Umeå University's logo

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt. Samt att kunskapsinlärningen av utomhuspedagogik underlättas i autentisk miljö.

Sökord: Utomhuspedagogik, biologisk mångfald, hållbart samhälle.

Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar. Å ena sidan finns den individuella upplevelsen å andra sidan den upplevelse som knyts till kontexten – skola, lärare, kamrater och framtid. En elev kan ha både positiva och negativa erfarenheter och därigenom ha ett brett spektra av upplevelser. Det visar på en komplexitet i upplevelsen av att bli bedömd och betygsatt.

Detta är en del av ett så kallat alternativt examensarbete där den första delen är denna uppsats och den andra består av en tidning som utformats som diskussionsunderlag för skolan i ämnet.

Tidningen finns i digital form på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/ men även som bilaga i detta arbete.

I examensarbetet studerades bildutveckling som även jämförts med författarens egen uppväxtmiljö. Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar ämnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppväxt. Därtill har en granskning av författarens uppväxtmiljö gällande möjlighet till övande av kreativ förmåga tagits upp i relation till personlig utveckling. Jämförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvändning. Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga år visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna. Slutsatsen är att kreativ förmåga påverkas sannolikt av uppfostran fylld med möjligheten att få måla och teckna, något som bildlärare kan utveckla i arbetet med barn. Behov att som blivande lärare integrera bilden i de teoretiska ämnena kan utveckla dessa möjligheter ytterligare.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt. Däremot så är det ändå inte självklart att ett hjälpmedel producerat utifrån detta blir en tillgång för eleverna. En lärdomsrik slutreflektion är att det textila ämnet har en stark tradition av ett arbetssätt som baseras på steg-för-steg instruktioner och att ett hjälp- eller läromedel som skulle innebära ett annat arbetssätt hade kanske tjänat den textila slöjdens elever bättre.

I denna studie är syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill även undersöka hur skolan har lagt upp sin strävan att uppfylla läroplanens mål genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frågor vi avsåg att besvara med studien var: Använder man med någon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gå i en vanlig klass? Våra metoder består av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer där de intervjuade har god kännedom om den funktions¬hindrades kommunikativa förmåga. Fallstudien genomfördes på en skola i en kommun i norra Sverige. Resultatet av studien visar att metoden Move and Walk fungerar bra för denna flicka. Det framkom även i studien att elevassistenten har en viktig funktion för att stödja flickans kommunikativa utveckling. Vidare visade resultatet på att det fanns både fördelar och nackdelar för det aktuella barnet med att gå i vanlig klass. Den stora fördelen är att ett gott samspel kan utvecklas mellan flickan och klasskamraterna. De nackdelar som framkommit är bland annat att det höga tempot i skolan gör att barnet ibland har svårt att hinna med de aktiviteter som andra barn, utan detta handikapp, lättare klarar av.

This paper describes the integration of the Conzilla concept browser and the Confolio portfolio management system with the FlashMeeting videoconferencing tool. The result of this integration is expected to produce a combined tool, CoCoFlash, which can support a powerful e-learning model.

Förskola, intervju, bildarbete, konst, estetik.

Syftet med vårt examensarbete är dels att kritiskt granska, diskutera, analysera och beskriva förskollärares arbete med och erfarenhet av ämnet döden i undervisning. Vi vill veta hur förskollärare kan beröra begreppet död utan att ett dödsfall måste ha skett, döden som kunskap. Dessutom vill vi ta reda på hur förskollärare förbereder och hanterar ett eventuellt dödsfall, döden som verklig händelse. Frågeställningar vi kommer att utgå från är: 1) Tankar och kunskap om, samt känslor för döden, 2) Förmedling om döden, och 3) Förberedelse och hanterande av döden. För att få svar på detta har vi i vår metod valt att utgå från sökord såsom sorg, krishantering och döden i förskolan/skolan. Vidare utifrån detta, genomförde vi intervjuer med sju stycken förskollärare vid två olika förskolor. Våra resultat tyder på att ämnet döden är ett svårt och tabubelagt ämne att beröra och att integrera i förskolan. Ämnet är inget som medvetet förekommer i verksamheten, utan det tas endast upp när barnen är intresserade och frågar om döden. Slutsatsen av detta är att förskollärarna i vår studie saknar kunskap om hur de kan tänka och se möjligheterna i hur de kan integrera döden som ett ämne i förskolan. Men förskollärarna känner däremot att de kan förlita sig på sina egna känslor och erfarenheter om de blir tvingade att förbereda och hantera ett eventuellt dödsfall.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ”den närmaste utvecklingszonen”. Dysthes punkter är:

