till att känna mer engagemang i aktiviteter, samt hur barnen och ungdomarna upplever hälsoeffekter av insatserna. En elektronisk och manuell sökning gjordes för att söka artiklar som kunde besvara frågeställningarna. Insatserna som identifierats i de utvalda artiklarna var ledskonande principer, träningsprogram och förberedande till vardagsaktiviteter. Deltagarna i de inkluderade artiklarna tyckte att deras möjlighet att vara mer engagerad i aktiviteter hade ökat och därmed deras livskvalitet. Alla insatser för barn och ungdomar med juvenil artrit hade en positiv inverkan, men vissa insatser visade även på negativa effekter. Deltagarna från alla inkluderade artiklar blev mer engagerade i vardagliga aktiviteter och upplevde ett ökat välmående.

En litteraturstudie genomfördes för att beskriva användbarhet av digitala aktivitetsscheman (DAS) och dess effekter på aktivitetsutförande för barn och unga med autism. Systematisk sökning i elektroniska databaser utfördes och tolv studier identifierades som uppnådde inklusionskriterierna. Deltagarna i de inkluderade studierna var mellan 3-18 år. Resultatet visade på användbarhet i olika kontexter och för olika aktiviteter inom aktiviteter i dagliga livet och fritid. DAS kan innehålla fotografier, bilder, text, video, ljud samt dialoger och kan vara tillgängligt på mobil, surfplatta, dator eller handdator. Oavsett vilket innehåll eller format DAS har visar det effekt på engagemang i uppgifter, övergångar inom och mellan aktiviteter, samt effekt på utförande av nya och kända aktiviteter. Implikationer och förslag för framtida forskning om DAS för att bidra till delaktighet i aktivitet diskuteras.

Människor har ett medfött behov av att utföra aktiviteter där behovet av aktivitetsbalans är en förutsättning för att främja hälsa och välmående. Aktivitetsbalans är när meningsfulla, godtyckliga och förväntade aktiviteter harmonierar vilket ger en känsla av kontroll i vardagen, rubbas balansen ökar risken för ohälsa. Syftet med studien var att undersöka tyngdtäckets inverkan på aktiviteter i vardagslivet hos personer i arbetsför ålder. Kvalitativ metod tillämpades och fem täckesanvändare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som analy­ serades genom innehållsanalys. I resultatet framkom att tyngdtäcket hade en positiv inverkan på aktivitetsbalansen och framför allt på sömnen vilket medförde fler aktiva tim­ mar på dagen jämfört med innan informanterna började an­ vända täcket. Det framkom även att medicinanvändning minskat som följd av användandet av täcket vilket har lett till att informanterna känner sig piggare under dagtid. Det finns vinster med att använda detta hjälpmedel ur ekonomisk syn­ punkt för såväl den enskilda personen som för samhället i stort, men även ur miljösynpunkt.

Abstrakt 

Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin dag på skolan och det är på skolan som elever utvecklar sin självkännedom och sin självtillit. Elevers möjlighet till lärande påverkas av den omgivande miljön och strukturen i skolans utformning. Syftet med studien var att beskriva elevers upplevelser och svårigheter om vad som påverkat att de inte har fullständiga betyg från grundskolan. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för att skapa en förståelse för individens subjektiva upplevelse utifrån sin egen erfarenhet med det manifesta budskapet, det som står i texten. Datainsamling gjordes via semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Enskilda in-tervjuer hölls med åtta personer i ålder 16-18 år om deras erfarenheter som svarar mot syftet. Materialet transkriberades i sin helhet, analyserades ge-nom kvalitativ innehållsanalys vilket gav tre kategorier och nio underkate-gorier. De tre kategorierna benämns: Stöd i skolan och eget ansvar, Be-gränsningar under grundskolan och Möjligheter inom det specifika pro-grammet. De faktorer som setts påverka eleverna till att inte uppnå studie-målen under grundskolan var otillräcklig hjälp från lärare, skolmiljön, det egna intresset och den egna motivationen. För att ge framtida elever goda förutsättningar till att uppnå person- och kunskapsutveckling som förbere-der eleverna inför vidare studier på gymnasiet rekommenderas vidare över-syn och studier om behovet av arbetsterapi i skolan.