1. Lärande är situerat.

2. Lärande är huvudsakligen socialt.

3. Lärande är distribuerat.

4. Lärande är medierat.

5. Språket är grundläggande i läroprocesserna.

6. Lärande är deltagande i en praxisgemenskap.

De slutsatser vi drar är att de fyra TIU-programmen harmonierar rätt väl med de sociokulturella teorierna om lärande. Den starkaste länken är punkten om att lärande är distribuerat. TIU-programmen ger eleverna möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter om ämnet som behandlas. Den svagaste länken är att TIU-programmen kan ha svårt att anpassa sig efter elevernas olikheter och individuella behov.

Vårt syfte med detta arbete var att få en inblick i vilken utsträckning musik används på förskolor och hur den används. Vi var även intresserade av vilken roll pedagogen fyller i musikarbetet och har kommit fram till att dennes roll är att vara en form av vägvisare, en person som kan visa att det finns olika vägar att nå fram till ett mål. Vidare har vi tittat lite närmre på vad som händer när ett barn möter musik och märkt att barn ofta reagerar med hela sin kropp i detta möte. Sedan har vi i denna studie fått fram att motoriken är av stor vikt för barns utveckling och att musik på ett naturligt sätt, kan användas som ett hjälpmedel till detta. Vi har intervjuat tolv pedagoger, varav sex i Örnsköldsvik och sex i Umeå och resultatet har bland annat visat på stor skillnad i hur ofta musiken används och vilken nytta pedagogerna anser att den kan ge. Här har vi kommit fram till att det är pedagogernas mod och kunnande som avgör hur ofta och på vilket sätt barnen får använda sig av musik i förskolan. Studien visar även att barns motorik stimuleras av musik och att motoriken i sin tur är viktig för övrig utveckling och inlärning. Arbetet visar även hur utbredd instrumentanvändningen är bland barn och pedagoger och här visar studien att trots att många förskollärare till viss del kan spela ett instrument som gitarr, anser de sig inte tillräckligt bra för att våga nyttja detta kunnande.

Syftet med vår studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka och analysera hur lärare menar att de skapar läslust hos elever och framför allt hos elever med ett annat modersmål än svenska. För att kunna besvara vårt syfte har vi utfört halvstrukturerade intervjuer med sex lärare. Dessa intervjuer spelades in på band för att sedan transkriberas och kategoriseras. För att kunna analysera resultatet har vi tagit del av svensk och internationell forskning om läslust och modersmål. Denna forskning visar att skönlitteratur bidrar till att skapa läslust och att utveckling av modersmål gynnar andraspråksinlärningen. Förutom forskning i dessa ämnen har vi även tagit del av beprövad erfarenhet och genomförda projekt. En insikt som vi fått genom vår studie är att skönlitteratur kan användas som ett arbetssätt med många möjligheter och som gynnar alla elever oavsett kulturell och språklig bakgrund. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar på samma sätt med att skapa läslust hos alla sina elever. Dessutom visar resultatet att de intervjuade lärarna har ringa kunskaper i vad forskning säger om modersmålets betydelse för fortsatt språkutveckling. Förutom detta visar resultatet att bearbetning av litteratur skiljer sig avsevärt åt mellan de olika lärarna. En ytterligare insikt som vi fått under vår studie är vikten av att eleverna får möjlighet att bearbeta litteratur tillsammans med andra för att ta del av andras erfarenheter och upplevelser av det lästa.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:

- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?

- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?

- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?

Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.

Regeringen har fastställt att år 2007, då den nya gymnasieförordningen träder i kraft, att alla kommuner i Sverige ska ha lärlingsutbildning som ett alternativ till den befintliga yrkesutbildningen. Vi som är blivande studie- & yrkesvägledare anser att det är av yttersta vikt för vår yrkeskår att få reda på hur detta kan komma att se ut i praktiken. Vi har därför valt att göra en kvalitativ fallstudie om försöksverksamheten av ett specialutformat lärlingsprogram på Bromangymnasiet i Hudiksvall. Vår datainsamling har skett genom litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Genom en intervju med programansvarig har vi tagit reda på hur utvecklingen av programmet växt fram och hur man har valt att utforma lärlingsprogrammet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med programansvarig, handledare/företagare och nuvarande lärlingar. De handledare/företagare och nuvarande lärlingar som är direkt ute i verksamheten har berättat utifrån sina upplevelser om hur de tycker lärlingsprogrammet fungerar både teoretiskt och praktiskt. Undersökningen utgår ifrån litteraturstudier och programansvarig, handledare/företagare och lärlingarnas berättelser om hur de upplever lärlingsprogrammet. Mottagandet av lärlingsutbildningen har i stort sätt varit positivt. När det väl var etablerat och både arbetsliv och skolan insåg att detta fungerade bra så växte programmet och intresset ute i arbetslivet blev större för att ta emot lärlingar. De elever som vi har intervjuat som har valt lärlingsutbildning som alternativ är också nöjda med sin utbildning. Vår uppfattning om lärlingsprogram har förstärkts efter vår undersökning och vi är ännu mer övertygad att detta är ett bra alternativ till de yrkesutbildningar som finns idag.

Arbetets centrala del är att titta närmare på begreppet kunskap, ge flera perspektiv på begreppet och försöka att ge läsaren inblick i samhällets syn på kunskaper och hur det påverkar synen på trä/metallslöjden i grundskolan. Metoden som används är kvalitativ empirisk undersökning. Resultatet i studien visar att kunskapsbegreppet är oproblematiserat i den allmänna samhällsdebatten och att det råder en relativt ”oreflekterad” samstämmighet om begreppets innebörd. Kunskap är ett givet begrepp som är enkelt och synonymt med sanningen. Kunskap är kunskap först när någon lägger ett värde i det och samhället värderar formella kunskaper högt. Formella kunskaper är något man kan skriva ner och/eller dokumentera, enligt allmänt vedertagna riktlinjer eller traditioner. Slöjdlärarna lägger mer vikt vid kunskapens användning och att den är individuell. Det samhället allmänt menar med kunskap är vetenskapliga faktauppgifter som finns i huvudet på människor. Det är den teoretiska delen som finns i huvudet. Kunskap delas ofta in i en praktisk och teoretisk sida, där den teoretiska delen värderas högre. Slöjden ses som ett ”praktiskt” ämne och kunskaperna man får i slöjden ses inte som speciellt användbara i dagens samhälle, ämnet har därför låg status.

Bilden som språk - om kommunikation genom bild är utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte går verbalt. Samhället står inför en förändring och bilden tar en allt större plats i detta samhälle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., såväl kunskaper i hur människan påverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att själv påverka med hjälp av bilder blir därmed allt mer påtagliga. Syftet var därmed att undersöka varför vi behöver ett bildspråk och hur bildundervisningen påverkas av samhällets utveckling. Frågeställningarna är: Hur påverkar samhällets förändring bildämnet?, Varför behöver vi ett bildspråk? Om läraren i undervisningen vill sträva efter att utveckla ett bildspråk, hur går denne då tillväga? Vad jag kommit fram till är följande: Det ökade bildflödet i samhället förutsätter att bildundervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla sitt bildspråk. Genom att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt kan eleverna få såväl kunskaper i hur de genom bild kan nå ut med ett budskap och på så sätt kommunicera med samhället. De kan även få verktygen att bemöta och tolka det bildflöde genom vilket samhället kommunicerar med dem. Möjligheterna för att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt styrs av olika ramfaktorer som gruppstorlek, ekonomi förkunskaper etc. Dock bör strävan vara att utforma uppgifter som tränar eleverna i hur de själva och media med enkla medel kan skapa ett uttryck som förmedlar ett avsett budskap till mottagaren. Mitt mål med detta arbete har varit att väcka en tanke om i vilken riktning vi ska sträva efter att utveckla bildämnet och vilka behov ämnet måste svara för.

Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:

-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?

-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?

Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder:

-Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd?

Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.

In this article we compare outcomes of an open-inquiry and an expository version of a chemistry laboratory experiment at university level for 190 students. The aim of the study was to investigate if these two versions would result in different outcomes depending on the students' attitudes towards learning. We used a questionnaire to find out their attitude position prior to the laboratory experiment. The outcome in the different versions of the experiment was evaluated by interviews, questions asked during the experiment and students self-evaluations. The main findings were that the open-inquiry version shows the most positive outcomes regarding learning outcome, preparation time, time spent in the laboratory and student perception of the experiment. The students with low attitude position needed more support to meet the challenge of an open-inquiry experiment, the support being a clearer explanation of the aims, and feedback from the instructor during the experiment.

To gain insight into factors associated with changes in attitude toward learning chemistry, six students who displayed major attitude changes were identified through a pre- and post-course attitude questionnaire administered to sixty-six first-year university chemistry students. Those with largest attitude changes, both positive and negative, were selected to highlight the contrast between students. The six students were interviewed; descriptions of their one-semester chemistry course experiences were analyzed to identify factors associated with their change in attitude. A positive attitude change was associated with evidence of motivated behaviour, while a negative change was linked to less motivated behaviour. Students addressed similar factors in the educational setting, but students with positive attitude changes exhibited fewer negative views of educational factors, while students with negative attitude changes showed an opposite pattern. Since the same factors, students’ perceived level of teacher empathy for their efforts at chemistry learning, affected both groups, this indicates a possibility for changes in educational setting beneficial to all students.

Denna uppsats innehåller en kvalitativ analys av ett antal läroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasieläroböcker i historia, samhällskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förståelse av den marxistiska idétraditionen utifrån frågeställningarna om i vilken grad texterna på ett upplysande och rättvisande sätt skildrar den idétraditionen förstådd utifrån marxisters självbild. Denna självbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrån analysen är att påtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna både i avseende på hur upplysande och rättvisande deras beskrivningar är. Många missvisande framställningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att många texter på flera punkter inte kan sägas ge en rättvisande skildring. När det gäller huruvida skildringarna är upplysande är detta ett större problem än det förra då många författare slarvar med förklaringar av begrepp samt klargöranden av vilka de refererar till när de beskriver olika idéer. Denna brist i att göra skildringarna upplysande är den allvarligaste bristen i de undersökta läroböckerna, en brist som på ett mycket påtagligt sätt riskerar att hindra och missleda elevens förståelse.

Eight teachers were interviewed concerning how students verify conjectures. The study is a sequel to a previous study, “How Students Verify Conjectures” [Bergqvist, T. (2000). How students verify conjectures. Research reports in Mathematics Education 3]. Teachers’ expectations of students’ reasoning and performance are examined, and also how they wish students would work. The results indicate that the teachers tend to underestimate the students’ reasoning levels and that they believe that only a small group of students in each class can use higher level reasoning in mathematics.

This dissertation consists of four articles and a summary. The main focus of the studies is students' explorations in upper secondary school mathematics.

In the first study the central research question was to find out if the students could learn something difficult by using the graphing calculator. The students were working with questions connected to factorisation of quadratic polynomials, and the factor theorem. The results indicate that the students got a better understanding for the factor theorem, and for the connection between graphical and algebraical representations.

The second study focused on a the last part of an investigation, the verification of an idea or a conjecture. Students were given three conjectures and asked to decide if they were true or false, and also to explain why the conjectures were true or false. In this study I found that the students wanted to use rather abstract mathematics in order to verify the conjectures.

Since the results from the second study disagreed with other research in similar situations, I wanted to see what Swedish teachers had to say of the students' ways to verify the conjectures.

The third study is an interview study where some teachers were asked what expectations they had on students who were supposed to verify the three conjectures from the second study. The teachers were also confronted with examples from my second study, and asked to comment on how the students performed. The results indicate that teachers tend to underestimate students' mathematical reasoning.

A central focus to all my three studies is explorations in mathematics. My fourth study, a revised version of a pilot study performed 1998, concerns exactly that: how students in upper secondary school explore a mathematical concept. The results indicate that the students are able to perform explorations in mathematics, and that the graphing calculator has a potential as a pedagogical aid, it can be a support for the students' mathematical reasoning.

Podcasting is a new phenomenon in Swedish schools. This paper describes a project where the main goal is to analyze if the students’ interest in mathematics is affected if the mathematics is made accessible via podcasts and ipods. Teachers at eleven schools were encouraged to produce podcasts as a part of their mathematics teaching in school-year eight. The results indicate an increased interest in mathematics and the learning of mathematics among the students. We also found that the technical difficulties for the teachers were underestimated in the project, and that teachers had difficulties in finding time for the production of podcasts.

Upper secondary students’ task solving reasoning was analysed, with a focus on grounds for different strategy choices and implementations. The results indicate that mathematically well-founded considerations were rare. The dominating reasoning types were algorithmic reasoning, where students tried to remember a suitable algorithm, sometimes in a random way, and guided reasoning, where progress was possible only when essentially all important strategy choices were made by the interviewer.

This article describes a pilot study in which we talked with pre-school children, told them fairytales and listened to their conversation in order to describe and analyse their verbal communications. From our own previous observations we were aware of the importance of studying the development of reading and mathematics concurrently as the base of both subjects is verbal language communication. We therefore observed the verbal communication of the children while they solved problems both in and out of the mathematical context. In this pilot study we attempted to determine expressions in the children’s language that showed a connection between their primary linguistic ability and their thought processes. In examining the language used by the children in their discussions we were guided by the following questions: How did they express themselves? Which words did they use?

Did they use a variety of expressions? We considered both the structure of their sentences and the logistics of their thought processes. We watched for those linguistic structures which indicated the children’s ability to “hold a clear line”. We

therefore also observed for syntactic structures in the language, which the children used, which indicated their ability to do so. One criterion, which indicates maturity in the development

of verbal communication is the ability to think before talking. In the study we approached the analyses of the children’s discussions so as to understand their process of problem solving so that we could better understand their thought processes in arriving at their results. The findings have been useful in helping us refine a method of data collection which we can apply to, for further research of this type.

A three phase model to support process documentation has been developed for use in online courses in the Department of Interactive Media and Learning at Umeå University since 2005. The aim of this model is to integrate the formative and summative purposes of assessment. The model focuses on students’ previous knowledge at the start of the course, reflections on their experience during the course and finally on their learning on completing the course. This paper reports on the analysis of data from the first phase of three phases with a purpose to highlight students’ learner autonomy. This is a part of a larger study on the development of process based assessment in nurse education in a university setting. The study was conducted during the autumn of 2007 in a 15 credit distance learning course. The aim of this research is to study how students engage with the pedagogical situation in distance education when process documents are used for capturing students’ reflections on their learning outcomes. Qualitative data for understanding phase one consists of interviews with two teachers and eight students, students’ process documents with teachers’ feedback and a student questionnaire. The data is analyzed with support of a hermeneutical approach and transcript analysis for understanding the teacher-student interaction. The theoretical work is underpinned by the concepts of transactional distance (Moore, 2007) the thinking of dialogue (Freire, 1970) and autonomous learner.  The result shows that dialogue suffers by the course criteria, too few open questions in teachers’ feedback and on the students’ engagement.

This article reports on an online workshop which was held in October 2006 on the topic of contemporary web 2.0 technologies. The workshop was a part of the European project eLene-Teacher Training. The workshop was organised by two teacher educators in Sweden and 33 participants was enrolled from eight countries in Europe. The workshop took place during one week on the Internet in a blog environment. The workshop is analysed from both a pedagogical and technical perspective. The workshop is evaluated with a questionnaire, analysis of blog posts and podcasts and through reflections from the teacher educators. The result indicates that the technical aims were reached i.e. the participants learned to create podcasts and learned to blog. The pedagogical aims suffered from difficulties to discuss for example attitudes to publishing content on the Internet. Instead pedagogical issues should be raised by the participants.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vägledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin Hägg/Svea Maria Kuoppa använts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vägledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan präglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen används utmaningar som ett av sätten att få eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval. Ingen av de vägledare som intervjuats har ansett att de ska arbeta med att motverka könsstereotypa studieval. De slutsatser som dragits är att vägledarnas arbete snarare reproducerar genusordningen än att bryta de förväntningar och strukturer som ger könssegregerade utbildningar på gymnasieskolan.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande:

• Hur arbetar förskollärare respektive danslärare med dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning?

• Är dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt?

För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss. Att dansen passar alla barn var samtliga intervjupersoner eniga om, bara övningarna utgick från barnens behov, intressen samt vad de kan och klarar av. I vår undersökning fann vi ingen stor skillnad på hur arbetssättet med dans och rörelse skiljde sig mellan förskollärare och danspedagoger. Undersökningen har visat att danspedagoger troligtvis har ett mer utvecklat arbetssätt och en djupare kunskap kring dans. De har vidare en större chans att genom sitt breda register hjälpa barnen med utvecklande av sin självuppfattning.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller. Litteraturstudierna har bland annat bidragit till att realisera varför en hållbar utveckling är nödvänding genom att slöjden har analyserats ur en ekologisk, kulturell, social, teknologisk och ekonomisk dimension. Studiens slutsatser är att en hållbar utveckling naturligt integrerar med textilslöjden. Integrationen har att göra med att konsumtion och tillverkning av produkter ger effekter på miljön. För att kunna arbeta miljövänligt så bör en lärare vara förtrogen med vad de olika dimensionerna inom hållbar utveckling innebär och i sin tur kunna omsätta dessa kunskaper i textilslöjden till exempel genom att arbeta med återbruk, använda miljövänliga material eller genom samarbete med organisationer, företag med mera.

Jag har med denna uppsats försökt klargöra vad elever lär sig och vilka kunskaper och förmågor eleverna utvecklar av att ha slöjd i skolan. Mina frågeställningar har varit, vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar i slöjden, om det är någon skillnad mot vad man lärde sig förr i slöjd och om dagens elever har någon framtida nytta av det de lärt sig i slöjd. Jag har studerat litteratur om slöjd, lärande och inlärning och sedan gjort en semikvalitativ undersökning som bestod av intervjuer med aktiva lärare, två på gymnasienivå och två på grundskolans senare år. De resultat jag fick visade att elever lär sig ganska mycket kunskaper och förmågor man kanske inte tänker på när man hör ordet slöjd. Det visade sig att de flesta tänker mest på den färdiga produkten och inte så mycket på den långa processen under färden dit. Slöjden är ett mycket bra sätt att lära sig då man måste använda sig av alla sinnen. Slöjden är ett ganska fritt ämne där eleverna får utveckla det de är duktiga på och dessutom får de göra det i sin egen takt utan alltför stor stress. Ämnets karaktär gör att det är välkommet att ha egna idéer och vara kreativ. Trots att de flesta arbetar individuellt så tränas förmågan att samarbeta med andra. De tränar sin motorik och sin logiska tankeförmåga genom att lösa problem som kan uppstå under arbetets gång. Eleverna utvecklar sin sociala kompetens och de blir mer självständiga i och med att de ges chans att våga prova och visa vad de kan. Eleverna tränar i slöjden sina manuella, intellektuella och sociala färdigheter. Min slutsats av denna undersökning är att elever lär sig mycket mer på slöjden än vi vanligtvis tänker på. Vi måste som lärare försöka lyfta fram denna process så vi inte bara tänker på produkten när vi talar om slöjd.

Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete. Förskollärarnas olika beskrivningar av den personliga integriteten kopplades till verkliga situationer och gav en bra bild över vad integritet kan innebära för ett barn. Förskollärarna gav även exempel på förhållanden och faktorer som möjliggör respektive hindrar dem i det respektfulla mötet. Dessa synliggjordes även under videoobservationerna.

Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras.

I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om". Kopplingen till energifrågor uttalades tydligt av de flesta elever, men även den påtagliga kopplingen till kemi.

Min uppfattning är att undervisningen i skolämnena fysik, kemi och naturvetenskap kommer att upplevas mer intressant och begriplig om man får påbörja sin inlärningsprocess i ett konkret och stimulerande sammanhang. Skolan bör i större utsträckning engagera närsamhället i undervisningen. Det gäller att hitta nya sätt att kommunicera naturvetenskap.

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret. Barnet skall alltid vara i centrum, oavsett om det gäller en Montessoriskola eller en vanlig traditionell skola. Som lärare måste man veta hur mycket eleverna kan och förstår av ett resonemang innan man kan gå vidare i materialet. Detta är kanske mer viktigt inom kemi- och biologiundervisningen än i andra ämnen. Ett arbetsmaterial som följer Montessoripedagogiken ger eleverna ökad självkänsla och självförtroende, vilket i sin tur ökar intresset för ämnet i sig.

Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.

För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.

Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent. En stor skillnad är den högre grad av sammanhang i vilket de matematiska problemen i de nationella proven presenteras jämfört med TIMSS prov.